Regionfullmäktiges protokoll

Transkript

1 Regionfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 26 april Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 3 maj 2017 Elisabeth Lindberg, ordförande Catarina Ask, justerare Kurt-Åke Andersson, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på regionens officiella anslagstavla den 3 maj 2017 Överklagandetiden utgår den 25 maj 2017 Inga Gustafsson 1

2 Sammanträdet öppnas... 3 Anmälan om nya ledamöter och ny ersättare... 3 Anmälan om inkallade ersättare... 3 Upprop... 3 Val av två protokolljusterare... 5 Information från presidiet... 5 Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden... 5 Ansvarsfrihet för år Årsredovisning för år Patientnämndens verksamhetsrapport Styrelsens svar på beredningarnas rapporter Invånartjänster Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport Revidering av regionens subvention av preventivmedel Förslag till beslut om subvention av läkemedlet Xyrem Digitala sammanträden Borgensåtagande för högkostnadskomponenter för fordonstyp X Ändrat huvudmannaskap för Grans naturbruksgymnasium Avsägelser av uppdrag Val Interpellations- och frågesvar Sammanträdet avslutas

3 22 Sammanträdet öppnas Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl Sammanträdet hålls i Regionhuset, Luleå. 23 Anmälan om nya ledamöter och ny ersättare Länsstyrelsen har utsett: Ida Johansson (S) till ny ledamot i Piteå valkrets efter Monica Öjemalm (S) som avsagt sig uppdraget. Jan Sydberg (S) till ny ledamot i Piteå valkrets efter Erkki Haarala (S) som avsagt sig uppdraget. Emmi-Lie Spegel (S) till ny ledamot i Malmfältens valkrets efter Erika Sundström (S) som avsagt sig uppdraget. Stefan Mella (S) till ny ersättare i Luleå valkrets. 24 Anmälan om inkallade ersättare Förhindrad ledamot Johannes Sundelin (S) Elisabeth Bramfeldt (V) Christina Snell-Lumio (V) Inkallad ersättare Britt-Marie Vikström (S) Gunnel Sandlund (V) Mikael Larsson (V) 25 Upprop Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S) Maria Stenberg Britt-Marie Vikström, ersättare Lars U Granberg Bengt Niska Sven Holmqvist Emmi-Lie Spegel Leif Bogren Gustav Uusihannu Jan Sydberg Ewelina Edenbrink Ida Johansson Lennart Thörnlund Thor Viklund Anders Öberg Kent Ögren Ingela Uvberg Nordell Lennart Åström Eivy Blomdahl Per-Erik Muskos Agneta Lipkin Anita Gustavsson Sten Nylén Ruschadaporn Lindmark Majvor Johansson 3

4 Bengt Westman Daniel Persson Glenn Berggård Gunnel Sandlund, ersättare Anna Hövenmark Agneta Granström Mats Dahlberg Kenneth Backgård Lennart Ojanlatva Anders Bohm Åke Fagervall Terese Falk-Carolin Jörgen Afvander Holger Videkull Anders Sundström Erika Sjöö Anna Scott Mattias Karlsson Gunilla Wallsten Bo Hultin Lars-Åke Mukka Nils-Olov Lindfors Jens Sundström Erik Lundström Magnus Häggblad Arne Gustavsson Elisabeth Lindberg Vänsterpartiet (V) Mikael Larsson, ersättare Kristina Nilsson Ingmari Åberg Miljöpartiet de gröna (MP) Catarina Ask Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Karin Andersson Martin Åström Doris Messner Johnny Åström Erkki Bergman Dan Ankarholm Margareta Henricsson Bo Ek Bernt Nordgren Moderaterna (M) Roland Nordin Monica Nordvall Hedström Anders Josefsson Centerpartiet (C) Kurt-Åke Andersson Kristina Bäckström Liberalerna (L) Anne Kotavuopio Jatko Sverigedemokraterna (SD Susanne Ström Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet: Lennart Holm (S) Lena Hedman (NS) Bente Moen Åkerholm (S) Maire Nyström (NS) Anders Burman (S) Berit Vesterlund (NS) Gunnel Eriksson (S) Sören Sidér (NS) Roland Nirlén (S) Birgit Meier Tunborg (M) Ove Haarala (V) Daniel Bergman (M) Bo Goding (V) Ulf Ottosson (C) Ann-Louise Hagström (MP) Ylva Mjärdell (L) Margareta Dahlén (NS) 4

5 26 Val av två protokolljusterare Ledamöterna Catarina Ask (MP) och Kurt-Åke Andersson (C) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 3 maj kl i Regionhuset. 27 Information från presidiet Ärende 17, Lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg utgår på grund av nya förutsättningar. Ärendet behandlas vid fullmäktiges sammanträde juni. Motioner under beredning: Motion om röntgenverksamheten på sjukhusen i Kali och Kiruna (Jens Sundström, L) Motion om röntgenverksamheten i Kiruna och Kali (Sten Nylén, S) Motion om förändring av IVA och narkosläkare samt röntgenläkare vid Kiruna och Kali sjukhus (Sten Nylén, S) Motion om lokalförsörjningsprogram (Lars-Åke Mukka, C) 28 Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden Följande interpellationer har lämnats in: Nr om förändring av röntgenverksamheten på sjukhusen i Kali och Kiruna (Jens Sundström, L) Nr om uppföljning av beslut om distriktssköterskemottagningar samt bassängen i Arvidsjaur (Kristina Bäckström, C) Nr om återinförande av dygnsambulans i Vittangi (Lars-Åke Mukka, C) Nr om beslutsnivå för beslut om röntgenläkare i Kali och Kiruna (Lars-Åke Mukka, C) Följande fråga har lämnats in: Fråga om sambulanser (Susanne Ström, SD) Beslut Interpellationerna och frågan får ställas. 5

6 29 Ansvarsfrihet för år 2016 Dnr Ärendebeskrivning Regionens revisorer har granskat landstingsstyrelsens, fullmäktigeberedningarnas (hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst, programberedning samt regionala beredning) och patientnämndens verksamhet. Granskningen har genomförts av 2016 års verksamhet, innan Norrbottens läns landsting blev Region Norrbotten, varför benämningen landsting och inte region används. Revisorerna tillstyrker att landstingets årsredovisning godkänns samt att landstingsstyrelsen, fullmäktigeberedningarna och patientnämnden beviljas ansvarsfrihet. Revisionen har i sin revisionsberättelse för år 2016 riktat en anmärkning till regionstyrelsen vad gäller bristande måluppfyllelse och bristande styrning och kontroll. Bakgrund Regionfullmäktige ska enligt kommunallagen, KL, 5 kap. 25a bevilja eller vägra ansvarsfrihet för föregående års verksamhet i styrelse, nämnd, beredningar och enskilda förtroendevalda i dessa organ samt besluta om en anmärkning från revisorerna även ska framställas från fullmäktige. Besluten ska motiveras. Regionfullmäktiges 1e vice ordförande och 2e vice ordförande har, i enlighet med KL 5 kap. 20a 2p., i egenskap av ersättare i styrelsen bedömts jäviga att delta i handläggningen av frågan om styrelsens ansvarsfrihet och eventuell anmärkning. Då fullmäktigeberedningarna och patientnämnden föreslås beviljas ansvarsfrihet utan anmärkning har förslag till beslut i dess helhet beretts av regionfullmäktiges ordförande. Landstingsstyrelsen Regionfullmäktiges presidium har i enlighet med fullmäktiges arbetsordning 78 att bereda ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning och enligt KL 5 kap. 31 ska fullmäktige inhämta förklaring över anmärkning som framställts i revisionsberättelsen. Fullmäktiges presidium har därför den 30 mars 2017 begärt en förklaring från styrelsen över revisionsanmärkningen. Regionstyrelsen har vid ett sammanträde den 7 april 2017 beslutat om en förklaring till revisionsberättelsen för 2016 där revisionens anmärkningar bemöts och förklaras. Regionstyrelsens förklaringar bristande måluppfyllelse Revisorernas anmärkning och regionstyrelsens svar grundar sig på iakttagelser i nedanstående granskningar Landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll, del I, juni 2017 Delårsrapport per augusti 2016 Årsredovisning

7 Landstingsstyrelsens ansvarsutövande 2016 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete När det gäller uppnådda mål i den strategiska planen menar styrelsen att bedömningen av måluppfyllelse bör inkludera såväl helt uppnådda mål (gröna) som delvis uppnådda mål (gula) och visst finns det en logik i det. Målen är oftast långsiktiga och de förväntade resultaten bör därför ses på sikt och inte enbart avskilda år för år. Förutom detta är styrelsens resonemang om att den plan och styrmått som styrelsen beslutar om samt de kontrollmått som regiondirektören sedan beslutar om något som måste beaktas. Att enbart utgå från måluppfyllelsen i den strategiska planen ger en ofullständig bild. Styrelsen anför i sitt svar att den inte delar uppfattning om att måluppfyllelsen är mycket låg och bristfällig och indikerar en ineffektiv verksamhet. Här borde dock styrelsen ha kunnat svara mer utförligt och erkänt vissa brister i möjligheten att politiskt styra verksamheten. En tendens finns idag till att styrelsens beslut blir mycket svaga pga den politiska organisationen och maktförhållandena. Om detta saknas ett resonemang! Styrelsen har enligt kommunallagen särskilda uppgifter när det gäller att samordna och styra förvaltningen och verksamheten. Styrelsen ansvarar dessutom för verkställigheten i fattade beslut. För detta krävs att samtliga av styrelsens ledamöter tar sitt gemensamma ansvar för att nå uppställda mål. Regionstyrelsens förklaringar ekonomisk styrning och kontroll Revisorernas anmärkning och regionstyrelsens svar grundar sig på iakttagelser i nedanstående granskningar Landstingets remisshantering Ungdomsmottagningarnas verksamhet och service Kompetensförsörjning rekrytering Granskning av diabetesvården Samordnad individuell plan och fast vårdkontakt Delårsrapport per augusti 2016 Landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll, del II, februari 2017 Bisysslor uppföljande granskning Landstingsstyrelsens ansvarsutövande 2016 Särskild skrivelse om verksamhetens informationssystem VIS Som framgår av ovanstående grundar sig revisorernas anmärkning på ett antal rapporter med vitt skilda teman. Styrelsen har i sitt svar gått in och förklarat åtgärder för varje rapport, vad som är planerat att göra och vad som har gjorts. Genomgången visar att styrelsen tar revisorernas påpekanden på allvar och att förvaltningen gör en mängd olika ingripanden för att komma till rätta med bristerna. Detta arbete måste fortsätta och delegationsordningar, riktlinjer för särskilda verksamheter, handlingsplaner, den interna kontrollen, riskanalyser mm måste ständigt granskas och utvecklas för att få till stånd en bättre styrning och kontroll av verksamheten. Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Det är allvarligt att revisionen riktar anmärkning mot styrelsen men sammantaget med beaktande av styrelsens förklaringar och vidtagna åtgärder 7

8 framstår en anmärkning som alltför långtgående. Däremot förutsätts att styrelsen tar till sig av revisorernas synpunkter och förtydligar arbetet med balanserad styrning med målsatta styrkort samt att se till att vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans får avsedd effekt. Med anledning av ovanstående föreslås regionfullmäktige besluta att inte rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen och att styrelsen och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Landstingsfullmäktiges beredningar Revisorerna tillstyrker att landstingsfullmäktiges beredningar; hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst, programberedning samt regionala beredningen, beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna har inte funnit anledning att rikta anmärkning mot beredningarna. Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Med hänvisning till revisorernas revisionsberättelse föreslås landstingsfullmäktiges beredningar och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Patientnämnden Revisorerna tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna har inte funnit anledning att rikta anmärkning mot nämnden. Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Med hänvisning till revisorernas revisionsberättelse föreslås patientnämnden och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till beslut 1 Regionfullmäktige riktar inte någon anmärkning mot 2016 års landstingsstyrelse. Däremot noteras revisionens anmärkning mot landstingsstyrelsen för bristande måluppfyllelse samt bristande styrning och kontroll och styrelsen uppmanas att förtydliga arbetet med balanserad styrning och att se till att vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans får avsedd effekt. Motivering: Att leda och styra ett landstings verksamhet är en komple och svår situation där nationella regler, medicinsk utveckling och länets stora geografiska yta begränsar möjligheterna att vidta åtgärder som ger snabba ekonomiska effekter. Styrelsen har lämnat rimliga förklaringar till revisionens anmärkning och beskrivit vilka åtgärder som vidtagits samt kommer att vidtas för att förtydliga arbetet med balanserad styrning samt för att få en ekonomi i balans varför det får anses som alltför långtgående att rikta en anmärkning mot styrelsen. 2 Landstingsstyrelsen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år Fullmäktiges beredningar samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år Patientnämnden samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. 8

9 Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år Anmärkning och ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen Jäv Landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare anmäler jäv. Följande ledamöter saknar ersättare vid ärendets behandling: Majvor Johansson (S), Anders Sundström (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS). Följande ersättare tjänstgör vid ärendets behandling: Tjänstgörande ersättare Gunnel Eriksson (S) Anders Burman (S) Bente Moen Åkerholm (S) Britt-Marie Wikström (S) Lennart Holm (S) Roland Nirlén (S) Nils Harnesk (S) Maria Burström (S) Agneta Lipkin (S) Margareta Dahlén (NS) Maire Nyström (NS) Sören Sidér (NS) Berit Westerlund (NS) Lena Hedman (NS) Kati Jääskeläinen (V) Bo Engström (V) Hanna Goding (V) Gunnar Selberg (C) Carola Lidén (C) Ylva Mjärdell (L) Ann-Louise Hagström (MP) Ayse Duyar (MP) Ersätter Maria Stenberg (S) Kent Ögren (S) Anita Gustavsson (S) Johannes Sundelin (S) Bengt Niska (S) Gustav Uusihannu (S) Anders Öberg (S) Eivy Blomdahl (S) Stefan Mella (S) Kenneth Backgård (NS) Lennart Ohjanlatva (NS) Erika Sjöö (NS) Doris Messner (NS) Margareta Henricsson (NS) Glenn Berggård (V) Anna Hövenmark (V) Ingmari Åberg (V) Lar-Åke Mukka (C) Nils-Olov Lindfors (C) Jens Sundström (L) Agneta Granström (MP) Mats Dahlberg (MP) Yrkanden och propositionsordning Anmärkning Yrkande 1 Elisabeth Lindberg (S), Catarina Ask (MP), Lars U Granberg (S), Bengt Westman (S) och Mikael Larsson (V): Anmärkning ska ej riktas mot landstingsstyrelses ledamöter och ersättare. Yrkande 2 Jörgen Afvander (NS), Gunnar Selberg (C), Magnus Häggblad (SD), Bo Hultin (M) och Bernt Nordgren (NS): Anmärkning riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare i enlighet med revisorernas förslag. 9

10 Ordföranden upplyser om att presidiet vill undanta Thor Viklund (S) från förslaget eftersom han valts in som ledamot i regionstyrelsen under Yttrande och motivering från Sjukvårdspartiet Frågan om landstingsstyrelsens verksamhet och beslutsfattande under 2016 lämnar mycket att önska. Tyvärr är det så att verksamheten har rullat på precis på samma sätt som tidigare år. Kostnaderna ökar och snart är skattehöjningen helt uppäten, beroende på bristande styrning och kontroll. Det är faktiskt så att situationen har förvärrats, trots varningssignaler sedan länge tillbaka. Men dom tycks inte tas på allvar, och underskotten tenderar att öka, produktionen minska samt personalen övergå till andra arbetsgivare. Kort sagt, det är en verksamhet som inte längre kan göra anspråk på att uppfylla de krav som vi som norrbottningar kan ställa. Detta har under ett par års tid uppmärksammats av revisionen, och har nu utmynnat i en revisionsrapport med mycket skarp kritik, just när det gäller styrning, ledning och intern kontroll. Så allvarlig kritik att revisionen faktiskt föreslår en revisionsanmärkning. Man skulle kunna säga att det var väntat med tanke på den faktiska situationen. Sedan har presidiets ordförande berett frågan som nu utmynnat i ett förslag där det föreslås att revisionens förslag till anmärkning helt avfärdas. Man får en känsla av att denna beredning inte känns vare sig tillförlitlig eller trovärdig. Tvärt om är det så att styrelsens ledamöter, framför allt den sittande landstingsledningen, skall ha än hårdare kritik och ta ansvaret för denna bristande styrning av verksamheten. Det går helt enkelt inte att förringa på det sätt som föreslås. Oppositionen i landstingsstyrelsen har under en rad år, och inte minst under 2016, ständigt påpekat hur allvarligt läget är. Under sammanträde efter sammanträde har inte minst sjukvårdspartiet yrkat avslag på allehanda projekt inom de så kallade övriga verksamheterna, för att dra ner på landstingets totala kostnader. Sjukvårdspartiet har också i den strategiska planen lagt förslag på åtgärder såväl när det gäller organisationsförändringar som kostnadsreduceringar, men utan gehör. Anda oppositionspartier har lagt liknande förslag. Det är därför angeläget att nu visa på den olika syn ledning och opposition, inte minst Sjukvårdspartiet har på hur verksamheterna bör förändras och kostnaderna minska. Att i en gemensamt finansierad verksamhet skylla på att börsen har olika fack som utgör ogenomträngliga segment, håller inte. Ibland måste man spara på karusellen för att gungorna skall kunna fungera. Kort sagt, sjukvården måste prioriteras. Punkt. Med hänvisning till det som nu sagts och verksamhetens bedrivande, så yrkar vi från Sjukvårdspartiet på att beslutspunkterna 1 och 2 avslås och att punkterna 3 och 4 bifalles. Vi yrkar också på att revisorernas allvarliga kritik i form av en revisionsanmärkning skall kvarstå. Vidare yrkar vi på att landstingsstyrelsens majoritet, bestående av S, V och MP med följande personer, enligt lista nedan, inte beviljas ansvarsfrihet. 10

11 Maria Stenberg (S), Glenn Berggård (V), Kent Ögren (S), Johannes Sundelin (S), Agneta Lipkin (S), Anders Öberg (S), Anita Gustavsson (S), Agneta Granström (MP), Eivy Blomdahl (S), Gustav Uusihannu (S); Majvor Johansson (S), Bengt Niska (S) Ingmari Åberg (V), Anna Hövenmark (V), Mats Dahlberg (MP). Anne Kotavuopio Jatko (L): Yrkande 3 Regionfullmäktige riktar anmärkning mot landstingsstyrelsens ordförande i enlighet med revisorernas rapport, och ansluter till revisionens anmärkning mot landstingsstyrelsen för bristande måluppfyllelse samt bristande styrning och kontroll. Motiveringen är att ordförande har särskilt ansvar i en styrelse enligt kommunallagen: Ta fram en dagordning Tillsätta och avskeda chefer etc. Ansvarsfrihet Yrkande 4 Elisabeth Lindberg (S), Catarina Ask (MP), Lars U Granberg (S), Bengt Westman (S) och Mikael Larsson (V): Landstingstyrelsens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet. Yrkande 5 Jörgen Afvander (NS), Gunnar Selberg (C), Magnus Häggblad (SD), Bo Hultin (M) och Bernt Nordgren (NS): Ansvarsfrihet för 2016 beviljas inte landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ordföranden upplyser om att presidiet vill undanta Thor Viklund (S) från förslaget eftersom han valts in som ledamot i regionstyrelsen under Propositionsordning om anmärkning Följande propositionsordning godkänns: 1 Proposition ställs om anmärkning ska riktas mot landstingsstyrelsens ordförande. 2 Proposition ställs om anmärkning ska riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare 3 Proposition ställs om ansvarsfrihet ska beviljas för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare 4 Proposition ställs om ansvarsfrihet inte ska beviljas för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Propositionsordning 1 Ordföranden ställer proposition på att anmärkning inte ska riktas mot regionstyrelsens ordförande och finner att det bifalls. 2 Ordföranden ställer proposition på att anmärkning inte ska riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare och finner att det bifalls. 11

12 Votering begärs. Votering Ordförande meddelar att den som bifaller att styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet röstar ja, den som är däremot röstar nej. Omröstningsresultat Med 35 ja-röster och 31 nej-röster avslås yrkandet om att rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Gunnel Eriksson (S) Lars U Granberg (S) Sven Holmqvist (S) Leif Bogren (S) Jan Sydberg (S) Ida Johansson (S) Thor Viklund (S) Anders Burman (S) Lennart Åström (S) Per-Erik Muskos (S) Bente Moen Åkerholm (S) Ruschadaporn Lindmark (S) Bengt Westman (S) Daniel Persson (S) Britt-Marie Vikström (S) Lennart Holm (S) Emmi-Lie Spegel (S) Roland Nirlén (S) Evelina Edenbrink (S) Lennart Thörnlund (S) Nils Harnesk (S) Ingela Uvberg Nordell (S) Maria Burström (S) Stefan Mella (S) Sten Nylén (S) Elisabeth Lindberg (S) Sören Sidér (NS) Maire Nyström (NS) Anders Bohm (NS) Åke Fagervall (NS) Terese Falk-Carolin (NS) Jörgen Afvander (NS) Holger Videkull (NS) Anna Scott (NS) Karin Andersson (NS) Martin Åström (NS) Margareta Dahlén (NS) Berit Vesterlund (NS) Erkki Bergman (NS) Lena Hedman (NS) Bo Ek (NS) Birgitta Meijer Thunborg (M) Gunilla Wallsten (M) 12

13 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Bo Hultin (M) Roland Nordin (M) Linnéa Ekman (M) Daniel Bergman (M) Kati Jääskeläinen (V) Gunnel Sandlund (V) Bo Engström (V) Mikael Larsson (V) Kristina Nilsson (V) Hanna Goding (V) Gunnar Selberg (C) Carola Lidén (C) Kurt-Åke Andersson (C) Kristina Bäckström (C) Anne Kotavuopio Jatko (L) Erik Lundström (L) Ylva Mjärdell (L) Ann-Louise Hagström (MP) Ayse Duyar (MP) Catarina Ask (MP) Magnus Häggblad (SD) Susanne Ström (SD) Arne Gustavsson (SD) Summa Beslut Regionfullmäktige beslutar att inte rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen. Reservation Ledamöterna i (NS)- (M)- (C)- (L)- och (SD)- grupperna till förmån för yrkandet om att rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen Propositionsordning om ansvarsfrihet Följande propositionsordning godkänns: Proposition ställs om att bevilja ansvarsfrihet för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare Proposition ställs om att inte bevilja ansvarsfrihet för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Proposition ställs för varje ledamot och ersättare i landstingsstyrelsen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Därefter ställs proposition för övriga ledamöter och ersättare. Propositionsordning 1 Ordföranden ställer proposition om att bevilja ansvarsfrihet för följande ledamöter, var för sig, och finner att ansvarsfrihet beviljas. 13

14 Maria Stenberg (S), Glenn Berggård (V), Kent Ögren (S), Johannes Sundelin (S), Agneta Lipkin (S), Anders Öberg (S), Anita Gustavsson (S), Agneta Granström (MP), Eivy Blomdahl (S), Gustav Uusihannu (S), Majvor Johansson (S), Bengt Niska (S), Ingmari Åberg (V) Anna Hövenmark (V) och Mats Dahlberg (MP). 2 Ordföranden ställer proposition på om ansvarsfrihet beviljas för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Sjukvårdspartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna och finner att det bifalls. Beslut Landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för år Reservation Ledamöterna i (NS)- (M)- (C)- och (L)-grupperna till förmån för egna yrkanden. Ansvarsfrihet för fullmäktiges beredningar Jäv Ledamöterna i fullmäktiges beredningar år 2016 anmäler jäv. Följande ersättare tjänstgör vid ärendets behandling: Tjänstgörande ersättare Gunnel Eriksson (S) Roland Nirlén (S) Nils Harnesk (S) Bente Moen Åkerholm (S) Lennart Holm (S) Kati Jääskeläinen (V) Margareta Dahlén (NS) Sören Sidér (NS) Lena Hedman (NS) Margareta Dahlén (NS) Birgit Meijer Thunborg (M) Övriga ledamöter i beredningarna saknar ersättare. Ersätter Gustav Uusihannu (S) Eivy Blomdahl (S) Emmi-Lie Spegel (S) Majvor Johansson (S) Sven Holmqvist (S) Ingmari Åberg (V) Erika Sjöö (NS) Anders Bohm (NS) Therese Falk Carolin (NS) Margareta Henricsson (NS) Bo Hultin (M) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget om ansvarsfrihet för år 2016 för fullmäktiges beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ och finner att det bifalls. Beslut Fullmäktiges beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år

15 Ansvarsfrihet för patientnämnden Jäv Ledamöterna Lennart Åström (S), Kurt-Åke Andersson (C) och Gunnel Sandlund (V) anmäler jäv. Lennart Holm (S) ersätter Lennart Åström (S). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget om ansvarsfrihet för år 2016 för patientnämndens ledamöter och ersättare och finner att det bifalls. Beslut Patientnämndens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för år Protokollsanteckning 3 Evelina Edenbrink (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Bente Moen Åkerholm (S) 4 Lars U Granberg (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Lennart Holm (S) 5 Per-Erik Muskus (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Anders Burman (S) 6 Bernt Nordgren (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Margareta Dahlén (NS) 30 Årsredovisning för år 2016 Dnr Ärendebeskrivning Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt indikatorer och mått för måluppfyllelse. Dessa utgör utgångspunkten för årsredovisningens struktur och uppföljning. Ekonomiskt resultat Landstinget redovisar för 2016 ett positivt resultat med 198 miljoner kronor, vilket är 438 mkr bättre än föregående år. Resultatförbättringen beror på att skatteintäkterna ökat med 852 mkr varav höjningen av skattsatsen 2016 bidragit med 625 mkr. Statsbidrag och utjämning har ökat med 28 mkr. Finansnettot är +45 mkr vilket är 42 mkr sämre än föregående år. Verksamhetens intäkter har ökat med 79 mkr (6,6 procent) jämfört med föregående år. Om man ekluderar återbetalningen från AFA på 44 mkr som erhölls 2015 så har intäkterna ökat med 10,7 procent. Ökningen är huvud- 15

16 sakligen hänförlig till statsbidrag som inte var kända vid budgettillfället och motsvaras till stor del även av ökade kostnader. Personalkostnaderna har ökat med 149 miljoner kronor, motsvarande 3,9 procent, från föregående år. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar en ökning med 69 miljoner kronor (2,6 procent). Resterande kostnadsökning är huvudsakligen hänförlig till ökat antal anställda och fler arbetade timmar. Antalet arbetade timmar omvandlat till årsarbetare har ökat med 76 årsarbetare (1,2 procent) jämfört med 2015, varav ökningen av övertid motsvarar 10 årsarbetare (9,1 procent). Kostnaderna för pensioner är 98 miljoner kronor högre än 2015 varav förändringen av pensionsavsättningen är 66 mkr. Övriga kostnader är 224 mkr (5,8 procent) högre än föregående år varav kostnaderna för inhyrd personal har ökat med 11 mkr, motsvarande 4,3 procent. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 51 mkr högre (9,8 procent) än föregående år och läkemedelskostnaderna har stigit 36 mkr (4,1procent). Ökningen avser främst förmånsläkemedel. Resterande kostnader har ökat med 127 mkr (6,1 procent). Ökningen består utöver normal prisökning av; ökade bidrag finansierade av asylmedel, utökning av omstruktureringsreserv för sanering av gamla tvätten och rivning i Malmberget, sjukresor, sjuktransporter samt en förlust vid försäljning av fastigheterna i Kali Naturbruksgymnasium. Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 441 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor sämre än 2015 och innebär en negativ avvikelse med 259 miljoner kronor mot divisionernas resultatmål. Divisionernas ekonomiska handlingsplaner för 2016 innebär åtgärder motsvarande 205 mkr. Av dessa bedöms 85 miljoner kronor ha uppnåtts under året. Kostnaderna har ökat inom andra områden, framför allt på grund av det besvärliga bemanningsläget. Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska mål I årsredovisningen finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. Styrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive perspektiv: Medborgare En jämlik hälsa Det finns stora skillnader i hälsa och levnadsvanor i Norrbotten och länet ligger dessutom något sämre till än genomsnittet i Sverige vad gäller flera avseenden av fysisk hälsa och levnadsvanor. Detta är väl belagt i Hälsobokslut 2015 liksom andra rapporter utkomna under året. Målet är att norrbottningarna ska ha en självskattad hälsa i nivå med riket år 2025, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Även om målet ännu inte uppnåtts, ses en positiv utveckling. Andelen som skattar sin hälsa som bra eller mkt bra ökar bland både kvinnor och män även om det är något lägre än för riket i genomsnitt. Under verksamhetsåret har arbetet med hälsofrämjande och stödjande insatser för jämlik 16

17 hälsa fortsatt och en mängd insatser och aktiviteter har bedrivits. En del av dem är nya för år 2016, en del är påbörjade redan tidigare. Det preventiva arbetet har förstärkts i vissa utsatta områden eempelvis i länets östra delar där hälsosamtal i befolkningen fått etra fokus och en utökning av projekt som syftar till att främja psykisk hälsa bland barn och unga till att nå ytterligare kommuner med stort behov. Stödet till de mest utsatta grupperna har fortsatt i och med arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer, uppstart av arbete med suicidprevention och stora satsningar på arbetet med hälsokontroller bland den sedan år 2015 års stora grupp av asylsökande. Norrbottningarna är tydligt positiva till att vården ställer frågor och ger råd om levnadsvanor som kan påverka hälsan, och arbetet med att införliva metoder som ökar medborgarnas kontroll och kunskap över vad de själva kan göra för att påverka sin hälsa behöver fortsätta. Jämlik hälsa och förbättrad hälsa kan dock inte uppnås enbart med Region Norrbotten som aktör. Samarbete och samverkan med övriga samhällsaktörer och civilsamhälle är nödvändigt. Ett viktigt redskap i detta kommer bli den nya regionala folkhälsostrategin för länet som beslutas om under år Förtroende Trots att en övervägande del av norrbottningarna anser att de har tillgång till den vård de behöver har förtroende för hälso- och sjukvården, är den samlade bedömningen att målet om nöjda medborgare inte är uppnått. Överlag ligger länet sämre till än riket i de flesta förtroendemått. Nytt mätförfarande år 2016 gör att jämförbarhet med tidigare år inte är möjlig och det går därmed inte att dra slutsatser om utvecklingen. Målet är dock att förtroendet ska öka vilket kommande mätningar kommer ge information om. År 2016 visar att drygt varannan norrbottning har mycket eller ganska stort förtroende för hälsocentralerna i länet och ännu fler har förtroende för sjukhusen. En knapp majoritet av norrbottningarna anser dock att vården inte ges på lika villkor vilket främst har förklarats av skillnader i socioekonomiska/ekonomiska förutsättningar, var man bor geografiskt och ålder. År 2017 års mätningar kommer ge vidare information om hur utvecklingen ser ut. Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalitet Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är att målet inte helt uppfylls men att pågående aktiviteter bidrar till god utveckling inom området. Landstinget uppnår målet med att införa standardiserade cancervårdförlopp inom nationellt beslutade cancerdiagnoser. Andelen patienter som fått smärtskattning under livets slutskede ökar något för kvinnor men inte för männen. Trenden är att det sker en förbättring över tid men inte i samma takt som riket. Inom diabetesvården har andelen kvinnor och män med goda målnivåer för blodtryck ökat något men är signifikant sämre än riksgenomsnittet. Dödlighet het inom 28 dagar efter stroke mäts inte i öppna jämförelser för 2016 och siffror för hjärtsjukvården blir inte tillgängliga förrän i slutet av januari Tillgängligheten inom den specialiserade vården är fortsatt låg och målen för genomförda besök och behandlingar nås inte. Landstinget redovisar sämre resultat än riket, speciellt för genomförda behandlingar. Tillgängligheten till primärvård ligger fortsatt på en hög och stabil nivå. Andelen norrbottningar 17

18 som har konto på 1177 ökar stadigt men ytterligare insatser bedöms behövas för att nå målnivån. Målet att samtliga hälsocentraler i glesbygd kan genomföra bedömningar inom akut omhändertagande på distans nås inte. För att öka användningen av planerad- och akut mottagning på distans pågår ett omfattande implementeringsarbete i länet Landstinget har ytterligare intensifierat arbetet med att förbättra flödet i processerna och antal dokumenterade vårdprocesser målsatta enligt värdekompassen fortsätter att öka vilket bidrar till att uppnå en säker och kunskapsstyrd verksamhet. Andelen vårdskador har minskat i landstinget vilket även överensstämmer med nationella resultat. Trots det drabbas ungefär 7,3 procent av patienterna av en vårdskada som hade kunna undvikas. Ett positivt arbete pågår inom verksamheterna för att öka andelen läkemedelsberättelser men målet ännu inte. Sammantaget pekar resultaten på att Region Norrbottens förmåga att möta medborgarnas behov fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Ytterligare förbättringar krävs inom flera områden, särskilt när det gäller tillgänglighet till den specialiserade vården och insatser för att förbättra medicinska resultat. Helhetsperspektiv med personen i centrum En samlad bedömning av mål som speglar samverkan och personcentrerad vård är svår att genomföra innevarande år då indikatorer för uppföljning av personcentrerad vård har förändrats till följd av ny patientenkät. Landstingets värden ligger i linje med övriga riket inom slutenvård men något sämre än riket inom öppenvård. Helhetsintryck, bemötande och tillgänglighet får högt betyg. Lägst resultat upplever patienter i delaktighet och involvering, framför allt i den slutna vården. Under året har landstinget intensifierat arbetet med patient- och brukarmedverkan och arbetet med att etablera nya arbetssätt fortsätter. Andelen oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar minskar något men ligger fortfarande på en hög nivå. Det är svårt att värdera de sammanvägda resultaten inom helhetsperspektivet. Ett fortsatt arbete för ökad personcentrering är nödvändigt för att erbjuda välfungerande verksamheter med personen i centrum. Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region Bedömningen är att målet inte är helt uppfyllt men att de aktiviteter som har genomförts bidrar till att målet kan uppfyllas på längre sikt. Länet har en stark basindustri och konjunkturen påverkas av världsekonomin. Under året har initiativ finansierats som syftar till att stärka näringslivet. Landstinget har även finansierat initiativ för att integrera nyanlända i Norrbotten. Aktiviteter för att synliggöra länet, dess unika behov och möjligheter har genomförts. Långsiktig förnyelse Forskningsverksamheten väer. Antalet forskare och produktionen vetenskapliga artiklar ökar. Vår prioritering är att skapa konkurrenskraftiga forskningsmiljöer med fler än fem forskare. Vår målsättning är att säkerställa en hållbar utveckling där erfarna forskare delar med sig av sin kunskap och handleder yngre kolleger. Antalet läkemedelsstudier har inte ökat. Det pågår 18

19 aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att skapa en infrastruktur som underlättar för klinisk forskning kopplat till läkemedel. Ett gemensamt forum för frågor om kunskapsstyrning har skapats för att stödja införande av nya arbetssätt som vilar på evidens och beprövad erfarenhet. Arbete med att etablera ett utbildningsforum har påbörjats. Forumet ska arbeta med strategisk styrning av utbildning och frågor som berör kompetensförsörjning. Delmålet för strategisk styrning av förnyelse-initiativ har därmed uppfyllts. Målet att samordna och tydliggöra processer för förbättringsarbetet uppfylls. Regelbundna utbildningar för processledning genomförs. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Landstinget arbetar aktivt för att främja mångfald och för att uppnå jämställda och jämlika villkor. Landstingsstyrelsens delmål, lika rättigheter och möjligheter, har delvis uppnåtts på övergripande nivå. Chefernas förutsättningar att utöva ledarskap behöver utvecklas. Bemanningsläget medför att utbildningsfrågor, rekryteringsarbete, uppgifts- och kompetensväling är prioriterat. Aktivt medarbetarskap Målen är inte uppnådda för området. Mätningarna av sjukfrånvaro visar något högre sjukfrånvaro och därför behöver det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet fortsätta. Fokus ligger på tidig rehabilitering och förebyggande insatser. Sammantaget är Aktivt medarbetarskap ett utmanande målområde som kräver stora insatser under många år. Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihet I det korta perspektivet uppnås målet då landstinget uppvisar ett resultat som är minst 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag. Resultatet medger att regionen kan återställa en stor del av balanskravsunderskottet från tidigare år. För att nå målet i ett längre perspektiv måste divisionerna redovisa positiva resultat. Endast två divisioner redovisar positiva resultat Hälso- och sjukvårdsdivisionernas uppdrag att sänka kostnaderna med 186 mkr har delvis uppnåtts men samtidigt har andra kostnader ökat och de ekonomiska resultatmålen för 2016 uppnås inte. För att nå målet måste hälso- och sjukvårdsdivisionerna genomföra beslutade kostnadsreduceringar och kunna hålla emot andra kostnadsökningar. Ekonomi som inte belastar kommande generationer Den sammanfattande bedömningen är att fullmäktiges mål inte är uppnått. För att uppnå målet måste verksamheterna anpassas till den aktuella intäktsnivån och bedrivas kostnadseffektivt. Under senare år har kostnaderna i hälso- och sjukvårdsdivisionerna ökat samtidigt som vårdproduktionen har varit oförändrad eller till och med minskat. Det är kostnader för personal som har ökat medan produktiviteten har försämrats. Produktionskostnaderna bedöms vara mkr högre än för genomsnittet av läns- och länsdelssjukhus i riket. För att nå det långsiktiga målet är det nödvändigt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Det kräver ökad produktivitet och en lägre kostnadsnivå i hälsooch sjukvården. Det förutsätter ett strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering, kompetensväling, schemaöversyn, distansvård mm. Detta arbete pågår men har inte börjat ge ekonomisk effekt. 19

20 Styrelsens yttrande och förslag till beslut Landstinget redovisar för 2016 ett positivt resultat med 198 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med -124 miljoner kronor mot budget. Divisionerna redovisar ett resultat som avviker med -259 miljoner kronor mot fastställt resultatmål för Divisionernas ekonomiska handlingsplaner har inte gett tillräcklig effekt samtidigt som andra kostnader har ökat. Landstingsstyrelsen har fastslagit att beslutade åtgärder under 2015 och 2016 ska genomföras och att hälso- och sjukvårdsdivisionerna ska nå målet om en kostnadseffektiv verksamhet. Styrelsen har fastställt resultatmål för verksamheterna för Totalt ska verksamheterna i Region Norrbotten reducera kostnaderna med 323 miljoner kronor under För att nå de ekonomiska målen krävs fokusering på produktivitet och effektivitet i processerna. Det kräver strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering, nya arbetssätt, kompetensväling, schemaöversyn, distansvård mm. Landstingsstyrelsen har även identifierat ett antal förändringar för att anpassa hälso- och sjukvårdsorganisationen till den ekonomiska verklighet och det befolkningsunderlag som föreligger. Ett inriktningsbeslut fattades 2016 om att utreda förändrade uppdrag för länets sjukhus, hälsocentraler samt folktandvård. Landstingsdirektören fick i uppdrag att till våren 2017 återkomma till styrelsen med konkreta beslutsunderlag innehållande risk- och konsekvensanalyser. De principiella strukturförändringarna som efter utredningen bedöms bli aktuella kommer därefter att överlämnas fullmäktige för beslut senast i april Under 2016 återställs 197 mkr av balanskravsunderskotten från 2014 och 2015 (totalt -275 mkr). Resterande 78 mkr bedöms återställas under Regionstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: 1 Årsredovisningen för år 2016 godkänns. 2 Eget kapital ökas med kr Yrkanden och propositionsordning Yrkande Maria Stenberg (S), Kenneth Backgård (NS), Glenn Berggård (V), Lars-Åke Mukka (C), Magnus Häggblad (SD), Agneta Granström (MP), Jens Sundström (L) och Eivy Blomdahl (S): Beslutsförslaget bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls Enligt beslutsförslaget. Beslut Protokollsanteckning Martin Åström (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Lena Hedman (NS) 20

21 Bo Ek (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Maire Nyström (NS) Bengt Niska (S) avbryter tjänstgöringen. 31 Patientnämndens verksamhetsrapport 2016 Patientnämndens rapport för år 2016 enligt bilaga. Förslag till beslut Patientnämnden föreslår att regionfullmäktige beslutar: 1 Regionstyrelsen får i uppdrag att svara på patientnämndens frågor samt redovisa hur de brister nämnden uppmärksammat ska åtgärdas. Enligt beslutsförslaget. Beslut 32 Styrelsens svar på beredningarnas rapporter Invånartjänster Dnr Bakgrund Som en del i hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma uppdrag för 2016 har ingått att samtala om människors behov av invånartjänster och på vilket sätt tjänsterna möter norrbottningarnas behov av information och kommunikation med hälso- och sjukvården. Beredningarna har i sin verksamhetsrapport 2016 om invånartjänster lämnat följande slutsatser: Det måste finnas olika sätt att nå hälso- och sjukvården som möter medborgarnas individuella behov. Det finns ett stort behov av att Region Norrbotten fortsätter utveckla sina invånartjänster utifrån medborgarnas behov. Region Norrbotten måste arbeta för att öka kännedomen om invånartjänsterna. Regionstyrelsen lämnar i den följande teten svar på beredningarnas slutsatser. Yttrande Regionstyrelsen instämmer i beredningens slutsatser och avser att följa upp Region Norrbottens invånartjänster med avseende på utveckling av nya tjänster, införande och kännedom. 21

22 Pågående arbete med invånartjänster Styrelsen vill lyfta fram att det finns ett flertal pågående projekt inom området invånartjänster. I projektet Journal via nätet har journalsystemet VAS anslutits till e-tjänsten Journalen via webbplatsen se. Innehållet i tjänsten utökas stegvis och det återstår ett omfattande arbete med att tillgängliggöra mer information. Målet är att alla invånare vid utgången av 2020 ska ha tillgång till all elektronisk information om sig själva. En handlingsplan för detta är under framtagande. Tidsbokning via webben är en efterfrågad e- tjänst och det pågår för närvarande tre pilotprojekt med webbtidbokning vid hälsocentraler i länet. Projekten kommer att avslutas under våren 2017 och resultaten ska ligga till grund för beslut om breddinförande, vilket styrelsen ser positivt på. Under våren 2017 genomförs ett pilotprojekt för behandling av långvarig smärta genom ett webbaserat beteendeförändringsprogram som kombineras med multimodal rehabilitering. Region Norrbotten förväntas ansluta sig till den nationella lösningen för 1177 vårdguiden via telefon vid årsskiftet 2017/2018. I juni 2016 bildades en styrgrupp för invånartjänster som syftar till att ta ett samlat grepp om de invånartjänster som tillhandahålls inom 1177 plattformen. En handlingsplan har tagits fram och beslutats och ett basutbud av obligatoriska e-tjänster ska införas under Kännedom om invånartjänster Användandet av invånartjänster ökar stadigt. I dagsläget har 26 procent av norrbottningarna loggat in i e-tjänsterna på 1177, varav ca nio procent har tagit del av sin journalinformation. Användandet av invånartjänster ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på 32 procent och det nationella målet på 50 procent. Regionstyrelsen instämmer i beredningens slutsats att det finns ett stort behov av att öka kännedomen om invånartjänster bland medborgarna. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser regionstyrelsen att vidta följande åtgärder: Följa upp arbetet med utveckling och införande av Region Norrbottens invånartjänster. Säkerställa att insatser vidtas för att öka kännedom om invånartjänster. Uppföljning Regionstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som beredningarna uppmärksammat på en återföringsdag för regionfullmäktiges beredningar. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsberedningarna har vid fullmäktige den oktober 2016 lämnat sin verksamhetsrapport för 2016 om invånartjänster. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för beredning. Styrelsen ger här ett svar på beredningens slutsatser. Styrelsens förslag till beslut 1 Regionsstyrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2016 om invånartjänster godkänns. 22

23 Enligt beslutsförslaget. Beslut 33 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport 2016 Dnr Ärendebeskrivning I enlighet med den av fullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport för 2015 till fullmäktige november Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för beredning. Inledning Regionala beredningens har under verksamhetsåret 2016 tillsammans med övriga beredningar haft ett gemensamt uppdrag: Vilket behov har norrbottningarna av dialog med landstingspolitikerna? Detta redovisas i en med övriga beredningar gemensam rapport. Regionala beredningen har utöver den gemensamma rapporten fokuserat på formuleringen i uppdraget för 2016: Regionbildningen och behov av medborgardialoger i samverkansformer och politiskt beslutade organ ska ligga i fokus. Beredningen identifierade i relation till detta ett behov hos beredningens målgrupp av att ställa frågor och samtala om regionbildningen. Denna dialog resulterade i regionala beredningens verksamhetsrapport. Beredningens samlade slutsatser i rapporten Det finns behov av medborgardialog mellan förtroendevalda och aktörerna inom det regionala utvecklingsområdet. Det finns behov av en tydlighet och en långsiktighet i arbetet med regionbildningen och regionens utveckling. Region Norrbotten måste sträva efter en god samordning av utbildning och kompetensutveckling. Fysiska och elektroniska kommunikationsmöjligheter måste utvecklas och förbättras. Förtroendevalda behöver kunskapsuppbyggnad och förutsättningar för att kunna övergå till att bli regionala politiker med blicken lyft. En viktig förutsättning för samverkan och nätverksuppbyggnad är att möjliggöra för mindre aktörer att kunna delta och därmed jämna ut de geografiska skillnaderna mellan inland och kust. Yttrande Regionstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: 23

24 Styrelsen vill här inledningsvis framhålla att bildandet av Region Norrbotten som regionalt utvecklingsansvarig innebär nya uppdrag. Ett är det regionala politiska företrädarskapet och att samverka med länets aktörer för regionens utveckling. Det finns redan idag en samverkan med många olika aktörer, men denna behöver utvecklas, vilket beredningen också uppmärksammat. Styrelsen har därför den 13 december 2016 beslutat att starta projektet Samverkan och dialog under Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för kommunikation, mötesplatser och strukturer för påverkansarbete. Regionala aktörers behov av dialog Styrelsen är medveten om vikten av dialog med aktörer inom det regionala utvecklingsområdet. En stor del av Regionens arbete kommer därför att handla om att skapa arenor för samverkan mellan de aktörer som tillsammans skapar förutsättningar för tillvät. En viktig del i projektet Samverkan och dialog är därför att hitta mötesplatser för att samla, lyssna och engagera länets aktörer där syftet är att diskussioner och dialoger ska resultera i ökad samverkan. Styrelsen vill i detta sammanhang påpeka att beredningens verksamhetsrapport har bidragit med viktig kunskap till projektet som kan ligga till grund för valet av kommande aktiviteter. Tydlighet och en långsiktighet i arbetet med regionbildningen Det regionala företrädarskapet innebär att Regionen ska föra länets talan i nationella och internationella sammanhang och på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för länets utveckling. Enligt regionstyrelsen krävs här samverkan med många aktörer för att fånga upp behov och frågor som är viktiga för länet. Styrelsens uppfattning är därför att ett starkt regionalt ledarskap innebär ett proaktivt agerande för att möta utmaningar och lösa problem som ännu inte fångats upp av den nationella nivån. Det ställer krav på att kunna identifiera behov och initiera insatser i ett tidigt skede. Därför anser styrelsen att det är viktigt att Regionens aktörer har en gemensam förståelse för vad som behöver göras och ett samtalsklimat som kan leda till gemensamma handlingar. Berörda aktörer måste därför bjudas in till diskussioner om målbilder och strategier. Samtliga dessa frågor kommer att finnas med i det arbete som projektet Samverkan och dialog kommer att bedriva. God samordning av utbildning och kompetensutveckling I och med Regionens utökade ansvar kommer Regionen även att ha ett ansvar för de regionala kompetensförsörjningsfrågorna. Uppdraget innebär att arbeta för att utbildningsutbudet överensstämmer med arbetslivets behov av kompetens och öka samordning och samverkan kring kompetensförsörjning, utbildningsplanering och utbildningsformer. I detta sammanhang vill styrelsen också nämna den gemensamma avsiktsförklaring som Regionen tecknat tillsammans med Luleå tekniska universitet för att tydliggöra hur parterna kan stärka en långsiktig och strategisk samverkan inom områden som bl a regional utveckling, kompetensförsörjning samt forskning och utveckling. Målsättningen är att Regionen och universitetet ska ligga i framkant när det gäller att utveckla framtidens vårdutbildningar, fortsätta samarbetet kring hälso- och vårdrelaterad forskning och stärka den regionala innovationen. Utveckling av kommunikationsmöjligheter Regionens nya ansvar ställer högre krav på oss än tidigare när det gäller att samla hela länet. Styrelsen ser positivt på att även de små aktörerna är 24