ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län

2 Örebro läns landsting 2012 Foto: sid. 15 Johnér bildbyrå AB, sid. 16, 28 Maskot, sid. 19 Mostphotos. Övriga bilder Örebro läns landstings kommunikationsfunktion. Tryck Prinfo Welins 2012.

3 I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade målgrupper. 1

4 2

5 Förord I samband med budgetarbetet för år 2011 fick nämnden för folkhälsa i uppdrag av landstingsfullmäktige att revidera och uppdatera Örebro läns folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län Folkhälsoplanen är grunddokument för de folkhälsoavtal som skrivs mellan Örebro läns landsting, länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Den reviderade folkhälsoplanen bygger på det nationella folkhälsomålet med målområden och ett antal nationella och regionala styrdokument med bäring på folkhälsoarbetet. Folkhälsoplan med folkhälsopoltiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och har beslutats av landstingsstyrelsen och i landstingsfullmäktige. Nämnden för folkhälsa utsåg en parlamentarisk beredningsgrupp att leda arbetet. Under våren 2011 genomfördes ett antal arbetsmöten i beredningsgruppen med medverkan av olika sakkunniga. Förslag till folkhälsoplan presenterades vid en remisskonferens i juni med bred representation av politiker och tjänstemän från länets myndigheter och organisationer. Synpunkter på förslaget gick att lämna under remisskonferensen, via webben, via tjänstemannaremiss och politikerremiss. Dokumentet reviderades under hösten utifrån de synpunkter som framkom. Resultatet av det gemensamma arbetet är Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län Dokumentet belyser det som prioriteras i Örebro län under åren för att stärka och främja länsinvånarnas hälsa och att tillsammans verka för ett hållbart län. Till folkhälsoplanen finns ett tillhörande dokument med bestämningsfaktorer och indikatorer relaterade till målområden och länsmål. Folkhälsoplanen kommer att följas upp bland annat genom länsövergripande välfärdsbokslut. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur i länets folkhälsoarbete. Marie-Louise Forsberg-Fransson ordförande, landstingsstyrelsen Örebro läns landsting Jihad Menhem ordförande, nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting I den parlamentariska beredningsgruppen ingick: Ingemar Javinder (S), ordförande, Birgitta Edström (MP), Lolo Lindström (M), Ulrika Mogren (V), Anne-Marie Nilsson (KD), Eva Rysén (S) och Gunilla Werme Olsson (FP). I beredningsguppen deltog också ordförande i nämnden för folkhälsa Jihad Menhem (V). Som sakkunniga inom folkhälsoområdet ingick i gruppen: Anette Danesjö-Gustavsson, Thomas Falk, Inger Nicolas, Mia Norlin, Lisbet Omberg och Lisen Tang. Olika tjänstemän med specifik ämneskunskap har bidragit i framtagandet av planen. 3

6 Innehåll Samverkan för en god och jämlik hälsa 5 Samverkan i Örebro län 6 Avtal 6 Vem gör vad i folkhälsoarbetet? 8 Uppföljning 9 Gemensamma mål för folkhälsan 10 Hälsans bestämningsfaktorer 12 Skydds- och riskfaktorer 13 Folkhälsa och folkhälsoarbete 14 Olika perspektiv på folkhälsan 18 Den ojämlika hälsan 20 Livsvillkor 21 Levnadsvanor 23 Hälsa 26 Samband mellan livsvillkor, levnadsvillkor och hälsa 27 Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro län 29 Det strategiska området goda livsvillkor 30 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 31 Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 32 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 33 Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 34 Målområde 4 Hälsa i arbetslivet 35 Målområde 5 Miljöer och produkter 36 Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 37 Målområde 7 Skydd mot smittspridning 39 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 40 Målområde 9 Fysisk aktivitet 41 Målområde 10 Matvanor och livsmedel 42 Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 44 Målområde 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 45 Referenser 46 Bilaga 49 4

7 Samverkan för en god och jämlik hälsa För att uppnå folkhälsomålen för länet är samverkan en grundläggande förutsättning. Kommunerna, Örebro läns landsting och Länsstyrelsen i Örebro län har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet, men även en rad andra myndigheter och organisationer har inom sitt verksamhetsområde ansvar som berör ett eller flera av folkhälsans målområden. Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län är utarbetad inom nämnden för folkhälsa, har beretts av landstingsstyrelsen och beslutas av landstingsfullmäktige. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren Utifrån denna plan tar landstinget initiativ till samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Med utgångspunkt i detta dokument skapas vid behov särskilda utvecklingsgrupper för att utreda och analysera specifika folkhälsofrågor. Avsikten är även att folkhälsoplanen ska åtföljas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet. Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att: Samverka för en god hälsoutveckling. Angripa den ojämlika fördelningen av hälsa. Verka för en god hälsa hos barn och ungdomar. Verka för ett hälsosamt åldrande. Stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Översatt från International Society for Equity in Health

8 Samverkan i Örebro län Samverkan i länsdelarna För att skapa större samverkan och en gemensam syn på folkhälsans målområden på lokal nivå finns forum för dialog i länsdelarna. Forum där politiker från både landstingets nämnd för folkhälsa och kommunerna möts och diskuterar aktuella frågor som rör folkhälsan i länsdelen. Till dessa är även övriga avtalspartners styrelser och ansvariga tjänstemän för folkhälsoarbetet knutna. Vid behov adjungeras verksamhetsansvariga och företrädare för andra aktörer. Genom den lokala förankringen blir det tydligare vilka folkhälsofrågor och länsmål som ska prioriteras i respektive länsdel och lokalt i kommunen. Som start för det länsdelsgemensamma arbetet bör en brett förankrad konferens hållas. Syftet med konferensen är att ta fram gemensamma strukturer och strategier för folkhälsoarbetet i länsdelen utifrån folkhälsoplanen för Samverkan på länsnivå På länsnivå behöver en övergripande diskussion föras som vilar på folkhälsoplan Diskussionerna ska inkludera övrig pågående samverkan inom folkhälsoområdet på länsnivå där landsting och kommuner är inbegripna. Exempelvis bör arbetet koordineras med det arbete som Regionförbundet Örebro samordnar kring samverkan för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola Marit- och Vilgotgrupperna med undergrupper. Samverkan kan också omfatta att de olika parterna gemensamt gör kostnads/intäktsberäkningar för de insatser som prioriteras i de olika samverkansorganen. Avstämning av samverkan i länet kan ske vid en länsgemensam och brett förankrad konferens. Syftet med en sådan konferens är att presentera de folkhälsopolitiska strategiområdena och dess mål för länet, lyfta och diskutera olika regionala aktörers arbete och dess betydelse för länet och det lokala folkhälsoarbetet. Avtal Folkhälsoplan ska ligga som grund till förnyade samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och kommunerna i länet samt Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Därtill kan det komma att tecknas avsiktsförklaringar om samverkan mellan landstinget och flera olika länsorganisationer. Utöver dessa formaliserade samverkansformer inom folkhälsoområdet finns övriga samarbeten som direkt eller indirekt berörs av folkhälsoplan

9 7

10 Vem gör vad i folkhälsoarbetet? Kommunerna Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommunala ansvaret. Till dessa hör bland annat förskola, skola och service till äldre. Häri ligger också arbetet med lokal utveckling och planering, miljö samt dialog med medborgarna. Kommunernas folkhälsoplaner, -strategier och -mål fungerar som motor och drivkraft i det lokala arbetet. Genom dessa kan folkhälsoarbetet få större legitimitet och ge struktur och stöd åt arbetet. Andra verktyg, såsom välfärds- och hälsobokslut, är viktiga för uppföljning och planering av det lokala arbetet. Landstinget Örebro läns landsting ansvarar för stöd till och utveckling av det lokala folkhälsoarbetet utifrån avtal som sluts med länets kommuner och ideella organisationer. Landstinget tar även fram underlag till den egna verksamheten och till övriga aktörer. Detta sker i form av regelbundna befolkningsundersökningar samt registerdata. Inom hälso- och sjukvård och tandvård följs arbetet med att uppnå länsmålen via landstingets verksamhetsplan, respektive förvaltnings överenskommelser samt krav- och kvalitetsboken inom Hälsoval Örebro. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar i samhället så att hela befolkningen kan få en god hälsa på lika villkor. Folkhälsa handlar om allt från människors egna val och vanor till sådant som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Länsstyrelsen arbetar särskilt med folkhälsoområden som jämställdhet, integration, miljö, bostadsplanering, sociala förutsättningar, antidiskriminering samt alkohol- och drogrelaterade frågor. I Örebro län finns ett samverkansforum som kallas Samhällsråd T där länsstyrelsen, polismyndigheten, landstinget och regionförbundet ingår. Genom Samhällsråd T samordnas länets brottsförebyggande och alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete. Regionförbundet Regionförbundet Örebro är samordnare för det regionala utvecklingsarbetet i regionen. Ett regionalt utvecklingsprogram har tagits fram, Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) i syfte att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. I strategin återfinns folkhälsa som ett av fem genomsyrande perspektiv. Utgångspunkt för folkhälso- och välfärdsarbetet är EUs sociala agenda som framhåller att sociala problem främst bör hanteras genom påverkan av grundorsakerna. 8

11 Framtagande av ett regionalt program för social välfärd pågick under år I programarbetet ska de utvecklingsområden som behöver prioriteras under perioden tydliggöras. Programmet ska ge en vägledning för regionförbundets arbete, men också stödja kommunerna och delar av landstinget i deras arbete att medverka till en regional utveckling av det sociala välfärdsområdet. Örebro universitet Örebro universitet är en viktig samarbetspartner för att länet ska ha en god position vad gäller kunskapsutveckling och forskning inom såväl hälsofrämjande och förebyggande insatser som vård och behandling. De ideella organisationerna De ideella organisationerna har en viktig roll i samhället. Både som opinionsbildare och genom sitt stöd till grupper med särskilda behov stimulerar de till och utför insatser som ökar medborgarnas förutsättningar till en bättre hälsa. Verksamheten kännetecknas av insatser inom området goda livsvillkor, genom arbete för delaktighet, ökat inflytande och socialt deltagande såväl som arbete med hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor. Övriga Utifrån den länsgemensamma struktur som tas fram är det önskvärt att även andra aktörer som berörs tar fram planer för folkhälsoinsatser eller integrerar folkhälsostrategier i redan befintliga planer och mål. Uppföljning Indikatorerna i folkhälsoplanen följs kontinuerligt och en uppföljning av folkhälsoplanen kommer att ske innan planen revideras. En utvärdering av avtalen kommer att ske tre år efter avtalens tecknande. Landstinget ansvarar för arbetet och det sker i samarbete med avtalsparterna. 9

12 Gemensamma mål för folkhälsan Under 2008 godkände riksdagen regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik, en uppföljning av propositionen Mål för folkhälsan från 2003 [1, 2]. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Denna struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar en överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. För att nå det övergripande målet krävs samverkan av flera samhällsaktörer, såsom kommuner, landsting och andra myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel De elva målområdena skiljer sig åt genom att de tre första handlar om strukturer på samhällsnivå medan de övriga främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 är målområdena grupperade i tre strategiska områden, där målområden som inbördes är beroende av varandra hanteras i ett sammanhang [3]. Goda livsvillkor Målområde 1 3 och delar av målområde 6. Syftet med detta strategiska målområde är skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön såväl i hemmet som i förskolan och skolan. I goda livsvillkor ingår också att nå en utbildningsnivå som ger möjlighet till ett arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. Vidare ingår möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället och tillgång till en hälso- och sjukvård på lika villkor [3]. 10

13 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Målområde Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid. Tillsammans kan livsmiljöerna fungera stödjande för att främja fysisk aktivitet goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Livsmiljöerna kan också utformas för att minska riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård spelar en roll inom alla nämnda målområden [3]. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområde 11 och delar av målområde 6. Samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och att minska skadeverkningar av överdrivet spelande [3]. 11

14 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer som framgår enligt nedanstående figur. Vissa av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället. Under linjen i modellen finns ålder, kön och arv som är faktorer som den enskilde inte kan påverka. Men faktorerna är betydelsefulla eftersom de ger oss olika förutsättningar. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt sammanhang, att ha känsla av delaktighet, trygghet och meningsfullhet är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen. Miljö Samhällsekonomiska strategier Boende Trafik Utbildning Alkohol Tobak Narkotika Matvanor Socialt stöd Jordbruk och livsmedel Fritid och kultur Sex och samlevnad Fysisk aktivitet Socialt nätverk Barns vuxenrelationer Socialtjänst Sömnvanor m.m. Arbetsmiljö Arbetslöshet Socialförsäkring Hälso- och sjukvård m.m. Ålder, kön och arv Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. (Källa: Bearbetad från Svanström/Haglund efter original av Dahlgren/Whitehead.) De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som handlar om levnadsvanor. Tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet påverkar vår hälsoutveckling. Varje enskild individ avgör valet av levnadsvanor. Valet är beroende av individens psykosociala resurser, livsvillkor och hur samhället är utformat. På nästa nivå finns livsvillkor som handlar om arbete, livsmedelsutbud, boendesituation, utbildningsmöjligheter samt hur hälso- och sjukvården fungerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati och miljöfrågor är alla viktiga för samhällets hälsoutveckling. Dessa faktorer är inte direkt påverkbara av individen utan är beroende av politiska beslut och den rådande samhällsstrukturens sätt att fungera. Levnadsvanor och livsstil påverkas av den miljö där människor lever och verkar: hemmet, skolan, boendet, arbetsplatsen och fritiden. Genom politiska beslut ökar förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer inom dessa områden, där individen får bättre förutsättningar att göra hälsosamma val. En bestående positiv utveckling av folkhälsan kräver insatser av individen själv, på grupp- och organisationsnivå, i lokalsamhället och nationellt. 12

15 Skydds- och riskfaktorer En skyddsfaktor är en faktor, miljö eller struktur som stärker människans förutsättningar och därmed innebär en minskad risk för nutida eller kommande ohälsa. En riskfaktor å andra sidan ökar risken för nutida eller kommande ohälsa, den kan vara ärftlig, social, ekonomisk eller miljömässig [3]. Den bästa hälsan har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer samtidigt som det är betydligt vanligare att ha dålig hälsa bland personer med många riskfaktorer. Både skydds- och riskfaktorer är ofta ospecifika, det vill säga de kan bidra till olika hälso- eller ohälsovariabler [5]. Ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete handlar därför ofta om att öka förekomsten av påverkbara skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna [3, 6]. I undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung ses ett klart samband mellan riskfaktorer och ökad risk för ohälsa samt skyddsfaktorer och minskad risk för ohälsa. Exempelvis hade 32 procent bland den vuxna befolkningen med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer dålig hälsa jämfört med endast två procent med dålig hälsa bland dem som hade få riskfaktorer och många skyddsfaktorer [7] Procent Antal riskfaktorer Antal skyddsfaktorer Figur 2: Andelen år med dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skyddsfaktorer. (Källa: Liv & hälsa 2008 Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadvanor, hälsa och vårdkontakter. Rapport nr 1, CDUST 2008.) Goda skolresultat är exempel på en viktig skyddsfaktor av ospecifik karaktär. Åtgärder på samhällelig och organisationsnivå som avser satsningar på utbildning för barn och ungdomar kan således påverka såväl livsvillkor som levnadsvanor. Därigenom kan effekt ges på såväl självkänsla som användning av tobak, alkohol och andra droger samt sexuellt risktagande [5, 6]. 13

16 Grundläggande begrepp Folkhälsa och folkhälsoarbete Hälsa De två huvudinriktningarna i synen på hälsa är den biomedicinska och den humanistiska. I den biomedicinska är hälsa frånvaro av sjukdom. Hälsa har fokus på diagnos, behandling och rehabilitering. I den humanistiska inriktningen är hälsa något annat än frånvaro av sjukdom [8]. Utgångspunkten är hälsa och betoningen ligger på individens handlingsförmåga eller oförmåga till handling. Ett folkhälsoperspektiv förenar de båda synsätten till en helhetssyn. I nedanstående figur beskrivs de två hälsobegreppens relation till varandra. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Figuren pekar på att upplevelsen av hälsa/ohälsa är något individuellt. Hälsa A Frisk Sjuk B Ohälsa Figur 3: Hälsa i ett helhetsperspektiv. (Källa: Förenkling efter förlaga i Katie Erikssons bok Hälsans idé.) 14

17 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Folkhälsoarbete kan delas upp i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Det hälsofrämjande arbetet definieras som den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den. För att nå ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina behov och förändra eller bemästra miljön [9]. I hälsofrämjande arbete är utgångspunkten det friska och hur detta ytterligare kan stärkas. Hälsofrämjande innebär att förbättra individens självupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) syftar till att förebygga sjukdom eller skador. Det sjukdomsförebyggande arbetet utgår från kunskaper om vad som skapar ohälsa. Preventionsnivåer Inom primär prevention ryms åtgärder som motverkar kända riskfaktorer och därmed förhindrar att sjukdom uppstår, till exempel vaccinering samt att motverka skadliga levnadsvanor. Med sekundär prevention avses tidig diagnos och behandling och tertiär prevention innebär rehabilitering efter sjukdom och skador för att minimera komplikationer [3]. 15

18 16

19 De preventiva och hälsofrämjande insatserna kan även delas in i universella, selektiva och indikerade. Universella folkhälsoinsatser är inriktade på att förhindra ohälsa eller stärka hälsan i hela befolkningen medan selektiva insatser är inriktade på grupper med riskfaktorer eller beteenden och indikerade insatser erbjuder behandling för individer med ohälsoproblem [5, 6]. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa, samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. I begreppet ingår också studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter, liksom folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper [8]. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tagits till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa är alltså inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Stora skillnader i hälsotillstånd mellan grupper i befolkningen är tecken på brister i folkhälsan [3]. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. De kan även vara riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Begreppet innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning [4]. Arena som plattform Med arena menas de sammanhang i samhället där människor träffas och har gemensamma intressen. Exempel är förskolan, skolan, hälso- och sjukvården, fritidssektorn, bostadsområdet och arbetsplatsen. Varje arena är en plattform för samverkan, exempelvis är skolan arena för elever, lärare, skolmåltidspersonal och skolhälsovård. Hälsofrämjande insatser utgår ofta från ett arenaperspektiv. 17

20 Olika perspektiv på folkhälsan Sverige har generellt sett en god folkhälsa. Medellivslängden fortsätter att öka och spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen [3, 7]. Emellertid har man kunnat se ökade klyftor i folkhälsan, framför allt under det senaste årtiondet. Trenden tyder på en ökning av klyftorna. Det är av stor vikt att de åtgärder som vidtas också förändrar de sociala strukturer som orsakar skillnaderna. Skillnaderna i hälsa kan framför allt märkas utifrån följande perspektiv; socioekonomisk ställning, genus, livslopp, etnicitet och geografi [3]. Socioekonomisk ställning Stor skillnad i inkomst i befolkningen ger en sämre hälsonivå i samhället än om inkomstskillnaden är liten [11]. Individens makt över sitt eget liv och sin ekonomi främjar hälsan. Ökade skillnader i hälsa mellan dem som har kort och lång utbildning har rapporterats från såväl svenska som internationella studier. Därutöver kommer nya skillnader i hälsa som följer på arbetslöshet och omstrukturering på arbetsmarknaden [11]. Genus Genus och kön är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som i sin tur har samband med materiella och kulturella resurser [12]. Genusaspekten beskriver de socialt och kulturellt skapade skillnaderna, d v s livsvillkor, självuppfattning och hur män och kvinnor blir betraktade, behandlade och definierade i samhället [13]. Könsaspekten beskriver de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. I arbetet för en förbättrad folkhälsa är det viktigt att utgå från ett genusperspektiv där man tar hänsyn till kvinnors och mäns olika sociala situation och grad av makt och inflytande. Livslopp Hälsan påverkas inte bara av bestämningsfaktorer i nutid. En stor del av ojämlikheten grundläggs under uppväxtåren. Det är därför angeläget att öka satsningar och stöd till barn och ungdomar [4]. Ett bra folkhälsoarbete är också viktigt bland äldre eftersom det kan ge stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov [4]. 18

21 Etnicitet I Sverige råder idag etnisk och kulturell mångfald. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda utomlands. Utrikes födda är en heterogen grupp med många olika bakgrunder och förutsättningar. Eftersom flertalet undersökningar visar att invandrade personer har sämre hälsa än infödda svenskar ska även det etniska perspektivet beaktas i folkhälsoarbetet. Vilka hälsoproblem som förekommer i olika grupper av utrikes födda varierar med levnadsförhållandena i ursprungslandet, migrationsprocessen och positionen i det svenska samhället [3, 14]. Geografi I de epidemiologiska undersökningar som genomförts av Örebro läns landsting har det konstaterats att hälsa och livsvillkor skiljer sig betydligt mellan länets kommuner. Det finns även stora skillnader inom kommunerna. 19

22 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län Den ojämlika hälsan Hälsan idag är inte jämlikt fördelad. Undersökningar visar att det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta folkhälsopolitiska beslut och arbeta med hälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa. Den folkhälsopolitiska rapporten visar tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor [3]. I Liv & hälsa undersökningen 2008 framkom stora skillnader i hälsa beroende på ålder, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor. Majoriteten av invånarna i åldern år i Örebro län angav sitt hälsostillstånd som bra eller mycket bra. Färre personer i hyreshusområden än i småhusområden skattade sin hälsa som god. Både mellan och inom de olika kommunerna i länet fanns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande [14]. I de socioekonomiskt mest missgynnade områdena hade barnen fyra gånger så många kariesangrepp i sina tänder som barn från de socioekonomiskt mest gynnade områdena [15]. Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att öka/stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ohälsotalet (genomsnittligt antal utbetalda dagar under en 12 månaders period med sjukpenning, rehabiliteringsersättning, förtidspension/sjukbidrag och förebyggande sjukpenning per person) var 2010 i Örebro län högre både för kvinnor och för män jämfört med riket. I alla länets kommuner har kvinnor ett högre ohälsotal än män [16]. Medellivslängden (mätt som ett medelvärde för åren ) i Örebro län var 83 år för kvinnor och 79 år för män. Högsta medellivslängden i länet hade kvinnor och män i Lekeberg. Den lägsta medellivslängden i Örebro län hade kvinnorna i Hallsberg och Lindesberg och männen i Ljusnarsbergs kommun [17]. 20

23 Andelen 80 år och äldre i Örebro län var i december 2010, 6 procent av den totala befolkningen. Högst andel 80 år eller äldre hade Ljusnarsberg, Laxå och Hällefors kommuner. Kumla, Lekeberg och Örebro kommuner uppvisade lägst andel 80 år och äldre [17]. Det är meningsfullt att arbeta med att främja hälsa även hos den äldre befolkningen. Större hälso- och samhällsekonomiska vinster görs ju fler hälsosamma år som lägg till livet. Såväl medellivslängden som andelen äldre i befolkningen ökar och gruppen äldre är mycket heterogen. Bland äldre finns allt ifrån de som har god hälsa även sent i livet till de som behöver omfattande kvalificerad vård och omsorg. En allt större grupp äldre är utrikes födda [18]. När det gäller folkhälsan för den äldre befolkningen står vi inför liknande utmaningar som för befolkningen i stort, nämligen ojämlikhet i hälsa. För att främja ett hälsosamt åldrande har följande fyra faktorer identifierats som betydelsefulla; social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor [3]. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv och till vilken grad medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar medför funktionshinder. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. Här redovisas några av de livsvillkorsfrågor som visat sig ha starkt samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet från undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung. Ekonomi Det var vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att inte klara av de löpande utgifterna. I Örebro kommuns hyreshusområden fanns den högsta andelen kvinnor som inte klarade av de löpande utgifterna och bland män återfanns den högsta andelen i Ljusnarsberg [14]. Det var även vanligare bland män än kvinnor och bland äldre än yngre att kunna skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp* inom en vecka. Andelen personer som inte kan det har i hela länet minskat något mellan undersökningarna år 2000 och Detta gäller både för kvinnor och för män [14]. *År 2000 ca kronor och kronor år 2004 och 2008 Barnfamiljer har en klart sämre ekonomisk situation än de som inte har hemmavarande barn. Mest besvärligt att få fram ett halvt basbelopp* på en vecka hade ensamstående kvinnor med barn [21]. 21

24 Trygghet Andelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad var betydligt högre bland kvinnor än män och högre bland äldre än yngre. Det var framförallt personer som bor i Örebro kommuns hyreshusområden eller innerstad som ibland avstod från att gå ut. Andelen länsbor år som av rädsla avstått från att gå ut har ökat mellan åren 2000 och 2008 både för kvinnor och män [14]. Bland länets elever var det, oavsett skolår, betydligt vanligare att pojkar kände sig trygga ute på stan och allmän på plats, än att flickor gjorde det [19]. Bland de personer som har ett arbete var det vanligare bland yngre att vara orolig för att förlora arbetet. Det fanns även stora variationer mellan länets kommuner. Andelen som var oroliga för att förlora arbetet ökade något mellan år 2000 och 2004 för att återigen minska 2008 [14]. Delaktighet Att kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa. Elever som känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. För Örebro län var det drygt en fjärdedel av alla flickor och pojkar i nian som tyckte att de ganska ofta eller nästan alltid fick vara med och påverka arbetsmiljön i skolan.[19]. Socialt stöd En något högre andel bland kvinnorna än bland männen svarade att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. En majoritet oavsett kön eller ålder anser sig ha tillgång till detta stöd. Den högsta andelen återfanns i ytterområden i Örebro kommun [14]. Framtidstro Det är vanligare bland män än kvinnor i alla åldergrupper att se optimistiskt på framtiden. I åldersgruppen år återfanns den största könsskillnaden. Yngre ser generellt mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre [14]. Bland skolungdomar var det något vanligare bland pojkar än bland flickor i skolår 7 att se ljust på framtiden men könsskillnaderna utjämnas bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet [19, 20]. 22

25 Levnadsvanor Levnadsvanor har i olika hög grad betydelse för folkhälsan. Skillnader i både levnadsvanor och hälsa har samband med faktorer som socioekonomisk tillhörighet, där hälsosamma levnadsvanor som goda matvanor, fysisk aktivitet och att inte röka är vanligare i resursstarka grupper [3]. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftast är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Tobaksbruk Tobaksbruk är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksbruk. Mellan år 1993 och 2000 sjönk andelen rökare i åldern år markant i länet. Mellan år 2000 och 2008 har andelen dagligrökare i åldern år fortsatt att minska för både kvinnor och män [14]. Fortfarande är rökning vanligare bland kvinnor i alla åldergrupper med undantag för åringarna [23]. Snusning är vanligare bland män. Det är framförallt män i åldersgruppen år som snusar [7]. Bland elever i skolår 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvaneundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [14, 20]. I Liv & hälsa ung 2011 noterades dock att andelen dagligrökare fortsätter att sjunka [19]. Av barnhälsovårdens statistik framgick att andelen mödrar som röker när barnet är fyra veckor är högre i länet än i landet i övrigt [22]. Alkoholkonsumtion Bland vuxna i länet är andelen riskkonsumenter av alkohol högst bland personer i åldersklassen år och sjunker sedan med stigande ålder och är som lägst bland de allra äldsta, oavsett kön. Ingen förändring har skett i andelen riskkonsumenter bland vuxna under perioden 2004 till Trenden bland elever i skolår 9 är att andelen icke-konsumenter av alkohol har ökat konstant [23]. Fysisk aktivitet Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, till exempel ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjocktarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet och frakturer. 23

26 24

27 Andelen fysiskt inaktiva på fritiden, mätt i andelen personer som rör sig på fritiden mindre än två timmar i veckan, har minskat mellan år 2000 och Under samtliga undersökningsår har det varit vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysiskt inaktiva [14]. Välfärdsbokslut 2010 för Örebro län visar att personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stillasittande livsstil återfanns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, personer med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige [23]. Välfärdsbokslutet visar även att pojkar i länet generellt är mer aktiva än flickor med undantag för flickor i skolår 9 i Degerfors, Lekeberg och Lindesberg. Andelen som tränar sjönk från skolår 7 till skolår 9 och ytterligare i gymnasiet. Andelen aktiva flickor har sjunkit de senaste åren medan andelen aktiva pojkar varit oförändrad [23]. Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000 [14]. Övervikt och fetma Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant [14, 23]. Bland ungdomar var övervikt och fetma vanligare hos pojkar än hos flickor. Andelen ungdomar med övervikt har ökat under de senaste åren, framförallt bland pojkar. Sedan 2004 registrerar barnavårdscentralerna i länet barnets BMI vid 4-års kontroll. Fler flickor än pojkar i 4-årsåldern var överviktiga [23]. 25

28 Hälsa Den psykiska ohälsan i Sverige är omfattande och man beräknar att procent av den svenska befolkningen lider av någon form av psykiska besvär, allt från lättare psykiska problem som exempelvis ängslan, oro och ångest till diagnostiserade psykiska sjukdomar. Framförallt kan en ökning av psykisk ohälsa konstateras bland unga kvinnor och flickor. Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. I ungdomsundersökningen Liv & hälsa ung framgick tydligt att det även finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan andra grupper, exempelvis mellan hörande elever och elever med hörselnedsättning [19, 20, 24]. *Hälsoindex för förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna andel ammade (enbart) vid 4-månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0 4 veckor, vaccinationstäckning MPR, andel barn med födelsevikt under gram. Andel som sökt vård för olycksfall/skada barn 0 1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) samt andel 4-åringar med ISO BMI-index>30 (barn med fetma). Ett sätt att mäta det allmänna hälsotillståndet är att ställa frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Män bedömde generellt sin hälsa som något bättre än kvinnor. En högre andel yngre än äldre bedömde sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökade något med stigande ålder [14]. Bland ungdomar var det genomgående en högre andel pojkar än flickor som angav att de mår bra eller mycket bra. Andelen som år 2011 uppgav att de mådde bra var högst i skolår 7 och lägst i år 2 på gymnasiet bland både pojkar och flickor [19]. Av barnhälsovårdens statistik och hälsoindex* för förskolebarn framgick att de flesta barn i länet mår bra [22]. Skolhälsovårdens data visar att detta även gäller barn och ungdomar i skolålder. 26

29 Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Men en grundläggande förståelse för att dessa samband finns är viktigt för att kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levandsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa har samband med om personen har ett arbete, har ekonomisk trygghet, inte känner sig nedlåtande behandlad och har tillgång till personligt stöd. Genom att välja goda levnadsvanor har individen själv möjligheter att påverka sina förutsättningar för en god hälsa. Eftersom ingen större skillnad mellan könen framträdde när det gäller dessa samband beskriver figuren förhållandet för både män och kvinnor. Förvärvsarbetande Arbetslös Ej orolig att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad Helt säkert personligt stöd Nej inget stöd Aldrig vanerökt Röker dagligen Motion minst 2 timmar per vecka Motion mindre än 2 timmar per vecka Underviktig Normalviktig Övervikt ej fetma Fetma Ej riskkonsument alkohol Riskkonsument alkohol Figur 4: Andel (procent) som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika levandsvanor och livsvillkor. Åldersjusterade värden för invånare år i Örebro län (Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.) 27

30 28

31 Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro län Utgångspunkten vid utformningen av folkhälsomål för Örebro län har varit det övergripande nationella folkhälsomålet med dess elva målområden, grupperade i tre strategiska områden i enlighet med 2010 års folkhälsopolitiska rapport (FHI), där det även fastställts att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom de övriga målområdena. För varje målområde finns en övergripande vision för länet samt exempel på hälso- och sjukvårdens roll inom målområdet. Länsmålen utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan. Vid formuleringen av länsmålen har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument. Dessutom finns bestämningsfaktorer och indikatorer för uppföljning av målen. För att målen ska bli bli meningsfulla måste de konkretiseras och följas upp på ett systematiskt sätt. I propositionen Mål för folkhälsan [2] görs bedömningen att uppföljning och utvärdering bör ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur ett etniskt perspektiv. Instrumenten Hälsa i bokslut och Välfärdsbokslut inom såväl landsting som kommuner i länet blir därför viktiga för att mäta hur hälsan utvecklas inom olika befolkningsgrupper. Andra användbara instrument är registerdata, befolkningsstudier, studier om bemötande och uppföljningar av vårdgarantin. Särskilt viktigt är att samverka så att data hos olika aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet tas tillvara, exempelvis data från skolhälsovården, landstingets mödra- och barnhälsovård samt tandvård. 29

32 Det strategiska området goda livsvillkor Av den nationella folkhälsopolitikens elva målområden omfattar det strategiska området goda livsvillkor målområden 1 till 3 samt delar av målområde 6 tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Goda livsvillkor främjas av att alla människor har möjligheten att få en bra start i livet. Viktiga samhällsbärare för att främja goda livsvillkor är myndigheter, landsting och regioner samt kommuner och ideella organisationer. Att ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen är en av utmaningarna för att främja goda livsvillkor. Ytterligare utmaningar är att skapa goda ekonomiska, fysiska, psykiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom de sociala trygghetssystemen. Det är även viktigt att stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande för i första hand ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre samt att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor [3]. 30

33 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhället och har inflytande över sin livssituation Länsmål: Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka. Alla ska bli respektfullt bemötta. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras. Folkbildningens, frivilligorganisationers samt folkrörelsers kompetens ska tas till vara i demokratiprocessen. Möjlighet till delaktighet i förenings- och kulturaktiviteter ska öka. Nya fysiska och virtuella mötesplatser ska skapas och befintliga utvecklas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla människovärdesprincipen vilket innebär att alla patienter och närstående ska bemötas med respekt och omtanke [26]. Alla länsinvånare ska ha tillgång till så ändamålsenlig information som möjligt om landstingets verksamheter. De förtroendevalda ska söka en djupare kunskap om befolkningens behov och förväntningar [27]. Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om människor upplever att de inte har möjlighet att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Ett samhälle som är demokratiskt står för alla människors lika värde med samma möjligheter att ha inflytande och vara delaktiga [23]. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder [23, 25]. På samma sätt som idag är det i framtiden viktigt att minska diskriminering genom att skapa förutsättningar för påverkan av värderingar, attityder och beteenden. Det är angeläget att undersöka villkoren för ungas delaktighet och inflytande. Det behövs åtgärder för att stärka förutsättningarna för deltagande, delaktighet och stöd för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning [3]. För att nå det övergripande nationella målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. Detta i första hand för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Angeläget är också att satsa på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 31

34 Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Vision: Alla invånare i Örebro län känner ekonomisk och social trygghet Hela befolkningen ska erbjudas en hälso- och sjukvård på lika villkor. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar för de grupper som inte själva kan uttrycka sina behov [26]. Hälso- och sjukvården deltar i arbetet för kvinnofrid. Länsmål: Sysselsättning, företagande och hållbar tillväxt ska öka. Mellan olika socioekonomiska grupper ska skillnaden i andelen sysselsatta och skillnaden i sysselsättningsgrad minska. Andelen ungdomar i arbete och utbildning ska öka. Kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete. Andelen hushåll med låga inkomster eller beroende av försörjningsstöd ska minska. Barnfattigdomen ska minska. Utbildningsnivån ska höjas, skillnader i utbildningsnivå ska minska och fler elever ska uppnå kunskapsmålen. Den socioekonomiska segregationen ska minska. Alla länsinvånare ska ha rätt till ett boende. Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva, bo och arbeta på likvärdiga villkor som övriga invånare. Alla länsinvånare ska uppleva trygghet och säkerhet i hem och utemiljö. Det finns ett samband mellan god folkhälsa och samhällen som präglas av ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa [23]. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är fundamentalt för ett välfärdssamhälle, dels ur samhällsekonomisk synpunkt men även för att sysselsättning är starkt relaterad till hälsa och välbefinnande [1]. Ekonomisk stress och social otrygghet är på motsvarande sätt relaterad till ohälsa, framför allt psykisk ohälsa. Så länge dessa livsvillkor är ojämlikt fördelade leder detta till ökad ojämlikhet i hälsa. Att vara utsatt för våld i nära relationer kan leda till ohälsa i form av såväl skador som depression, ångest, somatiska besvär och sexuell ohälsa [28]. Mycket talar för att det är såväl ekonomiskt och hälsomässigt fördelaktigt att ha möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Samtidigt behövs insatser på samhällelig nivå, som ett väl fungerande socialförsäkringssystem, som kan träda in under perioder i händelse av till exempel sjukdom, olyckor och arbetslöshet [1]. Vidare behövs utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter under olika perioder av livet, sociala tjänster av hög kvalitet och en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer [23]. 32

35 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision: Alla barn och ungdomar i Örebro län känner trygghet och lever under goda uppväxtvillkor Länsmål: Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om barnets rättigheter. Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas utifrån behov i att ge barnen ett tryggt, aktivt och utvecklande liv. Samverkan mellan alla som arbetar med att stödja barns uppväxt ska öka. Skolan ska ge trygghet, vilja och lust att lära samt främja elevers utveckling och hälsa. Framtidstron bland barn och unga ska öka. Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras. Inga unga ska försöka ta sitt liv. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, eftersom det har visat sig att hälsan under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. För att skapa trygga och goda uppväxtvillkor är miljön i hemmet, förskolan och skolan samt barns kompetenser viktiga faktorer att påverka. Genom tidiga insatser som inverkar positivt på familjeförhållanden och skolförhållanden kan barn och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minskas. Satsningar på utbildning är ett av de viktigaste sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn [29]. Samtidigt är en god hälsa en viktig förutsättning för lärande, lärande och hälsa växelverkar således [6]. Hälso- och sjukvården erbjuder stöd i föräldraskap och förebygger fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn. Samverkan sker bland annat inom familjecentralerna [27, 33, 34]. Hälso- och sjukvården är skyldig att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa [35]. Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor, där hemmet, förskolan, skolan och fritiden är viktiga arenor. En god relation mellan barn och föräldrar/vårdnadshavare är en stark skyddsfaktor för barnen och minskar riskbeteenden och risk för hälsoproblem. Föräldrastöd syftar till att öka kunskap hos föräldrar om barns utveckling och hälsa samt att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Övergripande nationellt mål är att alla föräldrar ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov [30]. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter räknas varje människa under 18 år som barn. Barnkonventionen är en del av folkrätten. Den slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska komma i främsta rummet, varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att skyddas från våld och från att bevittna våld. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne [31, 32]. 33