Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Offentliga ärenden. Ej offentliga ärenden. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 08:30, överläggning Budget , kl. 13:00, sammanträde Plats: Vansbrorummet Föredragningslista Offentliga ärenden Beslutande organ Nr Ärende Diarienr Föredragande Kommunstyrelsens budget 2017, överläggning Catarina Willman 1. Jäv 2. Justerande KS 3. Tomtmark Skamsberget KS 2016/512 KS 4. Utredning av Söderåsens äldreboende, projektorganisation KS 5. Remiss, regional indelning tre nya län SOU 2016 KS 2016/191 KS 2016/441 KS 6. Inrättande av plankommitté KS 2016/503 KS 7. Kommunstyrelsens arbetsformer KS 2016/94 KS 8. Inköp av Ipads och annan IT-utrustning KS 2016/510 KS 9. Avvikelser, vård och omsorg 2016 KS 2016/454 KS 10. Rapportering av delegationsbeslut KS 2016/44 KS 11. Rapportering av domar och beslut KS 2016/44 Ej offentliga ärenden KS/KF 12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt Sol och LSS år 2016, kvartal 2 KS 2016/312 KF 13. Införande av kommunal parkeringsövervakning KS 2016/172 KF 14. Partistöd 2015, återrapportering KS 2016/88 KF 15. Godkännande av försäljning av mark, del av Myrbacka 58:1 KS 2016/511

2 Kallelse Kommunstyrelsen Beslutande organ Nr Ärende Diarienr KS 16. Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad på fastigheten Myrbacka 26:18 KS 17. Ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av komplementbyggnad på fastigheten Ovanheden 1:15 Stina Munters Ordförande Sara Beya Brand Sekreterare

3 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunchef Oscar Fredriksson Ärende KS 2016/512 Tfn Kommunstyrelsen Tomter på Skamsberget Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen ger utskottet Leva och bo i uppdrag att bereda frågan om tomter på Skamsberget Sammanfattning Det finns en ökande efterfrågan på bostäder i kommunen och bedömningen är att det under de närmaste åren fram till 2020 kommer att ske en befolkningsökning med i storleksordningen personer årligen (se KS 2012/788 Bostadsförsörjningsprogram). Bostadsförsörjningen är därför en strategiskt viktig fråga för kommunen och vi kan se att det finns en tydlig efterfrågan på tomtmark i attraktiva lägen med närhet till vatten. Flera förfrågningar från såväl enskilda som mäklare inkommit till kommunen. Det är därför förvaltningens bedömning att kommunen behöver öka sin beredskap att tillgodose den efterfrågan som finns på tomtmark för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i kommunen. Förvaltningens förslag är att utskottet Leva och Bo får i uppdrag att bereda frågan om tomter på Skamsberget. Beslutet expedieras till : Kommunsekreterare Tobias Rundström Utskottet Leva och bo Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Tomter Skamsberget Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

4 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 62 Ärende KS 2016/191 Utredning av renovering av Söderåsens äldreboende Beslut 1. Tillsättning av projektledare hos fastighetsenheten ska ske för att utreda om Söderåsens äldreboende ska renoveras eller om ett helt nytt äldreboende ska låtas byggas. 2. För detta avsätts 600 tkr ur anslagna medel för projektering för Söderåsens äldreboende. Ärendet För att utreda möjligheterna med att antingen renovera befintliga Söderåsens äldreboende kontra en nyproduktion av ett äldreboende så behöver fastighetsenheten utöka personalstyrkan med en projektledare under ett års tid. Projektledaren ska under denna period utreda vilket av ovanstående alternativ som är det bästa för Vansbro kommun. Vid en nyproduktion av äldreboende måste även hänsyn tas till vad som ska hända med den gamla byggnaden som idag inrymmer bland annat ett äldreboende. Förslag Utskottet styrning och ekonomis förslag: 1. Tillsättning av projektledare hos fastighetsenheten ska ske för att utreda om Söderåsens äldreboende ska renoveras eller om ett helt nytt äldreboende ska låtas byggas. 2. För detta avsätts 600 tkr ur anslagna medel för projektering för Söderåsens äldreboende. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Protokollsutdrag SE #3 Justerande Utdragsbestyrkande

5 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunchef Oscar Fredriksson KS 2016/191 Tfn Kommunstyrelsen Utredning av Söderåsens äldreboende, Projekt Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen fastställer projektorganisation för utredning av renovering, alternativt nyproduktion av äldreboende. Sammanfattning För att skapa förutsättningar för ett effektivt projektarbete skapas en projektorganisation för utredningen av Söderåsens äldreboende. De roller som bestäms är styrgrupp, referensgrupp, projektledare och projektgrupp. Bakgrund Den , 62 beslutade kommunstyrelsen att anställa en projektledare under ett år, med uppdrag att utreda om Söderåsens äldreboende ska renoveras eller om ett helt nytt äldreboende ska byggas. 600 tkr avsattes för ändamålet. Grunduppdraget är att utreda konsekvenserna av att renovera befintligt äldreboende, eller att bygga nytt. Projektledaren ska utreda vilket av ovanstående alternativ som är det bästa för Vansbro kommun ur ekonomisk synpunkt, men också ur ett verksamhetsperspektiv. När det gäller alternativet nyproduktion ska hänsyn tas till vad som ska hända med den befintliga byggnaden och möjligheten att andra kommunala verksamheter kan lokaliseras dit. För att få ett effektivt projektarbete skapas en projektorganisation. Projektorganisation Beställare: Kommunstyrelsen Projektorganisation Söderåsen Styrgrupp: Kommunstyrelsens utskott Omsorg Referensgrupp: Projektet använder sig av representanter från berörda verksamheter som referenspersoner Projektledare: Olle Wiking, fastighetsenheten Projektgrupp: Samhällsbyggnadschef, Fastighetskontoret Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

6 2(2) Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Projektorganisation Söderåsen Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

7 Regional indelning tre nya län (SoU 2016:48) Remissyttrande Vansbro kommun instämmer i huvudsak med förslaget om en ny regional indelning och att Svealands län bildas. För att kunna skapa tillväxt i hela regionen, samt likvärdig service i hela landet, behöver statens roll bli tydligare i betänkandet. Hur makt och resurser ska flyttas från stat till region, men även till kommun, för att styrkeförhållandena mellan landets olika delar ska utjämnas, borde beskrivas tydligare i förslaget. Det regionala utvecklingsansvaret ska vara en av de främsta uppgifterna för regionen och dess regionala självstyrelseorgan. Det innebär att de valda regionpolitikerna får beslutanderätt över tillväxtfrågor, EU-program och en större del av anslagen för infrastruktur. Bättre infrastruktur, transporter och utveckling inom arbetslivet driver på utvecklingen av större arbetsmarknadsregioner. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning, integrationsåtgärder och innovationsfrågor, som bör ägas av regionen. Vansbro kommun vill att kommunerna i Svealandsregionen ska får ett reellt inflytande över de frågor som har stor påverkan på kommunerna. Statliga myndigheter med verksamhet lokalt och regionalt måste samverka bättre med övriga samhället. Det ska finnas tillgång till vård i hela regionen. I en Svealandsregion bör de mindre sjukhusen ges bättre möjligheter att utvecklas. Specialiserad vård ska inte enbart centraliseras till universitetssjukhusen; närsjukhus och mindre sjukhus måste också få behålla och utveckla sina expertområden. Vansbro kommun säger nej till tvingande kommunsammanslagningar som en följd av regionaliseringen. Det måste, inom en mycket snar framtid, bli enklare för kommuner att samverka med varandra.

8 Utkast till Remissyttrande SOU 2016:48 Regional indelning - tre nya län Sammanfattande synpunkter Utredarna har inte visat tillräckligt tydliga skäl för en ny länsindelning eller för de föreslagna nya länen. Förslaget innebär en av de största samhällsförändringarna någonsin. Ändå föreslår utredarna ett omedelbart beslut, utan den ingående konsekvensanalys och den breda politiska och folkliga förankring som normalt brukar krävas för sådana förändringar. Lika olämpligt är det föreslagna etappvisa genomförandet. En eventuell förändring måste ske samtidigt i hela landet. Eftersom frågan inte var uppe i 2014 års valrörelse finns det heller inget mandat för beslut före nästa val. De föreslagna storlänen innebär något nytt och oprövat. Hänvisningarna till Skåne och Västra Götaland är inte relevanta, eftersom det där enbart gällde återförening av två landskap, med folklig gemenskap och begränsad yta. De säger ingenting om hur mycket större regioner utan historisk förankring skulle fungera. Ett beslut för all framtid Man måste inse att beslutet gäller för all framtid, väl fattat finns ingen återvändo. Den nya indelningen skulle sätta i gång en process som för årtionden och århundraden framåt skulle avgöra olika landsdelars utveckling. Vad vi nu tror oss kunna överblicka är bara början. Det är därför synnerligen obetänkt att hasta fram ett beslut utan noggrann prövning och tid för allsidig diskussion. Detta innebär också att löften och överenskommelser i samband med regionbildningen gäller bara för stunden. Det finns inga garantier för att det inte blir som vid företagsfusioner, man lovar att verksamheten ska finnas kvar, men efter några år läggs den ned. Stora organisationer följer sin egen logik. Grundläggande missuppfattningar Utredningen bygger på några grundläggande missuppfattningar.

9 Man utgår från att alla län måste ha en viss folkmängd. Men storstadsregionernas övertag beror inte på invånarantal, utan på befolkningstäthet, koncentrationen av många människor inom ett begränsat område. Oavsett länsindelning kommer storstadsregionerna att förbli överlägsna. Ett annat misstag är att inte inse motsättningen mellan centrum och periferi. Tvärtemot målsättningen skulle storregioner förstärka skillnaderna mellan olika landsdelar. De centrala delarna av de nya regionerna blir antagligen vinnare, men det skulle ske på bekostnad av de av de orter och län som hamnar i de nya storlänens periferi. Den nya indelningen skulle därför innebära en centralisering utan tidigare motstycke. Ytterligare en egendomlighet är tron att sex sinsemellan mycket ojämlika län skulle kunna ge hela landet lika villkor. Ett grundläggande fel är också att ta regionernas arbetsuppgifter för givna. Så länge det råder oklarhet om den framtida ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och statlig nivå vet vi inte förutsättningarna för regional indelning. Dessutom talas om planer på kommunsammanläggningar som radikalt kan förändra spelplanen. Nuvarande indelning ändamålsenligare Tvärtemot vad utredarna påstår är den nuvarande indelningen betydligt ändamålsenligare än varje tänkbar ny indelning. För det första ger den möjlighet till flexibilitet. Utredarna bortser från att vi lever i en tid av accelererande förändringar. Ett fåtal stora regioner låser utvecklingen. Allteftersom behoven ändrar sig måste också samarbetsformer och samarbetsparter kunna växla. I en alltmer oviss framtid behövs de nuvarande länen, mindre enheter som genom flexibel samverkan i växlande konstellationer kan anpassa sig till skilda utmaningar. För det andra är den hävdvunna länsindelningen en garant för samhällelig stabilitet. Så länge Sverige har funnits har vi haft en indelning i landskap och län, som har gett kontinuitet, trygghet och gemenskap. Detta är en viktig anledning till det svenska samhällets större styrka och stabilitet jämfört med många andra länder. När Sverige nu står inför uppgiften att integrera många nya invånare är denna stabilitet särskilt värdefull. För det tredje säkerställer den nuvarande indelningen att hela Sverige förblir i fokus. Ingen landsända riskerar att bli bortglömd. I en storregion försvinner de nuvarande länen från Sverigekartan. Exemplet Västra Götaland visar att de inte ens kommer att ingå i den offentliga statistiken, som är grunden för allt offentligt och privat

10 beslutsfattande. Hela landsdelar skulle bli anonyma och osynliga, till och med i historiska jämförelser. Det blir som om de aldrig har funnits. För det fjärde garanteras den närhet till myndigheter och beslutsfattare som behövs för regional utveckling. För det femte har den demokratisk legitimitet genom en folklig förankring som nybildade regioner inte kan få. Förslaget har jämförts med hur kolonialmakterna ritade streck på Afrikas karta. 2. Uppdrag och arbete Betänkandet har alltför stora brister för att kunna ligga till grund för en så avgörande samhällsförändring som föreslås. Arbetet har bedrivits under tidspress, utan försök till den vägning av för- och nackdelar, och granskning av alla omständigheter, som lagstiftningen förutsätter. Man har utgått från tidigare utredningar och en förutfattad uppfattning, och inte brytt sig om att analysera konsekvenserna eller beakta de många invändningar som framkommit. Betänkandet består därför till stora delar av obelagda påståenden och förhoppningar. Det kännetecknas också av oförmåga att se hur förslagen påverkar enskilda människor, orter och landsändar. Patienter och anhöriga som måste resa många tiotals mil för behandling, företagare och föreningsföreträdare som mister närheten till politiker och myndigheter, orter och städer vars framtid äventyras, allt försvinner i ett abstrakt och centralistiskt uppifrånperspektiv. Lika abstrakt är resonemangen om demokrati, där teoretiska diskussioner om direktvalda beslutsorgan får skymma att väljarna tappar kontakten med de valda, att det blir svårare för fritidspolitiker att delta, att intresset för politik ytterligare skulle minska. Samtidigt har argumenten tunnats ut. Resonemangen om regionsjukhus och arbetsmarknadsregioner som tidigare sågs som huvudargument för större regioner är märkbart nedtonade. Man har insett att den medicintekniska utvecklingen kan leda till "att specialiserad vård kommer att behöva koncentreras till färre ställen" (sid.109), och göra att andra behandlingar kan decentraliseras till vanliga sjukhus ("nivåstrukturering").

11 Arbetsmarknadsregioner beskrivs fortfarande som ett viktigt motiv, men de föreslagna länsgränserna tar ingen hänsyn till dem. Ingen hänsyn tas till den omfattande kritik som kommit från näringslivsföreträdare, forskare, samhällsdebattörer och inte minst länsstyrelserna. Trots tydligt påvisade negativa konsekvenser görs inga försök att bemöta kritiken eller att göra en egen konsekvensanalys. Det minsta man kan begära är att utredningen kompletteras med beräkningar av effekterna för sjukvård och annan samhällsservice, och konsekvenserna för nuvarande län och residensstäder. Därför är det ett egendomligt påstående "att finns acceptans" för förslaget. Utredningens kriterium för "acceptans" är om en knapp majoritet i ett landsting är beredd att säga ja. Man nämner inte att det finns en stark folklig opinion emot, och att det saknas den breda politiska enighet som borde vara en förutsättning för ett så vittomfattande beslut. 4. Tidigare utredningar Som argument för förslaget räknar man att länssammanslagningar har föreslagits flera gånger tidigare. Årtiondens lobbyverksamhet har drivit på. Trots att samhället och behoven har förändrats använder man sig av samma argumentation som föregående utredningar. Utredarna borde ha frågat sig varför dessa tidigare förslag aldrig kunde genomföras. Sverige är ett stort och avlångt land med stora regionala variationer (sid 105). En enhetlig karta över hela landet kan inte undgå att skapa förutsebara motsättningar och inbyggda konflikter. Det är ett allvarligt missgrepp att inte ta hänsyn till avstånd, befolkningstäthet, kommunikationer, näringslivsstruktur och historiska samband. 6. Hur kan större län bidra till tillväxt och lokal utveckling Utredningens fågelperspektiv är inriktat på den offentliga sektorn och de riktigt stora företagen. Däremot har man har gjort sig blind för hur större regioner skulle påverka det lokala näringslivet, möjligheterna att starta och utveckla nya företag, och därmed välståndsutvecklingen. Länen hanterar en rad frågor som berör varje företags beslut om sin framtid. Nära och bra kommunikation mellan näringsliv och samhälle är en viktig tillväxtfaktor. Och omvänt, storregionernas avstånd och svårigheter att mötas skulle genast drabba näringslivet.

12 Turismindustrin är exempel på en bransch som är beroende av ständig dialog med samhällets representanter, om den ska kunna hävda sig på de starkt konkurrerande marknaderna. Motsvarande gäller de små och medelstora industriföretagen, och tjänstesektorn. Många företag har kunnat etableras genom att länsstyrelsen, universitetet, landstinget och kommunerna i samverkan har kunnat bistå med arbetskraft, utbildningar, lokaler, forskning och förmedling av ekonomiska stödinsatser. Denna etableringsprocess består av ett finmaskigt nät av kommunikationer mellan ledande personer inom länet. I en storregion skulle dessa kontakter splittras och arbetssättet omöjliggöras. Förlusten av närhet, lokalkännedom och personkontakter kan inte ersättas. 8. Utgångspunkter för indelning i nya län Jämnstarka län och landsting Med befolkningsmässigt jämnstora län anser man sig kunna ge mer likvärdig service i hela landet. Men nationella och internationella jämförelser visar att ekonomi och välstånd beror på många olika faktorer, och att folkmängd är långtifrån viktigast. Detta hade framgått om man hade jämfört även med små länder och med mindre regioner, som schweiziska kantoner och engelska counties. Det antagandet som indelningskommittén ständigt återkommer till är att resursstarka regioner kan ha större planeringskapacitet, men det måste i så fall vägas mot de nackdelar som uppstår. Storstadsregionernas övertag beror inte på storlek eller skattekraft, utan på befolkningstäthet, koncentrationen av många människor inom ett begränsat område. Likvärdig service kan därför bara uppnås i de centrala delarna av de nya regionerna. Avgörande är närhetsfaktorn, närheten mellan företag, kompetenscentra och samhällsservice. Redan svaga områden inom nya storlänen skulle bli svagare, starka bli starkare. Detta framgår tydligt av storstadslänens befolkningsutveckling. Vad som växer är de befolkningstäta områdena, Stockholm, Göteborg och Malmö med deras närmaste omgivning. Kommunerna i storstadslänens ytterområden står stilla eller går bakåt, precis som i övriga landet, se tabell.

13 Västra Götalands befolkning ökade under de tjugo första åren från med 11%. Men nästan hela ökningen faller på området kring Göteborg. Tabellen över de kommuner som minskat resp. ökat mest visar hur kommunerna i länets ytterområden har haft samma dåliga utveckling som i resten av landet. Gullspång -18 % Härryda + 28 % Bengtsfors - 16 Stenungssund + 28 Färgelanda - 12 Göteborg + 22 Mellerud - 12 Kungälv + 18 Karlsborg - 12 Strömstad + 18 Töreboda - 11 Mölndal + 17 Dals Ed - 9 Lerum + 16 Sotenäs - 8 Partille +15 Grästorp - 8 Alingsås + 14 Munkedal - 8 Ale Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling Utredningens huvudargument verkar vara att storlänen får större ekonomiska resurser jämfört med nu, genom större skatteunderlag och tillgång till de nuvarande länens statliga medel och bidrag från EU:s strukturfonder. Man nämner inte att uppgifter och inkomster förblir desamma som nu. Frånsett marginella administrativa besparingar skulle storregionerna stå inför samma ekonomiska problem som länen har i dag. Möjligen blir det lättare att fatta impopulära beslut. Statistiken ger inga belägg för att ökad regionstorlek ger bättre ekonomi. Varken Region Skåne eller Stockholms läns landsting hörde till dem som klarade 2015 utan underskott, och av de nio län som visade överskott hade hälften bättre resultat per invånare än Västra Götaland. Ökade resurser kan bara uppstå genom rationalisering och nedläggningar. Vinnare och förlorare i en sådan process avgörs med all sannolikhet av var det nya länets befolkningskoncentration är störst. Detta verkar också vara meningen. Gång på gång understryks att resurserna ska användas effektivt för bästa möjliga utveckling, utan hänsyn till de gamla länsgränserna ( ). Det bör också framhållas att det är näringslivets utveckling som skapar resurser. Märkligt nog undviker man att diskutera den frågan eller ens bemöta de invändningar som framförs om näringslivets behov av närhet och av en samhällsplanering som utgår från lokala förutsättningar Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet Även när det gäller sjukvården skulle utredningsförslaget medföra ökad centralisering, med rationalisering, specialisering och nedläggning av sjukhus.

14 Däremot finns inga belägg för att större län ger lägre kostnader och bättre vårdkvalitet. Gjorda jämförelser visar att de nuvarande storregionerna inte i någotdera avseendet klarar sig bättre än övriga län. Och även från storstäderna kommer rapporter om väntetider och personalflykt, med stängda akutmottagningar och förlossningskliniker. Oavsett storlek har alla län samma problem med de accelererande sjukvårdkostnaderna som den medicinska utvecklingen för med sig. Det är en utmaning som bara kan hanteras på nationell nivå. Vi går också mot ökad specialisering, så att alltfler behandlingar bara kommer att kunna erbjudas på ett eller några få sjukhus i hela landet. En indelning med regionsjukhusen som grund riskerar att bli ett utvecklingshinder. Fler och fler röster höjs för att frågan om länsindelningen måste få anstå tills man har granskat det enda alternativ som verkligen kan ge vård på lika villkor i hela landet, nämligen statligt ansvar för specialistsjukvården. Oavsett storlek kan inget landsting på egen hand bemästra den galopperande kostnadsutvecklingen. Det kan bara ske genom avvägningar och principbeslut på nationell nivå, gemensamt för hela landet och samtliga län, oavsett de är 6 eller Utgå från befintliga samverkansmönster Konsekvent bortser man från att samarbete mellan befintliga län kan ge samma effektivitet som sammanläggningar. Ändå framhålls gång på gång möjligheterna till samverkan över de föreslagna nya länsgränserna (ex. 191, 222, 233, 257). I en föränderlig värld är nuvarande indelning överlägsen. Den ger flexibilitet. Län som står utanför storregionerna får största möjliga inflytande över sin egen framtid. De kan samverka i alla väderstreck och på egna villkor, beroende på vilken fråga det gäller. Allteftersom förutsättningarna ändras kan de sluta nya överenskommelser med kommuner, län och regioner, där de har gemensamma intressen. När länen samverkar som egna rättssubjekt är det självklart att allas behov beaktas. Ingen del av landet riskerar att hamna i skuggan. Storregioner innebär låsta samverkanskonstellationer utan anpassningsförmåga till nya behov och nya utmaningar. 8.3 Demokrati och legitimitet Utredningens resonemang är obegripligt. Medborgarna skulle inte märka skillnaden mellan direkt och indirekt valda beslutsorgan. Däremot skulle de märka att makten flyttas långt bort och att flertalet politiker skulle vara från andra landskap.

15 Storregioner innebär ett hot mot demokratin, genom minskat medborgarinflytande och ökat främlingskap. Beslut bör fattas nära dem det berör och av personer som väl känner de lokala förhållandena. Hur ska beslutsfattarna kunna ha kontakter och överblicka behov och förutsättningar inom områden som kan ligga mil bort? Samtidigt minskar antalet förtroendevalda. Svårigheter att mötas drabbar regionens funktionsduglighet. Ytterligare en fara för demokratin är att rekryteringen av regionpolitiker försvåras när mötena kan komma att kräva flera dagars bortavaro och inte kunna förenas med normalt familjeliv. Många varnar för att väljarna kan tappa intresset och känna en växande maktlöshet. Företag, organisationer och allmänhet skulle få svårare att påverka verksamheter och beslut som de berörs av. Att diskutera ett ärende med ansvarig politiker eller handläggare skulle kräva långa resor, och den man mötte skulle sakna lokalt perspektiv på frågan. Nuvarande länsindelningen garanterar inte bara närheten, utan också legitimiteten Den utgår i sina huvuddrag från landskapen, och är förenad med under lång tid framvuxna känslor av gemenskap och samhörighet, som är en långt viktigare utvecklingsfaktor än administrativ likformighet. Tydlig gemenskap ger sammanhållning och motivation, igenkännande, tillit och engagemang. Civilsamhället När utredningen skriver om civilsamhällets betydelse förbiser man från att detta i allmänhet är länsvis organiserat, enligt den nuvarande indelningen. Med större län skulle organisationerna ställas inför valet att förlora antingen närheten till medlemmar och lokalföreningar, eller närheten till beslutande politiska och statliga organ. Detta kan bli en allvarlig försvagning av Föreningssverige. Många inom civilsamhället varnar för faran med ett förhastat regionbeslut och efterfrågat konsekvensanalys och medborgardialoger. 9. Sex nya län De föreslagna länen skulle bli i hög grad ojämlika, inte bara inom sig, utan också sinsemellan, där Norrlands län riskerar att bli en ännu större förlorare än de fyra ingående länen i dag. Beskrivningen av de nya länen lider av en märklig brist på påvisbara fördelar. Motiveringen är ofta ett rent önsketänkande. Ett exempel på detta är påståendet (9:1

16 163) att "sex län och landsting ger nöjligheter för alla delar i de nya länen både att utvecklas och få del av den gemensamma utvecklingen." Detta motsägs av att de nuvarande resurserna i de nya länens fritt ska kunna allokeras där de gör bäst nytta för helheten. Utredningen måste därför kompletteras med analys av de ekonomiska effekterna av sammanslagningen. Förutsättningen för en fungerande region måste vara intressegemenskap. I Norrlands län ingår Jämtland Härjedalen som har sina förbindelser söderut. Svealands län föreslås därför att man vill ge Stockholms län en stark samarbetspart i Mälarregionen (165), men där ingår också Dalarna och Gävleborg, som står helt utanför denna. På samma sätt föreslås att Värmland utan hänsyn till förbindelserna med Närke föreslås tillhöra Västra Götaland. De nya länen riskerar att förlamas av inre motsättningar. Län som uppgår i en storregion får ett drastiskt minskat inflytande över sin egen framtid. Varje förslag skulle brytas mot majoritetens önskemål och i bästa fall tillgodoses i kompromissat skick. Man blir också av med möjligheten att kommunicera direkt med staten utan måste gå via den nya regionen. Det blir som att ha "två Stockholm". 11. Norrlands län Utredarna ser den nordliga hälften av landet som en enhet, utan hänsyn till regionala skillnader och landskapens olika egenart. Endast det tätbefolkade kuststråket har förutsättningar att utvecklas så som de föreställer sig. Där ligger nästan alla större orter, och dit har infrastrukturella investeringar prioriterats. Det vidsträckta inlandet tillmäts sekundärt intresse. Att stärka Norrland innebär ur nationell synpunkt att stärka kuststråket. Storlek och avstånd "Norrlands län" skulle omfatta mer än halva Sverige. Avstånden inom det glesbefolkade länet skulle bli som mellan Stockholm och Berlin eller mellan Malmö och Warszawa. Ett sådant län kan inte fungera. Dagens Västra Götaland är mindre än hälften så stort som enbart Jämtlands län. Utvidgat med Värmland skulle det bli det till ytan tredje största av de nya länen, men fortfarande mindre än Jämtlands län i dag. Norrbotten och Västerbotten är ännu större. Var för sig är tre av Norrlandslänen lika stora som Schweiz, Nederländerna eller Danmark. Det absurda framgår om man leker med tanken att bilda en motsvarande region av resten av landet, från Skåne till Hälsingland och norra Dalarna. Hur skulle den

17 kunna hålla samman? Hur skulle politiker och handläggare kunna ha tillräcklig lokalkännedom? Hur skulle man klara avstånd och resor till viktiga samhällsfunktioner? Obefintlig infrastruktur Problemet förvärrras av bristande förbindelser. Bara längs kusten finns fungerande kommunikationer. Möten för alla fyra länen sker helst på Arlanda. I avsnitt skriver utredarna helt riktigt att "Med de stora avstånden i det nya länet är en fungerande infrastruktur, inklusive IT-infrastruktur, viktig. Det måste gå att transportera sig mellan länets olika delar så att människor kan ta sig till exempelvis arbete, studier och sjukvård men även för att den demokratiska styrningen av länet ska fungera." Detta inbillar man sig går att klara med "omfördelningar, prioriteringar och starkt påverkansarbete"! Om man hade försökt beräkna kostnaderna hade man insett att det är helt orealistiskt. Ekonomi Utredningen sätter sin lit till "ett resursmässigt starkare län." (197). Man bortser från att samtliga nuvarande län dras med stora underskott, och att eventuella administrativa besparingar skulle ätas upp av avstånden. Det nya länet skulle börja sin verksamhet med ett stort budgetunderskott. Man måste därför räkna med centralisering och sammanläggningar, särskilt inom sjukvården, med nedläggning och bantning av sjukhus, och ökad specialisering. Sjuka och anhöriga skulle utsättas för långa och tidsödande resor med övernattningar vid sjukhus på orter dit de har svårt att komma. Även om de nuvarande länen kvarstår som egna regioner går smärtsamma besparingar inte att undvika, men då kan de inriktas på vad som är bäst för länens invånare, och samverkan med sjukhus där man kan få bäst villkor och dit det är lättast att resa. Spåren förskräcker Det olämpliga i att inte ta hänsyn till avstånden framgår av polisens pågående försök med en samlad organisation för norra Sverige. Protesterna över färre poliser och bristande lokalkännedom bemöts med att "Region nord är speciell med avstånden" så problemen blir mest kännbara där (LT 22.7). Fördelen sägs vara att man nu kan "prioritera och disponera resurserna där de gör mest nytta. Genom att vi nu styr resurser i hela regionen är det lättare att omfördela resurser utan att ta hänsyn till länsgränser" (LT 23.7). Tydligare kan man inte antyda konsekvenserna av en eventuell storregion, men till skillnad från denna är polisens organisation inte oåterkallelig.

18 Jämtlands län passar inte in Utredarna noterar flera gånger (183,185, 189) Jämtlands län är annorlunda än de tre övriga, det enda i inlandet, med en mera spridd befolkning och annan näringslivsstruktur, präglad av entreprenörskap och småföretagande, med stort beroende av besöksnäringen. Därför håller man (sid 191, 198) dörren öppen för att länet kanske inte ska ingå i Stornorrland, och menar att det nuvarande samarbetet mellan de fyra nordligaste länen kan fortsätta även om ett av dem står utanför en eventuell storregion. (Enligt vad som sägs om Värmland (sid 204) avser detta även läkarutbildningen, som ledningen för Region JH anser förlorad länet stannar utanför en eventuell storregion.) Vad som däremot inte beskrivs är länets orientering söderut. Turism och näringsliv är helt beroende av förbindelser söderut och västerut. Norrut finns inte ens fungerande kommunikationer. I många frågor har Jämtlands län mer gemensamt med Dalarna, Värmland och det inre Hälsingland än med norrlänen. Samtidigt behöver länet fritt kunna dra nytta av närheten till Tröndelag. Att vända länets orientering norrut skulle vara att skära av livsnerven för framtida utveckling. I kapitel 9 beskrivs Gotlands särskilda förutsättningar. På ett liknande sätt kan Jämtlands län beskrivas som en ö i inlandet. Därför har man i alla tider behövt en egen regionstyrelse. Inte utan anledning är nuvarande Region Jämtland Härjedalen landets äldsta regionala självstyrelseorgan, det enda som har funnits i alla tider utan avbrott. Ytterligare ett skäl för fortsatt självständighet är den tillbakagång som i annat fall skulle drabba Östersund, länets enda stad. Förutom konsekvenser för sjukvård, utbildning, kultur och annan regionfinansierad verksamhet skulle samordningen av läns- och landstingsförvaltningarna resultera i ett avsevärt bortfall av arbetstillfällen och en snävare arbetsmarknad. Man bör också räkna med att lokalradio, TV och tidningar med tiden kommer att anpassas eller anpassa sig till den nya indelningen. Samma gäller annan länsvis organiserad verksamhet, inte minst de nuvarande länsorganisationerna. En motsvarande utveckling kan drabba många företag, förvaltningar, föreningskanslier och distriktskontor som finns här på grund av Östersunds ställning som förvaltningsstad och länscentrum. Östersunds tillbakagång skulle drabba hela nuvarande Jämtlands län.

19 Enligt direktiven ska indelningen "utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor bl.a. transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och god miljö". Med dessa förutsättningar borde det vara ett omöjligt förslag att införliva Jämtland Härjedalen med det tänkta storlänet. NOT Länsstyrelsen har i dag 200 anställda, och regionförvaltningen omkring 350, frånsett sjukvården. Det är svårt att bedöma hur många av dessa som kan bli kvar, men merparten torde försvinna. Härtill kommer följdeffekter för andra statliga myndigheter och storregionens besparingar.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2016/503 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson KOMMUNSTYRELSEN Inrättande av plankommitté Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillsätta en plankommitté vars uppgift är att bereda planfrågor i Vansbro kommun Plankommittén ges en parlamentarisk sammansättning Plankommittén leds av ordföranden i Utskottet Leva och Bo Plankommittén ges erforderligt tjänstemannastöd Plankommittén ges möjlighet att adjungera deltagare i arbetet Sammanfattning Planärenden är en strategisk fråga som behöver politisk beredning. I dag saknas ett politiskt forum där planfrågor behandlas och därför finns en risk att styrningen av samhällsbyggandet uteblir eller sker spontant. Tidigare fanns det en plankommitté där planfrågor lyftes. Denna kommitté var kopplad till kommunstyrelsen. Det är av största vikt att kommittén har erforderligt tjänstemannastöd. Bakgrund Planärenden är en strategisk fråga som behöver politisk beredning. Dessa ärenden faller idag mellan stolarna. Tidigare fanns det en plankommitté där planer diskuterades men denna kommitté avvecklades. Plankommittén var kopplad till kommunstyrelsen. Inrättande av plankommite I dag finns det ett stort behov av att gå igenom befintliga detaljplaner men också att bevaka samhällsutvecklingen och arbeta med framtida planläggning så att samhällsutvecklingen styrs på ett planerat och genomtänkt sätt. Utan en fungerande samhällsplanering finns en större risk att konflikter och framtida problem och begränsningar byggs in i samhällsbilden. I planfrågor och samhällsutveckling är det också viktigt att politisk enighet finns, varför kommittén bör vara parlamentariskt tillsatt. Kommittén bör vidare ha möjlighet att Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

31 adjungera externa personer, t ex från näringslivet och samverkande myndigheter samt ges erforderligt tjänstemannastöd. Slutsats En plankommité inrättas snarast. 2(2) Inrättande av plankommite Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

32 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunchef Oscar Fredriksson KS 2016/94 Tfn Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsformer, komplettering Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen kallar en representant för Vänsterpartiet att delta vid de beredningsdagar som återstår under försöksperioden, det vill säga den 18 oktober, 15 november och den 6 december. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den ( 71) att genomföra ett försök med nya arbetsformer för kommunstyrelsen med ett inledande informationsmöte, en beredningsdag för ledamöter och ersättare. Den ( 138) beslutades att försöket ska pågå fram till årsskiftet,. Beredningsdagen blir ett viktigt forum för kontakten mellan politik och förvaltning, där ärenden av större dignitet lyfts för information och diskussion. Inga beslut fattas på beredningsdagen, men det finns möjlighet att ställa frågor och att göra medskick till förvaltningen. Eftersom det är en ny och oprövad arbetsform så utvecklas den allt eftersom. Kommunstyrelsen har flera roller. Dels som nämnd, där myndighetsutövningen är en viktig del och dels som traditionell kommunstyrelse där uppdraget är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen är beslutande, men också beredande. De flesta av kommunfullmäktiges frågor bereds av kommunstyrelsen. Undantaget är valärenden och de fullmäktigefrågor som bereds av annat organ, exempelvis en fullmäktigeberedning, men i des frågorna äger kommunstyrelsen rätt att yttra sig. Så även de frågorna hamnar på kommunstyrelsens agenda. I kommunfullmäktige finns totalt åtta partier representerade. Av dessa är sju representerade i kommunstyrelsen genom ledamöter och ersättare. Endast Vänsterpartiet saknar representation i kommunstyrelsen. KS arbetsformer_komplettering Beredningsdagen är tänkt att utgöra en grund för det partiarbete som sker inför beslutstillfälle. Eftersom de frågor som tas upp till beredning ofta är av större dignitet, så är kommunfullmäktige i många fall beslutande organ. Därmed skulle det finnas ett värde i att även en representant för Vänsterpartiet kallas till beredningsdagen. Det skulle ge samma förutsättningar för samtliga partier. Beslutet expedieras till : Kommunsekreterare Tobias Rundström Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

33 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning, kultur och fritid KS 2016/510 Skolchef Marit Andersson Kommunstyrelsen Inköp av Ipads och annan IT-utrustning Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beviljar inköp, istället för leasing av Ipads och annan IT-utrustning till kommunens för- och grundskolor. Beslutet avser inte persondatorer med Windowsoperativ och gäller endast för perioden 20 september 2016 till 31 december Sammanfattning De extra medel kommunen fått i samband med integrationen vill skolan och förskolan använda till att köpa datautrustning. Bakgrund Kommunstyrelsen har tagit ett principbeslut att arbetsstationer ska leasas. De leasas i treårsperioder. Framförallt är syftet att hålla en modern IT-miljö med arbetsstationer som kan manageras (installeras, uppdateras, ominstalleras) från centralt håll. Något som kräver en viss standard på såväl maskinvara som operativsystem. Äldre modeller går inte att hantera. Detta gäller arbetsstationer i Windowsmiljö. TJÄNSTEUTLÅTANDE_IT_ När det kommer till Croomebooks, ipads eller annan utrustning som inte baseras på Windowsmiljön, finns inget som hindrar att de köps för att sedan gå så länge de går. Det kommer att bli ett stopp när det inte längre går att uppgradera operativsystemet och det blir till sist svårt att hitta programvaror, men det kan ta betydligt längre tid än tre år. Har man tur så håller utrustningen längre. Den här typen av arbetsstationer bygger på molntjänster och har därmed inte samma påverkan på kommunens centrala IT-system, där IT- och informationssäkerheten har den största betydelse. En avstämning har gjorts med IT-funktionen avseende dessa förhållanden. I dag är tillgången till IT-stöd begränsad för personal och elever på våra skolor och förskolor. Kommunens skol-it grupp har kartlagt nuläget i kommunen då det gäller barn/elever och personals tillgång till IT-utrustning. Skol IT gruppen har även kartlagt tillgång till Internet och i viss mån vilket behov av kompetensutveckling som behövs för att utveckla IT stödet i våra skolor. Kommunens IKT-plan håller också på att revideras och anpassas efter dagens behov. Skol-IT gruppen har gjort en plan över vilka inköp som behöver göras för att tillgodose de behov skolan och förskolan har framöver. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

34 Planen är gjord i tre steg som sträcker sig över tre terminer. Kommunens ekonomi har tidigare varit ett hinder för att utöka och göra inköp alternativt leasa IT- utrustningen. 2(2) Verksamheten klarar att finansiera de extra inköpen i år tack vare de extra medel vi fått i samband med flyktingmottagandet. Konsekvenser Sammantaget blir det en besparing på lång sikt att köpa viss IT-utrustning nu istället för att leasa. Det är osäkert om de extra bidrag vi idag får för integration kommer att återkomma. Vilket gör att en leasingkostnad skulle bli kännbar flera år framöver och i sämsta fall skulle kostnaderna inte rymmas inom befintlig budget. Beslutet expedieras till : Tf verksamhetschef Utbildning, kultur och fritid Marit Andersson TJÄNSTEUTLÅTANDE_IT_ Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg KS 2016/454 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Lis Frost Danielson KOMMUNSTYRELSEN Information om avvikelsehantering inom vård- och omsorg Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas godkänna sammanställningen av avvikelserapporteringen inom vård- och omsorg för Bakgrund Detta är en kort sammanställning av förekomsten av avvikelserapportering som även innefattar förekomsten av fallrapportering inom vård- och omsorg för första halvåret Ansvarig för rutinerna och sammanställning av avvikelserapporter är MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska). Sammanställningen diarieförs och de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa avvikelser dokumenteras i en åtgärdsplan och/eller en vårdplan för den enskilde som tas upp på arbetsplatsträffar på resp. enhet och genom uppdatering av skriftliga gällande rutiner. Vansbro kommun arbetar förebyggande och gör riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa vid minst ett tillfälle per år för alla vård- och omsorgstagare. Bedömning sker med validerade screeningsformulär. Vid identifierad risk sätts åtgärder in och dessa följs kontinuerligt upp. Såväl bedömning, åtgärder och uppföljning registreras i kvalitetsregistret Senior Alert, (SA)till de som ger sitt samtycke till detta. Vi identifierar vård- och omsorgstagare med risk för undernäring, fall, trycksår och munhälsa och har då möjlighet att snabbt erbjuda relevanta åtgärder. Alla avvikelser registreras i verksamhetssystemet Treserva. Personal får kontinuerligt stöd och handledning i hur systemet skall användas. All avvikelsehantering syftar till att utveckla verksamheten och göra den säkrare. Utifrån avvikelser gås olika aktuella rutiner igenom och revideras och utvecklas allt för att stärka patientsäkerheten. Det har under året pågått delegeringsutbildningar för att förstärka kompetensen inom läkemedelsområdet, uppdelat på olika områden utifrån önskemål från de olika verksamheterna samt utifrån behov som uppmärksammats genom avvikelser.

36 Avvikelsehantering är en viktig del i kvalitetsarbetet, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och Patientsäkerhetslagen (2010:659) Det är viktigt att alla fel och brister uppmärksammas, men även att uppmärksamma saker där det kunde ha blivit fel är av stort värde för kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag Bilaga 1: Statistik sammanställning avvikelser Bilaga 2: Statistik sammanställning fallrapporter Beslutet expedieras till: MAS, Lis Frost Danielson

37 VANSBRO KOMMUN Vård och omsorg bilaga 1 Handläggare Lis Frost Danielson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Statistik Avvikelser/tillbud/fel och brister Hälso- och sjukvård Totalt 2016 Kvartal 1 Kvartal 2 halvår Avvikelser 1/1-31/3 1/4-30/6 1/1-30/6 Läkemedelshantering totalt Läkemedelshantering, B-skog kortis Läkemedelshantering, B-skog säbo Läkemedelshantering, S-Å säbo Läkemedelshantering OB D-J/Nås Läkemedelshantering OB V-bro Brist i vård och behandling Annan händelse summa: Socialtjänst/Omsorg Brister i omsorg Klagomål/synpunkt Förirrat sig Hot/våld från boende till boende Lex Sarah Annan händelse Ekonomisk oegentlighet Bemötande summa: Totalt: Externa Avvikelser landstinget från vår verksamhet

38

39 bilaga 2 FALLRAPPORTERING, Statistik /1-30/6 Enhet Antal fall Antal olika personer som ramlat Antal, ramlat mer än 1 ggr Antal, ramlat mer än 5 ggr Antal, ramlat Antal m. Antal m. mer än 20 lättare allvarl ggr skada skada t ex sårskada t ex fraktur S-åsen Bäckaskog ä-bo Bäckaskog korttids Bergheden Ord. Boende: D-J/Nås V-bro SUMMA Jämförelse Ant. m. Antal m. Antal fall Antal Ant., ramlat Ant., ramlat Ant., ramlat lättare skada allvarl skada som ramlat mer än 1 ggr mer än 5 ggr mer än 20 ggr t ex sår t ex fraktur

40 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg KS 2016/312 Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala KOMMUNSTYRELSEN Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 2 år 2016 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten. 2. Rapporten överlämnas till kommunens revisorer. 3. Till kommunfullmäktige anmäls att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått rapport om att ett gynnande beslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) är äldre än tre månader. 4. Till kommunfullmäktige anmäls att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått rapport om att fem ej verkställda beslut enligt 28 f-g LSS är äldre än tre månader. Sammanfattning Varje kvartal ska, enligt 28 f-g LSS och 16 kap 6 f-h SoL, gynnande beslut enligt 9 LSS och enligt 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum rapporteras till IVO, kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Rapport ej verkställda beslut kvartal För andra kvartalet 2016 har ett ärende enligt 4 kap 1 SoL rapporterats som ej verkställt. Beslutet avser insats om särskilt boende. Fem ärenden enligt 9 LSS har rapporterats som ej verkställda. Två beslut avser boende vuxna, ett avser korttidsvistelse och två avser kontaktperson. Bakgrund Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per kvartal. Gäller lika för LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m 1 juli En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader, kan utdömas att betala vite. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

41 2(2) Konsekvenser Skäl till att besluten ej verkställts Särskilt boende kunde ej erbjudas kvinnan inom tre månader. Beslut om boende för vuxna enligt LSS har ej verkställt på grund av att kommunen inte har något gruppboende. De enskilda har avvisat möjligheten att erbjudas plats i annan kommun i väntan på boende i Vansbro. Båda personerna har andra insatser i väntan på plats. Beslutet gällande korttidsvistelse har ej verkställt på grund av svårigheter att hitta intresserade och lämpliga stödfamiljer. Kontakter har tagits med ett två möjliga familjehem varav ett har tackat nej och ett har ej lämnat besked. Samtal har förts om att köpa plats på korttidsboende i annan kommunen men familjen har tackat nej till detta. Verkställighet av beslut om kontaktperson har avbrutits på grund av att kontaktpersonen avsagt sig uppdraget och någon ny har ej kunnat rekryteras. Det är mycket svårt att rekrytera kontaktpersoner. Annonsering har gjorts vid flera tillfällen och kontakter tas med möjliga personer som kommer verksamheten till kännedom. Beslutsunderlag Rapport Ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal Beslutet expedieras till : Vansbro kommuns revisorer Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala Rapport ej verkställda beslut kvartal Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

42 Rapport Kvartal Ej verkställda beslut enligt LSS och SoL Varje kvartal ska, enligt 28 f-g lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) och 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen (SoL), gynnande beslut enligt 9 LSS och enligt 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum rapporteras till IVO, kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Datum för rapportperiod: Juli 2016 Avser: kvartal 2, 2016 Gynnande beslut som ej verkställt inom tre månader från dagen för respektive beslut Lagrum Ärendetyp Antal Man/kvinna Förfluten tid sedan beslut 5 kap. 7 SoL Särskilt boende 1 Kvinna Som längst 3 månader och 20 dagar 9.4 LSS Kontaktperson 1 Man Som längst 3 månader och 16 dagar 9.9 LSS Bostad för vuxna 2 Man Som längst 2 år och fem dagar 9.6 LSS Korttidsvistelse 1 Man Som längst 3 månader och 13 dagar Totalt antal ärenden 5 Gynnande beslut där verkställighet inte skett på nytt inom tre månader efter att verkställigheten avbrutits. Lagrum Ärendetyp Antal Man/kvinna Förfluten tid sedan beslut 9.4 LSS Kontaktperson 1 Man Som längst 7 månader 25 dagar Totalt antal ärenden 1

43 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 26 Ärende KS 2016/172 Införande av kommunal parkeringsövervakning Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att med stöd av 2 lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. införa kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun. 2. Parkeringsövervakning sker inom de områden som genom lokal trafikföreskrift fastställts som tättbebyggt område i Vansbro. 3. Övervakning ska ske med minst 2 parkeringsvakter. 4. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att med stöd av 2 a i förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift (FelPF) och med tillämpning från och med den 1 maj 2016 fastställes felparkeringsavgifter inom Vansbro kommun om tre olika nivåer enligt följande: Felparkeringsavgiften 1000 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap 47 trafikförordningen (1998:1276) (TrF) - för överträdelse av 3 kap 48 TrF - för överträdelse av 3 kap TrF - för överträdelse av 3 kap 52 första och andra stycket TrF - för överträdelse av 3 kap 53 TrF - för överträdelse av 3 kap 54 TrF - för överträdelse av 3 kap , 4. TrF - för överträdelse av lokal trafikföreskrift (LTF) om förbud att stanna och parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelse av föreskrift om förbud att stanna och parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF, - vid parkering på parkeringsplats avsedd för rörelsehindrad med parkeringstillstånd meddelad som LTF enligt 10 kap 1 andra stycket 17 och 3 TrF Felparkeringsavgiften 800 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap TrF - för överträdelse av 3 kap 55 första stycket 3 TrF, - för överträdelser av LTF om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelser av föreskrift om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF Felparkeringsavgiften 400 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelser av övriga bestämmelser om uppställning av fordon och Justerande Utdragsbestyrkande

44 Protokollsutdrag Sida 2 (4) Kommunstyrelsen som omfattas av 1 i FelPF, som parkering längre än tillåten tid eller inte använt parkeringsskiva eller använt sådan på ett felaktigt sätt. 5. Den kommunala parkeringsövervakningen införs under en försöksperiod om ett (1) år. Reservationer Wahan Harutun (KP) reserverar sig mot beslutet. Ärendet I dag finns ingen kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun. Efter en längre tids problem med felparkerade fordon som försvårar framkomligheten för utryckningsfordon och servicefordon behövs ett regelverk och beslut tas som ger kommunen möjlighet att komma tillrätta med dessa problem. Avsikten är att anlita parkeringsvakter för övervakningen av parkering i Vansbro kommun. För att få arbeta som kommunal parkeringsvakt erfordras enligt 6 LKPÖ ett förordnande av kommunen. I ett sådant beslut ska bl.a. området för parkeringsövervakningen anges liksom det minsta antal parkeringsvakter som behövs. Förslag Utskottet leva och bos förslag: 1. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att med stöd av 2 lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. införa kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun. 2. Parkeringsövervakning sker inom de områden som genom lokal trafikföreskrift fastställts som tättbebyggt område i Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo. 3. Övervakning ska ske med minst 2 parkeringsvakter. 4. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att med stöd av 2 a i förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift (FelPF) och med tillämpning från och med den 1 maj 2016 fastställes felparkeringsavgifter inom Vansbro kommun om tre olika nivåer enligt följande: Felparkeringsavgiften 1000 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap 47 trafikförordningen (1998:1276) (TrF) - för överträdelse av 3 kap 48 TrF - för överträdelse av 3 kap TrF - för överträdelse av 3 kap 52 första och andra stycket TrF - för överträdelse av 3 kap 53 TrF - för överträdelse av 3 kap 54 TrF - för överträdelse av 3 kap , 4. TrF - för överträdelse av lokal trafikföreskrift (LTF) om förbud att stanna och Justerande Utdragsbestyrkande

45 Protokollsutdrag Sida 3 (4) Kommunstyrelsen parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelse av föreskrift om förbud att stanna och parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF, - vid parkering på parkeringsplats avsedd för rörelsehindrad med parkeringstillstånd meddelad som LTF enligt 10 kap 1 andra stycket 17 och 3 TrF Felparkeringsavgiften 800 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap TrF - för överträdelse av 3 kap 55 första stycket 3 TrF, - för överträdelser av LTF om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelser av föreskrift om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF Felparkeringsavgiften 400 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelser av övriga bestämmelser om uppställning av fordon och som omfattas av 1 i FelPF, som parkering längre än tillåten tid eller inte använt parkeringsskiva eller använt sådan på ett felaktigt sätt. 5. Den kommunala parkeringsövervakningen införs under en försöksperiod om ett (1) år. Nils-Erik Edlund (S) yrkar bifall till utskottets förslag. Birgit Westheds (C) förslag: Under beslutspunkt 1, i tredje stycket, får skrivelsen följande lydelse: Parkeringsövervakning sker inom de områden som genom lokal trafikföreskirft fastställs som tättbebyggt område i Vansbro. I övrigt enligt utarbetat förslag. Beslutsgång Ordförande ställer Birgit Westheds (C) förslag under bifall eller avslag och finner kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer utskottets leva och bos förslagspunkt 2 under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförandes ställer utskottet leva och bos förslagspunkter 1, 3-5 under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslagen. Justerande Utdragsbestyrkande

46 Protokollsutdrag Sida 4 (4) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag LTF för Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo om tättbebyggt område Riktlinjer för parkeringsövervakning i Vansbro kommun Justerande Utdragsbestyrkande

47 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2016/172 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson KOMMUNFULLMÄKTIGE Införande av kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige inför kommunal parkeringsövervakning med stöd av Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. 2 och antar Policy för kommunal parkeringsövervakning. Kommunfullmäktige fastställer Felparkeringsavgifter i Vansbro kommun att gälla från Sammanfattning I dag finns ingen kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun. Efter en längre tids problem med felparkerade fordon som försvårar framkomligheten för utryckningsfordon och servicefordon behövs ett regelverk och att beslut tas som ger kommunen möjlighet att komma tillrätta med dessa problem. Avsikten är att anlita parkeringsvakter för övervakningen av parkering i Vansbro kommun. För att få arbeta som kommunal parkeringsvakt erfordras enligt Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. 6 ett förordnande av kommunen. I ett sådant beslut ska bl.a. området för parkeringsövervakningen anges liksom det minsta antal parkeringsvakter som behövs Kommunal parkeringsövervakning Bakgrund I dag finns ingen kommunal parkeringsövervakning i Vansbro kommun. Det har under en längre tid varit problem med parkering av bilar på allmän kvartersmark så som vid Söderåsen men även utmed vissa allmänna gator i främst centrala Vansbro. Problem uppstår vid leveranser av mat till boende på Söderåsen, räddningsvägar som är blockerade och försvårar eller i värsta fall förhindrar framkomligheten för räddningsfordon. Fordon står parkerade på platser som försvårar gaturenhållning och i många fall står trafikfarligt, till exempel på övergångsställen eller på gång och cykelbanor. Eftersom framkomligheten försvåra eller i några fall förhindras sker fördyringar av gatudriften då till exempel snöröjning måste ske vid två tillfällen istället för vid ett, servicefordon och transporter kommer inte fram vilket kan göra att leveranser uteblir eller försenas. I värsta fall kan säkerheten för medborgare äventyras om till exempel inte räddningsfordon kommer fram. Parkeringsavgiftens storlek bestäms av kommunen och får vara lägst 75 och högst kronor. Har ett fordon parkerats i strid med gällande bestämmelser ska en Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

48 parkeringsanmärkning utfärdas och antingen lämnas direkt till fordonets förare eller fästas på fordonet. Bilens ägare är den som ytterst är betalningsansvarig när det gäller felparkeringsavgift. De differentierade avgifterna förslås för att skapa en bättre förståelse hos trafikanterna genom att en allvarligare förseelse medför en högre felparkeringsavgift än en mindre allvarlig förseelser. Felparkeringsavgiften tillfaller kommunen. 2(2) Kostnaden för att anlita parkeringsvakter är ca 600 kronor/timme under vardagar. Beloppet är ungefärligt och härlett från prisuppgifter lämnade av ett bevakningsföretag. Under helger blir kostnaden sannolikt större. Behovet av parkeringsövervakning bedöms vara ca 100 timmar årligen, behovsanpassat. Kostnaden för parkeringsövervakningen bedöms kunna finansieras med felparkeringsavgifterna alternativt tas kostnaden inom ramen för befintlig budget för Gata-Park. Bilagor LTF för Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo om tättbebyggt område Policy för parkeringsövervakning Felparkeringsavgifter i Vansbro kommun Beslutet expedieras till : Fastighetschef, Mattias Hellman Kommunal parkeringsövervakning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

49 1(2) Policy för kommunal parkeringsövervakning Syfte Syftet med parkeringsövervakningen är att öka framkomlighet i samhället. Inga fordon får hindra framkomligheten för utrycknings och servicefordon. Syftet ska uppnås genom att skapa god efterlevnad av generella bestämmelser och lokala trafikföreskrifter som reglerar uppställning/parkering av fordon. Målsättning Målsättningen med parkeringsövervakningens är att så få parkeringsanmärkningar som möjligt men så många som nödvändigt ska utfärdas. Parkeringsvakterna ska vara på rätt plats vid rätt tid, arbeta i förebyggande syfte och ge en god service till de som bor och vistas i kommunen. Parkeringsövervakning skall i första hand betraktas som en servicefunktion. Genomförande Rätt plats vid rätt tidpunkt anses uppnådd genom att övervakningen i huvudsak förläggs till centrala delarna av Vansbro, dvs. de områden som genom lokal trafikföreskrift fastställts som tättbebyggt område i Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo, under dagtid. Kontroller i bostadsområden och i andra delar av kommunen sker genom stickprovskontroller vissa helger och nätter. Arbeta i förebyggande syfte är förutom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt- att uppträda väl synligt i uniform och/eller i fordon som är markerade och lätt igenkännbara. I förebyggande syfte ingår också att kontakta trafikanterna och förklara bestämmelserna med syfte att motivera trafikanterna till en bättre regelefterlevnad. Ge god service innebär- förutom att ge information om gällande bestämmelser och svar på frågor om dem att rent allmänt vara kommunens språkrör mot allmänheten vad gäller främst frågor om trafik, vägval och turistiska mål, men också att till beställaren på lämpligt sätt rapportera felaktigheter i trafikmiljön som hål i gator, dåligt underhållna gångbanor, bristfälliga trafikanordningar och även vidarebefordra allmänhetens synpunkter på och önskemål om trafikregleringar. Policy för kommunal parkeringsövervakning Prioriteringar Övervakningen ska prioriteras i följande ordning. 1. Trafiksäkerheten 2. Framkomligheten 3. Tillgängligheten 4. Korttidsbegränsad parkering 5. Långtidsparkering Prioriteringen skall också återspeglas av nivån på felparkeringsavgifterna. Storleken på felparkeringsavgifterna skall anpassas så att de motverkar överträdelser. Parkeringsvakternas antal Övervakning ska ske med minst 2 parkeringsvakter Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

50 Parkeringsvakternas uppträdande 2(2) Parkeringsvakterna ska ha rätt utbildning och gärna lång erfarenhet inom verksamhetsområdet. Dessutom ska de vara hjälpsamma och ha förmåga att anpassa sig efter aktuell situation. Parkeringsvakterna måste bemöda sig om att ge ett vårdat intryck av såväl den egna personen som uniform och annan utrustning som exempelvis fordonet. Personliga egenskaper som hövlighet och förmåga att visa hänsyn och respekt för den enskilde trafikantens situation är närmast nödvändigt. Parkeringsvakterna måste behandla alla trafikanter/parkerare lika och rättvist. Mot den bakgrunden ska upprättade övervakningsrutiner följas. Dessutom ska de särskilda etiska krav som ställs på myndighetspersoner vara en självklarhet för alla som är sysselsatta med parkeringsövervakningsverksamheten. Policy för kommunal parkeringsövervakning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

51 Felparkeringsavgifter i Vansbro kommun att gälla fr.o.m. xxxx-xx-xx Fastställt av kommunfullmäktige den xxxx-xx-xx xxx

52 Felparkeringsavgiften 1000 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap 47 trafikförordningen (1998:1276) (TrF) Ett fordon får inte stannas eller parkeras 1. på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs 2. i en korsning med järnväg eller spårväg, eller 3. på ett sådant sätt att vägmärken eller trafiksignaler skyms. - för överträdelse av 3 kap 48 TrF Inom tättbebyggt område får fordon inte stannas eller parkeras på allmän plats som är terräng. På en gång- eller cykelbana får andra fordon än tvåhjuliga cyklar eller mopeder klass II inte stannas eller parkeras. Förordning (2007:101). - för överträdelse av 3 kap TrF Ett fordon får inte parkeras så att 1. det hindrar tillträde till andra fordon eller så att dessa inte kan föras från platsen - för överträdelse av 3 kap 52 första och andra stycket TrF På en väg får fordon stannas eller parkeras endast på högra sidan i färdriktningen. Om det finns järnvägs- eller spårvägsspår på högra sidan, får dock fordon stannas eller parkeras på vägens vänstra sida. På vägar med enkelriktad trafik får fordon även i andra fall stannas eller parkeras på vänstra sidan. - för överträdelse av 3 kap 53 TrF Ett fordon får inte stannas eller parkeras 1. på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart, 2. i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant, 3. på eller inom ett avstånd av tio meter före en korsande cykelbana eller gångbana, 4. i en vägport eller tunnel, 5. på eller i närheten av ett backkrön eller i eller i närheten av en kurva där sikten är skymd, 6. längs en heldragen linje som anger gräns mellan körfält, om avståndet mellan fordonet och linjen är mindre än tre meter, såvida inte en streckad linje löper mellan fordonet och den heldragna linjen, 7. i ett cykelfält, 8. i ett spärrområde, 9. i en cirkulationsplats, eller 10. i ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.fl. Förbudet i första stycket 2 gäller inte fordon i linjetrafik och skolskjuts som stannats för passagerares på- och avstigning vid sådan busshållplats som enligt

53 lokala trafikföreskrifter ska vara busshållplats och som utmärkts med vägmärke för busshållplats. Förordning (2014:1035) - för överträdelse av 3 kap 54 TrF På en markerad hållplats för spårvagn, fordon i linjetrafik eller skolskjuts får andra fordon inte stannas eller parkeras annat än för på- och avstigning som kan ske utan hinder för spårvägs-, linje- eller skolskjutstrafiken. Om det saknas markering som anger en sådan hållplats gäller förbudet inom tjugo meter före och fem meter efter märket E22, busshållplats, i vägmärkesförordningen (2007:90) eller en annan skylt som anger sådan hållplats. På en ändamålsplats som har märkts ut med märket C40, ändamålsplats, i vägmärkesförordningen får fordon inte stannas eller parkeras annat än för det föreskrivna ändamålet eller för på- eller avstigning som kan ske utan hinder för detta ändamål. På en parkeringsplats där endast ett visst fordonsslag eller en viss trafikantgrupp får parkera får andra fordon inte stannas eller parkeras annat än för på- eller avstigning. På en laddplats får endast fordon som kan laddas externt med elektrisk energi för fordonets framdrivning stannas eller parkeras. Andra fordon får inte stannas annat än för på- eller avstigning. Förordning (2010:2037) - för överträdelse av 3 kap , 4. TrF Ett fordon får inte parkeras 1. på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning, 2. på en väg framför infarten till en fastighet eller så att fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligen försvåras, 4. på en körbana bredvid ett annat fordon som stannats eller parkerats längs körbanans kant eller bredvid en anordning som har ställts upp där. Förbudet i första stycket 4 gäller inte om det andra fordonet är en tvåhjulig cykel, moped eller motorcykel utan sidvagn eller om anordningen är av motsvarande storlek. Förordning (2007:101). - för överträdelse av lokal trafikföreskrift (LTF) om förbud att stanna och parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelse av föreskrift om förbud att stanna och parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF - vid parkering på parkeringsplats avsedd för rörelsehindrad med parkeringstillstånd meddelad som LTF enligt 10 kap 1 andra stycket 17 och 3 TrF Felparkeringsavgiften 800 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelse av 3 kap TrF Ett fordon får inte parkeras så att

54 2. fordonet med något hjul står utanför en uppställningsplats eller annan markering som anger var parkering får ske. Förordning (2007:101). - för överträdelse av 3 kap 55 första stycket 3 TrF, Ett fordon får inte parkeras 3. på en huvudled - för överträdelser av LTF om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 1 andra stycket 16 och 3 TrF - för överträdelser av föreskrift om förbud att parkera fordon som meddelats med stöd av 10 kap 14 första stycket 8 TrF Felparkeringsavgiften 400 kronor ska gälla vid följande förseelser: - för överträdelser av övriga bestämmelser om uppställning av fordon och som omfattas av 1 i Förordning (1976:1128) om felparkeringsavgift, som parkering längre än tillåten tid eller inte använt parkeringsskiva eller använt sådan på ett felaktigt sätt.

55 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet KS 2016/88 Kommunsekreterare Tobias Rundström Kommunfullmäktige Partistöd 2015, återrapportering Rekommendation till beslut Partistöd för år 2017 betalas ut till Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Sammanfattning Ärendet behandlar den återrapportering som skall ske till kommunfullmäktige gällande användningen av det utbetalda kommunala partistödet för år Återrapporteringen sker för att visa kommunfullmäktige vilka partier som uppfyller de krav på redovisning och granskning som ställs i det kommunala reglementet gällande partistöd. Bakgrund Enligt regelverk ska mottagare av det kommunala partistödet årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Redovisningen skall avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Sista inlämningsdatum för redovisning samt granskning gällande partistödet är fastställt till den 30e juni varje år enligt reglementet för kommunalt partistöd. Stöd för nästkommande år betalas inte till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. TJÄNSTEUTLÅTANDE partistöd återrapportering Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

56 Parti 1. Redovisning som visar att partiet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin 2. Granskning av redovisningen Centerpartiet Ja Ja (2) Inlämningsdatum Uppfyllt krav för att vara berättigad till partistöd 2017 Nej Kristdemokraterna Ja Ja Moderaterna Ja Nej Liberalerna Ja Ja Sverigedemokraterna Ja Nej Kommunpartiet Ja Nej Socialdemokraterna Ja Ja Vänsterpartiet Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Slutsats Sett till de krav på redovisning och granskning som kommunfullmäktige har angett i reglementet för kommunalt partistöd så uppfyller Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna kraven för att vara berättigade till partistöd nästkommande år. TJÄNSTEUTLÅTANDE partistöd återrapportering Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

57 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende upphandling/inköp KS2016/511 Upphandlare Tobias Eriksson Kommunfullmäktige Godkännande av försäljning av mark, del av Myrbacka 58:1 Rekommendation till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner Stiftelsen Vansbrohems försäljning av ca 120 kvadratmeter av fastigheten Vansbro Myrbacka 58:1 Sammanfattning Stiftelsen Vansbrohem har fått förfrågan från Hemköp i Dala-Järna om möjlighet att köpa mark från Stiftelsen. Detta för att Hemköps ska kunna förbättra parkeringsmöjligheterna vid affären. För att kunna genomföra affären, så måste dock Vansbro kommunfullmäktige ge sitt godkännande till affären. Detta enligt Stiftelsen Vansbrohems stadgar. Slutsats 1. Kommunfullmäktige godkänner Stiftelsen Vansbrohems försäljning av ca 120 kvadratmeter av fastigheten Vansbro Myrbacka 58:1 Beslutsunderlag Beslutet expedieras till : Godkännande av försäljning av del av Myrbacka 58 1 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

58 VÄNSROIIEM HYRESGA$TEN 1 CENTRUM Vår ref Datum f# J Dfl[rIptb. Kommunfullmäktige %) 2 Vansbro kommun Medborgarhuset J Godkännande av försäljning av mark, del av Myrbacka 58:1 Stiftelsen Vansbrohem har fått fråga från Hemköp i Dala-Järna om möjligheten att få köpa till mark från Vansbrohems fastighet Myrbacka 58:1 för att förbättra parkeringsmöjlighetema för Hemköps kunder. Ett förslag till försäljning av ca: 120 m2 av Myrbacka 58:1 har behandlats och godkänts av Vansbrohems styrelse. För att kunna genomföra försäljningen krävs dock Kommunfullmäktiges godkännande enligt Vansbrohems stadgar, varför styrelsen för Vansbrohem begär att Kommunfullmäktige godkänner Vansbrohems försäljning av ca: 120 m2 av Myrbacka 5 8 : 1. Fge ra sson Bil. Vansbrohems styrelseprotokoll 3 8, dat Stiftelsen Vansbrohem Telefon: Telefax: Järnvägsgatan Vansbro E-post: stiftelsen(å)vansbrohem.se

59 tisdagen den 23 augusti kl Torsten Larsson, ordf. Margaretha Johansson Monica Ericsson, ers. för Nall Lars Göran Andersson Bibbi Westhed Sören Johansson Tid och plats Stiftelsen Vansbrohems kontor, Järnvägsgatan 25, Vansbro, Beslutande Sida 16 Toisten Larsson STYRELSEN FÖR STIFTELSEN VANSBROHEM Sammanträdesdahjm Ovriga närvarande Justering Justerare Plats och tid Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas Förvaringsplats för protokollet Underskrift Utdragsbesiyrkande Copyright KOMMENTUS BLANKETTER ANSLAG/BEVIS Margareta Johansson Margareta Johansson Jörgen Israelsson SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

60 VANSBROH EM SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Försäljning av mark: 38 förvaltningen har varit i kontakt med den intressent som vill köpa mark, del av Myrbacka 5 8 : 1, av Vansbrohem, för att utöka och ftrbättra parkeringsytoma ffir Myrbacka 6:17 (Hemköp i Dala-Järna). Diskussionerna har resulterat i ett f?irslag att sälja ca: 120 m2 av Myrbacka 58:1 till ägaren av Myrbacka 6:17. Styrelsen beslöt att sälja 120 m2 av Myrbacka 58: 1 enligt fzrslag till ägaren av Myrbacka 6: 17 ftr en köpeskilling av 3.000:-, att köparen betalar avstycknings- och fastighetsbildnings kostnader, samt att begära Kommunfullmäktiges godkännande till fiirsäljningen. 8 Justerare Utdragsbestyrkande Coptright SKL Kommentus 10-11

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad på fastigheten Myrbacka 26:18 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad med stöd av Miljöbalken 7 kap 18 c 1: området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Som tomtplats får enbart område inom tidigare beslutad tomtplats på fastigheten tas i anspråk. Fastighet: MYRBACKA 26:18 Sökande: Margareta Knuts Noret Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad på fastigheten Myrbacka 26:18 i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Fastigheten är belägen vid sjön Gensen. Fastigheten är 4200 m 2 stor och vegetationen består av tallar och ris. Platsbesök har gjorts av bygglovshandläggare och byggnadsinspektör. Sedan tidigare finns såväl fritidshus som tillhörande komplementbyggnader på fastigheten. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden då platsen redan är i anspråktagen. I samband med beslut om en tidigare ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten (KS 46/2016) fastställdes en tomtplatsavgränsning om ca 3300 m 2 vilken även innefattar de byggnader som nu skall byggas till (se bifogad situationsplan med tomtplatsavgränsning). Enbart område inom tidigare beslutad tomtplats får tas i anspråk. Tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad är i detta ärende bygglovsbefriade, enligt Plan- och bygglagen 9 kap Med särskilt skäl för strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus och komplementbyggnad

62 hänvisas till 7 kap 18 c 1: området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om strandskyddsdispens Situationsplan Situationsplan med tomtplatsavgränsning

63

64

65 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av komplementbyggnad på fastigheten Ovanheden 1:15 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för nybyggnad av komplementbyggnad med stöd av Miljöbalken 7 kap 18 c 1: området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Som tomtplats får enbart område tas i anspråk markerat på inlämnad situationsplan. Fastighet: OVANHEDEN 1:15 Sökande: Helen Jansson Näset Äppelbo Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser nybyggnad av komplementbyggnad på fastigheten Ovanheden 1:15 i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Fastigheten är belägen vid Busjön i Äppelbo. Fastigheten är ca 1200 m 2 stor och vegetationen består av tallar och ris. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden då platsen redan är i anspråktagen med fritidshus och tillhörande komplementbyggnad. Tomtplatsavgränsningen innefattar hela fastigheten och följer därför fastighetsgränsen. En fornlämning finns i strandkant, enligt Riksantikvariets tjänst Fornsök. Då komplementbyggnaden placeras på samma avstånd till fornminne som befintlig huvudbyggnad bedöms fornminnet ej påverkas av åtgärden. Den nya byggnaden skall placeras i anslutning till befintlig huvudbyggnad, ca 14 m från vattnet. Byggnadsarean är 15 m 2 och byggnaden omfattas ej av bygglovsplikt. Med särskilt skäl för strandskyddsdispens för nybyggnad av komplementbyggnad hänvisas till 7

66 kap 18 c 1: området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om strandskyddsdispens Foton Situationsplan Teknisk beskrivning

67

68