1899 PRESENTATION. Inledning. Energi
|
|
- Martin Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1899 PRESENTATION Inledning Energi Energiförsörjningen är en viktig fråga, framför allt för bostäder, då privatbostäder är något som använder sig av mycket energi i form av el och värme. Vi föreslår att man borde energieffektivisera våra hushåll genom att t ex använda energisnåla vitvaror som diskmaskin eller tvättmaskin. Vi behöver också tänka på hur vi bygger hus, de bör vara väl isolerade så att ingen värme läcker ut. Vi bör även energieffektivisera våra redan befintliga byggnader, speciellt offentliga byggnader som sjukhus eller skolor har stora förbättringsmöjligheter. De skulle kunna sätta upp solceller på deras tak eller använda sig av annan förnybar energi och värme. Vi behöver även växla vår energianvändning till förnybar energi för att nå målet att skapa en grön stad. De hållbara energialternativen som finns idag är bland annat sol, vatten, vind och vågkraft. Inom kommunen kan vi producera sol, vind och vågkraft samt att vi kan importera vattenkraft från andra delar av Sverige, vilket vi redan gör. Vi måste sluta använda fossila bränslen till vår energiförsörjning och allra helst sluta importera vattenkraften också. Vindkraftverk har i snitt en verkningsgrad på 30 % och det kan vi satsa på att producera mera av i Norrtälje kommun. Vi har stora fält och ängar där vindkraftverken kan få plats och vind och vi har även många öar och stora vattenmassor där vindkraftverkens fulla potential kan utnyttjas. Vågkraft har en hög verkningsgrad på ca 70-80%. Det kan vi producera i Norrtälje kommun genom att installera vågkraftverk i vår stora skärgård. Vågkraft är en förnybar energikälla med stor potential och tros vara nästa stora energikälla. Vågkraft fungerar som följande. En generator placeras på havsbotten och i generatorns rörliga del sitter en boj fast med ett rep. Bojen flyter uppe på havsytan och vågorna får den att röra sig upp och ner. Bojens rörelser gör att generatorn också rör sig upp och ner och på det sättet genereras el. Det andra förnybara alternativet som vi kan producera i Norrtälje kommun är solenergi. Solceller har tyvärr relativt låg verkningsgrad med endast runt 15 % enligt solcellsexperten solkollen.se. Trots solcellernas relativt låga verkningsgrad anser vi att de är värda en satsning då det är en förnybarenergikälla och kan placeras på taket på varje ny byggnad som byggs i Norrtälje kommun. Det skulle leda till att Norrtälje kommun inte längre behöver importera vattenkraft och lika mycket bränsle till Arsta energiverket. Solenergi har stor potential och vi ser gärna att vi också satsar på forskning kring detta och att man i framtiden kan få en ännu högre verkningsgrad. Kraftvärme är ett bra alternativ eftersom det har en hög verkningsgrad och är miljövänligt. När man eldar biobränslen släpps det ut lika mycket koldioxid som det skulle vid nedbrytningen av växterna. När det gäller uppvärmning av hus tycker vi bäst om fjärrvärme och bergvärme. Detta eftersom de är de alternativen som verkar mest rimliga och miljövänliga. Fjärrvärme innebär att man använder spillvärme från värmekraftverk som även producerar el, och bergvärme innebär att man borrar ett 200m djupt hål ner i berggrunden och sedan använder sig av värmen som finns lagrad i den. När man väl har installerat bergvärmen har den en väldigt låg månadskostnad.
2 Vi vill därför installera något av dessa alternativ på alla kommunala byggnader eftersom kommunala byggnader borde prioritera miljön och vara ett bra exempel för invånarna i kommunen. Vi tycker också att kommunen borde börja ge ut bidrag till de hushåll och andra byggnader som väljer att investera i en miljövänlig energikälla eller värmekälla. Jordbruk och livsmedel Livsmedelsgruppen har beslutat att vi ska producera all mat vi äter inom kommunen. De vill införa begränsningar på hur mycket man får äta av olika livsmedel per år. Vi utgick från hur mycket kött varje person skulle äta per år. År 2015 åt varje person i genomsnitt 62 kg kött vilket är dåligt för miljön och svårt att uppnå om vi ska producera allt i kommunen. Det tog vi ner till 20 kg kött per person varav 5 kg är kyckling, 10 kg är nöt och 5 kg är gris. På invånare skulle det bli kg kött totalt. Vi har räknat ut hur mycket hur många hektar betesmark detta kommer att ta upp och den naturbetesmark vi har i kommunen kommer att räcka till. Vi kommer att ha grisar och hönor i kommunen av hönorna ska gå till kyckling och de övriga ska vara värphönor. Varje person kommer att kunna äta 2 ägg om dagen för att täcka en del av sitt proteinbehov, eftersom man kommer äta mindre kött. Det kommer att finnas kor i kommunen varan 570 är mjölkkor och resten är till slakt. Vi att mata djuren dels med matavfall från kommunens skolor, sjukhus, äldreboenden osv. allt som allt kommer man att kunna äta en portion 100 g gris i veckan, två portioner 100 g nöt i veckan och en portion 100 g kyckling varannan vecka. Det finns hektar åkermark i kommunen, 5000 av dem går till spannmål, då kommer varje person få 1,6 kg spannmål om dagen (bröd, pasta, gröt bakning osv) hektar går till baljväxter, 4000 till ärtor och 4000 till åkerbönor för att täcka upp protein behovet då vi minskat köttkonsumtionen. Resten av åkermarken, vilket är hektar, kommer att gå till potatis, andra rotfrukter och grönsaker för att få i sig bland annat vitaminer, stärkelse, kostfibrer, kalcium, antioxidanter. Vi har utgått ifrån en tabell med skörd per hektar hämtad ut lantmannens bok från Vi tänker att det är bra att använda oss av en äldre tabell, då man inte använde sig av lika mycket konstgödsel och besprutningsmedel, vilket vi inte vill göra, för ett miljövänligare jordbruk med mindre inverkan på miljön. Vatten Vi tycker att man ska börja använda andra sätt att rengöra vatten på och tänker att man kan använda t ex havsvatten istället för att slösa på dricksvatten. Vi vill ha andra sett att rengöra vattnet på som inte kräver lika mycket energi. Det vattnet skulle vi kunna använda till toaletter eller biltvättar. Det är oftast de saker som folk slösar mycket vatten på. Vi tycker också att det var bättre när Norrtälje kommun tog vatten från Erken. Nu när vi tar vatten från Stockholm så måste det transporteras en mycket längre sträcka och att det behövs stora vattenpumpar som orkar trycka på vattnet hela vägen. Pumparna kräver då mer energi än om man skulle ha mindre pumpar som tar vatten från Erken. Dessutom blir kommunen mer självförsörjande.
3 Vi vill att alla i hela kommunen ska ha kommunala avloppsledningar för då slipper man släppa ut avgaser i luften av alla lastbilar som åker runt och tömmer alla tankar. För att vi ska kunna använda annat vatten till toaletter eller biltvättar måste vi gräva ner flera ledningar i marken, vilket kan bli dyrt för kommunen. Man kan också börja använda vattensnåla toaletter och tunnare toalettpapper för då kan man ha smalare ledningar från toaletten. Men om man alla ska ha kommunalt vatten kommer det ta lång tid innan allt är färdigt för att det tar lång tid att gräva till varje fastighet i hela kommunen. Miljö Vår planering för att öka återvinningen och återanvändningen av olika material i Norrtälje kommun har många punkter. För att öka återvinningen vill vi skaffa fler återvinningsstationer. Dessa ska hållas fräscha och underhållas väl utav välbetald personal som även är kunnig om återvinning och kan hjälpa de som kommer för att återvinna. På återvinningsstationerna ska det även finnas kompostinsamling. Varje hyresrättshus och lägenhetshus ska ha en stor gemensam komposttunna utomhus. Alla hus och villor ska även de ha en komposttunna. Om man inte själv tar hand om sin kompost kommer den samlas in av en bil likt soptunnorna hämtas av sopbilen. Denna idé har kommunen redan planerat och ska införas Att komposten hämtas av kompostbilen är gratis och att soporna ska hämtas av sopbilen ska bli dyrare, detta ska leda till att folk väljer att återvinna samt kompostera framför att slänga i de vanliga soporna. Komposten som samlas in ges till gårdar som djurfoder eller till odlingarna. Det farliga avfallet det vill säga batterier, lampor och andra föremål med miljöfarliga ämnen i sig, det ska ha pant på sig som kunden får tillbaka när den lämnar in det på återvinningstationerna. Gatorna i staden ska ha fler soptunnor som ska tömmas oftare för att hålla staden ren. Fler cigarettkorgar som ska tömmas oftare och hållas fräscha för att hålla gatorna rena. Fler secondhand butiker, dessa ska synas bättre och marknadsföras bättre. Dessa secondhandbutiker ska inte bara ha kläder i sig, allt kan lämnas in, spel, elektronik, möbler mm. Det ska även vara pant på barnkläder. När barnet vuxit ur sina kläder kan de lämnas in på en återvinningsstation i utbyte mot pant. Dessa kläder ska skänkas till organisationer som t.ex. Röda korset. Alla kommunala ställen, skolor samt dagis måste återvinna och kompostera för att visa bra föredöme för barn och andra invånare. Just nu är återvinningen i kommunen ganska bra, det finns några stora återvinningsstationer och ställen där det går att panta. Dessa behöver bli flera och hållas fräschare då de flesta är gamla och tråkiga. Vi slänger mycket mat och är dåliga på att kompostera i hela Sverige vilket vi måste åtgärda. Transport Eftersom transport och kollektivtrafik är en viktig del i att göra kommunen mer miljövänlig har vi diskuterat detta, trots att landstinget ansvarar för kollektivtrafiken. Angående transport finns det mycket man kan utveckla i Norrtälje kommun. Vi har kommit fram till lösningar och idéer som ska göra vår kommun effektivare och miljövänligare. Vi vill bygga ut Roslagsbanan från Kårsta, vidare genom Rimbo och sist till Norrtälje. Tågen dras på el och är därför mer miljövänliga än bussarna, då vi inom kommunen vill använda förnybara och miljövänliga energikällor. I dag går det bussar till och från Stockholm var tionde minut. Det pendlar cirka 8 tusen människor från Norrtälje till Stockholm dagligen och
4 det krävs många bussar för att få alla dem till sina jobb och skolor. Vägtrafiken står för cirka 30 % av koldioxidutsläppen i Sverige. Eftersom tåget kommer att vara ett snabbt och effektivt sätt att ta sig till Stockholm och Rimbo vill vi skära ner på dessa busslinjer (676 och 647). Detta kan finansiera delar av utbyggnaden av Roslagsbanan. Vi vill ha en tågstation vid Nordrona/Campusområdet, då tågen kommer från Rimbo, väster om Norrtälje, och eftersom det finns plats där. Det ska finnas snabb bussförbindelse mellan tågstationen och busstationen. Vi tycker att man kan utveckla cykling inom kommunen. Man kan ha cykelstationer i tätbebodda områden där folk kan hyra cyklar gratis med SL-kort. Vi tycker främst att stationerna ska vara utsatta i de största städerna; Norrtälje, Rimbo och Hallstavik. På så sätt kan man skapa arbetsmöjligheter till ungdomar. Detta är användbart på sommaren då det finns turister som kan vilja cykla runt i staden. Vi tycker att cyklarna ska vara enkla, snabba och färgglada. Varför? För att det är kul! För att förhindra vandalisering har vi tänkt att man kan skicka räkningar till den person som har förlorat cykeln, överstigit sin lånetid eller skadat den. Man kan se vem som gjort det då man hyr med sitt SL-kort och personuppgifterna registreras på cykelstationen. En stor anledning till att få folk att cykla mer är för att det är det bästa alternativet för en grönare miljö. För att få folk att cykla behövs utvecklade och utbygga cykelvägar. Ett alternativ för de som inte vill cykla är elcyklar. Angående bilar tycker vi att man ska utöka antalet elbilsparkeringsplatser där man kan ladda bilarna medan man t ex är i en affär. Vi tror att om man inför gågator och minskar antalet parkeringsplatser för vanliga bilar i innerstaden, kan man kunna få folk att sluta åka bil i staden. De skulle behöva åka buss eller cykla eftersom det inte finns många parkeringar. Tjänstebilar och varutransport ska självklart då kunna ha sina egna tillstånd inne i staden. Vi tycker också att man ska skaffa fler stora parkeringar vid t ex. Flygfyren. Vi tycker att man ska förbättra vissa busstider, genom att integrera busstidtabellerna med andra transportmedel och exempelvis se till att det finns bra busstider till de största skolorna, vilket kan leda till att färre åker bil. Vi vill införa elbussar, något som kommunen redan har beslutat, eftersom de är miljövänligare. Kultur och integration Mål Vi vill främja integration i hela Norrtälje kommun. Vi vill ordna fler kulturella aktiviteter och öka trivseln och mångfalden i kommunen. När vi tittar på ekonomiaspekten så vill vi också uppnå en ökning i turism, framförallt i Norrtälje stad. Vad vill vi göra? Vi vill ordna en konstrunda runt om i Norrtälje stad, i samarbete med konsthallen. Guidade visningar kan anordnas, av bland annat unga som vill ha jobb. Vilka alster som ställs ut kan avgöras genom en tävling där vem som helst; amatörkonstnärer som utbildade, kan delta. Detta kommer naturligtvis locka vinnarnas närstående att besöka konstrundan; och därför också staden. Tävlingarna anordnas varannan månad, och priset för att vinna blir då att ens konstverk blir utställt runt om i staden. Kulturskolan har redan stora framgångar, både i media så som i live-konserter, men det finns alltid mera att göra, ännu fler konserter kan hållas och nivån på musicerandet kan höjas. Unga ska vänja sig vid att uppträda runt om i kommunen.
5 Socitetsparkens scen kan fungera som föreläsningsscen och konsertscen, med inriktning att informera invånarna i Norrtälje om kommunens miljö, utveckling och framtida planer. Pjäser, konserter och dylikt med musik från olika kulturer kan ordnas så att alla kan känna en tillhörighet till Norrtälje kommun. Vi vill få staden mysig, eftersom vi inte kan göra om Norrtälje till en modern storstad, genom att göra alla vägar i centrum till gångvägar. Vi vill också få fler butiker med närproducerade varor, exempelvis i området vid hamnen. Kulturgruppen har diskuterat väldigt mycket om den nya hamnen, vi har analyserat och tittat noga på de ritningar och så som finns över hur det är planerat. Vi som grupp vill satsa på ett så kallat hippt och modernt område dock så blir det ju automatiskt att folk drar sig till nybyggda platser. Vi vill att ekologiska och närproducerade butiker ska finnas i nya hamnen, med plats att kunna ställa ut frukt och grönt på sommaren. På de bilder som finns tillgängliga på Norrtäljes hemsida så är det ett antal parker planerade och där vill vi ha så mycket aktiviteter som möjligt, aktiviteter som träningspass, lekar m.m. Vi vill få mer liv i staden helt enkelt, men inte bara i staden, vår kommun är mer än bara Norrtälje stad. Vi vill locka hit mer folk och vilket sätt är då bättre än att visa kommunens historia? Skärgården har stått i centrum när det kommer till denna stad, så vi vill ha båtar, fungerande som turistbåtar som går runt i skärgården och stannar på vissa ställen med bad och annat, som Borgmästarholmen och Lundabadet. Båtarna ska ha bra guider, vilket öppnar chanser för mer sommarjobb. Vi får dock inte glömma att allt detta ska vara självförsörjande, så en miljösmart lösning är att sätta solceller på båtarnas tak. Betalningssystem till turistbåtarna ska likna SLs system, då man blippar biljett eller kort då man går på och blippar när man går av så att man får ett rimligt pris på resan. (Om vi fick vår vilja igenom så skulle vi bygga hamnen i energismarta och självförsörjande material men såklart så kan man ju inte få igenom allt. ) Avslutning Källor Norrtelje tidning Norrtäljes hemsida Norrtäljehamn Vattenfall Föreläsning av Norrtälje Energi Kontext De fakta vi tagit från Norrtälje Kommuns hemsida, Norrtäljehamn och Norrtelje tidning är skapade i syftet att informera kommunens invånare om Norrtäljes framtid, och uppfyller därför tendenskriteriet bra. Vattenfall strävar efter att sälja sin el, och uppfyller inte tendenskriteriet lika bra. Vi har tagit hänsyn till detta. Norrtälje Energis föreläsning strävade efter att vi ska lära oss saker, och uppfyller därför tendenskriteriet mycket bra. Närhetskriteriet är svårt att bedöma i detta fall. Norrtälje Kommuns hemsida och Norrtäljehamn är båda primär- eller sekundärkällor, då informationen kommer direkt från den
6 beslutande makten. Norrtelje Tidning tar sin information från Norrtälje Kommun, och är då en nästan lika bra källa. Vattenfall och Norrtälje Energi vet vi ej vilka källor de har, och kan därför inte bedöma beroendekriteriet. Förmodligen är de inte primärkällor. Vad vi vet finns det ingen anledning att tvivla på att informationen är äkta.
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Säbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.
Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi
Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.
Inledning För en hållbar utveckling behövs alternativa energikällor som aldrig tar slut. Vi behöver vettiga transportalternativ som inte släpper ut giftiga gaser och fortfarande kan vara effektivt och
PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.
PROJEKTPLAN den 11 januari 2017 10:05 Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan. Vi kommer att redovisa vårat arbete i form av en Minecraft film med eget skrivet manus, en film och modeller. I det här arbetet
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250
Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vi har valt att kalla vår stad för Pelo Veluso. Pelo betyder hjärta på Sesotho och vi ser navet som hjärtat i vår stad. Veluso är en egen tolkning av ordet
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Mål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Projektplan Roslagsskolan 9D
Projektplan 1899 Presentation av vår självförsörjande kommun Vi har valt att presentera vårt arbete genom att göra en fysisk modell av några små delar av vår självförsörjande kommun. Detta är bra eftersom
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Därför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William
Vad ska vi göra? Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Det vi ska göra är att bygga en park vid Häggviks station som ska innefatta ett utegym, en vattenfontän, basketplan samt
Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.
Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Vattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing
MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"
Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
På alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.
Solstaden Vår stad heter solstaden för att den är uppbyggd på ett sätt som vi kallar solsystem. Det innebär att parken är som solens kärna och vägarna i staden utgår från parken som strålar så det ser
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!
lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
1. Vad kan kommunen göra med
1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar
Kungsträdgården 1-6 juni 2011
20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Världen har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Till Växjö, Europas grönaste stad
Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Presentation Inledning Framtidens transportmedel Tillgången till elektricitet Säkerhetsåtgärder Affärer Future sky
Presentation Skala: 1:500 Inledning Vi har inte fokuserat så mycket på att framtiden ska vara superhäftig med flygande bilar och svävande hus. Istället lagt tid på att staden ska vara funktionell, miljövänlig
Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun
2015-09-08 Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020 Arvika kommun Arvika är klimatneutralt 2030 Inledning Utsläpp av koldioxid, metan och vissa andra gaser gör att vårt klimat förändras och att vår miljö
KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Projektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden
Projektplan "Motionen är en väg till destinationen, vi minskar utsläpp och förkortar sträckan ett snäpp." Invånare i stadsdelen Vi har valt att bygga för 1500 människor för att samtidigt få ett bra gemenskap
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
KLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
På väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Vår skala är 1:1000 Vi har många bostadshus nära till affär, skola och dagis. Husen är flerfamiljshus som flera familjer kan bo i. Våra höghus har trädgårdar på taket där man kan odla, vilket främjar jordbruk
Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken
Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i
God mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Galären Dator och Teknik. Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200
Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200 Som vi ser så finns en trevlig monorailbana som går genom staden och som på ett praktiskt och miljövänligt sätt förbinder stadens
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
SOPOR Å SÅNT. Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
SOPOR Å SÅNT Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda Två enheter: Avfall Återvinning och Fordonsenheten tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte
Bioenergi i kraftvärmeverk
Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?
Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump
Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av
GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning
En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Projektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?
Projektplan Uppgift: Vi, klass 9F på Roslagsskolan, fick I uppgift att delas upp I grupper och tänka fram en plan för ett hållbart samhälle. Vi blev uppdelade I fem olika grupper gruppen Energi, Livsmedel,
Instuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och
Tegel och trä kombinerat ser väldigt tilltalande ut. Rent utseende mässigt.
Projektplan I vår stadsdel anser vi att mångfald är det bästa alternativet, vi tycker att ingen ska bli utlämnad från ett samhälle med ett bra miljötänk. Variation berikar samhället på många sätt genom
Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06
Energivecka 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Kontaktperson: Klass/grupp: Redovisa gärna era undersökningsresultat till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Tyvärr kan vi
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Skola/organisation: Kontaktperson: Klass/grupp: E-post: Antal deltagare: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun där undersökningen är gjord:
Mindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt
Undersökning klimaträtt Marknads- och Konsumentinsikt Metod Insamlingsmetod: Online via Nepas paneler Marknad: Sverige Period: v.45-46 2015 Population: Alla 15-74år Representativitet: Nationellt representativt
SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET
SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET PROBLEMET ÄR UTSLÄPPEN 70% - FOSSIL ENERGI 15% - JORDBRUK 15% -SKOGSAVVERKNING HÄR KAN VI BO & ODLA SKOG JORDEN EFTER 2050 4 GRADER
Av: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
SOPSORTERINGS SKOLAN
SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom
Svar: Extra många frågor Energi
Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.
Fjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå
Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi
Energimyndighetens satsningar på grön IT
Energimyndighetens satsningar på grön IT IT-chef Björn Lundkvist med myndighetens solceller i bakgrunden. För Energimyndigheten är grön IT viktigt Vi ska leva som vi lär och vara ett föredöme för andra
Ekologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28
Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...
Orust 2014/2015 (nuläge)
Orust 2014/2015 (nuläge) Orust är idag en föregångare vad gäller solenergiinstallationer. Vi har ca 10 000 m2 solfångare som producerar ca 4,5 GWh värme samt ca 1 800 m2 solcellspaneler som producerar
Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön
Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall
Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.
EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning