Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål

Transkript

1 Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp.

2 INNEHÅLL SAMVERKAN FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA... 3 SAMVERKAN I ÖREBRO LÄN... 3 Samverkan i länsdelarna... 3 Samverkan på länsnivå... 3 AVTAL...4 VEM GÖR VAD I FOLKHÄLSOARBETET?... 4 Kommunerna... 4 Landstinget...4 Länsstyrelsen... 4 Regionförbundet... 5 Örebro universitet... 5 De ideella organisationerna... 5 Övriga... 6 UPPFÖLJNING... 6 GEMENSAMMA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN... 7 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER... 9 SKYDDS- OCH RISKFAKTORER FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OLIKA PERSPEKTIV PÅ FOLKHÄLSAN LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA I ÖREBRO LÄN DEN OJÄMLIKA HÄLSAN LIVSVILLKOR LEVNADSVANOR HÄLSA SAMBAND MELLAN LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA GEMENSAMMA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN I ÖREBRO LÄN DET STRATEGISKA OMRÅDET GODA LIVSVILLKOR Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor DET STRATEGISKA OMRÅDET HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Målområde 5 Miljöer och produkter Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7 Skydd mot smittspridning Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Målområde 9 Fysisk aktivitet Målområde 10 Matvanor och livsmedel DET STRATEGISKA OMRÅDET ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Målområde 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel REFERENSER

3 SAMVERKAN FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA För att uppnå folkhälsomålen för länet är samverkan en grundläggande förutsättning. Kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet, men en rad andra myndigheter och organisationer har inom sitt verksamhetsområde ansvar som berör ett eller flera av folkhälsans målområden. Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län är utarbetad inom Nämnden för folkhälsa och beslutas av landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren Utifrån denna plan tar landstinget initiativ till samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund. Med utgångspunkt i detta dokument skapas vid behov särskilda utvecklingsgrupper för att utreda och analysera specifika folkhälsofrågor. Avsikten är även att folkhälsoplanen ska åtföljas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet. Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att: Samverka för en god hälsoutveckling Angripa den ojämlika fördelningen av hälsa Verka för en god hälsa hos barn och ungdomar Verka för ett hälsosamt åldrande Stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet SAMVERKAN I ÖREBRO LÄN Samverkan i länsdelarna För att skapa större samverkan och gemensam syn på folkhälsans målområden på den lokala nivån finns forum för dialog i länsdelarna. Forum där politiker från både landstingets folkhälsonämnd och kommunerna möts och diskuterar aktuella frågor som rör folkhälsan i länsdelen. Till dessa är även ansvariga tjänstemän för folkhälsoarbetet anknutna. Verksamhetsansvariga och företrädare för andra aktörer adjungeras vid behov. Genom den lokala förankringen blir det tydligare vilka folkhälsofrågor och länsmål som ska prioriteras i respektive länsdel och lokalt i kommunen. Som start för det länsdelsgemensamma arbetet bör en brett förankrad konferens hållas. Utgångspunkt är folkhälsoplan och syftet med konferensen är att ta fram gemensamma strukturer och strategier för folkhälsoarbetet i länsdelen. Samverkan på länsnivå På länsnivå behöver en övergripande diskussion föras som vilar på folkhälsoplan Detta kan ske vid en länsgemensam och brett förankrad konferens. Syftet med en sådan konferens är att presentera de folkhälsopolitiska strategiområdena och dess mål för länet, lyfta och diskutera olika regionala aktörers arbete och dess betydelse för länet och det lokala 3

4 folkhälsoarbetet. Deltagare kan vara landstinget, Länsstyrelsen, Regionförbundet, polismyndigheten m.fl. AVTAL Folkhälsoplan ska ligga som grund till förnyade samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och kommunerna i länet samt Örebro läns idrottsförbund. Därtill kan det komma att tecknas avsiktsförklaringar om samverkan mellan landstinget och flera olika länsorganisationer. Utöver dessa formaliserade samverkansformer inom folkhälsoområdet finns övriga samarbeten som direkt eller indirekt berörs av folkhälsoplan VEM GÖR VAD I FOLKHÄLSOARBETET? Kommunerna Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ligger under det primärkommunala ansvaret. Till dessa hör bland annat förskola, skola och service till äldre. Kommunernas folkhälsoplaner, -strategier och -mål fungerar som motor och drivkraft i det lokala arbetet. Genom dessa kan folkhälsoarbetet få större legitimitet och ge struktur och stöd åt arbetet. Välfärds- och hälsobokslut och andra verktyg är viktiga för uppföljning och planering av det lokala arbetet. Landstinget Örebro läns landsting ansvarar för stöd till och utveckling av det lokala folkhälsoarbetet utifrån avtal som sluts med länets kommuner och ideella organisationer. Landstinget tar även fram underlag till den egna verksamheten och till övriga aktörer, detta sker i form av regelbundna befolkningsundersökningar samt registerdata. I landstinget antas en strategiplan som visar vilka insatser som ska genomföras inom landstingets ansvarsområden för att uppnå länsmålen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar i samhället så att hela befolkningen kan få en god hälsa på lika villkor. Folkhälsa handlar om allt från människors egna val och vanor till sådant som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Länsstyrelsen arbetar särskilt med folkhälsoområden som jämställdhet, integration, miljö, bostadsplanering, sociala förutsättningar, antidiskriminering samt alkohol- och drogrelaterade frågor. Genom Samhällsråd T samordnas länets ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete. I Samhällsråd T ingår Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Örebro läns landsting samt Regionförbundet i Örebro län. Landshövdingen är ordförande i rådet där länssamordnaren är föredragande i ANDT-frågorna och Polismyndigheten i de brottsförebyggande frågorna. Parterna förankrar arbetet i respektive organisation, ger mandat för och bidrar i vissa fall med resurser för genomförandet av särskilda insatser. Rådet sammanträder två gånger per halvår. 4

5 Till rådet finns även en referensgrupp som rymmer representation från landstingsstyrelsen, regionstyrelsen, polisstyrelsen, kommunstyrelserna samt representanter för den ideella sektorn. Regionförbundet Regionförbundet Örebro är samordnare för det regionala utvecklingsarbetet i regionen. Ett regionalt utvecklingsprogram har tagits fram, regional utvecklingsstrategi, RUS, där syftet är att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. I strategin återfinns folkhälsa som ett av fem genomsyrande perspektiv. Utgångspunkt för folkhälso- och välfärdsarbetet är EU:s sociala agenda som anger att sociala problem främst bör hanteras genom påverkan av grundorsakerna. Medel som anges för att nå sociala mål och för att ge goda förutsättningar för ett gott liv under hela livstiden är att skapa en god ekonomi med stärkt utbildningsnivå och fler arbetstillfällen [1]. Framtagande av ett regionalt program för social välfärd pågår under år Under programarbetet ska de utvecklingsområden som behöver prioriteras under perioden tydliggöras. Programmet ska vara en vägledning för regionförbundets arbete, men också stödja kommunernas och delar av landstingets arbete att bidra till en regional utveckling av det sociala välfärdsområdet. Avsikten är att programmet ska bidra till att skapa en tydlighet i olika aktörers roller och att programmets prioriteringar blir förankrade inom medlemsorganisationerna genom delaktighet. Arbetet inom enheten för Social välfärd är inriktat på att stödja den samverkan som är nödvändig för att klara regionens samlade vårduppdrag. En del av detta arbete är att följa och underlätta införandet av nya riktlinjer och resultat av forskningsrön inom de prioriterade områdena barn och unga samt äldre. Samarbete krävs mellan länets kommuner och landstinget men också kommunerna emellan. Detta sker i politiker- och tjänstemannagrupper samt genom nätverk av olika verksamhetsföreträdare inom socialtjänsten. Örebro universitet Örebro universitet är en annan viktig samarbetspartner för att länet ska ha en god position vad gäller kunskapsutveckling och forskning inom såväl hälsofrämjande och förebyggande insatser som vård och behandling. De ideella organisationerna De ideella organisationerna har en lång tradition och viktig roll i samhället där de är självständiga och viktiga aktörer för samhällsutvecklingen. Både som opinionsbildare och genom sitt stöd till grupper med särskilda behov stimulerar de till och utför insatser som ökar medborgarnas förutsättningar till en bättre hälsa. Insatser inom området goda livsvillkor, genom arbetet för delaktighet, ökat inflytande och socialt deltagande, såväl som arbete med mer hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor kännetecknar sektorns verksamhet. 5

6 Övriga Utifrån den länsgemensamma struktur som tas fram skulle det vara önskvärt att även andra aktörer som berörs tar fram planer för folkhälsoinsatser eller integrerar folkhälsostrategier i redan befintliga planer och mål. UPPFÖLJNING Indikatorerna i folkhälsoplanen följs kontinuerligt och en uppföljning av folkhälsoplanen kommer att ske innan revidering av planen. Utvärdering av avtalen kommer att ske tre år efter avtalens tecknande. Landstinget ansvarar för arbetet men det sker i samarbete med avtalsparterna. 6

7 GEMENSAMMA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Våren 2003 godkände riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan [2]. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Denna struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar en överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. För att nå det övergripande målet krävs samverkan av flera samhällsaktörer, såsom kommuner, landsting och andra myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexuell och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel De elva målområdena skiljer sig åt genom att de tre första handlar om strukturer på samhällsnivå medan de övriga främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 är målområdena grupperade i tre strategiska områden, där målområden som inbördes är beroende av varandra hanteras i ett sammanhang [3]. De tre strategiska områdena är: Goda livsvillkor. Målområde 1-3 och delar av målområde 6. Syftet med detta strategiska målområde är skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön såväl i hemmet som i förskolan och skolan (målområde 3). I goda livsvillkor ingår också att nå en utbildningsnivå som ger möjlighet till ett arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). Vidare ingår möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället (målområde 1) och tillgång till en hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6) [3]. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor. Målområde Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4), den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). Tillsammans kan livsmiljöerna fungera stödjande för att främja fysisk aktivitet (målområde 9) goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också utformas för att minska riskerna för smittspridning (målområde 7) olycksfall och våld (målområde 5). En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla nämnda målområdena [3]. 7

8 Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Målområde 11 och delar av målområde 6. Samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och att minska skadeverkningar av överdrivit spelande [3]. 8

9 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Hälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer som framgår enligt nedanstående figur. Vissa av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället. Under linjen i modellen finns ålder, kön och arv som är faktorer som den enskilde inte kan påverka. Men faktorerna är betydelsefulla eftersom de ger oss olika förutsättningar. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt sammanhang, att ha känsla av delaktighet, trygghet och meningsfullhet är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen. De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som handlar om levnadsvanor. Tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet påverkar vår hälsoutveckling. Varje enskild individ avgör valet av levnadsvanor. Valet är beroende av individens psykosociala resurser, livsvillkor och hur samhället är utformat. På nästa nivå finns livsvillkor som handlar om arbete, livsmedelsutbud, boendesituation, utbildningsmöjligheter samt hur hälso- och sjukvården fungerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati och miljöfrågor är alla viktiga för samhällets hälsoutveckling. Dessa faktorer är inte direkt påverkbara av individen utan är beroende av politiska beslut och den rådande samhällsstrukturens sätt att fungera. Levnadsvanor och livsstil påverkas av den miljö där människor lever och verkar: hemmet, skolan, boendet, arbetsplatsen och fritiden. Genom politiska beslut ökar förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer inom dessa områden, där individen får bättre förutsättningar att göra hälsosamma val. En bestående positiv utveckling av folkhälsan kräver insatser av individen själv, på grupp- och organisationsnivå, i lokalsamhället och nationellt. Figur: Hälsans bestämningsfaktorer 9

10 SKYDDS- OCH RISKFAKTORER En skyddsfaktor är en faktor, miljö eller struktur som stärker människans förutsättningar och därmed innebär en minskad risk för nutida eller kommande ohälsa. En riskfaktor å andra sidan ökar risken för nutida eller kommande ohälsa. Den bästa hälsan har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer samtidigt som det är betydligt vanligare att ha dålig hälsa bland personer med många riskfaktorer. 10

11 FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Hälsa: De två huvudinriktningarna i synen på hälsa är den biomedicinska och den humanistiska. I den biomedicinska är hälsa frånvaro av sjukdom. Hälsa har fokus på diagnos, behandling och rehabilitering. I den humanistiska inriktningen är hälsa något annat än frånvaro av sjukdom [4]. Utgångspunkten är hälsa och betoningen ligger på individens handlingsförmåga eller oförmåga till handling. Ett folkhälsoperspektiv förenar de båda synsätten till en helhetssyn. I nedanstående figur beskrivs de två hälsobegreppens relation till varandra. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Figuren pekar på att upplevelsen av hälsa/ohälsa är något individuellt. Hälsa Frisk Sjuk Ohälsa Figur: Hälsa i ett helhetsperspektiv Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Folkhälsoarbete kan delas upp i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Det hälsofrämjande arbetet definieras som den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den. För att nå ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina behov och förändra eller bemästra miljön [5]. I hälsofrämjande arbete är utgångspunkten det friska och hur detta ytterligare kan stärkas. Hälsofrämjande innebär att förbättra individens självupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. 11

12 Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) syftar till att förebygga sjukdom eller skador. Det sjukdomsförebyggande arbetet utgår från kunskaper om vad som skapar ohälsa. Arbetet riktas mot befolkningen i allmänhet, men framförallt mot riskgrupper på följande tre nivåer: Primär prevention: åtgärder som förhindrar att sjukdom överhuvudtaget uppstår, t ex vaccinering, samt att motverka skadliga livsstilar. Sekundär prevention: innefattar tidig diagnos och behandling. Tertiär prevention är rehabilitering efter sjukdom och skador. Folkhälsovetenskap: Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa, samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. I begreppet ingår också studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter, liksom folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper [6]. Folkhälsa: Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tagits till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa är alltså inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Stora skillnader i hälsotillstånd mellan grupper i befolkningen är tecken på brister i folkhälsan [6]. Folkhälsoarbete: Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. De kan även vara riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Begreppet innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning [6]. Arena som plattform: Med arena menas de platser i samhället där människor träffas och har gemensamma intressen. Exempel är skolan, hälso- och sjukvården, bostadsområdet och arbetsplatsen. Varje arena är en plattform för samverkan, exempelvis är skolan arena för elever, lärare, skolmåltidspersonal och skolhälsovård. Samverkande aktörer kan vara frivilligorganisationer, primärvård, ungdomsgårdar m fl. Hälsofrämjande insatser utgår ofta från ett arenaperspektiv. Universella insatser för folkhälsa är inriktade på hela befolkningen i en viss åldersgrupp medan riktade insatser är inriktade på riskgrupper och indikerade insatser erbjuder behandling för individer med problem. 12

13 OLIKA PERSPEKTIV PÅ FOLKHÄLSAN Sverige har generellt sett en god folkhälsa. Medellivslängden fortsätter att öka och spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen [3, 7]. Emellertid har man kunnat se ökade klyftor i folkhälsan, framför allt under det senaste årtiondet. Trenden tyder snarast på en ökning av dessa skillnader. Det är av stor vikt att de åtgärder som vidtas också förändrar de sociala strukturer som orsakar skillnaderna. Skillnaderna i hälsa kan framför allt märkas utifrån följande perspektiv; socioekonomisk ställning, genus, livslopp, etnicitet och geografi/sociografi [3]. Socioekonomisk ställning: Stor skillnad i inkomst i befolkningen ger en sämre hälsonivå i samhället än om inkomstskillnaden är liten [8]. Individens makt över sitt eget liv och sin ekonomi främjar hälsan. Ökade skillnader i hälsa mellan dem som har kort och lång utbildning har rapporterats från såväl svenska som nationella studier. Därutöver kommer nya skillnader i hälsa som följer på arbetslöshet och omstrukturering på arbetsmarknaden [8]. Genus: Genus och kön är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som i sin tur har samband med materiella och kulturella resurser [9]. Genusaspekten beskriver de socialt och kulturellt skapade skillnaderna, d v s livsvillkor, självuppfattning och hur män och kvinnor blir betraktade, behandlade och definierade i samhället [10]. Könsaspekten beskriver de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. I arbetet för en förbättrad folkhälsa är det viktigt att utgå från ett genusperspektiv där man tar hänsyn till kvinnors och mäns olika sociala situation och grad av makt och inflytande. Livslopp: Hälsan påverkas inte bara av bestämningsfaktorer i nutid. En stor del av ojämlikheten grundläggs under uppväxtåren. Det är därför angeläget att öka satsningar och stöd till barn och ungdomar [6]. Ett bra folkhälsoarbete är också viktigt bland äldre eftersom det kan ge stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov [6]. Etnicitet: I Sverige råder idag etnisk och kulturell mångfald. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda utomlands. Eftersom flertalet undersökningar visar att invandrade personer har sämre hälsa än infödda svenskar ska det etniska perspektivet beaktas i folkhälsoarbetet. Geografi-sociografi: I de epidemiologiska undersökningar som genomförts av Samhällsmedicinska enheten har det konstaterats att hälsa och livsvillkor skiljer sig betydligt mellan länets kommuner. Det finns även stora skillnader inom kommunerna. Den sämsta hälsan finns bland invånare i vissa av kommunernas bostadsområden och i de kommuner som drabbats hårdast av arbetslöshet. 13

14 LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA I ÖREBRO LÄN DEN OJÄMLIKA HÄLSAN Hälsan idag är inte jämlik fördelad. Undersökningar visar att det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och arbeta med hälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa. Folkhälsopolitiska rapporten [3] visar tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor [3]. Liv & hälsa undersökningen år 2008 visade att det finns stora skillnader i hälsa beroende på ålder, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor. Andelen invånare år i Örebro län som år 2008 angav sitt hälsostillstånd som bra eller mycket bra var 74 procent för männen och 70 procent för kvinnorna. Variationer i hälsoläget mellan åldersgrupper, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor är stor. Exempelvis varierade den åldersjusterade andelen män och kvinnor med bra eller mycket bra hälsa mellan 63 procent (hyreshusområden i Örebro kommun) och 78 procent (småhusområden i Örebro kommun). Att färre personer i hyreshusområden än i småhusområden anger god hälsa kunde konstaterades redan 1993, då en första befolkningsundersökning om hälsoläget genomfördes i länet. Även mellan de olika kommunerna i länet finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande [11]. Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Således gäller det att stärka så kallade skyddsfaktorer och reducera eventuella riskfaktorer. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att öka/stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En skydds- eller riskfaktor indikerar en minskad eller en ökad risk för ohälsa. I Liv & hälsa 2008 och Liv & hälsa ung 2009 ses ett klart samband mellan dessa. Ohälsotalet (genomsnittligt antal utbetalda dagar under en 12 månaders period med sjukpenning, rehabiliteringsersättning, förtidspension/sjukbidrag och förebyggande sjukpenning per person) är i Örebro län i ålder 20-64år 43 dagar per kvinna och 29 per man (riket: Kvinna 38 och man 26 dagar ). Lägst ohälsotal har Örebro kommun med 26 dagar för män och 36 för kvinnor och högst har Ljusnarsbergs kommun med 52 dagar för män och 74 för kvinnor. I alla länets kommuner har kvinnor ett högre ohälsotal än män [12]. Medellivslängden (mätt som ett medelvärde för åren ) i Örebro län är för kvinnor 83 år och 79 år för män. Högsta medellivslängden i länet har kvinnor och män i Lekeberg, 84 14

15 respektive 81 år. Den lägsta medellivslängden i Örebro län har kvinnorna i Hallsberg och Lindesberg, 82 år och männen i Ljusnarsbergs kommun, 75 år [13]. Andelen 80 år och äldre i Örebro län var i december 2010, 6 procent av den totala befolkningen (5 procent i riket). Högst andel 80 år eller äldre har Ljusnarsberg, Laxå och Hällefors kommuner (8 procent). Kumla, Lekeberg och Örebro kommuner uppvisar lägst andel 80 år eller äldre (5 procent) [13]. LIVSVILLKOR Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv och till vilken grad de medfödda/förvärvade funktionsnedsättningar medför funktionshinder. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. Här redovisas några av de livsvillkorsfrågor som visat sig ha starkt samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet från Liv och hälsa undersökningar 2000, 2004 och I Liv och hälsa undersökningen 2008 framkom att bland män och kvinnor har sex procent under minst tre månader de senaste tolv månaderna haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Det är vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att inte klara av de löpande utgifterna. I Örebro kommuns hyreshusområden finns den högsta andelen kvinnor (15 procent) som inte klarar av de löpande utgifterna och bland män återfinns den högsta andelen i Ljusnarsberg (nio procent) [11]. Det är även vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp * inom en vecka. Andelen personer som inte kan skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp har i hela länet minskat något mellan undersökningarna år 2000 och 2008, från 31 till 27 procent bland kvinnor och från 25 till 19 procent bland män [11]. Andelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att blir överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad är betydligt högre bland kvinnor än bland män och högre bland äldre än bland yngre. Andelen länsbor år som är rädda för att gå ut har ökat mellan åren 2000 och 2008 både för kvinnor och män, från 21 till 28 procent bland kvinnor och från sex till nio procent bland män [11]. I Liv & hälsa ung ställdes år 2009 ett antal frågor om trygghet vilket visade att pojkar genomgående är mer trygga än flickor. Endast 44 procent bland flickorna i årskurs nio känner sig alltid trygga ute på stan, på allmän plats medan 64 procent av pojkarna alltid känner sig trygga [14]. Bland de personer som har ett arbete är det vanligare bland yngre att vara orolig att förlora arbetet. Det finns även stora variationer mellan länets kommuner. Andelen som var oroliga att förlora arbetet ökade något mellan år 2000 och 2004 för att återigen minska 2008 [11]. * År 2000 ca kronor och kronor år 2004 och

16 En något högre andel bland kvinnorna än bland männen svarade i den senaste Liv & hälsa undersökningen (2008) att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. En majoritet oavsett kön eller ålder anser sig ha tillgång till detta stöd. Den högsta andelen återfinns i ytterområden i Örebro kommun [11]. Det är vanligare bland män i alla åldergrupper att se optimistiskt på framtiden. I åldersgruppen år återfinns den största könsskillnaden. Yngre ser generellt sett mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre [11]. Bland skolungdomar är vanligast bland pojkar i skolår 7 att se ljust på framtiden men könsskillnaderna utjämnas bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet [11,14]. Barnfamiljer har en klart sämre ekonomisk situation än de som inte har hemmavarande barn. Mest besvärligt har ensamstående kvinnor med barn där sju av tio inte klarar av att få fram ett halvt basbelopp * på en vecka [15]. Av barnhälsovårdens statistik och hälsoindex ** för förskolebarn år 2009 framgår att de flesta barn i länet mår bra. Resultaten från hela Örebro län visar ett hälsoindex på 89 procent. Hälsoindex för förskolebarn antyder dock en sämre hälsa för barn utanför Örebro. Nora har ett hälsoindex som är bland det högsta i länet, 92 procent [16]. LEVNADSVANOR Levnadsvanor har i olika hög grad betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftast är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Mellan år 1993 och 2000 sjönk andelen rökare i åldern år markant i länet. Mellan år 2000 och 2008 har andelen dagligrökare i åldern år fortsatt att minska för både kvinnor och män [11]. Fortfarande är rökning vanligare bland kvinnor i alla åldergrupper med undantag för åringarna [17]. Bland elever i årskurs 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvaneundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [11]. Av barnhälsovårdens statistik år 2009 framgår att andelen mödrar som röker är högre i länet än i landet i övrigt. Vid fyra veckors ålder (barn födda 2009) rökte 6,1 procent av mödrarna i Örebro län mot 5,5 procent för landet i övrigt [16]. * År kronor ** Hälsoindex för förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna andel ammade (enbart) vid 4-månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0-4 veckor, vaccinationstäckning MPR, andel barn med födelsevikt under gram. Andel som sökt vård för olycksfall/skada barn 0-1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) samt andel 4-åringar med ISO BMI-index>30 (barn med fetma) 16

17 I länet är andelen riskkonsumenter av alkohol högst bland personer i åldersklassen år (cirka 13 procent) och minskar sedan till 2 procent bland åringarna oavsett kön. Ingen förändring har skett i andelen riskkonsumenter bland vuxna under perioden 2004 till Trenden bland elever i årskurs nio är att andelen icke-konsumenter har ökat konstant från 23 procent år 1999 till procent år 2009 [11]. Bland ungdomar i årskurs 9 i Örebro län var 10 procent riskkonsumenter och i gymnasiet år 2 var andelen 20 procent riskkonsumenter av alkohol [17]. Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, t ex ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjocktarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet och frakturer. Andelen fysiskt inaktiva på fritiden, mätt i andelen personer som rör sig på fritiden mindre än två timmar i veckan, har minskat mellan år 2000 och Under samtliga undersökningsår har det varit vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysisk inaktiva [11]. Både bland kvinnor och män finns tydliga socioekonomiska skillnader i fysisk aktivitet. Personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stillasittande livsstil återfinns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, personer med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige [17]. Pojkar i länet är generellt mer aktiva än flickor med undantag för flickor i skolår 9 i Degerfors, Lekeberg och Lindesberg. Totalt i länet når inte 34 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna upp till rekommenderad omfattning fysisk aktivitet på fritiden. Andelen som tränar sjunker från skolår sju till skolår nio och ytterligare i gymnasiet. Andelen aktiva flickor har sjunkit de senaste åren medan andelen aktiva pojkar är oförändrat. En särskild riskgrupp är de 12 procent ungdomar som uppger att de sällan eller aldrig tränar på sin fritid [17]. Bland döva och hörselskadade ungdomar är det endast 56 procent av pojkarna som på sin fritid tränar minst två ggr/v, vilket kan jämföras med 76 procent bland pojkar utan hörselnedsättning. För flickor är skillnaden inte lika uttalad [18]. Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000, från elva procent för både män och kvinnor till fem respektive åtta procent för kvinnor och män år 2008 [11]. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. År 2008 var 51 procent av kvinnorna i åldern år i Örebro län överviktiga (BMI =25). Motsvarande andel för män var 61procent. Andelen med fetma (BMI =30) i samma åldersgrupp var 16 procent bland kvinnorna och 15 procent bland männen. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant [11,17]. Bland ungdomar är övervikt och fetma vanligare hos pojkar än hos flickor. Andelen ungdomar med övervikt har ökat under de senaste åren, framförallt bland pojkar. Andelen ungdomar i länet som inte äter frukost varje dag har ökat under de senaste åren [17]. 17

18 Sedan 2004 registrerar barnavårdscentralerna i länet barnets BMI vid 4-års kontrollen. Av 4- åringarna år 2009 var 13,1 procent överviktiga varav 2,9 procent hade fetma. Fler flickor (13,6 procent) än pojkar (12,6 procent) är överviktiga [16]. HÄLSA Den psykiska ohälsan i Sverige är omfattande och man beräknar att procent av den svenska befolkningen lider av någon form av psykiska besvär, allt från lättare psykiska problem som t.ex. ängslan, oro och ångest till diagnostiserade psykiska sjukdomar. Framförallt kan en ökning ses av psykisk ohälsa bland unga kvinnor och flickor. Ett sätt att mäta det allmänna hälsotillståndet är att ställa frågan: Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd?. Den svarande får då välja ett av fem svarsalternativ från Mycket bra till Mycket dåligt. Detta var ett av de mått som användes i Liv & hälsa undersökningarna år och Männen bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män i åldern år som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra var 74 procent år Motsvarande andel bland kvinnorna var 70 procent. En högre andel yngre än äldre bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Anmärkningsvärt är att även i den äldsta åldersgruppen år bedömer ungefär hälften sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökar något med stigande ålder. Bland pensionärer år bedömer ungefär var tionde man och kvinna sin hälsa som dålig eller mycket dålig medan fyra procent gör det i åldersgruppen år [11]. Stora variationer förekommer dock i hälsoläget mellan åldergrupper, geografiska områden samt mellan grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor. Exempelvis varierade den åldersjusterade andelen män och kvinnor med bra eller mycket bra hälsa mellan 63 procent (hyreshusområdena i Örebro kommun och 78 procent (småhusområdena Örebro kommun). Detta förhållande, att färre personer i hyreshusområden än småhusområden, anger god hälsa konstaterades redan år 1993 då den första befolkningsundersökningen om hälsoläget genomfördes i länet. Bland ungdomar är det genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som år 2009 uppgav att de mådde bra var högst i skolår 7 och lägst i skolår 9 bland både pojkar och flickor. Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. I ungdomsundersökningen Liv & hälsa ung framgår det även tydligt att det finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan andra grupper, exempelvis mellan hörande elever och elever med hörselnedsättning [11]. 18

19 SAMBAND MELLAN LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Men en grundläggande förståelse för att dessa samband finns är viktigt för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levandsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa påverkas om personen har ett arbete, har ekonomisk trygghet, känner sig nedlåtande behandlad, har tillgång till personligt stöd. Genom att välja goda levnadsvanor har individen själv möjligheter att påverka sina förutsättningar för en god hälsa. Eftersom ingen större skillnad mellan könen framträdde beskriver figuren förhållandet för både män och kvinnor. Figur 1. Andel (%) som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika levandsvanor och livsvillkor. Åldersjusterade värden för för invånare år i Örebro län Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 19

20 GEMENSAMMA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN I ÖREBRO LÄN Utgångspunkten vid utformningen av folkhälsomål för Örebro län har varit det övergripande nationella folkhälsomålet med dess elva målområden, grupperade i tre strategiska områden. För varje strategiområde finns en övergripande vision för länet. Länsmålen utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan. Vid formuleringen av länsmålen har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument, bilaga 1. Dessutom finns bestämningsfaktorer och indikatorer för uppföljning av målen. För att bli meningsfulla måste målen konkretiseras och följas upp på ett systematiskt sätt. I propositionen Mål för folkhälsan [2] görs bedömningen att uppföljning och utvärdering bör ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur ett etniskt perspektiv. Instrumenten Hälsa i bokslut och Välfärdsbokslut inom såväl landsting som kommuner i länet blir därför viktiga för att mäta hur hälsan utvecklas inom olika befolkningsgrupper. Andra användbara instrument är registerdata, befolkningsstudier, studier om bemötande och uppföljningar av vårdgarantin. Särskilt viktigt är att samverka så att data hos olika aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet tas tillvara, exempelvis data från den kommunala elevhälsan och landstingets mödra- och barnhälsovård. 20

21 DET STRATEGISKA OMRÅDET GODA LIVSVILLKOR Av den nationella politikens elva målområden omfattar det strategiska området goda livsvillkor målområden 1 till 3 samt delar av målområde 6 - tillgången till hälso- och sjukvård på lika villkor. Goda livsvillkor främjas av att alla människor har möjligheten att få en bra start i livet. Viktiga samhällsbärare för att främja goda livsvillkor är myndigheter, landsting och regioner samt kommuner och ideella organisationer. Utmaningar för att främja goda livsvillkor är att ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen, att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom de sociala trygghetssystemen, att stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande för i första hand ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre samt att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor (3). Hälso- och sjukvårdens roll beskrivs i slutet av varje målområde. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhället och har inflytande över sin livssituation Länsmål Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt Barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin närmiljö ska öka Örebro län ska vara ett jämställt län. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka Ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras Folkrörelsers och frivilligorganisationers kompetens ska tas till vara i demokratiprocessen Möjlighet till delaktigheten i förenings- och kulturaktiviteter skall öka För att öka länsinvånarnas delaktighet och inflytande ska nya fysiska och virtuella mötesplatser skapas och befintliga ska utvecklas Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om människor upplever att de inte har möjlighet att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Ett samhälle som är demokratiskt står för alla människors lika värde med samma möjligheter att ha inflytande och vara delaktiga. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (19). På samma sätt som idag är det i framtiden viktigt att minska diskriminering genom att skapa förutsättningar för påverkan av värderingar, attityder och beteenden. Det är angeläget att undersöka villkoren för ungas delaktighet och inflytande. Det behövs åtgärder för att stärka 21

22 förutsättningarna för deltagande, delaktighet och stöd för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning (3). För att nå det övergripande nationella målet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. Detta i första hand för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Angeläget är också att satsa på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 1 Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett särskilt ansvar att upprätthålla människovärdesprincipen. Det innebär att alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett deras personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, sociala ställning, etniska tillhörighet, religiösa tillhörighet eller sexuella läggning (20). Alla länsinvånare ska ha tillgång till så ändamålsenlig information som möjligt om landstingets verksamhet. Landstingsfullmäktige, dess beredningar, programgrupper och rapportörskap såväl som styrelsens och nämndernas ledamöter behöver söka nya vägar för att kommunicera med länsinvånarna (21). Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Vision: Alla invånare i Örebro län känner ekonomisk och social trygghet Länsmål Sysselsättning, företagande och hållbar tillväxt ska öka Mellan olika socioekonomiska grupper ska skillnaden i andelen sysselsatta och skillnaden i sysselsättningsgrad minska Ungdomars möjlighet till arbete och utbildning ska öka Kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete Andelen hushåll med låga inkomster eller beroende av försörjningsstöd ska minska Andelen och antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer ska minska Utbildningsnivån ska höjas. Skillnader i utbildningsnivå mellan invånare i länets kommuner ska minska Fler elever ska uppnå kunskapsmålen Den socioekonomiska segregationen ska minska Alla länsinvånare ska ha rätt till ett boende Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva, bo och arbeta på likvärdiga villkor som övriga invånare Alla länsinvånare ska uppleva trygghet och säkerhet i hem och utemiljö Det finns ett samband mellan god folkhälsa och samhällen som präglas av ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa (17). En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är fundamentalt för ett välfärdssamhälle, dels ur samhällsekonomisk synpunkt men även för att sysselsättning är starkt relaterad till hälsa och välbefinnande (22). Ekonomisk stress och social otrygghet är på 22

23 motsvarande sätt relaterad till ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och så länge dessa livsvillkor är ojämlikt fördelade leder detta till ökad ojämlikhet i hälsa. Mycket talar för att det är såväl ekonomiskt och hälsomässigt fördelaktigt att ha möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Samtidigt behövs insatser på samhällelig nivå, som ett väl fungerande socialförsäkringssystem, som kan träda in under perioder i händelse av till exempel sjukdom, olyckor och arbetslöshet (22). Vidare behövs utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter under olika perioder av livet, sociala tjänster av hög kvalitet och en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer (17). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 2 Hälso- och sjukvården ska erbjuda en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården har här ett särskilt ansvar för de grupper som inte själva kan uttrycka sina behov (20). Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision: Alla barn och ungdomar i Örebro län är trygga och lever under goda uppväxtvillkor Länsmål: Örebro län ska vara ett barnvänligt län som i alla delar följer FN:s konvention om barnets rättigheter. Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas i att ge barnen ett tryggt, aktivt och utvecklande liv. Samverkan mellan alla som arbetar med att stödja barns uppväxt ska öka. Skolan ska ge trygghet, vilja och lust att lära samt främja elevers utveckling. Framtidstron bland barn och unga ska öka. Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras. Inga unga ska försöka ta sitt liv. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, eftersom det har visat sig att hälsan under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. För att skapa trygga och goda uppväxtvillkor är miljön i hemmet, förskolan och skolan samt barns kompetenser viktiga faktorer att påverka. Genom tidiga insatser som inverkar positivt på familjeförhållanden och skolförhållanden kan barn och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minskas. Satsningar på utbildning är ett av de viktigaste sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn (43). Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor. Föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga insatser görs inom förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser, till exempel problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga (43). Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter räknas varje människa under 18 år som barn. Barnkonventionen är en del av folkrätten. Den slår fast att alla barn har samma rättigheter och 23

24 lika värde, barnets bästa ska komma i främsta rummet, varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne (46). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 3 Mödrahälsovården i ÖLL arbetar bland annat med graviditetsövervakning för att minimera hälsorisker för mor och barn och stöd i föräldraskap. Barnhälsovården i ÖLL ska främja barnens hälsa, utveckling och trygghet genom att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet, upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn och uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle (23, 24). 24

25 DET STRATEGISKA OMRÅDET HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Stödjande livsmiljöer är en viktig förutsättning för att hälsofrämjande insatser med syfte att påverka attityder och beteenden skall få genomslag. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 beskrivs hälsofrämjande livs miljöer som arbetsmiljö (målområde 4) samt som den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). Arbetsmiljö, bo och fritidsmiljö kan i sin tur vara stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9) och goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). De miljöer vi lever i kan också formas så att de minskar risker för smittspridning (målområde 7) samt olycksfall och våld (målområde 5). Inom alla ovan nämnde målområden spelar en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) en stor roll (3). Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Vision: Arbetsplatserna i Örebro län har ett långsiktigt hälsotänkande Länsmål: Arbetstagarnas upplevelse av delaktighet, inflytande och meningsfullhet på sina arbetsplatser ska öka Besvär och skador på grund av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ska minska Hälsan i arbetslivet ska öka Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska den arbetsrelaterade ohälsan och sociala skillnader i hälsa vilket bidrar till en förbättrad folkhälsa. Människors arbete och tillgång till arbete är en viktig bestämningsfaktor till hälsa och kan förklara en del av de stora hälsoskillnaderna mellan grupper som finns i befolkningen. Arbete ger inkomst, men också möjlighet till socialt stöd och identitet (17). Det finns tydliga samband mellan människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Generellt sett har arbetsorsakande fysiska besvär minskat under senare år men den psykosociala miljön är i stort oförändrad (3). Stress, vilket innebär höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande och lågt socialt stöd, ger överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, depressioner och sömnbesvär. Ensidig upprepad belastning har visat sig ha samband med smärtor från rörelseorganen som är en av de största orsakerna till sjukskrivning (23). Kvinnor rapporterar oftare arbetsrelaterat ohälsa än män. Män är mer utsatta för olyckor och upplever lägre grad av socialt stöd (3). Några grupper har högre risk för ohälsa än andra, varför särskilt fokus och insatser bör riktas mot arbetslösas, unga arbetslösas, invandrares och personer med funktionsnedsättnings särskilda förhållanden i arbetslivet (17). När det gäller den arbetsrelaterade hälsan är det viktigt att poängtera att individens arbetsliv och privatliv samspelar. Därför är det arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma ansvar att främja möjlighet till balans mellan arbetstid och fritid där återhämtning inom och mellan arbetspass möjliggörs (26). 25

26 Begreppet hälsofrämjande organisation kan definieras som en gemensam satsning på förbättrad arbetsorganisation och arbetsmiljö, ett främjande av aktiv medverkan och personlig utveckling genom en kombination av individinriktade och organisatoriska åtgärder (3). För att undersöka arbetsmiljön ur ett hälsofrämjande perspektiv kan även, ledarskap, självrapporterad hälsa och arbetstrivsel samt tillgång till företagshälsovård studeras (27). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 4 Tillgång till och samarbete med företagshälsovård för ökad hälsa i arbetslivet. Företagshälsovården erbjuder arbetsmiljö- och rehabiliteringskonsultationer i syfte att medverka till en hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö i Örebro län. Hälsofrämjande organisationer, hälsofrämjande arbetsplatser är en viktig del för att vara en attraktiv arbetsgivare och bidra till en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen (3, 28, 21). Målområde 5 Miljöer och produkter Vision: Örebro län kännetecknas av sunda och säkra miljöer och produkter som bidrar till god hälsa Länsmål: De regionala miljömålen för ett hållbart Örebro län ska uppnås genom samarbete och samverkan Barn och äldre ska ha säkra inne- och utemiljöer Skador och olycksfall ska minska Användning av hälsovådliga produkter ska minska Området miljöer och produkter är omfattande och berör en mängd frågor som är direkt eller indirekt hälsorelaterade. Utsläpp av fossila bränslen och den globala uppvärmningen utgör redan idag hälsohot i delar av världen, på längre sikt är den svenska folkhälsan beroende av den ekologiska och sociala utvecklingen i andra delar av världen (22). I Örebro län är det Länsstyrelsen som samordnar miljöarbetet för länet och arbetar under kommande period för att nå de regionala klimat- och miljömålen inför 2020 Inom området ryms teman om klimatpåverkan, giftfri miljö och luft, skog, vatten samt växtoch djurliv. Ur ett olycks- och skadeperspektiv syftar målområdet till att skapa säkra miljöer i till exempel trafik, arbete, bostad, skola och fritid. Särskilt prioriterade målgrupper för arbetet är länets barn och äldre personer (17), för vilka även trivsamma och stimulerande miljöer är viktiga. Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 5 Hälso- och sjukvården deltar bland annat genom information om risker med solvanor och tobak, program för att förebygga självmord och olycksfallsförebyggande arbete - fallskador hos äldre - till säkrare miljöer för befolkningen i länet (3). 26

27 Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vision: I Örebro län är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet en naturlig del i all hälso- och sjukvård Länsmål Hälso- och sjukvården ska bedriva ett jämlikt, hälsofrämjande och förebyggande arbete Hälso- och sjukvårdens specialistkunskaper ska användas i det hälsofrämjande arbetet som riktas till länets invånare Elevhälsans möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ska öka De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras Landstingets, kommunernas och andra vårdgivares hälso- och sjukvård har genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i mötet med länsinvånarna som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska baseras på en människosyn som ser individen i ett helhetsperspektiv, som ökar patientens delaktighet och stärker patientens egna resurser att bibehålla och utveckla hälsa. I kontakter med patienter och närstående ska förebyggande och hälsofrämjande aspekter integreras så att de blir naturliga delar i det löpande arbetet i hela vårdkedjan. En hälsofrämjande sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av bättre hälsa i befolkningen. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver stärkas i hela hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen publicerar år 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder med fokus på levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor (29). Riktlinjerna syftar till att främja evidensbaserade metoder i hälso- och sjukvården och genom rekommendationerna i riktlinjerna ge en vägledning och ett stöd för beslut om åtgärder att förändra ohälsosamma levnadsvanor. 27

28 Målområde 7 Skydd mot smittspridning Vision: I Örebro län får smittsamma sjukdomar inget fäste Länsmål: Länet ska ha en god beredskap och organisation för att möta större utbrott av smittsamma sjukdomar Antalet smittade av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska I riskgrupper ska alla vaccineras mot influensa och i åldersgruppen över 65 år ska antalet vaccinerade mot influensa nå minst den nationellt rekommenderade nivån Ökningen av läkemedelsresistenta bakterier ska stoppas Gällande hygienregler ska följas och kunskapen om deras betydelse för att förhindra smittspridning ska öka I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Det beror till största delen på att det bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning (9). Läget kan dock snabbt försämras genom det ökade resandet. Ett problem är också ökningen av antibiotikaresistens och antalet rapporterade fall av den resistenta bakterien MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) har ökat varje år sedan MRSA sprids idag framför allt ute i samhället (3). ESBL-bildande multiresistenta tarmbakterier är ett växande problem inom sjukvården och inom andra vårdformer till exempel äldreboenden (30). I Örebro län är anslutningen till barnvaccinationsprogrammet hög, exempelvis är andelen vaccinerade barn mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund) 98,6 procent. Från och med år 2010 ingår HPV-vaccinering (humant papillomvirus) av flickor i skolår 5 och 6 i vaccinationsprogrammet i Örebro län (17). Antalet rapporterade fall av hiv har ökat under de senaste åren. Framförallt har en ökning av den inhemska spridningen skett bland män som har sex med män (3). Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att fortsätta ha ett gott skydd mot smittspridning (30). Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och handlägga vårdrelaterade infektioner, och därmed minska lidandet för enskilda personer och kostnaderna för samhället. Vid allt vårdarbete måste man därför tillämpa goda hygieniska principer (47). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 7 Hälso- och sjukvården erbjuder vaccinationer för barn, unga, äldre och riskgrupper enligt nationella rekommendationer. Ett sätt att minska antalet vårdrelaterade infektioner är en god följsamhet till basala hygienrutiner. Minskad användning av antibiotika uppnås bland annat genom att följa ÖLL:s vårdprogram för antibiotikabehandling (48). Hälso- och sjukvården svarar för en effektiv övervakning av infektionsläget, inklusive resistensläget i länet (3, 49). 28

29 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Vision: I Örebro län kännetecknas invånarnas sexualitet av integritet, lust, trygghet och säkerhet Länsmål: Länet ska ha ett väl fungerande stöd kring graviditet och föräldraskap Unga föräldrar ska stödjas i sitt föräldraskap Antalet oönskade graviditeter ska minska Gott och respektfullt omhändertagande vid och efter abort Antalet smittade med klamydia ska minska Diskriminering, våld, tvång, kränkningar och sex mot ersättning ska inte förekomma Sexualitet och reproduktion ska vara en källa till glädje, gemenskap och hälsa. Området sexuell och reproduktiv hälsa omfattar varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar till en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Det har betydelse för människors egenvärde, nära relationer och välbefinnande och det är viktigt att skapa strukturer som ger möjlighet till en god livsmiljö för alla på lika villkor (3). Antalet aborter bland unga kvinnor kan indikera en ökning av oskyddat sex och risk för sexuellt överförbara sjukdomar. Den vanligaste åldersgruppen för abort är år (17). Klamydiaspridningen har minskat de senaste åren men den långsiktiga utvecklingen visar på en fortsatt stigande trend (3). Vissa grupper av unga är överrepresenterade när det gäller sexuellt risktagande. Sådana grupper är personer med tidig sexuell debut, personer som ofta dricker alkohol eller använder andra droger och personer med låg självkänsla. Drygt fem procent av männen uppgav att de har gett ersättning för sex (31). Med föräldrastöd menas ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, kontakt och gemenskap och att stärka föräldrar i sin föräldraroll. Övergripande mål är att alla föräldrar med barn i åldern 0 18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov (32). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 8 Hälso- och sjukvården erbjuder via mödrahälsovården bland annat med hälsovård under graviditet och efter förlossning, stöd i föräldraskap och hälsoupplysning om sex och samlevnad. Vid tidig hemgång från förlossningen gör primärvårdens barnmorska ett första hembesök. Barnhälsovården erbjuder alla nyblivna föräldrar ett hembesök inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Föräldrautbildning med grupper startas av barnmorskan under graviditeten, och avslutas av barnhälsovården när barnet börjar i förskolan. De centrala ungdomsmottagningarna har ett länsövergripande ansvar för mottagning samt utåtriktad verksamhet för ungdomar. Landstinget är representerat i länsgruppen för kvinnofrid. Personalen i hälso- och sjukvården erbjuds utbildningar i bemötande av utsatta personer och grupper (23, 24). 29

30 Målområde 9 Fysisk aktivitet Vision: I Örebro län utövar alla invånare daglig fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar Länsmål: Stödjande miljöer för rörelse, spontanidrott, allsidig fysisk aktivitet och träning ska utvecklas Den fysiska aktiviteten bland länets invånare ska öka Andelen barn och unga som regelbundet är fysiskt aktiva på ett allsidigt sätt ska öka Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Levnadsvanor grundas redan i barndomen. Att tidigt i livet ha positiva upplevelser av fysisk aktivitet, friluftsliv och idrott samt en tilltro till sin egen förmåga förutspår att man är fysiskt aktiv i vuxen ålder (17, 33). Regelbunden fysisk aktivitet har många gynnsamma effekter på hälsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes typ 2, vissa cancersjukdomar, övervikt och fetma mm. I ett samhälle med en ökande andel äldre personer får den fysiska aktiviteten stor betydelse för ett hälsosamt åldrande, ett minskat hjälpberoende och sänkt sjuklighet (34). Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara ett samhälle som är utformat så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Enligt Liv & hälsa enkäten 2008 kvarstår de socioekonomiska skillnader som observerats i tidigare undersökningar (35). Det är tydliga socioekonomiska skillnader i fysisk aktivitet. Personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stillasittande livsstil finns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, personer med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige. Senare tids forskning har bland annat visat att stillsittande är en riskfaktor för ohälsa oberoende av hur fysiskt aktiv man är. Detta talar för att vi bör uppmärksamma fysisk aktivitet och stillasittande som två olika beteenden (36). Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 9 I området otillräcklig fysisk aktivitet i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder finns rekommendationer för olika åtgärder som hälso- och sjukvården kan använda sig av i mötet med patienter. Åtgärderna syftar till att patienterna ska öka sin fysiska aktivitet och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdomar (29). 30

31 Målområde 10 Matvanor och livsmedel Vision: I Örebro län har invånarna goda matvanor och använder sunda och säkra livsmedel Länsmål: Goda matvanor ska främjas De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras Andelen normalviktiga ska öka i alla åldrar Andelen barn som ammas upp till fyra månaders ålder ska öka så att den minst överensstämmer med riksgenomsnittet Det ska inte förekomma att länsinvånarna blir sjuka av smittämnen i mat eller av förorenat vatten Ämnen och tillsatser i livsmedel som kan ha skadlig inverkan på hälsan ska uppmärksammas Konsumtionen av och tillgången till ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka Goda matvanor, tillgång till rent dricksvatten och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling i befolkningen (37). I all hantering av livsmedel från jord till bord - måste vi utgå från försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets rekommendationer vad gäller mat går ut på att tillgodose näringsbehovet och samtidigt minska förekomsten av övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer. Goda matvanor kan beskrivas som att ha ett varierat och högt intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel, välja livsmedel med bra fettkvaliteter samt låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel (38). I allt fler länder, däribland Sverige, håller fetma på att utvecklas till ett betydande hot mot god folkhälsa. Övervikt och fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, samhällsfaktorer och arv. Bland annat äter vi mer och rör oss mindre. Fetma och därtill relaterade sjukdomar är bland de mest ojämnt fördelade ohälsotillstånden. Trenden är att de sociala skillnaderna ökar. Också undervikt har betydelse för hälsan, speciellt den psykiska hälsan hos kvinnor (39). Anledningarna till undervikt kan vara flera. Hos många kan ett symptom på depression visa sig i minskad aptit som i förlängningen leder till undervikt. Vissa personer äter för lite och känner kanske inte ens hunger. Vanligt är att även gamla människor är underviktiga, vilket bör observeras. Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 10 I området ohälsosamma matvanor i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder finns rekommendationer för olika åtgärder som hälso- och sjukvården kan använda sig av i mötet med patienter. Åtgärderna syftar till att patienterna ska äta mer hälsosamt och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdomar (29). Hälso- och sjukvården ska uppmuntra och stödja amning hos nyblivna mammor (24). Hälso- och sjukvården ska uppmärksamma och förebygga undernäring hos patienter (40). 31

32 DET STRATEGISKA OMRÅDET ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Målområde 11 och delar av målområde 6. Samhällets åtgärder skall minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och att minska skadeverkningar av överdrivet spelande (3). Alkohol, narkotika och tobak står för cirka 15 procent av den totala sjukdomsbördan för män och cirka nio procent för kvinnor (41). Socialstyrelsen har beräknat den sammanlagda samhällskostnaden för missbruket av alkohol och narkotika till 150 miljarder per år (42). Storleken på de ANDT-relaterade problemen har varierat över tid beroende på lagstiftning, förebyggande insatser och trender. Vad gäller alkohol, narkotika och tobak finns väl grundad kunskap om både skadeverkningar och verksamma åtgärder för att minska problemen. Dopning är ett relativt nytt problemområde varför kunskapsmängden är mindre. Insatserna för att minska bruk, missbruk och skador måste vidtas på lokal, regional och nationell nivå. Ansvaret faller på många huvudmän och samverkan är nödvändig för att bli effektiv. Den 30 april 2011 antog Sveriges riksdag en proposition om en samlad strategi för alkohol- narkotika, dopnings- och tobakspolitiken (41). Denna kommer att vara styrande för de insatser som görs inom området under strategiperioden. Målområde 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Vision: Ett län fritt från narkotika och dopning, med minskade skador orsakade av alkohol, tobak och spel Länsmål: Prevention, tidig upptäckt och stödinsatser inom ANDT-området ska prioriteras Tobaksbruk och skadlig alkoholkonsumtion ska minska och Örebro län ska vara fritt från narkotika och dopning Den olagliga handeln med alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska bekämpas Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Ingen ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök Trafiken i Örebro län skall vara alkohol- och drogfri Risker för spelmissbruk ska uppmärksammas och aktivt motverkas Området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel omfattar målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att en rad åtgärder på samhällsnivå ska minska bruket av alkohol och tobak, skapa ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningar av överdrivet spelande (3). 32

33 Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Att arbeta med att höja debutåldern för alkoholkonsumtion samt för att förmå ungdomar att helt avstå från övriga droger är därför angeläget. Även ett överdrivet spelande kan leda till ohälsa. Det finns starka samband mellan att röka, dricka alkohol och användning av narkotika. Detta mönster är mycket likartat mellan könen. Forskning visar på att tobaksbruk är det första normbrytande beteende vilket kan bana väg för andra droger. Exempelvis är utvecklad alkoholism tio gånger vanligare bland rökare (17). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, och dopnings- och tobakspolitiken (42) anger regeringens mål, inriktning och struktur för nationell uppföljning och utvärdering av ANDT-politiken. Målen handlar bland annat om att begränsa tillgången, skydda barn mot skadliga effekter, höja debutåldern och att ändamålsenlig vård och behandlings ska finnas lätt tillgänglig för dem som fastnat i ett beroende eller riskbeteende. Hälso- och sjukvårdens roll inom målområde 11 I områdena tobak respektive alkohol i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder finns rekommendationer för olika åtgärder som hälso- och sjukvården kan använda sig av i mötet med patienter. Åtgärderna syftar till att patienterna ska sluta röka respektive minska konsumtionen av alkohol och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdomar. Riktlinjerna behandlar även ett antal tillstånd, eller situationer, där ohälsosamma levnadsvanor hos gravida, ammande och småbarnsföräldrar förknippas med särskild risk (29). Socialstyrelsen har även publicerat nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna ska fungera som vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruksoch beroendeproblem. Syftet är att göra vården tydligare och mer enhetlig samt att ge huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser (en revidering av riktlinjerna pågår och beräknas vara klar med en preliminär version hösten 2013) (44). Beroendecentrum i ÖLL erbjuder utrednings- och behandlingsinsatser till de personer i länet som har ett missbruk/beroende av droger och som samtidigt mår psykiskt dåligt. När polisen konstaterar rattonykterhet/drogpåverkan erbjuds personen ifråga vårdinsats direkt (45). Mödrahälsovårdens förebyggande arbete med ANDT-relaterade skador som uppstå under graviditeten (23). Hälso- och sjukvårdens skyldighet att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa (50). 33

34 REFERENSER 1. Regionförbundet Örebro (2010). Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. 2. Socialdepartementet. (2002) Mål för folkhälsan Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm. 3. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport Framtidens folkhälsa allas ansvar. R2010:16. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 4. Medin, J., Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. 5. WHO. (1986). Ottawa charter for health promotion. Copenhagen: WHO Europé. 6. Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur. 7. Persson, L., Lundström, k., Nyman, A., Raneke, A., SCB, Larheden, H. (2010). Upp till 18 fakta om barn och ungdom. Stockholm: Fritzes. 8. Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 9. Ågren, G. (2003) Den nya folkhälsopolitiken. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2003: SOU (2000). Hälsa på lika villkor-nationella mål för folkhälsan. Rapport 2000:91. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. 11. Örebro läns landsting. Underlag för Behovsanalys Örebro: Örebro läns landsting 12. Statens folkhälsoinstitut. Hälsa i arbetslivet. Hämtad 19 april 2011 från Statens folkhälsoinstitut. (2011). Bakgrundsfakta. Hämtad 19 april 2011 från Samhällsmedicinska enheten. (2009). Liv & hälsa ung, Lindén-Boström, M. (red) Föräldrars livsvillkor och barns hälsa - En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000; CDUSTrapport nr Örebro läns landsting, Barnhälsovården. (2009). Barnhälsovården statistik Hämtad 27 april 2011 från Samhällsmedicinska enheten. (2010). En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv. Örebro läns landsting: Samhällsmedicinska enheten. 18. Brunnberg, E., Lindén-Boström, M. & Persson, C. (2009). Att höra eller nästan inte höra. Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting. 19. Samhällsmedicinska enheten (2009) En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Lindesberg: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 20. Socialstyrelsen (2011) Lägesrapport 2011 hälso- och sjukvård och socialtjänst 21. Örebro läns landsting (2011) Verksamhetsplan med budget Socialdepartementet (2008) En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08: Örebro läns landsting, mödrahälsovården, hämtat från Örebro läns landsting, barnhälsovården, hämtat från Nordander et al Allvin et al

35 27. Hansson A, Örebro läns landsting, landstingshälsan, hämtat från Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 30. Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport UngKAB09. Göteborgs universitet SOU (2008) Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp tillföräldrar i deras föräldraskap SOU 2008: Currie C et al (2004) Young peoples health in context. Health behaviour in schoolaged children. WHO:Copenhagen 34. Statens folkhälsoinstitut (2008) Äldres miljöer för fysisk aktivitet-samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Statens Folkhälsoinstitut 35. Samhällsmedicinska enheten (2008) Liv & hälsa Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter, Rapport nr Ekblom-Bak E et al (2010) Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. läkartidningen 2010:9; Statens Folkhälsoinstitut (2003) Sveriges elva folkhälsomål. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 38. Livsmedelsverket (2003) Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel (SNÖ). Rapport 1. Uppsala: Livsmedelsverket 39. Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson HG, Linden-Boström M, Nordström E, Persson C, Sahlqbvist L, Starrin B, Ydreborg B (2006) Jordmån för psykisk hälsa - Resultat för undersökningen Liv & hälsa 2004; CDUST rapport nr 2. Bilooba design: Gävle 40. Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg, hämtat från Socialdepartementet (2010) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringens proposition 2010/11: Gerhard Larsson, Missbruksutredningen, SvD Statens folkhälsoinstitut (2011) Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 44. Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem 45. Örebro läns landsting, Örebro län för en drogfri trafik, hämtad från FN (1989) Konventionen om barnets rättigheter, Svenska FN-förbundet, hämtad från Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag 48. Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting (2009) Riktlinjer om antibiotika, hämtad från Socialstyrelsen. Om vaccinationsprogram, hämtad från Svensk författningssamling (2010) Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 35