LKO - Granskningsgruppen

Transkript

1 Sida 1 av 3 LKO - Granskningsgruppen Minnesanteckningar den 18 mars 2016, kl 9-12 Plats: Stadshuset, Oskarshamnssalen Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Anders Svensson (sd) Sven Gunnar Persson(kd) vice ordförande Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Bodil Liedberg Jönsson, Projektledare Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Elisabeth Wanneby, (mp) Tommy Skoog (c) Tobias Hörnfeldt Röhr, (l) Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Förslag till yttrande till Mark- och miljödomstolen, Bosse Carlsson Oskarshamns och Östhammars kommuner har tillsammans lämnat in en ansökan om att få remisstiden till MMD förlängd till den 31 maj vilket blev godkänt. Bo Carlsson presenterade vilka villkor SKB föreslå ska fastställas för verksamheterna i Östhammar och Simpevarp. Därefter påbörjade gruppen en noggrann genomgång av det utskickade förslaget till yttrande. Följande synpunkter kom fram: Från mötet den 4 mars:

2 Sida 2 av 3 Transporter Vägen som är liten och smal är redan idag tungt belastad med många olika trafikanter som ska samsas om utrymmet därför bör man noga överväga de föreslagna transporttiderna. Det ställdes en fråga om det skulle varar möjligt att använda sjötransporter. I dagsläget gäller samma villkor för både Oskarshamn och Forssmark trots att förutsättningarna är mycket olika när det gäller bostäder och befolkning i närområdet. Skulle det vara lämpligt att ha ett villkor för Forssmark och ett annat för Oskarshamn? Prövotidsförfarandet - Punkterna P1 och P2 i SKBs villkorsbilaga väckte en del funderingar. Punkterna har två helt olika skrivningar. Kanske bör de formuleras på liknande sätt? Väg743 - Kan man kräva av SKB att göra något åt trafiksituationen på väg 743? SKB har rådighet över de flesta transporterna och borde därför ha ett visst inflytande i frågan. Är det möjligt att sätta ett prövotidsvillkor vilket skulle kunna innebära att SKB fick utreda frågan tillsammans med andra aktörer i området för att se om det går att komma tillrätta med trafik problemet. Utsläpp till luft Bosse får i uppdrag att formulera om första stycket då det innefattas av prövotiden. Utsläpp till vatten i tredje stycket sista meningen ändras från 10-årsregn till 100-årsregn. Under punktlistan Kommunen föreslår. Ska sista punkten strykas. Vibrationer ta bort hela stycket. Yttrandet ska göras klart efter granskningsgruppens möte den 18 mars och kommuniceras via e-post inom gruppen. Det ska tas upp i Kommunstyrelsen i april och i Kommunfullmäktiges vid majsammanträdet. 5. Rapport från Kärnavfallsrådet seminarium om kunskapslägesrapporten. Antonio Pereria, se bifogad fil 6. SKB-dagen den13/4, Program 7:00 buss avgår från stadshuset 7:15 ca E22, Fårbos busshållplats 9:00 ca, Norrköping, järnvägsstationen (Max infarten) Fika på vägen 12:00 Stockholm, SKB s konferens. 18:00 avresa Stockholm Fika på vägen hem 23:00 ca Oskarshamn Vid frågor kontakta Anna på tel eller e-post anna.kinch@oskarshamn.se

3 Sida 3 av 3 7. Senix- konferensen juni, Stockholm Presidiet samt Bodil kommer att delta. Bodil ska även sitta med i en paneldebatt som Kärnavfallsrådet arrangerar som berör etiska frågor om mervärden, djupförvar samt uranbrytning. 8. Seminarium med KS 21 juni Den 21 juni mellan kl 8:30 10:30 bjuder granskningsgruppen in KS för en information och workshop kring frågor som slutförvaringsprocessen och CLINK- anläggningen. 9. Kommunens prioriterade miljömål, Bodil L Jönsson, se bifogad fil 10. Övriga frågor Till nästa möte den 21 april ska gruppen läst igenom kap 4, Etik i Kärnavfallsrådets rapport Kunskapsläget på kärnavfallsområdet Årets mötestider 21/4 kl 9-12, 20/5 kl 9-12, 16/6 kl 9-13, 13/9 kl13-16, 10/10 kl 13-16, 16/11 kl 13-16, 8/12 kl Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

4 Rapport om Kärnavfallsrådets seminarium Kunskapsläget på kärnavfallsområdet Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar António Pereira LKO,

5 Agenda Välkommen Carl Reinhold Bråkenhielm, senior professor i empirisk livsåskådningsforskning, Uppsala universitet, Kärnavfallsrådets ordförande Nationell kompetensförsörjning av betydelse för slu örvaret för använt kärnbränsle Sophie Grape, docent i llämpad kärnfysik, Uppsala universitet Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Ingvar Persson, jur. kand., f.d. chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion

6 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Karin Högdahl, docent igeologi, Uppsala universitet Etiska perspektiv på avtalet om stöd till kommunerna Carl Reinhold Bråkenhielm Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Lennart Johansson, adjungerad professor iradiofysik, Norrlands universitetssjukhus Strategier för mätprogram i planerade slu örvarsanläggningar Willis Forsling, professor emeritus, oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet Clas Otto Wene, professor emeritus i energisystemteknik, Chalmers tekniska högskola, Reflektioner, frågor och diskussion Avslut

7 Nationell kompetensförsörjning av betydelse för slu örvaret för använt kärnbränsle Kärnavfallsrådet oroar sig för avsaknad av koordinering och styrning på nationell nivå av kompetensförsörjning under det här seklet Rapporten lyfter fram Nationell kompetens inom strålskyddsområdet: att det är få av deras anställda som har strålskyddskunskap på en hög internationell nivå att forskning och utbildning inom vissa områden har minskat att forskningen utförs av små grupper eller enstaka forskare och verksamheten bedöms vara underkritisk.

8 Nationell kompetensförsörjning av betydelse för slu örvaret för använt kärnbränsle Chalmers är den enda institutionen i landet som har ett godkänt universitets lab. för att arbeta med starka radioaktiva isotoper Det finns ingen statlig finansiär som vill ta ansvar för att i första hand bibehålla kompetens och i andra hand bygga kunskap inom dessa områden. Det drabbar främst Chalmers, Uppsala Universitet och KTH. Chalmers, Uppsala Universitet och KTH har svårt att få EUanslag p.g.a. de nya EU reglerna som kräver en nationell motprestation (VR och Energimyndigheten finansierar inte dessa motprestationer)

9 Nationell kompetensförsörjning av betydelse för slu örvaret för använt kärnbränsle Kärnavfallsrådet föreslår att någon myndighet får i uppdrag att göra en genomgång av de kompetensområden som är nödvändiga Kärnavfallsrådet erbjuder sig att bidra i den viktiga processen att säkra försörjning av kompetens inom kärnavfallsområdet.

10 Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer När upphör en kärnkraftsreaktor att vara en kärnkraftsreaktor? när allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen (s.31) Forsmark Kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB är de bolag som har tillstånd att driva kärnkraftsreaktorer men inte deras moderbolag. Detta har vissa konsekvenser gällande avveckling och rivning av reaktorerna.

11 Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Moderbolagen i de koncerner där reaktorinnehavarna ingår har inga rättigheter att inneha och driva kärnkraftsreaktorerna och inte heller några skyldigheter när det gäller avveckling och rivning av dessa Och vad händer om ett aktiebolag som innehar tillståndet för kärnkraftsreaktorerna går i konkurs? sid. 43 Redan idag (juni 2016) saknas 11 miljarder enligt Daniel Barr Kärnavfallsfondens ordförande (DI, ). Nedanstående punkter summerar kärnan i problematiken gällande kärnavfallsfondens styrka och svaghet för reaktorerna som avvecklas i förtid (40 års drift).

12 Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Reaktorföretagen akumulerar ingen vinst när de slutar att producera el och därmed finns det ingen långsiktig finansiell förmåga.

13 Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Avslutningsvis: KTL definierar permanent avstängd kärnkraftsreaktor Det är en kärnkraftsreaktor där verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren Det är förbjudet att återta en permanent avstängd reaktor i kommersiell drift Avvecklingen delas i tre faser: avställningsdrift, servicedrift och rivning och medför alltid en betydande miljöpåverkan. Därför krävs också en MKB innan avvecklingen får starta.

14 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Efter Fukuskima rekommenderade IAEA att alla kärntekniska anläggningar skulle göra en jordbävningsanalys. Det sker en förskjutning utmed sprickor i berggrund när en jordbävning inträffar. Det kan vara från någon milimeter till flera meter. Kapslarna i KBS 3 ska tåla en förskjutning på 5 cm. Idag finns 65 permanenta seismiska stationer runt om i landet (den första är från 1904)

15 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Den största kända jordbävningen som skedde i närheten av Sverige var 1904, i Oslofjordskalvet (5.4 i magnitud ur indirekta observationer, Fukuskima var 9.1). I Sverige skedde en jordbävning 1375 med magnitud 5, också på västkusten. Jordbävningar sker framförallt i gränsen mellan litosfärsplattor (7 större och 13 mindre plattor)

16 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Listosfären består av en yttre skorpa och den övre delen av den underliggande manteln ( km)

17 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Den frigjorda energin fortplantar sig som volymvågor och ytvågor. Ytvågor orsakar de största skadorna på byggnader och infrastruktur Jordbävningar kan också uppstå i områden som har blivit belastade eller avlastade av ismassor (istidsscenario i KBS 3) Efter avsmältningen av den senaste inlandsisen har magnituden pa resulterande skalv uppskattats till 8 eller mer (Arvidsson, 1996; Mörner, 2003; Lindblom m.fl. 2015), medan skalven vid de postglaciala förkastningarna som är seismiskt aktiva än i dag har en magnitud som vanligtvis understiger 4.

18 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige I snitt sker det: 2 skalv/år med magnitud 3 1skalv/100 år med magnitud 5 1 skalv/1000 år med magnitud 6

19 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige Trots att Sverige har varit nedisat vid ett flertal llfällen under de senaste miljoner åren finns det inga spår av kraftiga jordbävningar i Forsmarkstrakten (Lagerbäck och Sundh, 2008) och området är seismiskt lugnt även i dag. Få jordbävningar i området innebär att sannolikhetsberäkningarna är nedskalade från alla jordbävningar som inträffats inom en 500 km radie till en 10km cirkel kring Forsmark. Det innebär att osäkerheten i resultatet är stort (Bödvarsson m.fl. 2006). I denna modell, som använts för att beräkna jordbävningsrisken i Forsmark, kommer tva jordbävningar med en magnitud över fem att ske under en tidsperiod pa år.

20 Jordbävningar och jordbävningsrisker i Sverige I ett års perspektiv är det troligt att en ny istid inträffar och därmed är det inte orimligt att en kraftigare jordbävning kommer att ske i Forsmarksområdet. I detta avseende är säkerhetsavståndet pa 600 m mellan det planerade kärnavfallsförvaret och de större sprickzonerna i Forsmark befogad.

21 Etiska perspektiv på avtalet om stöd till kommunerna Särskilt stöd till de lokala samhällena som är kandidater till att ta emot ett slutförvar diskuteras i många länder. Kärnavfallsrådet har velat uppmärksamma motivet bakom denna typ av stödprogram. Etiska frågor berörs i rapporten motiverade delvis pga. polisanmälan mot Östhammars kommun för mottagande av mutor från SKB. Kan man formulera några etiska principer för en bedömning av dessa program och kan man tillämpa de på det svenska mervärdesprogrammet?

22 Etiska perspektiv på avtalet om stöd till kommunerna Följande insatser omnämns i samarbetsavtalet: Besöksanläggning Infrastruktur Näringslivsutveckling Spin off Utbildning och kompetensutveckling Breddning av arbetsmarknaden Vidareutveckling av SKB:s laboratorier i Oskarshamn Särskilda satsningar inom energiområdet Huvudkontorsfunktioner Kapselfabrik Energiproduktion Särskilda satsningar inom energiområdet Ersättningar till kommunerna för medverkan i mervärdesinsatsernas planering och genomförande. (Samarbetsavtal, 2009, bilaga 1.)

23 Etiska perspektiv på avtalet om stöd till kommunerna Moral är våra uppfattningar om vad som är rätt och orätt Etik kan beskrivas som vår reflektion över moralen, dvs. över de värderingarna vi har och de handlingar som vi u ör Det finns inte utrymme för att gå igenom den etiska analysen som presenteras i rapporten där fem villkor är avgörande: 1) icke övertalnings villkoret, 2) minsta möjliga riskvillkoret, 3) oberoendevillkoret, 4) villkoret om det gemensamma bästa och 5) villkoret om värdeengagemang Avtalet är enlig rapporten etisk godtagbart även om vissa inslag kan ifrågasättas

24 Etiska perspektiv på avtalet om stöd till kommunerna Rådet konstaterar: Samtidigt finns det en risk att programmet med sina starka incitament kan utöva en negativ inverkan på säkerhetsmässiga och riskrelaterade bedömningar.

25 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Den naturliga strålningen, den enda strålningen som människan har påverkats av under sin evolution fram till för cirka 100 år sedan med Röntgens upptäckt 1985 (sk. Röntgenstrålning). I rapporten, går man igenom olika typ av strålning.

26 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Joniserande strålning Alfa (α) partiklar: Heliumkärnor, positiv laddning, har en räck vidd i vävnad på mindre än 0,1 mm. Stoppas av ett papper. Beta (β ) partiklar: Elektroner med negativ laddning. Det finns även positivt laddade betapartiklar, dessa kallas positroner. Betapartiklar har en räckvidd i vatten på ett tiotal mm. Stoppas av plexiglas. Gammastrålning (γ): Elektromagnetisk strålning (fotoner) som härrör från atomkärnan. Har lång räckvidd, lägre energier, stoppas av några mm bly, medan höga energier kan behöva någon decimeter av bly för att stoppas effektivt. Röntgenstrålning: Elektromagnetisk strålning som kommer från atomens elektronskal, eller produceras i röntgenrör. Har vanligen lägre energi än gammastrålning. Räckvidden i vävnad är energiberoende, till några millimeter upp till ett par decimeter.

27 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Dosbegrepp Absorberad dos: Definieras som den, av joniserande strålning, deponerade energin per massenhet. Mäts i gray (Gy), 1 Gy = 1 J/kg. Ekvivalent dos: Den absorberade dosen viktad med faktor som tar hänsyn till biologisk effekt för den specifika strålningstypen. Mäts i sievert, Sv. Effektiv dos: Den ekvivalenta dosen viktad med en faktor som tar hänsyn till strålkänsligheten hos kroppens olika organ. Mäts i sievert, Sv. Gränsvärden sätts vanligtvis i denna storhet.

28 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Rapporten tar upp Verkan av strålning på celler I dosområdet runt 100 mgy och däröver kan strålskador i celler påvisas som kromosomala skador eller som mutationer. Det nya är vid låga doser och doshastigheter som karaktäriserar bakgrundsstrålning: molekylär biologiska metoder som exempelvis analys av gen eller proteinuttryck har det visats att celler reagerar på sa låga doser som 1 mgy och vid doshastigheter på mgy/timme.

29 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön De medicinska applikationerna av joniserande strålning för diagnostik och terapi är omfattande och bidrar med ca 2 msv/år till den genomsnittliga individdosen. Sma dos bidrag till vissa yrkeskategorier som t.ex. tekniker i kärnkraftverk med vissa arbetsuppgifter.

30 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Exempel på födoämneskedjor gräs ko mjölk: jod gräs ko kött eller lav ren kött: cesium LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS RINGDAHL, STOCKHOLM

31 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS RINGDAHL, STOCKHOLM

32 Risker och verkan av låga doser på människan och miljön Hypotetiska scenarier: Mycket tidiga läckage, inom ungefär 100 år efter förslutning. Cesium 137 och 90Sr kan ha viss begränsad betydelse, vid sidan om 14C och 129I Läckage som inträffar vid storleksordningen 1000 år efter förslutning. Kol 14, men även de långlivade fissionsprodukterna 129I och 79Se, under vissa förutsättningar, även 108mAg. Ett läckage efter år medför stråldoser i huvudsak från 129I och andra långlivade fissionsprodukter, 79Se och 59Ni. Men fortfarande ett betydande bidrag från 14C. För ett läckage som inträffar först efter år kommer 226Ra att ge den större delen av dosen. Denna isotop finns inte initialt i avfallet, men är en sönderfallsprodukt från 238U, och kommer att mycket sakta växa upp, eftersom 238U är den huvudsakliga beståndsdelen i det använda bränslet. Fortfarande bidrar även 129I, men ocksa 237Np till dosen.

33 Strategier för mätprogram i planerade slu örvarsanläggningar Kretsar mycket runt EU programmet MoDeRn och efterföljaren Modern 2020 Schweiz, Frankrikes, Finlands och Sveriges utvecklingsarbete med monitering och de olika programmen gås igenom (SKB samarbetar mycket med POSIVA det som ska göras i ONKALO. Modern 2020 har också focus på transparens och dialog med medborgare. Från Sverige ingår Sociologiska institution vid Göteborgs universitet

34 Reflektioner, frågor och diskussion

35 För att uppnå vision 2050 är miljön och arbetet för en hållbar samhällsutveckling grundläggande. Om vi ska kunna erbjuda våra invånare hög livskvalitet behöver tillväxten ske på ett hållbart sätt med miljön och människan i fokus. PRIORITERADE MILJÖMÅL

36 16 nationella miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv

37 Markerade mål föreslås som prioriterade miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv

38 Kriterier för prioritering Utbredning: geografiska utbredning Trender: hur ser trenden ut för miljökvalitetsmålet? Kommunens rådighet: vad kan kommunen göra för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås? Gapet mellan verklighet och miljökvalitetsmål: hur långt är det till att nå miljökvalitetsmålet? Angelägenhetsgrad: risker och möjligheter

39 Prioriterade miljömål för Oskarshamn 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 6. Säker strålmiljö 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö

40 Begränsad klimatpåverkan Utbredning : globalt miljöproblem, berör hela kommunen. Gapet: miljömålet nås ej till 2020 Trend: lokalt har utsläppen från energianvändning och transporter minskat, utsläpp från konsumtion ökar Kommunens rådighet: stor möjlighet att påverka. Angelägenhetsgrad : havsnivåhöjning hotar kusten.

41 Giftfri miljö Utbredning : kommunen har 100-talet förorenade områden varav ca 45 enligt MIFO- riskklass 1 eller 2 Gapet: miljömålet nås ej till 2020 Trend: kemikalieanvändningen ökar, fler förorenade platser upptäcks Kommunens rådighet: markägare, verksamhetsutövare, tillsyn, inköp och upphandling Angelägenhetsgrad: cocktaileffekten, risk för kostnad, hinder för utveckling

42 Säker strålmiljö Utbredning: hela kommunen Gapet: nära att nå miljömålet till 2020 Trend: ökningen av antalet cancerfall har accelererat de senaste tio åren till följd av UV-strålning Kommunens rådighet: tillsyn, fastighetsägare, verksamhetsutövare, informationsinsatser och fysisk planering Angelägenhetsgrad: kärnkraftskommun, mycket kraftledningsgator, radonförande berggrund,

43 Hav i balans samt levande kust och skärgård Utbredning : havet upptar drygt hälften av kommunens yta Gapet: miljömålet nås ej till 2020 Trend: avfolkning, igenväxning, algblomning, Kommunens rådighet: tillsyn, fysisk planering, VA, markägare Angelägenhetsgrad: attraktivitet, näringsliv, biologisk mångfald, övergödning, sjöfart

44 Rikt odlingslandskap Utbredning: liten 4,9% av ytan Gapet: miljömålet nås ej till 2020 Trend: odlingslandskap är starkt hotat Kommunens rådighet: fysisk planering, inköp och upphandling, ägare till jordbruksmark Angelägenhetsgrad: lokal livsmedelsproduktion och biobränsle och naturturism, kulturarv, biologisk mångfald

45 God bebyggd miljö Utbredning: infrastruktur och bebyggelse i hela kommunen Gapet: miljömålet nås ej till 2020 Trend: ökad politisk vilja och utveckling av planeringsoch byggprocessen Kommunens rådighet: planmonopol och tillsyn, äger fastigheter och infrastruktur Angelägenhetsgrad: hög för att uppnå visionen