Miljöprogram Hyllie. Mål och åtgärder för förverkligandet av Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel Version 1, 2015

Transkript

1 Miljöprogram Hyllie Mål och åtgärder för förverkligandet av Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel Version 1,

2

3 Medverkande Beställargrupp Christer Larsson (ordförande), Stadsbyggnadskontoret Kerstin Gustavsson, Gatukontoret Klas Johansson, Fastighetskontoret Kerstin Åkerwall, Miljöförvaltningen Styrgrupp Josephine Nellerup (ordförande), Stadsbyggnadskontoret Johan Emanuelsson, Stadsbyggnadskontoret Magnus Fahl, Gatukontoret Ingemar Gråhamn, Stadsbyggnadskontoret Ola Melin, Gatukontoret Per-Arne Nilsson, Miljöförvaltningen Håkan Thulin, Fastighetskontoret Projektledare Jan Rosenlöf, Stadsbyggnadskontoret Projektgrupp Referenskompetenser Peder Berne, EON, (energisystem) Charlotte Fingal, Stadsbyggnadskontoret, (bygglov) Jouri Kanters, LTH, (solenergi och byggnader) Maria Olsbäck, Stadsbyggnadskontoret, (bygglov) Anna Persson, Stadsbyggnadskontoret, (ekosystemtjänster) Ebba Sellberg, VA SYD, (avfall och återvinning) Kerstin Torseke-Hulthén, Stadsbyggnadskontoret, (grönytefaktor) Cornelia Wallner, VA SYD, (dagvattenhantering och blå strukturer) Foton och illustrationer Omslag: Manon Otto Sid. 6, övre bilden: Wingårdh arkitektkontor Sid. 10: Annehem Bygg & Projekt AB Sid. 11, 12 och 13: E.ON Sverige AB Sid. 23 och 24: VA SYD Övriga foton och illustrationer: Malmö stad Sofia Danås, Fastighetskontoret Eva Delshammar, Gatukontoret Tor Fossum, Stadsbyggnadskontoret Camilla Morland, Gatukontoret Roland Zinkernagel, Miljöförvaltningen 3

4 Innehåll Inledning Struktur och process Övergripande miljömål Specifika miljömål - en sammanfattning Specifika miljömål: 1. Hyllies byggnader är energieffektiva 2. Hyllies byggnader och anläggningar är uppkopplade till Smarta nät 3. Hyllies byggnader utnyttjar de möjligheter som ges av Smarta hem 4. En betydande andel av Hyllies energibehov tillgodoses av lokal förnybar produktion 5. Hyllie är klimatresilient 6. I Hyllie finns en nära dialog mellan Malmö stad och byggherrarna 7. Hyllie lockar aktörer som har en hög miljöprofil 8. Markanvisningspolicyn säkerställer en långsiktig kvalitets- och miljöprofil hos byggherrarna 9. Malmö stad hjälper till med bidragsbevakning 10. I Hyllie är det enklare att gå och cykla än att använda bilen 11. Hyllie har en välutvecklad kollektivtrafik 12. Biltrafiken är tillgänglig på den klimatsmarta stadens villkor 13. Källsorteringen börjar där avfallet uppstår 14. Hyllies boende har nära till uppsamlingsplatser 15. Människor är välinformerade, kan påverka och se resultat av sin livsstil 16. Hyllie präglas av ett nätverk av gröna och blå strukturer 17. Ekosystemtjänster tas tillvara och utvecklas i Hyllie 18. Grönytefaktor säkerställer rika gröna och blå strukturer på kvartersmark 19. Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation 20. Hyllie har utmärkta inomhusmiljöer

5 Inledning Om Miljöprogram Hyllie Kroksbäck Holma Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. - ur Klimatkontrakt för Hyllie Hyllie är Malmös miljöpilot. De mål som Miljöprogram för Malmö stad fastslår för Malmö år 2030 ska enligt Klimatkontrakt för Hyllie uppnås i Hyllie redan år Syftet med Miljöprogram Hyllie är att tydliggöra Malmö stads miljöambitioner för Hyllie så att de kan sammanföras med de privata aktörernas miljöambitioner i en dialogprocess. Miljöprogram Hyllie är ett dialoginstrument och dess innehåll ska ses som riktlinjer, inte krav. 1 Ett Hyllie som uppnår sina mål och får ett gott renommé som klimatsmart stadsdel är bra för alla som är med, men det har hittills varit svårt för aktörer att få ett tydligt svar på frågan: - Hur kan mitt projekt blir en del av det klimatsmarta Hyllie? Det klimatsmarta Hyllie har hittills stått på en rad olika processer och dokument. De viktigaste är Klimatkontrakt för Hyllie, Hållbarhetsöverenskommelsen för Hyllie allé, Miljöbyggprogram Syd, Miljöprogram för Malmö stad , Översiktsplan för Malmö och Fördjupad översiktsplan för Södra Hyllie. Miljöprogram Hyllie samlar alla aspekter av det klimatsmarta Hyllie och förmedlar dem till läsaren i ett lätthanterligt paket. Miljöprogram Hyllie har tagits fram av Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret och Gatukontoret vid Malmö stad. Programmet uppdateras vid behov eller minst vart femte år. Programmets målgrupper är alla som är med och förverkligar Hyllie; byggherrar, arkitekter, tjänstemän och politiker. Miljöbyggprogram Syd kommer att fasas ut. För projekt som är knutna till Miljöbyggprogram Syd genom avtal gäller fortsättningsvis kraven enligt vald miljöklass. För projekt som är anslutna till byggherredialogen kring Hyllie allé gäller fortsättningsvis Hållbarhetsöverenskommelsen för Hyllie allé med tillhörande checklista. Ingen del av Miljöprogram Hyllie ska tolkas som att den ersätter Boverkets byggregler eller Plan och bygglagens allmänna råd. Om Hyllie Citytunneln Hyllie station Citytunneln låste upp Hyllies potential. Det som tidigare var en obebyggd lucka i Malmös ytterområden är nu en kommunikationsnod på Öresundsförbindelsen som nås av 3,6 miljoner människor inom 45 minuter. Här planeras och uppförs bostäder och lika många arbetsplatser i en tät och blandad stadskärna för södra Malmö. Hyllie byggs etappvis och beräknas vara fullt utbyggt ca år Hyllie planeras enligt fyra fastställda principer: 1. Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. 2. Hyllie ska utnyttja kommunikationsnodens fulla potential. Yttre ringvägen Ovan: Den geografiska avgränsningen för Miljöprogram Hyllie och Klimatkontrakt Hyllie (röd gräns) 3. Hyllie ska vara en katalysator för integration i södra Malmö. 4. Hyllie ska förvalta arvet från odlingslandskapet. 1 Stadens förvaltningar är givetvis bundna till de mål och åtgärder som tas upp i Miljöprogram för Malmö stad med handlingsplan. Dessutom är Malmö stad, E.ON och VA SYD bundna till de mål och åtgärder som tas upp i Klimatkontrakt för Hyllie. 5

6 Inledning Om Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie är en överenskommelse och ett samarbete som undertecknats och drivs av Malmö stad, E.ON och VA SYD. I Klimatkontrakt för Hyllie fastlås bl.a. att Hyllie ska försörjas till 100 % av återvunnen eller förnybar energi senast år Energin ska komma från storskalig produktion i regionen och småskalig produktion inom Hyllie. För att den producerade energin ska användas så effektivt som möjligt utvecklas Smarta nät och Smarta hem inom Klimatkontraktet. Smarta nät och Smarta hem är bra exempel på hur Hyllie är en fullskalig test bed för utveckling av ny teknik och nya klimatsmarta lösningar i samarbete mellan privata aktörer och Malmö stad. Ovan: Visionsbild av stadsdelsparken i Hyllie. De gröna och blå strukturerna ska vara närvarande i alla delar av den täta staden. Ovan: I Hyllie ska den täta staden möta landskapet ungefär som den möter havet i Västra hamnen. Mötet ska vara en tydlig, kontrastrikt och levande gräns. 6

7 Struktur och process Miljöprogrammets struktur Miljöprogram Hyllie ställer upp nio övergripande och tjugo specifika miljömål för Hyllie. Målen är tagna från de fyra övergripande miljömål för Malmö som har fastslagits i Miljöprogram för Malmö stad och de mål som har fastslagits i Klimatkontrakt för Hyllie. Ett av målen, Hyllie är klimatresilient, introduceras för första gången i Miljöprogram Hyllie. För vart och ett av de tjugo specifika miljömålen anges åtgärder för målets uppfyllelse. Åtgärderna kan kompletteras eller ersättas där så är lämpligt. De nio övergripande och tjugo specifika miljömålen redovisas enligt strukturen nedan: Övergripande miljömål X. Specifikt miljömål Beskrivning av det specifika miljömålet X.1 Åtgärder Lista på åtgärder för förverkligandet av det specifika målet. X.2 Ytterligare information Hänvisning till ytterligare information och fördjupad läsning Process Miljöprogram Hyllie ska användas i hela processen; från markanvisning och detaljplan till projektering och bygglov. Målen och åtgärderna ska dokumenteras och följas upp. 1. Byggherren introduceras till Miljöprogram Hyllie av Fastighetskontoret i markanvisningsprocessen eller av Stadsbyggnadskontorets planavdelning tidigt i detaljplaneprocessen. 2. Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret (planavdelningen) bedömer tillsammans med byggherren vilka av de tjugo specifika miljömålen som är relevanta för projektet samt hur de ska uppnås i projektet. Byggherren kan lägga till egna miljömål och åtgärder, t.ex. om denne vill följa någon miljöcertifiering. Här sammanförs byggherrens och Malmö stads miljöambitioner. Bedömningen av målen och valet av åtgärder för måluppfyllelse dokumenteras i formuläret Miljödokumentation Hyllie Del 1 Bedömning av specifika miljömål, som tillhandahålls av Stadsbyggnadskontorets planavdelning. 3. Stadsbyggnadskontoret (planavdelningen och stadsarkitektavdelningen) ansvarar för att miljöprogrammet och det ifyllda formuläret används i planprocessen och bygglovsprocessen. Byggherren ansvarar för att de används i projekteringen. Ansvaret för måluppfyllelse är gemensamt för samtliga aktörer i Hyllie. Med byggherren avses i programmet privata byggherrar såväl som Malmö stad i de fall Malmö stad själv är byggherre genom Stadsfastigheter, Gatukontoret, MKB eller andra förvaltningar eller bolag. 4. Under bygglovsprocessen gör Stadsbyggnadskontoret (stadsarkitektavdelningen och planavdelningen) en avstämning av projektet och de valda miljömålen tillsammans med byggherren. För vart och ett av de valda miljömålen görs en bedömning av om det kommer att uppfyllas i projektet eller inte. Om det inte uppfylls ges en kort förklaring till varför. Bedömningen dokumenteras i formuläret Miljödokumentation Hyllie Del 2 Avstämning av måluppfyllelse, som tillhandahålls av Stadsbyggnadskontorets planavdelning. 5. Dokumentationen sparas hos Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret (planavdelningen) för att användas vid uppföljningar och sammanställningar av det klimatsmarta Hyllie och då miljöprogrammet uppdateras. Byggherren har givetvis sin kopia av dokumentationen. 7

8 Övergripande miljömål MALMÖS ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL Malmö är Sveriges klimatsmartaste stad I Malmö är det lätt att göra rätt Naturtillgångar brukas hållbart Framtidens stadsmiljö finns i Malmö HYLLIES ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL Hyllie försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi s Transporter är en del av det klimatsmarta Hyllie s Hyllie förvaltar Den goda jorden s Hyllie har utmärkta inomhusmiljöer s. 30 Hyllie är klimatresilient s Avfall sorteras för återvinning s Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation s. 29 Hyllie är en attraktiv arena för klimatsmarta aktörer s Människor är välinformerade, kan påverka och se resultat av sin livsstil s. 25 8

9 Specifika miljömål tion: J Illustra 2 17 senlö an Ro k gnads sbyg f, Stad t ontore 1. Hyllies byggnader är energieffektiva, s Hyllies byggnader och anläggningar är uppkopplade till Smarta nät, s Hyllies byggnader utnyttjar de möjligheter som ges av Smarta hem, s I Hyllie är det enklare att gå och cykla än att använda bilen, s Hyllie har en välutvecklad kollektivtrafik, s Biltrafiken är tillgänglig på den klimatsmarta stadens villkor, s Källsorteringen börjar där avfallet uppstår, s Hyllies boende har nära till uppsamlingsplatser, s En betydande andel av Hyllies energibehov tillgodoses av lokal förnybar produktion, s Människor är välinformerade, kan påverka och se resultat av sin livsstil, s Hyllie är klimatresilient, s Hyllie präglas av ett nätverk av gröna och blå strukturer, s I Hyllie finns en nära dialog mellan Malmö stad och byggherrarna, s Hyllie lockar aktörer som har en hög miljöprofil, s Markanvisningspolicyn säkerställer en långsiktig kvalitetsoch miljöprofil hos byggherrarna, s Malmö stad hjälper till med bidragsbevakning, s Ekosystemtjänster tas tillvara och utvecklas i Hyllie, s Grönytefaktor säkerställer rika gröna och blå strukturer på kvartersmark, s Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation, s Hyllie har utmärkta inomhusmiljöer, s. 30 9

10 1. Hyllies byggnader är energieffektiva Hyllie försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi Med energieffektiv byggnad menas här en byggnad vars samlade energianvändning för uppvärmning, hushållsvarmvatten och fastighetsel motsvarar Minienergihus, Passivhus, Nollenergihus eller någon annan etablerad miljöstandard vars krav på byggnaders energianvändning är strängare än Boverkets byggregler. Energikraven i Boverkets byggregler har nyligen skärpts och man kan anta att de kommer att skärpas ytterligare under den tid Hyllie byggs ut. Enligt EU-direktiv 2010/31/EU ska samtliga nya byggnader inom EU vara nära nollenergibyggnader fr.o.m. 31 december Byggnader står för en substantiell del av städers energianvändning och det är tydligt att byggnadernas energieffektivitet är avgörande för Hyllies möjligheter att uppnå sina miljömål. Om Hyllie ska bli en förebild för hållbar stadsutveckling måste Hyllies byggnader vara mer energieffektiva än nya byggnader i allmänhet, d.v.s. uppvisa en energiprestanda som är bättre än Boverkets minimikrav. Den mest klimatsmarta kwh är den som aldrig behöver produceras. Därför ska Hyllies byggnader utnyttja passiva metoder för låg energianvändning. Passiva metoder kan bl.a. vara välisolerade och täta klimatskal, värmetröga material, tillvaratagande eller avskärmande av solljus, tillvaratagande av spillvärme, m.m. 1.1 Åtgärder Byggherren projekterar och uppför byggnaden enligt passiva metoder för låg energianvändning. Byggnaderna ska ha låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värmeoch kylanvändning och effektiv elanvändning. Byggherren utför avancerad energibalansberäkning för byggnaden. Köldbryggeberäkningar görs för samtliga anslutningsdetaljer. Byggherren utför avancerad beräkning av inomhustemperaturer. Välisolerade byggnader löper risk för övertemperaturer inomhus under sommarhalvåret och energibesparingar kan gå helt förlorade om boende installerar eldrivna luftkonditioneringsanläggningar. Byggherren redovisar byggnadens projekterade energiprestanda i samråd med Malmö stad under bygglovsprocessen. 1.2 Ytterligare information Nollenergihus, Passivhus och Minienergihus definieras för svenska förhållanden av Sveriges centrum för nollenergihus, Boverkets byggregler PBL Kunskapsbanken Avsnitt 9 Energihushållning 10

11 Hyllie försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi 2. Hyllies byggnader och anläggningar är uppkopplade till Smarta nät Hyllie ligger i spetsen för utvecklingen av hållbara energisystem. Den intelligenta energiinfrastrukturen Smarta nät optimerar utnyttjandet av förnybara energikällor genom att balansera produktion och användning på helt nya sätt. Energianvändningen kan t.ex. styras efter pris och tillgänglighet eller för att minska effekttoppar. Smarta nät integrerar lösningar för el, värme och kyla och ger en flexibilitet i konsumentledet genom visualisering och styrning av energianvändningen. Ett smartare och mer hållbart energisystem sätter fastigheterna och människorna i fokus. I Hyllie är ambitionen att nybyggnation inte bara ska vara energieffektiv utan även förberedd för framtidens energilösningar. För att kunna utnyttja tillförd energi på bästa sätt behöver fastigheterna kommunicera med de övergripande systemen och i vissa fall även med varje lägenhets styrsystem. Den här funktionen gör det möjligt att styra belastningen i systemet, lagra energi samt optimera och maximera användningen av återvunnen och förnybar energi 2.1 Åtgärder E.ON håller Hyllies aktörer välunderrättade om Smarta nät och uppkoppling av byggnader till Smarta nät. Byggherren kontaktar tidigt i planprocessen E.ON för förfrågningsunderlag om förberedelse av fastighetens styr- och övervakningssystem för anslutning till Smarta nät. Byggherren identifierar tillsammans med EON vilka installationer (värmesystem, kylmaskiner, ventilationssystem eller annat) som är lämpliga för anslutning till Smarta nät och besörjer byggnadens anslutning till Smarta nät. Byggherren ansluter styr och övervakningsanläggningen till av E.ON lokalt installerad produkt (så kallad Energy Manager) som via brandvägg och mobilt bredband är anslutet till E.ONs centralutrustning för Smarta Nät. Placering av utrustning samordnas med E.ON. E.ON fortsätter utvecklingen och implementeringen av Smarta nät i Hyllie. 2.2 Ytterligare information E.ON Sverige svarar på frågor om Smarta nät i Hyllie. Smarta nät för ett hållbart energisystem i Hyllie , 11

12 Hyllie försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi 3. Hyllies byggnader utnyttjar de möjligheter som ges av Smarta hem Smarta lösningar för visualisering och styrning av hemmets funktioner ska hjälpa de boende i Hyllie att bli medvetna om sin egen energikonsumtion och ge dem verktyg för att minska den. Det betyder bl.a. att hemmets olika funktioner kan styras av den boende och att körscheman kan förprogrammeras så att exempelvis temperaturen minskar när man går hemifrån. Smarta hem är dock mer än styrning och visualisering. Byggnader bör också utrustas med energieffektiva armaturer, apparater och installationer, såsom lågenergilampor, snålspolande toaletter, energieffektiva vitvaror, regenerativa drivsystem för hissar, m.m. Smarta hem är en viktig del av Smarta nät och den klimatsmarta staden. Konsumentens styrning av sin egen användning är det sista steget i en lång kedja av åtgärder för en minskad energianvändning och en klokare användning av resurser. 3.1 Åtgärder Byggherren projekterar för lösningar för visualisering och styrning av energianvändning. Lösningarna ska möjliggöra undermätning (individuell mätning) av värme och varmvatten samt undermätning av hushållsel på lägenhetsnivå med möjlighet till flera mätpunkter där användaren så önskar. Lösningarna ska erbjuda tydlig visualisering och redovisning via webbgränssnitt, mobilapplikationer eller display i bostaden. E.ON tillhandahåller kunskap och tekniska lösningar för visualisering och styrning av energianvändning enligt ovan. Byggherren utrustar byggnaderna med energi- och resurseffektiva armaturer, apparater och installationer. 3.2 Ytterligare information E.ON svara på frågor om tekniska lösningar för Smarta hem. 12

13 Hyllie försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi 4. En betydande andel av Hyllies energibehov tillgodoses av lokal förnybar produktion Enligt Klimatkontrakt för Hyllie ska en betydande andel av Hyllies energibehov tillgodoses av lokal förnybar produktion. Med lokal produktion avses produktionsanläggningar på byggnader såväl som på allmän plats. I Hyllie kan fastighetsägare med egen energiproduktion sälja sitt överskott och leverera det till el-, fjärrvärme- och fjärrkylanäten. Vid beräkning av byggnadens energianvändning enligt BBR:s krav får energin som levereras till byggnaden reduceras med den energi som man får från egna solceller och solfångare. Solanläggningar på byggnader ska integreras i arkitekturen. Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur (Stadsbyggnadskontoret 2014) är en bra vägledning för projektering och installering av solenergi på byggnader. 4.1 Åtgärder Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret beaktar solpotential i den översiktliga planeringen. Solpotential anger hur gynnsam en yta eller en struktur är för solenergi. Solpotentialen påverkas bl.a. av väderstreck, lutning, area och skuggning. Byggherren och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret studerar i detaljplanoch bygglovsprocesserna byggnadens möjligheter till lokal energiproduktion samt hur produktionsanläggningar kan integreras i byggnadens och områdets arkitektur. Byggherren utformar byggnaden för god solpotential med gynnsamma ytor för solceller och solfångare. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret möjliggör i detaljplanernas utformningsbestämmelser anläggningar för energiproduktion på byggnader, t.ex. utöver högsta byggnadshöjd. Byggherren projekterar och installerar anläggningar för lokal energiproduktion som är väl integrerade i byggnadens och områdets arkitektur. E.ON tillhandahåller tekniska riktlinjer och affärsmodeller för export av överskottsenergi till el-, fjärrvärme- och fjärrkylanäten. Byggherren anpassar byggnadens tekniska installationer för export av överskottsenergi till el-, fjärrvärme- och fjärrkylanäten. E.ON och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret och Gatukontoret utreder inom arbetet med Klimatkontrakt Hyllie tillsammans med Stadsfastigheter möjligheter till lokal energiproduktion som inte är byggnadsnära, såsom solceller på bullerplank eller vallar, småskaliga vindkraftverk, etc. 4.2 Ytterligare information Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur, Stadsbyggnadskontoret

14 5. Hyllie är klimatresilient Hyllie är klimatresilient Hantering av klimatförändringarna är avgörande för Malmös attraktionskraft och kvaliteter som stad. Om vi inte kan hantera effekterna av klimatförändringarna så kommer vi heller inte att kunna hantera andra samhällsfunktioner. För Hyllies del antas klimatförändringarna i huvudsak innebära extrem nederbörd men också återkommande värmeböljor, ökad UV-strålning, förändringar i grundvattennivån, ändrade vindförhållanden, högre luftfuktighet, högre infektionsrisk, förändrad föroreningsproblematik och förändringar i ekosystemen såsom ökning av skadedjur och fler pollendagar. Extrema väderhändelser kommer att ske oftare. Vi kan förvänta oss en större totalmängd nederbörd där regnen faller mer sällan men med en mycket större intensitet. I december 2013 förorsakade stormen Sven ett vattenstånd på upp till 2,5 m över det normala och i augusti 2014 drabbades Malmö av regnet Arvid med extrema nederbördsmängder och översvämningar som följd. Båda händelserna innebar stora ekonomiska konsekvenser för både privatpersoner, fastighetsägare och samhället i stort. Nämnas bör också skyfallet i Köpenhamn år 2011 som kostade en miljard DKK i försäkringsskador. Anpassningsåtgärder som görs idag minskar framtida kostnader. Att inte göra någonting är det mest kostsamma alternativet. Dagvattenhantering ska ses som en samhällsplaneringsfråga som berör alla aktörer och alla delar av den täta staden. Den övergripande strategin är att fördröja, avleda, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta så mycket dagvatten som möjligt i gröna och blå strukturer såsom dammar, diken, våtmarker, träd, växtbäddar, gröna tak, gröna fasader och gröna gårdar innan det når dagvattenledningarna. Markens höjdsättning ska vara sådan att dagvattnet kan rinna på markytan bort från byggnader och känsliga områden till de blå strukturerna och till platser som tillfälligt kan tillåtas att översvämmas, såsom parker och idrottsfält. Klimatanpassning bör ske stegvis i takt med att kunskaperna om klimatförändringarna utvecklas. Därför ska Miljöprogram Hyllie uppdateras då nya rön som är relevanta för Hyllie kommer. IPCC (International Panel for Climate Change) tar fram prognoser för klimatförändringar. SMHI är Sveriges expertmyndighet i klimatfrågor. Fokus bör ligga på möjligheter och lösningarna som har positiva synergieffekter. De gröna och blå strukturerna har stora estetiska och ekologiska värden i form av rekreation, hälsa och artrikedom. De är också bullerdämpande, tar upp föroreningar, tar upp koldioxid, producerar syre och balanserar mikroklimatet genom att skugga och svalka stadsrummet och byggnaderna. 5.1 Åtgärder VA SYD och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret planerar för ett sammanhängande nätverk av gröna och blå strukturer som ska fördröja, avleda, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta dagvatten samt bidra till ett balanserat mikroklimat och lindra effekterna av värmeböljor. Byggherren anlägger rikliga gröna och blå strukturer på kvartersmark för hantering av dagvatten och säkerställande av ett gott mikroklimat. Fastighetsägaren ansvarar för skötsel av gröna och blå strukturer på kvartersmark. VA SYD och Malmö stad genom Gatukontoret anlägger och sköter om gröna och blå strukturer på allmän platsmark. 14

15 Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret tar fram en detaljerad markavrinningsmodulering som uppdateras i takt med det etappvisa planerande och bebyggandet av Hyllie. Hyllie är klimatresilient VA SYD och Malmö stad genom Gatukontoret och Fastighetskontoret tar fram dagvattenplaner för delområdena i den etappvisa planeringen av Hyllie. Malmö stad genom Gatukontoret i samråd med VA SYD projekterar den allmänna platsmarkens höjder i detaljplaneringen. Byggherren ansvarar för projektering av markhöjder och hantering av dagvatten på kvartersmark. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret utför mikroklimatstudier i den översiktliga planeringen och för allmän platsmark i detaljplaneringen där så är motiverat. Byggherren utför mikroklimatstudier för kvartersmark i detaljplaneringen där så är motiverat. Byggherren förebygger skador genom att uppföra byggnaderna med säkra konstruktioner. 5.2 Ytterligare information Markavrinningsmodulering för Hyllie, 2013 Markavrinningsmodulering för Malmö, 2015 Plan för Malmös vatten (kommande, på samråd hösten 2015) Dagvattenstrategi Malmö, 2008 / Dagvattenplan för Malmö (kommande, på samråd våren 2016) Skyfallsplan för Malmö (kommande, på samråd våren 2016) Grönplan för Malmö 2003 / Plan för Malmös gröna och blå strukturer (kommande, på samråd våren 2016) Rererensobjekt: Ekostaden Augustenborg, dagvattenmagasinen i Bunkeflostrand IPCC Sverige; SMHI Klimat i förändring: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Naturolyckor/Anpassning-till-forandrat-klimat Riktlinjer för grönytefaktor, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret,

16 Hyllie är en attraktiv arena för klimatsmarta aktörer 6. I Hyllie finns en nära dialog mellan Malmö stad och byggherrarna Malmö stad håller en tät dialog med byggherrarna under hela exploaterings- och planprocessen. Dialogens syfte är att gemensamt arbeta fram lösningar som uppfyller Malmö stads och byggherrens avsikter i så stor utsträckning som möjligt. Dialogen kan utformas på olika sätt. En byggherredialog är ett samarbete mellan staden och en större grupp byggherrar i ett gemensamt projekt, t.ex. inom en och samma detaljplan. Byggherredialoger arrangeras av Fastighetskontoret och kan mynna ut i överenskommelser eller gemensamma handlingsplaner. En skissdialog är en gemensam workshop mellan Malmö stad och en grupp byggherrar som resulterar i skissförslag på byggnation. Dialogen kan också vara samtal och återkommande möten mellan Malmö stad och en enskild eller en mindre grupp byggherrar. Miljöförvaltningen, Gatukontoret och andra förvaltningar eller bolag inom Malmö stad kan bjudas in till dialogen. Dialoger, överenskommelser och handlingsplaner mellan Malmö stad och byggherrar i Hyllie ska utgå från Miljöprogram Hyllie i frågor som berör ekologisk hållbarhet. 6.1 Åtgärder Malmö stad genom Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret klargör inför nya projekt vilken dialogform som är den mest ändamålsenliga. Malmö stad genom Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret tar tidigt kontakt med vald byggherre, initierar en dialog och upprätthåller dialogen under hela exploateringsoch planprocessen. Byggherren utser en kontaktperson som följer projektet från start till mål. Byggherren deltar aktivt i den dialogform som initierats av Malmö stad. 6.2 Ytterligare information Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret vid Malmö stad svarar på frågor om de olika dialogformerna. 16

17 7. Hyllie lockar aktörer som har en hög miljöprofil Hyllie är en attraktiv arena för klimatsmarta aktörer Idag väljer många företag att skaffa sig en stark miljöprofil för att vara attraktiva på marknaden. Ofta räcker det inte med att företaget har en intern miljöprofil utan man måste även, på ett trovärdigt sätt, leva upp till sin miljöprofil utåt. Att etablera sig i en stadsdel som har ett gott klimatrenommé och att genomföra klimatsmarta projekt i området är ett bra sätt att etablera sig som en klimatsmart aktör. 7.1 Åtgärder Malmö stad genom Fastighetskontoret driver fortsättningsvis Samsyn Hyllie och hemsidan var Hyllie marknadsförs och särskilt klimatsmarta projekt kan lyftas fram. Malmö stad genom de tekniska förvaltningarna marknadsför Hyllie genom att hålla evenemang och ta emot studiebesök. VA SYD driver hållbarhetscentret Kretseum i Hyllie. Byggherren lever upp till Hyllies miljöprofil och använder den i sin marknadsföring. Malmö stad föregår med gott exempel i de projekt där staden är byggherre. 7.2 Ytterligare information Fastighetskontoret vid Malmö stad svarar på frågor om Samsyn Hyllie 17

18 Hyllie är en attraktiv arena för klimatsmarta aktörer 8. Markanvisningspolicyn säkerställer en långsiktig kvalitets- och miljöprofil hos byggherrarna I Markanvisningspolicy Malmö stad framgår hur markanvisningar tilldelas i Malmö och enligt vilka kriterier byggherrar bedöms. Ett av kriterierna i valet av byggherre är en långsiktig kvalitets- och miljöprofil. I Hyllie vill staden arbeta med aktörer som har en hög miljöambition och beaktar detta vid utvärderingen av intressenter i samband med tilldelning av mark. 8.1 Åtgärder Byggherren redovisar sin miljöprofil och hur den ska realiseras i projektet till Fastighetskontoret i samband med att förfrågan om markanvisning görs. Malmö stad genom Fastighetskontoret i samråd med Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen utvärderar byggherrens miljöprofil samt dess genomförbarhet i samband med tilldelning av mark. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret tar fram detaljplan i enlighet med stadens och byggherrens hållbarhetsambitioner. Byggherren projekterar byggnaden i enlighet med den miljöprofil och de hållbarhetsambitioner som redovisats i samband med markanvisningen. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret följer upp projektets hållbarhetsambitioner i planprocessen och bygglovsprocessen. 8.2 Ytterligare information Markanvisningspolicy för Malmö stad, 18

19 9. Malmö stad hjälper till med bidragsbevakning Hyllie är en attraktiv arena för klimatsmarta aktörer Malmö stad arbetar fortlöpande med bevakning av bidrag och samarbetsformer som kan stödja innovation inom hållbart byggande. Malmö stad ser Hyllie som en test bed för nya lösningar. Byggherrar som är intresserade av att utveckla eller implementera nya klimatsmarta lösningar uppmanas vända sig till Miljöförvaltningen för att få hjälp med att hitta lämpliga stödinsatser. 9.1 Åtgärder Malmö stad genom Miljöförvaltningen fortsätter sin bidragsbevakning. Malmö stad genom Miljöförvaltningen tillhandahåller information om aktuella bidrag till byggherrar och de tekniska förvaltningarna. Byggherren kontaktar Miljöförvaltningen tidigt i projektet. Byggherren och Miljöförvaltningen utreder tillsammans möjligheterna för bidrag till utveckling och implementering av klimatsmarta lösningar i projektet. Byggherrar kan ingå i ett projektpartnerskap för att tillsammans med Malmö stad söka pengar. 9.2 Ytterligare information Miljöförvaltningen i Malmö stad svarar på frågor om bidragsbevakning. 19

20 Transporter är en del av det klimatsmarta Hyllie 10. I Hyllie är det enklare att gå och cykla än att använda bilen Vägtransportsektorn står för flera allvarliga miljö- och hälsoproblem. 30 % av Sveriges utsläpp av koldioxid härstammar från dess fossila bränslen, partiklar från däck och vägbanor kan kopplas till olika sjukdomar och buller kan leda till stressrelaterade problem såsom sömnsvårigheter, koncentrationsstörningar och försämrad intellektuell utveckling hos barn. Växande städer skapar nya förutsättningar. Därför måste planeringen av Hyllie vara proaktiv. Om trafiken inte utvecklas på den täta stadens villkor kommer problemen att bli allt värre. Hållbara transporter handlar i grund och botten om livsstil och val, därför ska Hyllie utformas så att viljan att gå, cykla och åka kollektivt är stor och behovet av att köra bil är litet. Det är en av anledningarna till att Hyllie planeras som en tät och blandad stad. En tät och blandad stad erbjuder ett stort utbud av målpunkter inom korta avstånd. I Hyllie ska fotgängare och cyklister ha bättre framkomlighet än bilar. Fotgängarnas och cyklisternas prioritet ska signaleras tydligt till trafikanterna Åtgärder Malmö stad genom Gatukontoret utformar Hyllies trafiklösningar så att gående och cyklister har prioritet över bilar, bl.a. genom att: Gång- och cykelnäten erbjuder gena förbindelser, har god orienterbarhet och är tydligt sammankopplade med omgivande gång- och cykelnät. Huvudcykelstråk förbinder de viktigaste målpunkterna med varandra. Nätet av gångstråk är finmaskigt, tryggt, väl belyst, tillgängligt för alla och bra underhållet. Lokala trafikföreskrifter utnyttjas till att ge gång- och cykeltrafik företräde. Det kan bl.a. betyda gågator, gångfartsområden, cykelanpassade gator (gator där andra trafikslag färdas helt på cyklarnas villkor) och att korsningar förses med lösningar som ger gående och cyklister prioritet över bilar. Byggherren anlägger cykelparkering på kvartersmark enligt parkeringsnorm. Cykelparkeringarna är attraktiva, lättillgängliga och har plats för cykelkärror och lådcyklar. Butiker har god tillgång på cykelparkering nära entrén Ytterligare information Cykelprogram för Malmö stad Fotgängarprogram , Malmö stad Trafikmiljöprogram Malmö stad Trafik och mobilitetsplan 2015, Malmö stad Parkeringsstrategi Hyllie, Malmö stad 2015 Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, Malmö stad 20

21 11. Hyllie har en välutvecklad kollektivtrafik Transporter är en del av det klimatsmarta Hyllie Hyllie station nås av 3,6 miljoner människor inom 45 minuter. Det gör Hyllie till en knutpunkt för hela regionen och ger Hyllie fantastiska möjligheter för kollektivtrafik. De möjligheterna ska utnyttjas till fullo. Hyllie planeras som en tät och blandad stad. En tät och blandad stad innebär ett stort antal resenärer och ett stort utbud av målpunkter inom små radier från hållplatserna Åtgärder Malmö stad genom Gatukontoret utformar Hyllies trafiklösningar så att kollektivtrafiken har fördelar över biltrafiken, bl.a. genom att: Avstånd till hållplatser är generellt kortare än avstånd till bilparkering. Kollektivtrafiken förläggs till huvudgator, vilket ger god tillgänglighet och tydlighet. De viktigaste huvudgatorna planeras med reservat för framtida spårväg. Samtliga bostäder och arbetsplatser har gångavstånd till hållplats. Bytespunkter mellan trafikslagen är smidiga och enkla att använda samt erbjuder extra funktioner såsom t.ex. cykelparkering. Information om avgångstider, trafikstörningar och annat som berör kollektivtrafikens resenärer är lättillgänglig via informationsskyltar, appar och andra medier. Sådan information kan gärna göras till en del av konceptet Smarta hem Ytterligare information Spårväg etapp 1 - Förstudie och planprogram, Malmö stad Framtidens kollektivtrafik i Malmö Slutrapport, Malmö stad Trafikmiljöprogram Malmö stad Trafik och mobilitetsplan 2015, Malmö stad Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, Malmö stad 21

22 Transporter är en del av det klimatsmarta Hyllie 12. Biltrafiken är tillgänglig på den klimatsmarta stadens villkor Det ska vara enkelt att leva och verka i Hyllie utan att äga bil. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska ges tydlig prioritet och vara de bästa alternativen för resor i den täta och blandade staden. För de resor som ändå inte kan klaras av utan bil ska det finnas bilpool eller andra flexibla lösningar. Hyllie omges av ett huvudgatunät som domineras av infarts- och genomfartsleder samt ett antal planskilda trafikplatser. Det medför en risk för oönskad genomfartstrafik i Hyllie. Hyllies gatunät ska därför utformas så att det inte uppmuntrar genomfartstrafik. När gatuutrymmet för bilar minskar är det viktigt att inte glömma gods- och sophanteringens behov. Försök med samlastning pågår i andra delar av Malmö. Samlastning kan minska både antalet godstransporter och behovet av stora transportfordon. Minst 50 % av det totala parkeringsbehovet i Hyllie ska lösas i parkeringshus. Markparkering, även tillfällig, ska undvikas. Parkeringshus i en tät, blandad och hållbar stad ska erbjuda funktioner utöver parkering. Det kan bl.a. vara laddstolpar för elbilar, solceller och solfångare, lånecykelsystem, cykelservice, cykelpool, gröna fasader och tak, tankstationer för förnybara drivmedel och kvartersnära återvinningsstationer. Parkeringshus har en speciell möjlighet att bli plusenergihus med ganska små medel. De använder förhållandevis lite energi för drift och de har möjlighet till god solpotential. Skärmtak av solceller ovanför det översta öppna parkeringsdäcket kan ha dubbla funktioner som klimatskydd och energiproducent. Stora, upphöjda och horisontella ytor som inte är störda av skugga är perfekta för produktion av solenergi. Se Parkeringsstrategi Hyllie för mer information om parkering i Hyllie Åtgärder Malmö stad genom Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med mobilitetsåtgärder och kommunicerar dem till byggherrarna. Byggherren erhåller en reducerad parkeringsnorm i detaljplan och bygglov genom avtal om denne tillämpar överenskomna mobilitetsåtgärder för ett minskat bilinnehav. En sådan åtgärd kan t.ex vara att ansluta fastigheten till bilpool. Malmö stad genom P-Malmö föregår med gott exempel i utformningen av sina parkeringshus. Malmö stad genom Gatukontoret gör resvaneundersökningar minst vart femte år Ytterligare information Parkeringsstrategi Hyllie, Malmö stad 2015 Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö Trafikmiljöprogram Malmö stad Trafik och mobilitetsplan 2015, Malmö stad Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, Malmö stad 22

23 13. Källsorteringen börjar där avfallet uppstår Avfall sorteras för återvinning Den mest effektiva källsorteringen sker på den plats där avfallet uppstår. Bostäder och arbetsplatser ska därför utformas så att man kan sortera avfallet direkt i kök och pentryn samt lager, lastzoner och liknande. Även på allmän plats ska det finnas tillgång på papperskorgar med möjligheter till sortering Åtgärder Byggherren kontaktar VA SYD för rådgivning i projekteringsskedet. Byggherren ansvarar för att bostäder och arbetsplatser utformas för sortering av följande avfallsfraktioner där de uppstår: Restavfall Matavfall Ofärgat glas Färgat glas Metallförpackningar Tidningar Pappersförpackningar (inte kartong) Plastförpackningar Malmö stad genom Gatukontoret ansvarar för att tillgången på papperskorgar med möjligheter till sortering är utmärkt på allmänna platser. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret för en diskussion om källsortering med VA Syd och byggherren under framtagandet av detaljplan och bygglov. Fastighetsägaren har kontakt med VA SYD under drift. VA SYD granskar detaljplan och bygglov och lämnar yttrande kring avfallshanteringen. VA SYD och Malmö stad genom Miljöförvaltningen genomför regelbundna informationsinsatser riktade till verksamheter i Hyllie Ytterligare information Avfallsplan för Malmö och Burlöv 23

24 14. Hyllies boende har nära till uppsamlingsplatser Avfall sorteras för återvinning Boende ska ha tillgång till utmärkta uppsamlingsplatser för det material som sorteras i hemmen. Det ska finnas möjlighet att lämna allt utsorterat avfall i sin närmiljö utan att vara beroende av bil. VA SYD utvecklar i Hyllie system för återvinning och källsortering som är anpassade till människors vardag. Systemen har sin grund i beteendevetenskapliga teorier. Ett exempel är Låt soprummet bli finrum där soporna synliggörs och får lov att ta plats Åtgärder Byggherren ansvarar för att lättillgängliga uppsamlingsplatser (soprum) inrättas nära fastigheternas entréer: Uppsamlingsplatserna är attraktiva, rena och lätta att använda och utformas enligt VA SYDs koncept Låt soprummet bli finrum. Omsorg läggs på uppsamlingsplatsernas arkitektoniska gestaltning, såväl invändigt som mot gator och gårdar. Uppsamlingsplatserna utformas med plats för sortering i ytterligare fraktioner i framtiden. En yta som är 10 % större än dagens behov rekommenderas. Följande fraktioner behöver inte sorteras i köken men ska ha sina egna kärl i de gemensamma utrymmena: Batterier Ljuskällor Elektronikskrot Färg Farligt avfall Byggherren och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret planerar för effektiv hämtning av avfall med ett minimum av buller och transporter. VA SYD håller informationsmöten om konceptet Låt soprummet bli finrum för Hyllies byggherrar Ytterligare information Avfallsplan för Malmö och Burlöv

25 Människor är välinformerade, kan påverka och se resultat av sin livsstil 15. Människor är välinformerade, kan påverka och se resultat av sin livsstil Människornas livsstil är avgörande för stadens hållbarhet. Samtidigt ska Hyllie förstås inte vara en stadsdel för hållbarhetsentusiaster, man ska kunna leva ett hållbart liv i Hyllie oavsett bakgrund. I Hyllie ska hållbarheten vara allmängiltig. Teknologin och den fysiska miljön ska underlätta en hållbar livsstil. Det ska vara lätt att göra rätt. Men en hållbar stad består av mer än teknologi och fysisk miljö. Människor i Hyllie ska vara medvetna om hur deras livsstil och val påverkar miljön, lokalt såväl som globalt Åtgärder Malmö stad genom Miljöförvaltningen tar fram en utvecklad kommunikationsstrategi för det klimatsmarta Hyllie. VA SYD, E.ON och Malmö stad genom Miljöförvaltningen gör regelbundna informationsutskick till boende och företag i Hyllie. VA SYD håller öppna dagar på Kretseum för boende i Hyllie. Malmö stad genom Miljöförvaltningen gör tillsynsbesök hos företag i syfte att informera om hållbara lösningar. Malmö stad genom Stadsfastigheter utformar och förvaltar Hyllies skolor och förskolor som pedagogiska best practice exempel på hållbara byggnader och hållbar livsstil. Skolbyggnader och -gårdar utformas så att de kan användas i undervisningssyfte. Malmö stad genom Miljöförvaltningen arrangerar riktade pedagogiska aktiviteter tillsammans med skolorna i Hyllie. Byggherren upprättar ett informationsmaterial om sina byggnaders miljölösningar samt hur de ska användas. Informationsmaterialet görs tillgängligt för alla boende och brukare Ytterligare information Samsyn Hyllie, 25

26 16. Hyllies präglas av ett nätverk av gröna och blå strukturer Hyllie förvaltar Den goda jorden Hyllie utgör den nordligaste delen av det bördiga Söderslätt och det är viktigt att arvet från jordbrukslandskapet förvaltas väl. Den goda jorden är en naturresurs som ska tas tillvara på nya sätt. Monokulturell odling ska ersättas med stadsnära natur som har en hög biodiversitet, ett stort rekreativt värde och som blir ett starkt signum för Hyllie. I en tät stad ställs speciella krav på de gröna och blå strukturerna. Det är viktigt att de gröna och blå strukturerna genomsyrar hela Hyllie, från stort till smått, från de stora parkerna ner till grönskan på fasader och tak. Gröna och blå strukturer ser inga administrativa gränser utan måste hänga ihop oberoende av vem som äger marken. Behovet av samsyn och samordning mellan de olika aktörerna är stort. Variation är också avgörande. En mångfald av arter, framförallt inhemska, gärna regionalt förekommande, minskar riskerna vid sjukdomar och angrepp av skadedjur samt erbjuder livsmiljö för ett större antal andra arter. Mötet mellan den täta staden och jordbrukslandskapet ska bli en levande miljö. Naturaxeln är en tänkt grönstruktur som dels ska utgöra gränsen mellan stad och land och dels koppla Hyllie till grönstråk i öster och väster. Investeringar i gröna och blå strukturer ger många positiva synergieffekter. Gröna och blå strukturer minskar verkningarna av klimatförändringarna, tar upp föroreningar, dämpar buller och erbjuder ekosystemtjänster. Deras rekreativa värden har positiva hälsoeffekter och deras estetiska värden är avgörande för stadens trivsamhet, attraktionskraft och varumärke Åtgärder VA SYD och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret planerar för ett sammanhängande nätverk gröna och blå strukturer i Hyllie. VA SYD och Malmö stad genom Gatukontoret ansvarar för gröna och blå strukturer på allmän platsmark. Plats reserveras i gaturummen för trädens kronor och under mark för deras växtbäddar. Byggherren ansvarar för gröna och blå strukturer på kvartersmark. Tänk på att grönska på tak, fasader och förgårdsmark är en viktig del av gaturummets grönska, även om den är planterad på kvartersmark. Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret för in förgårdsmark i detaljplan längs alla gator och vissa huvudgator. Förgårdsmarken ska vara minst 1,5 m bred. Malmö stad och byggherren sparar befintliga gröna och blå strukturer, såsom uppvuxna träd och befintliga diken, i så stor utsträckning som möjligt och låter dem bli en del av staden. Malmö stad avsätter permanenta och temporära ytor för urban odling Ytterligare information Grönplan för Malmö 2003 / Plan för Malmös gröna och blå strukturer (kommande) Naturvårdsplan för Malmö Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, Malmö stad 26

27 17. Ekosystemtjänster tas tillvara och utvecklas i Hyllie Hyllie förvaltar Den goda jorden Att beakta ekosystemtjänster då man planerar och bygger staden är ett sätt att ge staden möjligheter att samverka med naturen. Samverkan innebär att stadens belastning på naturen reduceras och att människan kan få nytta av det naturen erbjuder, d.v.s. av ekosystemens tjänster. Ekosystemtjänster definieras som funktioner i ekosystem som är nyttiga för människan. Man brukar dela in ekosystemtjänster i försörjande tjänster (t.ex. produktion av mat), reglerande tjänster (t.ex. reglering av lokalklimat), kulturella tjänster (t.ex. rekreativa miljöer) och stödjande tjänster (t.ex. bildning av jordmån). En ekosystemtjänstbedömning för ett planområde är en bedömning av vilka ekologiskt värdefulla områden, strukturer och element som finns och vilka ekosystemtjänster som produceras inom och i anslutning till planområdet. Man kan också bedöma brister och behov av ekosystemtjänster och föreslå hur dessa kan fyllas genom att bevara, förstärka eller skapa nya gröna och blå strukturer Åtgärder Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret utvecklar i projektet MEST_plan en metodik för implementering av ekosystemtjänster i planprocessen (pågående). Eftersom Hyllie är en klimatpilot för Malmö kan ekosystemtjänstbedömningar gärna göras för projekt i Hyllie redan innan en metodik enligt MEST_plan har implementerats i Malmö stads planprocess. Ekosystemtjänstbedömningar kan göras av byggherren på eget initiativ inom dennes projektering eller av Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret i den översiktliga planeringen av Hyllie Ytterligare information Synen på ekosystemtjänster, Naturvårdsverket, naturvardsverket.se/ekosystemtjanster Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning, c/o city, White arkitekter MEST_plan, Stadsbyggnadskontoret Malmö stad (pågående) BEST (Boverket och ekosystemtjänsterna), (kommande) Plan för Malmös gröna och blå strukturer (kommande) 27

28 18. Grönytefaktor säkerställer rika gröna och blå strukturer på kvartersmark Hyllie förvaltar Den goda jorden I den täta staden är det viktigt att kvartersmarken utnyttjas för behovet av gröna och blå strukturer. Det är också viktigt att beakta strukturernas kvalitet, inte bara area. Ett stort träd med en välutvecklad krona har en större sammanlagd bladyta än en stor gräsmatta men behöver mycket mindre plats. Trädet erbjuder dessutom livsmiljö för ett större antal arter och har stor betydelse för platsens mikroklimat. Grönytefaktor är ett planeringsinstrument för gröna och blå strukturer på kvartersmark. En grönytefaktor förs in i detaljplanerna som en planbestämmelse eller i ett gestaltningsprogram. Grönytefaktorn redovisas kort i planbeskrivningen tillsammans med en hänvisning till dokumentet Riktlinjer för grönytefaktor. Gröna och blå element, såsom träd och buskar, växtbäddar, fasadgrönska och vattendrag, definieras som mätbara och jämförbara delfaktorer. Delfaktorerna definieras enligt elementens värde för ekosystemtjänster. Summan av delfaktorerna kallas ekoeffektiv yta och delas med fastighetens yta för att få fastighetens grönytefaktor. Grönytefaktorn = ekoeffektiv yta / fastighetens yta Se Riktlinjer för grönytefaktor (Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, 2014) för en utförlig beskrivning av beräkning av grönytefaktor. Det är viktigt att komma ihåg att grönytefaktorn inte tar hänsyn till fastighetens omgivning. Då gröna och blå strukturer på fastigheter planeras och projekteras måste platsens ekologiska kontext beaktas för att ekologiska vinster ska kunna säkras Åtgärder Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att grönytefaktorer som har beräknats enligt Riktlinjer för grönytefaktor skrivs in i alla detaljplaner för all kvartersmark. Byggherren ansvarar för att grönytefaktorn uppnås för fastigheterna. Byggherren redovisar grönytefaktorn i bygglovshandlingarna. Redovisningen ska innehålla en redogörelse för hur grönytefaktorn har beräknats samt text och ritningar som visar hur grönytefaktorn i praktiken ska uppnås Ytterligare information Riktlinjer för grönytefaktor, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret,

29 19. Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation En byggnad använder energi och kan vara en källa till föroreningar under alla faser av sin livscykel. Hållbart byggande måste därför ha ett långt tidsperspektiv. Byggnader med god arkitektur, funktionalitet och hög kvalitet i utförandet är byggnader som kommer att stå länge. Det är ett smart användande av resurser; ekologiska såväl som ekonomiska. Byggnadsmaterialen har en egen livscykel där energi och resurser används i alla faser. Byggskedet ska heller inte glömmas bort. Där finns mycket att göra för att spara energi och resurser samt minska användningen av kemikalier som är skadliga för hälsa och miljö Åtgärder Byggherren och Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret planerar för och/eller uppför byggnader och miljöer med god arkitektur, funktionalitet och hög kvalitet i utförandet. Byggherren ansvarar för hållbara materialval och en hög kvalitet i utförandet: Byggherren informerar och ställer krav på projektörer och entreprenörer avseende kunskap, materialval och hantering av material. Byggnadsmaterial vars tillverkning medför låg energianvändning väljs i så stor utsträckning som möjligt. Återvunna och återvinningsbara byggnadsmaterial väljs i så stor utsträckning som möjligt. Material med lång livslängd föredras. Närproducerade material föredras. Byggnader i Hyllie innehåller synliga inslag av återanvänt material i form av byggnadsdetaljer eller inredning i gemensamma utrymmen. Byggherren vidtar åtgärder för avfallsminimering och hög sorteringsgrad under byggskedet. Byggherren vidtar åtgärder för att minimera energianvändningen under byggskedet. Byggherren vidtar åtgärder för minimering av användingen av miljöskadliga eller hälsovådliga kemiska produkter under byggskedet. Byggherren utformar byggnaden för energieffektiv drift och väljer endast energieffektiva apparater och installationer. (Se även de specifika miljömålen 1, 2, 3 och 4.) Byggherren utformar byggnaden och väljer apparater och installationer så att föroreningar till omgivningen minimeras. Det gäller såväl mark-, luft- och vattenföroreningar som buller och ljusföroreningar. LED-skyltar ska undvikas i Hyllie. De använder mycket energi och de stör ekosystemen genom att sprida ljusföroreningar Ytterligare information Arkitekturstaden Malmö - tillägg till Översiktsplan för Malmö (kommande) 29