Smedstorps dubbelgård

Transkript

1 Rapport 2013:209 Antikvarisk medverkan Smedstorps dubbelgård Norra Vi socken Ydre kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Smedstorps dubbelgård INNEHÅLL BAKGRUND Basfakta om objektet Objekt Beskrivning och byggnadshistoria Basfakta om projektet RESULTAT Genomförda arbeten Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Godkännande / Slutbesiktning Medverkande i projektet Entreprenörer Leverantörer / Material ÖVRIGT Antikvariska kontroller / Besiktningar Fotodokumentation Litteratur TEKNISKA UPPGIFTER Omslagsbild: Stall och vagnsbod har fått sticketaken upplagade och en ny dörr är tillverkad. Dessutom är panelen upplagad på ett varsamt sätt. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 2

5 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med Smedstorps dubbelgård markerad. Skala 1:

6 BAKGRUND Basfakta om objektet Objekt Smedstorps dubbelgård, Smedstorp 1:5, Norra Vi socken, Ydre kommun. Beskrivning och byggnadshistoria Smedstorps gård är en dubbelgård där mangårdsbyggningen är en tvåvånings tvillingstuga som tillsammans med de flankerade raderna med ekonomibyggnader och den tvärställda ladugården bildar ett slutet rum med den götiska gårdsformen. Byggnaderna är huvudsakligen uppförda i timmer och byggda under och 1800-talen. Flera av byggnadernas funktioner är väl kända eftersom gården var bebodd av två familjer fram till 1945 och ekonomibyggnaderna användes ytterligare några år. Bebyggelsen förklarades som byggnadsminne Hela gården blev kulturreservat år Tidigare kända renoveringsarbeten Årligen utförs renoveringsarbeten på byggnaderna. Kulturhistorisk bedömning Byggnaderna är byggnadsminne sedan Smedstorps är riksintresse för kulturmiljövården E 22 Ydre kommun. Gården blev kulturreservat Basfakta om projektet Fastighetsägare / Beställare Östergötlands museum, Box 232, Linköping. Bidrag Länsstyrelsen i Östergötland har beviljat kronor för byggnadsvårds åtgärder. Lst dnr Tidsperiod Arbetena genomfördes under juli - oktober Problembild / Skadebild - Bostadshus A1: En hängränna på västra sidan är rötskadad och läcker. Vattbrädor är rötskadade och ligger inte an mot byggnaden vilket gör att vattnet rinner ner mot grunden. Vindskivor och skurlister samt takfotsbrädor är rötskadade. Timret har i fasaden har små rötskador och är mjukt på många ställen. Vattbrädor som ska skydda grunden glipar och är delvis rötskadade. Sockeln till bostadshuset är murad med ett cementhaltigt bruk som spricker och drar med sig stenar från grunden. 4

7 5

8 - Timmerväggarna buktar vilket kan beror på att det saknas gåtar i timret i fönsteröppningarna samt att följarna inte ligger an mot timret och därmed inte fyller sin funktion. - I bostadshusets trappuppgång släpper lerkliningen från timret. - Bostadshusets museidel B16: Behöver pärlspontpanel i tak och på väggarna målas. - Stall B19: Panelen på fasadens norra sida är rötskadad. Dörren också är rötskadad. - Stall / Lövlada A5: Vasstakets ryggning har glesats ut och sjunkit ihop. - Loge A7: Luckan på norra sidan är rötskadad. - Ladugård A6: Dörren som vätter mot gödselstacken på norra gaveln är rödskadad. - Alla sticketak har småskador och är i behov av upplagning. - Torpet Hagalund: Den målningsdekorerade lerkliningen i förstugan är skadad med sprickbildningar och bortfall av puts. - Grunden är skadad. Under byggnaden har det bott en grävling som har grävt bort stenar och skadat grunden. - Hängrännan på södra fasaden läcker och konsoler är rötskadade. Arbetsbeskrivning Någon direkt arbetsbeskrivning föreligger inte, utan omfattningen diskuterades på inledande möten med varje hantverkare. Målsättning med projektet - Ryggningen på stall/lövlada tätas så att inte vatten rinner in i byggnaden och att rätt material används. - Bostadshuset får en ny och tät hängränna. - Rötskadade vindskivor, skurlister och takfotsbrädor ersätts med nya tillverkade på ett traditionellt sätt av virke av god kvalitet. - Rötskador i bostadshuset timmerfasad lagas upp. - Den cementhaltiga sockeln till bostadshuset ersätts med kalkbruk. - Skevhet och sättningar i timmerstommen stabiliseras. - Väggen i bostadshusets trappuppgång blir hel. Den lagas med lerklining och stänkmålas med limfärg. - Sticketaken lagas upp så att inte rötskadorna förvärras. - Rötskadad panel på uthusens fasad och dörrar ersätts med ny panel i samma utförande tillverkad av virke av god kvalitet. - Trappan till Loge A7 tillverkas och får samma utseende som på ett äldre foto. - Målningen i torpet Hagalund konserveras så att den blir hel och kan bevaras. Den kläs in med skyddande skivor och görs samtidigt tillgänglig genom att en öppning tillverkas. - Den utraserade grunden till torpet plockas tillbaka och fogas så att inte någon grävling kommer in under huset. - Ny hängränna tillverkas så att inte vatten skvätter upp på fasaden. 6

9 RESULTAT Genomförda arbeten Stall/Lövlada A5 Vasstaket på stallet/lövladan har fått en ny ryggning. Den gamla råghalmen har rensats bort och ersatts med ny råghalm som kommer från takläggarens egen gård i Skurup. Ny ryggning på Stall/Lövlada A5 genomförd. Detaljbild, nya ryggningen. 7

10 Stall B19 och Vagnbod B20 På norra sidan av stallet består panelen av bakar som var rötskadade i nerkant. Dörren till stallet är klädd med liggande panel. Dörren hade sjunkit ihop och panelen i nerkant var rötskadad. De rötskadade panelbrädorna har sågats av till friskt virke och en horisontell bräda har spikats under panelen. På vagnboden har bakar och underliggande panel skarvats med liknande virke. Dörren har till viss del behållits med grundstommen som består av stående brädor men har förstärkts med en sträva. Den spontade panelen är nytillverkad och har en fasning som den äldre panelen hade. Bandgångjärnen har rengjorts och linoljebränts. Gångjärnen har justerats och en bricka har lagts på för att få bättre funktion i dörren. Planering inför upplagning av rötskadad d panel på Stall B19. Byte och skarvning av panel på Vagnbod B20. 8

11 Rötskadad panel ersatt av horisontell bräda. 2. Dörr till B19 ersatt med ny panel. 3. Dörrens stomme är kvar och justerad. 4. Detalj panel, samma fasning som den äldre panelen. 9

12 Ladugård A6 En ny dörr är tillverkad vid norra gaveln på ladugården där den gamla dörren var rötskadad. Här var tidigare utkast till gödselstacken. Dörren är gjord som en kopia av den äldre dörren. Ett bandgångjärn har återanvänt och det andra är ett äldre bandgångjärn som kommer från en annan dörr. Narorna är föränkta och gånjärnen är justerade med ringar för bättre funktion. Smidet är linoljbränt. Ny dörr till gödselstacken på ladugård A6. Insidan av dörren. Gångjärn samt infälld nara. 10

13 Loge A7 Logen har en äldre lucka på den norra sidan. Då den har ett stor värde med sin ålderdomliga karaktär har den lagats upp. Luckan har förstärkts med två återanvända naror samt ett återanvänt gångjärn. Luckan har varit smalare och har sedan byggts på med två brädor. Detta tyder på att den ursprungligen har suttit någon annanstans. Upplagad lucka på loge A7 med två naror. Luckan är isärplockad för lagning. 11

14 Bostadshus A1 & B16 På bostadshuset A1:s grund har allt cementhaltigt fogbruk knackats bort och ersatts med hydrauliskt kalkbruk tillrett på plats av en del Jurakalk, två delar släkt murarkalk, E bruk från Finja och tre delar sand. Ambitionen har varit att göra fogarna så grunda som möjligt. Även skarven mellan trappstenen och syllen har fogats med kalkbruk. I samband med fogningsarbetet gjordes en mindre öppning på västra sidan. Här kunde man se bärlinor samt den blindbotten som tillkom i samband med flera moderniseringar som gjordes omkring Blindbotten består av brädor, en inklädning med en tjärpapp och fyllning av sågspån. Närmast yttervägg finns glasull som ska hålla mössen borta. Här kunde iakttas en treetexskiva som fungerar som isolering på innervägg. Ingen dålig lukt eller synliga skador kunde iakttas i grunden. Blindbotten i bostadshuset, synlig i samband med fogning av grunden. Fogning av grunden till bostadshuset pågår. Öppning i grunden där besiktning av bjälklaget har gjorts. 12

15 Fogning av grunden slutförd på den östra sidan. Vattbrädorna runt huset har ersatts med nya av furu som är lite bredare så att de skyddar grunden bättre. De ligger nu också bättre an mot fasaden. Nya vattbrädor runt hela bostadshuset. 13

16 Nya vindskivor och skurlist samt takfotsbrädor har tillverkats av tätvuxet virke i samma dimensioner som de tidigare och satts upp på norra gaveln. De övriga har besiktigats och befunnits hela samt borstats rena från mossa. Nya vindskivor, skurlist och takfotsbrädor på norra gavelns östra takfall. Större skador i timret är renhuggna, drevade med lindrev och sedan ilusade med friskt virke. Ofta är rötskadorna koncentrerade till fickor mellan timmerstockarna. Några mindre lagningar är utförda där hål efter äldre byggställning gått genom hela väggen. Större lagning under fönstret på övervåningen på västra sidan. 14

17 Större lagning på östra sidan. Lagningar på norra gaveln. Ytterväggen mot norr har dragits ihop med vajrar för att säkra byggnaden. Två stålvajrar är fästa med brickor och fyrkantsbult av järnsmide. Dessa är fästa i ytterstockarna i höjd med vindsbjälklaget. Vajrarna löper genom byggnaden och är fästa på liknande sätt på byggnadens yttervägg mot söder. Här har tagits upp ett hål i timret på ca 10 x 10 cm för att kunna fästa de båda vajrarna. På södra sidan är infästningen inte synlig eftersom det endast är ca en decimeter till nästa bostadshus B16. Infästning av vajrar med synlig bricka och mutter. 15

18 Vajer på vinden. Den andra vajern på vinden. Håltagning i södra väggen för att kunna fästa vajrarna. 16

19 Beträffande gåtar i bottenvåningens fönster Det västra fönstret är utplockat. När man bytte fönster första gången, troligen under senare delen av 1800-talet, breddades fönstret och därför finns det bara gåtar kvar på ena sidan av fönstret. Det har inte gått att göra nya gåtar med stabilisering av timret eftersom det är så mycket borthugget av timret så att det inte fanns något att fästa i. I stället har en bit fyrkantvirke satts in på den sidan av fönstret där de gamla gåtarna satt. Denna stolpe är infäst i timret och en liknande konstruktion finns på den andra sidan av fönstren. Dessa stolpar får sitta kvar och har nu spikats intill bättre och det är drevat runt fönstren. Fönstret på den östra sidan hade sin gåt kvar som är 40 cm och markerar höjden på de ursprungliga fönstren. Det är drevat med lindrev runt fönstren innan fodren satts på plats igen Den gamla gåten är kvar på den östra sidan. 2. Spår efter att det har funnits gåtar, fönstret på västra sidan. 3. Bakom fodren på köksfönster på östra sidan. 4. Detalj på en sentida infästning som nu är kompletteringsspikad för bättre infästning. 17

20 Huggen gåt funnen i timret till fönstret på östra sidan. Gåten är från slutet av 1700-talet. Martin drevar runt fönstren med lindrev. 18

21 Ny hängränna är tillverkad efter förlaga från den gamla hängrännan. Nya enkla konsoler har tillverkats. Ränna är fodrad med samma plåt som tidigare men som nu har rengjorts och strukits med trätjära. Plåten har fått en översyn av Sommens plåtslageri. En bit av den gamla hängrännan i jämförelse med den nytillverkade. Den nytillverkade hängrännan är på plats. 19

22 På Smedstorps dubbelgård finns sex tak som är lagda med hyvlade takstickor. Alla taken har nu fått en översyn. Rötskadade och spruckna stickor har ersatts med nya stickor. På flera ställen har stickorna blivit skadade vid takfoten. Upplagning av sticketaken. 20

23 Invändigt I Bostadshus B16 som används som museum har förstugan målats. Tak och väggar var endast strukna en gång. Panelen i taket har målats med en gråblå linoljefärg som är bruten med järnoxidblått och järnoxidsvart. Väggarna är vitmålade men brutna med grön umbra för att få kulören lite mjukare. Golvlisten är målad i en brun kulör som är bruten med pigmenten grön umbra och brun umbra. Före målning av golvlist. Grundning av panel i förstugan. Förstugan är färdigmålad med två strykningar med linoljefärg. 21

24 I bostadshuset A1 har skadad puts från 1987 knackats ner. Väggen hade reveteringshugg i timret. Nytt bruk har putsats på ett underlag av fyrkantsnät. Bruket består av lera men i utstockningen finns lite inblandning av jurakalk. Det slutliga påslaget är ett lerbruk. Väggarna har sedan målats med limfärg på en rosa botten som är bruten med engelskt rött och guldocker. Väggen var målad med limfärg vilket gjordes Även ytorna på övre hallen har putsats om och målats på samma sätt. Putsad vägg i trappan till övervåningen som är grundmålad rosa. Detaljbild med målningen med oljefärg på rosa botten och stänk i svart och vitt. 22

25 Torpet Hagalund På norra långsidan där grävlingen grävt bort flera stenar har stenarna plockats tillbaka och kilats med mindre stenar. Gammalt fogbruk har rensats bort och stenarna är fogade med ett bruk bestående av en del jurakalk, två delar släkt murarkalk E-bruk, Finja och tre delar sand. Norra sidan, här har stenarna plockats tillbaka och fogats med kalkbruk. Västra gaveln och södra långsidan efter omfogning med kalkbruk. Södra långsidan efter omfogning. En av stenarna som bär upp byggnaden har skjutit ut. 23

26 Hängrännan på södra långsidan sitter med enkla konsoler av brädor. Dessa är rötskadade. Nya hängrännor är tillverkade av vinkelställda brädor och är klädda med ny galvaniserad plåt som går utanför rännan med ca 1 cm på var sida. Rännan är struken med tjära. Rötskadad hängränna och konsoler på södra långsidan. Den målningsdekorerade lerklinade väggen i förstugan till torpet har konserverats av konservator från Östergötlands museum. Se separat rapport. Därefter har väggen klätts in med masonitskivor för att skyddas mot yttre skador. På masoniten har klistrats tidningsmakulatur som grund för tapetseringen. För att kunna se den enkla målade dekoren har en lucka tillverkats av masonit med gångjärn. Luckan och den omgivande masonitväggen har sedan tapetserats med samma tapet från talet som övriga väggar i förstugan. Den målningsdekorerade väggen efter konservering. 24

27 Planering inför inklädning av väggen och tillverkning av titthål. 2. Masonitinklädning av väggen utförd. 3. Lucka för att titta in till den limfärgsmålade lerkliningen. 4. Tidningsmakulatur före tapetsering. 5. Hela väggen är nu tapetserad och försedd med en öppningsbar lucka. 6. Bakom luckan finns möjlighet att se ett äldre ytskikt i form av en dekormålad lerklining. 25

28 Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Gåten som satt i det västra fönstret i bostadshus A1 är från 1700-talets slut och utgör ett viktigt bevis för att fönstren ursprungligen var lägre, ca 40 cm. Gåten förvaras på Östergötlands museum. Godkännande / Slutbesiktning Arbetena godkändes vid antikvarisk slutbesiktning Medverkande i projektet Entreprenörer Jan Örntorp, Tidersrum, Kisa, murningsarbeten. Byggnadsfirma Lars Samuelsson AB, Tunet Torpa, Tranås, snickeriarbeten Retzner Arén Rekonstruktion och Arkitektur AB, Skurup, ryggning av vasstak. T Anderssons måleri, Tranås, målningsarbeten. Sommens plåtslageri. Sommen, plåtarbeten. Leverantörer / Material Hydrauliskt kalkbruk, Jurakalk. Släkt murkalk, E bruk, Finja. Handtryckta tapeter, Stockholm. Råghalm från Skurup. Tätvuxet, kådrikt virke från Norra Vedbo Häradsallmänning. Antikvarisk medverkan Antikvarisk medverkan genom byggnadsantikvarie Marie Hagsten, Östergötlands museum. ÖVRIGT Antikvariska kontroller / Besiktningar , , , , , Fotodokumentation Digitala foton förvaras i Östergötlands museums arkiv. Litteratur - 26

29 TEKNISKA UPPGIFTER Lokal Socken Kommun Län och landskap Smedstorps dubbelgård Norra Vi Ydre Östergötland Ekonomiska kartans blad Typ av undersökning (7F 4f Drien) Antikvarisk medverkan Östergötlands museums dnr 428/12 D:o projektnr Uppdragsgivare Bidrag Byggnadsantikvarie Foto Östergötlands museum Länsstyrelsen i Östergötland har beviljat kr för byggnadsvårdsåtgärder. Lst dnr Marie Hagsten Marie Hagsten om ej annat anges Fältarbetstid Juni - oktober 2013 Grafisk form Lasse Norr Ev dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Rapportnr Lantmäteriverket MS2008/ :209 Östergötlands museum 27

30 28

31

32 Rapport 2013:209