Vägen vidare. erfarenheter från Aktör för välfärd

Transkript

1 Vägen vidare erfarenheter från Aktör för välfärd

2 Samhällsansvar är diakoni Att leva är att leva i förändring. Som enskilda och som kyrka. Svenska kyrkan befinner sig i en tid när förändringarna är snabba och mycket omfattande. Den pågående samhällsutvecklingen och kyrkans nya friare ställning i samhället ställer oss inför nya frågor, nya förhoppningar och nya utmaningar. Syftet med Aktör för välfärd har varit att rusta församlingar och medarbetare i Västerås stift att reflektera kring sin samhällsroll och prova nya sätt att arbeta. Arbetet har under bedrivits som ett kompetensutvecklingsprojekt inom Europeiska socialfonden. Ett viktigt inslag har varit att erbjuda kompetensutveckling av medarbetare för att kunna utföra ny arbetsuppgifter inom det som ibland kallas social ekonomi. Alltså den samhällssektor där bland annat ideélla organisationer, kooperativ och religiösa samfund verkar. I den här skriften vill vi sammanfatta några av de viktigaste resultaten, slutsatserna och frågeställningarna från denna period. För dig som vill läsa mer om projektet och dess resultat finns en sammanfattning att tillgå, liksom en Vi måste våga öppna församlingshemmen för de som just nu lever längst ner i skiten, även om de luktar, skrämmer bort gäster eller bara provocerar våra stamgäster rapport från projektets utvärderare. Se vidare under Aktör för välfärd på Västerås stifts hemsida. När vi frågade församlingsanställda i Västerås stift vad som känns mest angeläget att göra i det landskap av nya möjligheter som nu öppnat sig blev svaret solklart; att finnas till för de mest utsatta. Att till exempel starta skola eller driva hospice prioriteras betydligt lägre. Åtta av tio anställda anser att utanförskap bland ungdomar är en särskilt angelägen fråga. Också när det gäller arbetslösa och långtidssjukskrivna, äldre och asylsökande/invandrare är siffrorna mycket höga. Detta gäller samtliga personalkategorier från Arbogabygden i söder till Idre och Särna i norr. Att finnas till för de mest utsatta är det mönster Jesus själv förmedlar till oss i evangeliernas berättelser. Svaren från våra anställda vaktmästare, präster, husmödrar, diakoner, barnledare, musiker och andra är att i den andan vill vi arbeta. Vi vill göra skillnad för de på våra orter som hamnar utanför välfärdens huvudfåra. Det innebär att frågan om kyrkans samhällsansvar fått ett tydligt svar i vårt stift: Det handlar främst om att utveckla det diakonala uppdraget.

3 Vilken eller vilka av följande verksamheter känns det särskilt angeläget att din församling engagerar sig för på din ort? Motverka utanförskap bland invandrare Motverka utanförskap bland ungdomar Motverka utanförskap bland äldre Motverka utanförskap b. arbetslösa/sjukskrivna Utföra välfärdstjänster: förskola Utföra välfärdstjänster: grundskola Utföra välfärdstjänster: ssk boende för äldre Utföra välfärdstjänster: hemtjänst/hemvård Näringsverksamhet: café Näringsverksamhet: restaurang Näringsverksamhet: begravningsbyrå Näringsverksamhet: second hand Näringsverksamhet: konferensverksamhet Service: föreningsservice Service: medborgarservice

4 En guldtråd att spinna vidare på Berättelsen om församlingen sträcker sig genom sekler. Den bärs av alla de människor som bidragit till att förkunna och leva evangelium i bygderna. I den historien är vi insatta. Den berättelsen skriver vi vidare på. När vi arbetat med arbetslag och förtroendevalda inom Aktör för välfärd har vi utgått från det som varit gott och framgångsrikt. Vi har kallat det församlingens guldtråd. Från hundratals medarbetare har vi fått höra minst tusen berättelser om lyckade projekt och goda verksamheter, om kreativa initiativ, spännande möten, samverkan och fyllda kyrkor. Det har varit stärkande för självkänslan att höra att vi gör mycket bra. Och samtalen har gett kunskaper om varför saker blir bra. Vi har funnit några återkommande faktorer bakom mycket av det goda arbetet. En vilja att göra skillnad. Envishetens låga brinner stark där viljan att göra skillnad i människors liv övervinner svårigheter. Svårigheter går oftast att lösa när uppgiften står i centrum. Vikten av att vara möjliggörare. I en utförarsituation Är tacksam över att vi fick möjlighet att delta. För vårt arbetslag var det viktigt att tänka tillsammans och stärka relationerna oss emellan. blir några producenter och andra kunder eller konsumenter. Det arbetssättet passar bäst för vissa uppgifter i församlingen som har serviceprägel. Men den största glädjen och framgången i nydanande projekt och verksamheter ser vi när den som är anställd möjliggör andras delaktighet. Tillit inom organisationen. Glädje i arbetet skapar gott arbete. Glädje springer ur möjligheten och friheten att göra det som är viktigt för andra. Den frigörs genom tillit. Ett kyrkoråd som litar på sin kyrkoherde. En arbetsledare som litar på sina anställda. Medarbetare som litar på varandra och på att uppdraget bär. Där friheten förvaltas klokt blir resultatet gott. Lyhördhet för andra och varandra. Goda idéer är frön som behöver omvårdnad. Därför är det viktigt att odla ett klimat där vi tar emot och vårdar varandras goda idéer. Men också en beredskap att ta emot idéer från andra. Arbetslag och förtroendevalda behöver goda kontaktytor både mot medlemmar och andra aktörer i kommunen. Det är enheten i Kristus och beslutsamhet inför uppgiften som skapar goda resultat. Inte att alla tycker lika.

5 Malungs församling på processdygn i Rättvik

6 Välfärd rör hela människan Vad är välfärd för människor idag? Vad krävs för att vi ska leva goda liv? Vi ställde frågan till de anställda i Västerås stift. Några av svaren ser du på detta uppslag. Det är tydligt att välfärd för de flesta av oss handlar om mer än det som brukar kallas välfärdens kärnverksamheter vård, skola och omsorg. Välfärd handlar om hela människan, men också om livet vi lever tillsammans. Omsorg och kärlek är viktigt. Att vara behövd och efterfrågad är viktigt. Hur livet tillsammans gestaltas på de orter där vi bor är därför nära knutet till känslan av att leva ett gott och meningsfullt liv. Ingen upplever välfärd helt på egen hand. Och välfärd handlar inte om enbart materiella ting. Jesus visar i sin gärning ständigt att det andliga och materiella inte kan skiljas åt. När han botar och mättar människor återupprättar han dem samtidigt. Han visar i ord och handling att i Guds ordning accepteras inte att någon ställs utanför den mänskliga gemenskapen. En viktig uppgift för oss som kyrka är att bidra till ett samhälle där alla människor behövs! En bredare syn på välfärd har lett till en djupare förståelse för kyrkans möjligheter att verka som aktör för välfärd. Man trivs där man behövs! Särskilt mycket svårare än så är det inte. Bertil Johansson Vi ser att kyrkan är välfärdsaktör inom många områden, såväl inom som utom det som brukar betecknas som diakoni. Själavård, gudstjänst, konfirmandundervisning, bibelsamtal, barnverksamhet, musik, gemenskapsträffar och mycket annat platsar i ett modernt välfärdsbegrepp som involverar hela människan. Förmågan att samtidigt se och hantera människors ekonomiska, materiella, sociala och existentiella livsvillkor är ett av kyrkans mervärden som samhällsaktör. Det är därför viktigt att hålla ihop de olika aspekterna på människan i det församlingen gör. Vi har sett att församlingarna utifrån sitt uppdrag och kompetens man redan besitter, eller sådan kompetetens man enkelt kan tillgodogöra sig, kan utveckla sin roll som välfärdsaktör. För att detta ska ske krävs aktiv omvärldsanalys och en vilja att bedriva målinriktad verksamhetsutveckling. Det krävs också att nya idéer, samverkan och entreprenörsanda uppmuntras. Samt att stötta och uppmuntra eldsjälar även om de inte alltid arbetar exakt som jag vill.

7 Att alla räknas och alla duger Ett samhälle av omsorg om varandra Där det finns solidaritet med alla Rent vatten Harmoni Framtid Finnas med i en gemenskap där man känner att man duger Respekt för varandras likheter och olikheter Fungerande samhälle med arbete skola affär bank bensinmack sjukvård Mat för dagen tak över huvudet jobb Att alla människor och djur mår väl När flera får stå under samma paraply Välnärd Välstånd Välmående Välsignelse Färdas väl i samhället Jobb mat och kärlek Möjlighet att påverka mitt liv Nått som fångar upp oss om vi faller Ett samhälle där utanförskap inte existerar Demokrati yttrandefrihet medmänsklighet

8 Intraprenörsutbildning. Foto: Mikael Johansson, Kyrkans Tidning

9 Medarbetare vill göra skillnad De anställda är församlingens kanske viktigaste resurs. Och resultaten från Aktör för välfärd visar att de anställda arbetar i kyrkan av en anledning. Under projekttiden har vi mött ett stort engagemang från alla personalgrupper. Sammanlagt har 928 församlingsanställda i Västerås stift deltagit i Aktör för välfärd. De har tillsammans gått över utbildningstimmar. 820 medarbetare har fyllt i en kompetenskartläggning. Av den framgår bland annat att en majoritet av de anställda är kvinnor och att nästan varannan anställd jobbat mer än tio år i kyrkan. Det blir minst års erfarenhet på 1000 anställda. Av kartläggningen framgår också att en majoritet av de anställda, ungefär 60%, har praktiska eller administrativa yrken. Störst personalgrupp utgörs av vaktmästare. Var sjätte anställd jobbar med barn och unga. Var tredje har ett profilyrke. Sammantaget har kyrkans anställda en imponerande bredd i sin kompetens. Det är en stor tillgång i ett utvecklingsarbete. Från kompetenskartläggning och utbildningar drar vi bland annat följande slutsatser: Dolda kompetenser. Många har kompetenser de inte använder i sitt dagliga arbete, men som skulle kunna tas tillvara i nya verksamheter. Det gäller allt från erfarenhet från projektledning och eget företagande till kunskaper inom IT och data, trädgårdsskötsel och kreativa yrken. Medarbetarnas kompetens har stärkts. Vi har utbildat 26 nya projektledare, 21 nya intraprenörer och ett dussin anställda med kunskaper i att starta och driva sociala företag. Minst varannan församling har skaffat sig kompetens för att driva nya projekt eller verksamheter inom social ekonomi. Studiebesöken var mycket inspirerande. Många nya idéer kom fram då grupperna satt och hade "brainstorm", jättekul. Sociala frågor engagerar. Tre av fyra anställda tycker att församlingen bör driva fler projekt eller verksamheter som svarar mot konkreta sociala behov i lokalsamhället. Och hela 83 procent av de anställda kan tänka sig vara delaktiga i en ny verksamhet av detta slag! Deltidsanställda. Många arbetar deltid eller är säsongsanställda. Att erbjuda full sysselsättning bör vara ett prioriterat mål när församlingen utvecklar nya verksamheter.

10 När de lokala behoven får styra Alla församlingar har en geografisk hemort. Svenska kyrkan hör alltid hemma på en plats. Församlingen är därmed rotad i såväl natur och kultur som en social och ekonomisk verklighet. Gud verkar inte i en särskild religiös sfär, utan i den konkreta verklighet där människor lever med sina tillgångar och brister. Församlingens förtrogenhet med och trohet mot platsen är ett viktigt fundament för vår kyrka. När vi arbetat med församlingarnas arbetslag under Aktör för välfärd har vi utgått just från det faktum att kyrkan är territoriell. Vi har tittat på alla de tillgångar som finns på orten i form av arbeten, mötesplatser, organisationer, gemensam omsorg och natur. Vi har konstaterat att allt detta ingår i Guds skapelse. Därefter har vi gått vidare för att se på bristerna. Hur lever människor på den ort där församlingen verkar? Hur ser livet och framtiden ut för unga utan arbete? För alla nya svenskar som söker en plats i samhället? För arbetslösa på marginalen av trygghetssystemen? Och vad betyder det att leva på en ort som saknar grundläggande service? Nora bergslagsförsamling har startat butiken Kyrkboden. Här erbjuds arbetsträning och säljs rättvisa varor och second hand för barn. Butiken har även blivit en mötesplats. Vi har alltså inte börjat med verksamhetsformerna eller tänkbara åtgärder, utan med behoven. Vi har ställt oss frågan hur människor mår och vad kyrkan kan bidra med i den situation som råder. Det har varit början på spännande och kreativa samtal kring vad kyrkan kan göra mer lokalt. Att starta i behoven frigör mycket skaparkraft i arbetslaget. Lokal kunskap. Som anställda och förtroendevalda känner vi vår bygd. Vi vet mycket om hur människor har det och vilka behov som finns. Genom att ta del av statistik och tala med t ex kuratorer, socialtjänsten, polisen och andra kan vi lära oss mer och bli mer exakta i vår analys. Problemanalys. Genom att nysta i orsaker till och konsekvenser av olika sociala problem ser vi lättare var församlingen kan göra en insats. Det räcker till exempel inte att tala om ensamhet. Vi måste fråga oss vem som är ensam, vad ensamheten beror på och hur den yttrar sig för att kunna avgöra hur och var församlingen kan göra en insats.

11 Kyrkboden i Nora

12 Vikten av att dra åt samma håll Förändringsarbete ställer krav både på den enskilde och organisationen. Vad krävs för att åstadkomma församlingsutveckling? Eldsjälar? Tid och pengar? Arbetsglädje? Förankring i uppdraget? Tydliga behov? Säkert detta och mer därtill. Men framförallt måste allt hänga ihop. En erfarenhet från Aktör för välfärd är att församlingsutveckling möjliggörs då olika delar i församlingen drar åt samma håll. Annars går för mycket energi, tid och engagemang åt till fel saker och utvecklingen uteblir eller avstannar. De olika delarna är styrning (församlingsråd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige), ledning (kyrkoherde och ledningsgrupp)och medarbetare (anställda och frivilliga). De förtroendevalda sätter målen, kyrkoherden leder arbetet med att uppnå målen och medarbetarna utför själva arbetet. De övergripande målen och strategierna beskrivs i församlingsinstruktionen som fastställs av kyrkofullmäktige och domkapitlet. Församlingsinstruktionen ger uttryck för vad församlingen och kyrkan är och hur vi uppfattar vårt uppdrag att vara kyrka på den plats och i det sammanhang vi befinner oss. Både anställda och förtroendevalda deltog när Ludvika församling genomförde ett processdygn. Här prioriterar gruppen bland de sociala utmaningar som man formulerat. Det är viktigt att beslutsordningen följs och att de olika parterna finslipar på sina respektive roller. Men därtill krävs att de olika delarna drar åt samma håll. Det måste finnas en linje och en färdriktning som är känd och förankrad. Då kan ett långsiktigt och hållbart förändringsarbete ske. Församlingsinstruktionen gör nytta enbart som levande och förankrat dokument. Därför bör man sträva efter stor delaktighet kring församlingsinstruktionen. Både i att ta fram den och för att hålla den levande. Arbetssätt och prioriteringar kan ändras. Det är viktigt att förstå att församlingen förvaltar ett uppdrag, inte ett visst arbetssätt. Bäst effekt. Nya resurser till exempel kompetens eller projektmedel - får bäst effekt om det kanaliseras in i ett fungerande utvecklingsarbete. Därför bör allt utvecklingsarbete förankras i organisationen. Det går inte att informera för mycket! Information, kommunikation och förankring är viktiga inslag i att skapa delaktighet i församlingsarbetet.

13 Ludvika församling på processdygn

14 Samverkan är ett nyckelord Samverkan är ett nyckelord i dagens samhälle. Samverkan mellan olika offentliga myndigheter, samverkan inom den ideélla sektorn och samverkan över sektorsgränserna. Den underliggande idén är att det goda samhället är allas angelägenhet och att olika sektorer kan bidra med olika saker. Det finns visserligen olika politiska agendor där synen på vad som är en önskvärd samhällsutveckling skiljer sig åt men i grunden finns det en stor enighet om värdet av samverkan. Överenskommelsen ett formellt avtal mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting samt den ideella sektorn är ett led i detta. För mig är det en självklarhet med samverkan! Kyrkan måste vara en aktiv aktör i de sammanhang där människor finns. Det ligger i vårt huvuduppdrag, från altaret ut i samhället! Tidigare var kyrkan en del av staten nu är Svenska kyrkan en del av civilsamhället. Det innebär att kyrkan är en av över folkrörelser, nätverk, stiftelser och andra grupper som verkar för sina medlemmars intressen eller på andra sätt söker påverka samhället. I Sverige som helhet är Svenska kyrkan den ojämförligt största medlemsorganisationen med omkring 6,5 miljoner medlemmar. På lokalplanet är församlingen en av många aktörer som har medmänniskans väl i fokus. För att församlingen ska använda sina krafter på bästa sätt och kunna göra relevanta insatser i lokalsamhället är det av största vikt att samverka och att bedriva en aktiv omvärldsanalys Några erfarenheter från Aktör för välfärd värda att trycka på är: Lokala nätverk. Det har ett stort värde att finnas med i lokala samverkansorgan och nätverk. Regional koll. Det har också ett stort värde att följa de regionala utvecklingsplanerna. Bjud in! Se till att involvera aktörer från lokalsamhället i egna projekt eller aktiviteter, t ex i referens/styrgrupper. Omvärldsanalys. Det är värdefullt att kontinuerligt bedriva omvärldsanalys. Man kan t ex bjuda in gäster med särskild kunskap, avdela någon för att kortfattat sammanfatta läget inom något område eller avsätta tid för studiebesök hos viktiga aktörer och samverkanspartners. Tillsammans är vi starkare. Sök samverkan med andra församlingar. Antingen i närområdet av geografiska skäl, eller av tematiska skäl med församlingar längre bort.

15 Samverkan i Hedemora Foto: Rolf Sundblad, Dalarnas Tidningar

16 Tid att provtänka och provgöra Inom Aktör för välfärd har vi övat oss i att skapa jordmån för nya idéer. Bertil Johansson från Umeå har inspirerat oss att provtänka. Det innebär att var och en ska våga säga också sådant som inte är riktigt klart och färdigt. Och utan att behöva bli motsagd av andra. För när många människor vågar provtänka tillsammans åstadkommer de mycket mer än ett fåtal som bara vågar säga sådant som de säkert vet är rätt och riktigt. Utveckling är en process. Tillåter man varandra att provtänka befruktar Hur gör vi för att fler ska våga/kunna tänka utanför boxen över vad vi kan bidra med som en aktör i samhället, för att kunna verka för ett friskare och mer hälsosamt samhälle och bygd där vi lever och verkar? tankarna varandra så att man till slut inte riktigt minns vem som kom upp med den där riktigt goda idén! Under våra utbildningar har det formulerats hundratals goda idéer. Några av dem har också förverkligats. Det har visat sig att när idéer sätts i verket hur små och obetydliga de än kan tyckas vara skapas mycket energi. Inför projektstarten svarade 8 av 10 anställda att de ansåg att Aktör för välfärd var ett angeläget projekt. Men många befarade samtidigt att det inte skulle leda till något praktiskt resultat. Det är därför högst angeläget att de försam- lingar som medverkat under Aktör för välfärd och skapat nya projektidéer nu går från ord till handling. Varför inte se det som steget efter att provtänka nämligen att provgöra. Några viktiga erfarenheter är: Provtänk. Vi måste tillåta oss att provtänka över kompetensgränserna. Ju mer olika vi är, desto större är chansen att skapa något som är både nytt, kreativt och hållbart. Bredden på kompetenser i våra arbetslag är en av våra främsta styrkor. Konkretion. Det är viktigt att börja konkretisera idéer för att ett utvecklingsarbete ska ta fart. Små avgränsade projekt kan frigöra mycket skaparkraft och samtidigt innebära ett lärande. Tidsbegränsning och utvärdering innan beslut om nästa steg kan vara en modell om man är osäker. Tillåt misstag. Det är viktigt att skapa ett klimat där det är tillåtet att göra misstag. Den som inte gör några fel åstadkommer inget alls är en vanlig devis bland entreprenörssjälar. Det finns ett lärande i allt om erfarenheterna tas till vara.

17 Exempel på projektidéer

18 Vägmärken för vägen vidare Med Aktör för välfärd har Västerås stift haft ambitionen att inspirera församlingar och medarbetare att tänka i nya banor kring sin samhällsroll och pröva nya sätt att arbeta. Projektet har gett flera tydliga riktningsgivare inför framtiden. Några av dessa vill vi lyfta fram i denna skrift. Flera nya projekt eller verksamheter har startats under projekttiden. Annat finns på idéstadiet. Och kanske viktigast av allt: Den externa utvärderingen visar att Aktör för välfärd har bidragit till ett öppnare samtalsklimat i dessa frågor. Det har blivit lättare i Västerås stift att såväl prata om som att prova sig fram när det gäller formerna för kyrkans samhällsroll. Det öppnar för en spännande framtid! Den socialfondsfinansierade delen av Aktör för välfärd är nu avslutad. Men arbetet fortsätter. Stiftsfullmäktige har beslutat att Aktör för välfärd från och med årsskiftet 2014/2015 blir en del av stiftets ordinarie verksamhet inom området kyrka-samhälle. Församlingen är kyrkans grundäggande enhet. I bön och gudstjänstfirande, men också genom samverkan och levande samtal håller vi samman som kyrka över gränserna. Aktör för välfärd har inneburit ett ömsesidigt lärande mellan församlingar och stift och många andra aktörer, lokalt, regionalt och nationellt. Vi som lett Aktör för välfärd under denna tid vill till sist lyfta fram några erfarenheter som ett slags vägmärken inför vägen vidare. Framtiden är inget projekt. Den kommer oss till mötes vare sig vi vill det eller inte. Det innebär att vi som kyrka måste lära oss att leva i förändring. Omvärldsspaning och gemensam reflektion är en viktig grund för att utveckla och ompröva våra arbetsformer. Kyrkan kan inte välja att ha ett socialt perspektiv. Kyrkan är till sitt väsen ett socialt perspektiv på tillvaron. Vi behöver reflektera kring vad det betyder, inte bara för diakonin, utan för hela den grundläggande uppgiften. Utsattheten kommer främst. De sociala behoven i våra lokalsamhällen, inte verksamhetsformerna, bör styra hur vi gestaltar omsorgen om nästan i våra församlingar. Det kommer att se olika ut och den mångfalden bör vi bejaka. Delaktighet ger styrka. Vi behöver jobba på att involvera styrning och ledning, medarbetare och frivilliga i att utveckla våra församlingar. Men också på att göra våra församlingar, pastorat och kontrakt delaktiga i samhällets omsorg och framtidstänk.

19 Paletten i Västerås. Café, kapell och verksamheter i samverkan. S:t Mary i Lindesberg. Butik och skaparverkstad med arbetsträning. Grön kraft i Hedemora-Garpenberg. Rehabilitering i skog och mark. Den här skriften har tagits fram av Västerås stift. Text och bild där inte annat anges: Anders Hagman. Citaten kommer från deltagare i utbildningarna. För mer info kontakta Västerås stift eller

20 Aktör för välfärd i korthet Utbildningsdata Sammanlagt antal deltagare 939 Antal deltagande församlingar eller pastorat 70 Genomförda utbildningsdagar 94 Antal genomförda utbildningstimmar totalt Flest utbildningstimmar enskild person 124 Deltagare fördelat på kön 65% kvinnor 35% män Processdygn antal församlingar 32 Processdygn antal deltagare 420 Antal deltagare på kontraktsdagar i 7 kontrakt 720 Deltagare i öppningskonferens i Grängesberg 237 Deltagare i utvärderingsseminarium i Rättvik 60 Deltagare vid spridningsseminarium i Uppsala 70 Genomsnittsbetyg på beordrade utbildningar 4,2/6 Genomsnittsbetyg individuella utbildningar 4,6-5,5/6 Genomförda utbildningar Kontraktsvisa utbildningsdagar 7 st Processdygn 15 st Projektledarutbildning 2 st Intraprenörsutbildning Handledarutbildning 2 st Ledarskap i förändring 4 st Diakoni i förändring 2 st Att leda ideélla 3 st Social ekonomi i församlingens regi Bemötande och samtalsmetodik 2 st Framgångsrik marknadsföring Socialt företagande Social redovisning + Omvärldsanalys Upphandling och anbudsförfarande Aktör för välfärd genomfördes och finansierades av Europeiska socialfonden. Totalt omslöt projektet 6,4 miljoner kronor. Utbildningar upphandlades av Coompanion Dalarna och Sensus studieförbund. Följeforskning har utförts av Handelshögskolan.