BEVÄRINGSBARACKEN, SÖDRA KASERNGÅRDEN, Fd T3 UTVÄNDIG OMMÅLNING

Transkript

1 BEVÄRINGSBARACKEN, SÖDRA KASERNGÅRDEN, Fd T3 UTVÄNDIG OMMÅLNING Remsle 13:64, Sollefteå kommun, Ångermanland Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2009:13 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Projektledning Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 7 Förutsättningar. Planerade åtgärder 7 Genomförda åtgärder 18 Källor 26 BILAGA Arbetsbeskrivning Byggnad 8 Hågesta, Sandå Måleri, Sollefteå.

3 3 Inledning Objekt / dnr. Södra kaserngården, Remsle 13:64, Sollefteå kommun. Länsmuseets dnr /161. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Dagon AB, Nipan 51, Sollefteå. Projektledning Paul Gerdin, Dagon AB. Entreprenör Sandå Måleri, Sollefteå. Arbetsbeskrivning Anders Sjödin, Sandå Måleri, Sollefteå. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Gamla kaserngården Den vidsträckta södra kaserngården och byggnaderna som omger den utgör del av fd. T3, Norrlands Trängregemente. Kaserngården är rektangulär och omgiven av en- eller tvåplans långsträckta byggnader på alla sidor. Två högre byggnader är putsade, övriga byggnader har fasader i trä, samtliga med enhetlig färgsättning i ockragult och snickerier i engelskt rött under plåttäckta sadeltak. T3 byggdes och ritades av arkitekten Erik Josephsson. Utformningen av byggnaderna präglades av tidens sundhetsideal med logementsfönster mot sydväst och gott om utrymme. Formmässigt präglades husen av de stilar som var på modet kring förra sekelskiftet, främst jugendbarock och på ritningsförslagen från 1894 var de flesta husnockarna prydda med nationalromantiska drakhuvuden. Uppbyggnaden skedde efter att riksdagen hade beslutat om en ny

4 4 härordning med utökning av arméns utbildningstid. Detta ledde till byggandet av tio regementet, varav ett var Norrlands Trängbataljon. Man anländer på bilväg till södra kaserngårdens västra kortsida. I fonden (kaserngårdens östra kortsida) står det höga putsade kanslihuset med omgivande park. På södra sidan av kaserngården står den putsade fd. A-kasernen, (Förvaltningsbyggnaden), en lektionsbyggnad och en kasern, i väster vid infarten till kaserngården en förrådsbyggnad. På norra sidan av kaserngården står från väster: stall, ridhus, stall och det fd. Exercishuset, senare kallat gymnastiksalen. Idag används byggnaderna för kontors- och undervisningsverksamhet. Beväringsbaracken Byggnad 008. Byggnaden ligger på kaserngårdens södra sida, längst i väster närmast den stora förrådsbyggnaden. Byggnaden i 11/2 våning är långsträckt och vilande med sadeltak. Stommen utgörs av timmer, grunden av tuktad gråsten. Fasaden är fältindelad med dubbel omväxlande stående och liggande fasspontpanel i ockragul kulör med brunt listverk. Fönstersnickerier och dörrar är målade i kulör likt engelskt rött. Huvudentren utgörs av en dubbelport i norr med senare byggd takad förstukvist på en gjuten betongsockel med blockstegtrappa av gråsten. Taket täckt av med svartmålad järnskivplåt har profilerade taktassar och två plåtklädda skorstenar; en sitter på norra takfallet i byggnadens östra del, den andra med krön på södra takfallets västra del. Byggnaden har moderna stuprör. Arkitekten Erik Josephson ritade sitt första förslag till Beväringsbaracken 1894 och huset byggdes något senare i stort likt det första förslaget. Den hade då en utformning som hade använts till baracker för de indelta förbanden sedan 1870-talet. Huset byggdes i liggande timmer i två våningar med förläggning på båda planen. Långfasaderna fick höga korspostfönster placerade i grupper om tre, gavelfasaderna var på bottenplanet försedda med två fönster på vardera sida om en dubbeldörr. Den övre våningen fick ljus genom en grupp höga, smala fönster mitt på gavelröstet och genom två lanterniner. Sadeltaket var på norr- och södersidan uppbrutet av takkupor, som interiört gav ljus åt tvättrummen på övervåningens mitt. Interiört inkvarterades beväringarna i stora och helt öppna salar på båda våningar utom på mitten, där tvättrummen låg i byggnadens tväraxel på bottenplan och övre våningsplanet. I vardera ände av huset fanns trappor både mot norr och söder. Salarna var enligt ritningen försedda med dubbelsängar två och två. På övre planet fanns även enkelsängar utmed väggarna. Baracken kunde rymma 220 personer i bottenplan och 168 en trappa upp. I byggnadens fyra hörn på båda plan låg rum för sergeanter, på

5 Byggnad 008 som den ser ut idag, med nya armaturer Solo vägg. Arkitekten Erik Josephsons planritning från 1894 för barackbyggnad.

6 6 bottenvåningen avsedda för två boende per rum. Salarna värmdes upp med tre kaminer nere och en på övre våningen. Sergeantrummen hade kakelugnar. Annars brukade inte beväringsbarackerna ha någon uppvärmningsanordning, eftersom de endast användes under sommaren. När B-kasernen (senare ombyggd till skola) byggdes 1906, togs beväringsbaracken ur bruk som förläggning och byggnaden fick istället inrymma kårens sjukhus, intendenturverkstäderna och skrädderiet. I samband med detta skedde vissa exteriöra förändringar. År 1906 slog man på brädpanel på byggnaden, som fick tidstypiskt fältindelade fasader med panel i stående och liggande riktning. Vid senare ombyggnader har stora delar av listverket tagits bort och väggens ursprungliga liggande panel finns nu kvar endast på mittfältet mellan bottenplanets fönster. På 1950-talet skedde flera större förändringar i samband med byggnadens förändrade funktion.sjukhuset flyttade ut till en ny sjukhusbyggnad 1945 och intendenturverkstäderna fick nya byggnader Beväringsbaracken skulle i början av 1950-talet återgå till att utgöra förläggning. Byggnaden byggdes på för lektionssalar för signaltjänst på övre våningsplanet, då lanterninerna togs bort (1959), fasaden höjdes och försågs med fönster. På grund av brandrisken placerades förläggningen i bottenvåningen där de gamla salarna byggdes in till logement med en korridor mitt i husets längdaxel. Stora förändringar har genom tiderna skett i fönstersättningen och fönstersnickerier, både på långfasader och gavelfasader. Mitt på norra långfasaden har en dubbelport tillkommit, man har gjutit en trappa och byggt en takad förstukvist. Byggnaden används idag som utbildningslokal och kontor samt utskänkningsställe. Kulturhistorisk status Den södra gamla kaserngården och byggnaderna som omger den är byggnadsminne och åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 3.

7 7 Åtgärder och genomförande Förutsättningar. Planerade åtgärder Isolering under panelen är sågspånsfyllning. Panelen över stenfoten är stående, däröver en liggande panel i mitten och stående panel på den översta tredjedelen av fasaden. Byggnaden målades om på talet var byggnaden i kommunens ägo. Det kommunala bostadsbolaget Solatunum ägde huset 1995, då det ommålades med Engwall & Claessons linoljefärg, enligt entreprenören som var med då. Samtliga fasader ska efter rengöring ommålas med Engwall & Claessons linoljefärg i befintlig kulör. Ytterfönstren ska målas om. Rengöring ska ske med speed-heater. Södra och främst östra gavelfasaden är före ommålningen i sämst skick med flertalet färgskador, även fönstersnickerierna hade omfattande färgskador. Runt alla fasader löper en kortare stående panel, som avslutas nertill mot en liggande bräda med plan översida ovanför den sluttande vattbrädan ovan stensockeln. Där hade vatten stannat upp och orsakat färgskador på panelens nederdel ovanför denna bräda gjorde antikvarien en besiktning av fasaderna före ommålning. Tillsammans med entreprenören planerades rengöringsgrad 1 (till trärent) för östra fasaden. Övriga fasader skulle ha rengöringsgrad 2. Östra gavelfasaden Över hela östra fasaden finns färgskador, som på vissa ställen är öppna till trärent. Där ser man träytor mättade med sannolikt tidigare oljefärg. Färgen bildar en stormönstrad krackelering. Färgskadorna är störst ovanför de liggande listverken, som saknar lutande avrinningsyta och stående listverk har på sina ställen lossnat med öppet ändträ. Fasaden har flera lager underliggande, delvis avskrapade äldre färgskikt. Även fönstersnickerierna och en dubbelport har färgskador.

8 Östra gavelfasaden före rengöring Stående listverk som lossnat upptill, östra fasaden.

9 Färgskador på östra fasadens panel. Södra fasaden Södra fasaden före rengöring.

10 10 Fasaden har omfattande färgskador, främst ovanför liggande listverk. Fasadfärgen har partiellt ett finkrackelerat mönster typiskt för linoljefärg. Omfattande färgskador finns bakom en nerhängande kabel. Översta tredjedelen av fasaden med stående panel har tunnare färgskikt och inga spår efter tidigare färglager. Eftersom baksidan är påbyggd, har panelen sannolikt fått ny panel under senare tid. Även fönstersnickerierna har färgskador Del av södra fasaden.

11 På södra fasaden finns ytor med finkrackelerat mönster typiskt för linoljefärg Södra fasaden med rester av äldre målningskikt under nuvarande färg.

12 Södra fasadens övre del med tunnare färgskikt Fönster på södra fasaden före ommålning.

13 13 Västra gavelfasaden Partiellt finns ytor med flagnande färg, särskilt på den nedre delen. Porten och fönstersnickerierna är i relativt gott skick med små sprickor i färgen Västra fasaden före rengöring.

14 Del av västra fasadens panel och fönstersnickerier Västra fasadens nedre del vid NV hörnet.

15 Liggande bräda ovanför vattbrädan på västra fasaden. Norra fasaden På norra fasaden är panelen är till stora delar intakt och lösa färgflagor förekommer endast partiellt. Listbrädan ovanför stensockeln är i sämre skick. Porten och fönstersnickerierna är före restaurering i relativt gott skick. Det märks på panelen att fasaderna har genomgått förändringar. Här och var finns ytor med till synes nyare sågad panel, exempelvis en fasadyta mellan två fönster på östra delen av norra fasaden. Förstukvisten har främst färgskador på östra sidan och pelarna som stöder taket på förstukvisten.

16 Norra fasaden före rengöring Norra fasadens östra del vid entrén med tjockt krackelerad färg på listverk.

17 Norra fasadens huvudentré med förstukvist före ommålning. 17

18 18 Genomförda åtgärder Rengöring av fasaderna med den kraftigt vidhäftande linoljefärgen i fasspontpanelen tog mycket längre tid än beräknat. Samtidigt som arbetet med östra fasaden pågick, försökte man med speed-heater även att skrapa bort färg på södra långfasaden hade man endast skrapat den nedersta tredjedelen av östra fasaden och 1/3 av mittfältet samt lister på den östra fasaden till rengöringsgrad 1. På södra fasaden hade man skrapat nästan hälften av nedersta tredjedelen, bakom stuprör samt 3 bräder på mittfältet till fast underlag, vissa ytor till trärent. Färgen satt mycket hårt på sina ställen. Det var 27 grader varmt under en period och arbetet med speed-heatern måste avslutas pga. stor risk för brand i sågspånsfyllningen. Man ville inte heller använda kemikalier som måste tvättas bort med vatten. Därför provades slutligen Beckers Färgborttagning utan ammoniak. Behandlingen avslutades efter endast två försök, då önskat resultat ej uppnåddes. För att ej skada träet vid skrapning godkändes östra fasadens underlag, trots att svaga färgskikt satt kvar på vissa bräder. Underlaget var jämnt Rengjord yta på östra gavelfasaden inför ommålning.

19 19 På södra fasaden fanns en rötskadad foderbräda på ett fönster. Ca 60 cm av brädan har ersatts med friskt virke i samma dimension som originalet efter överenskommelse vid antikvarisk kontroll. Brädan har fogats med snedskarv så att vatten rinner ut från fasaden. El-ledningar och el-dosor har målats in i bakomliggande fasadkulör. Vad gäller rengöring av västra och norra fasaden skulle entreprenören enligt arbetsbeskrivning kalla på antikvarien för en besiktning före ommålning. Detta gjordes ej. Vid nästa ommålning rekommenderas att endast rengöra och ommåla en fasad per etapp alternativt att börja med rengöring tidigare och sätta in fler målare. Vid rengöring med Beckers Färgborttagning Fd STS finns erfarenheten att fler än två indränkningar kan behövas innan färgskikt lossnar. Använd linoljefärg: Engwall & Claessons linoljefärg. Befintliga fasadytor, nya träytor, takutsprång, fönster: En grundstrykning med 10 % förtunning, 2 strykningar med outspädd linoljefärg. Kulörerna för Nipans byggnader i Sollefteå har en särskild beteckning hos Engwall & Claessons (ex.vis Nipan Gul ), som även tidigare har varit färgleverantör. Kulörer (Bryt pasta per 10 liter): Fasad Listverk Fönster Nipan Gul By 30 By 43 Yo 390,40 Ro 15,40 SS 21,80 W 150,20 Färgborttagning: Beckers Färgborttagning (tidigare STS). Efterbesiktning säsongen 2010: 1. Lagning samt målningsbättring av hål efter el-sladdar på östra gavelfasaden. För sent att göra denna säsong för målning med linoljefärg. 2. Brister i trälagning åtgärdas: iskarvad panelbit ovanför sockelbräda på södra fasaden ska göras om med friskt vältorkat virke och målas likt omgivande fasad.

20 Ommålad fasad mot öster Före slutförda målningsarbeten på södra fasaden.

21 Södra fasaden efter ommålning Ommålat fönster på södra fasaden med iskarvad ersatt bit av foderbräda.

22 Norra fasaden mot väster ommålad. 22

23 Norra fasaden mot öster ommålad. 23

24 Ommålat fönster på östra delen av norra fasaden Västra fasaden före slutförd ommålning.

25 Västra fasaden efter ommålning Hål efter el-sladdar till höger om fönster på östra gavelfasaden. Efterbesiktas 2010.

26 Iskarvad panelbit på södra fasaden ska göras om. Efterbesiktas Källor Program för kulturmiljövården i Sollefteå kommun, Sollefteå stadsarkitektkontor, rev. upplaga 1996, sammanställningar/beskrivningar: Ann Renström. Sandberg, Bo: Norrlandsträngaren Tidskrift för Norrlands trängregementes kamratförening årgång 15, Sollefteå 1977.