1600-talet. Sverige GEORG STIERNHIELM ( ) 640. Hercules *

Transkript

1 1600-talet Sverige GEORG STIERNHIELM ( ) 640. Hercules * S. arbetade förmodligen mellan på sitt epos Hercules. Det väckte stor uppskattning i aristokratiska kretsar och cirkulerade i avskrifter fram till 1658, då publicering i tryck första gången skedde. Ett faksimil av 1658 års upplaga kan ses på: trycktes Musæ Suethizantes, thet är sång-gudinnor nu först lärande dichta och spela på swenska innehållande ett utvalt antal verk ur S. produktion, däribland Hercules. Ett faksimil av Musæ Suethizantes kan ses på: S. använder sig av det gamla motivet med Herkules vid skiljevägen. Det finns beskrivet redan i Xenofons (ca f.kr) Memorabilia, som i sin tur refererar till ett förlorat verk, Horai, av sofisten Prodikos. På svenska behandlades motivet av Petrus Rudbeckius i Insignis Adolescentia, Hercules omarbetades, 1669, av S. i samarbete med Samuel Columbus till en version för sceniskt bruk, betitlad Spel om Herculis Wägewal. arla tidigt twijk tvekan, villrådighet ett artigt Wijf en elegant kvinna lätt af later lättfärdig i sina åtbörder anseend utseende Til honom an fram till honom blomerad utstyrd margfals-färgade mångfärgade drijwa snödriva Käck-ögd fräck i ögonen af huld till hullet Gull-gåhl-blänkiandes guldgulblänkande, lysande i guldgul färg bekrönt medh Roser i Pärlor med hårprydnad av pärlor ordnade som rosor dera deras här-an fram lynde sätt [570 h.] tung-lynt med slappt utseende Owulin ovårdad drätt dräkt, kläder obörstad oborstad, osnygg solkot solkig, fläckig i Klädom beträffande kläderna Swimmel ett slags vildhavre, som man kunde göra en dekokt på med narkotisk effekt hyend' kudde Kårt-spel kortlek Koxade tittade nyfiket, glodde klådde kliade gemeenliga oavbrutet fingren fingrarna Andre den andra kön djärv, fräck * ur Bernt Olsson (red.), Svensk litteratur, vol. I, Norstedts förlag, Stockholm mysande leende Hwärfde vände Ehwar hon gick vart hon än gick ålijt blick hwart varken där-å på vilken spelande lekande rings-wijs-krusade krusade så att de bildade ringar Tittarne bröstvårtorna Gilliand' friande, inbjudande i lönliga wijs hemligt, utan ord puffande svällande pyste pöste, svällde Eld-fyre elddon tunder fnöske. Man gjorde upp eld genom att stål slogs mot flinta och gnistan fick tända fnösket egentlige namn egennamn kär-älskelig allom omtyckt av alla Sälsynt egendomlig af Anlete till utseendet i ansiktet snart... snart än... än för-åt först tripp-trapp hoppdans snäller snabb dans-wijg kvick i dans å fotom i fötterna opå Fransk efter franskt mode Ringat lagt i ringar slingat försett med slingor lyckior öglor nyckior hakar Pappat stärkt knappat försett med knappar spitsar spetsar litsor snoddar, snören ala-mode (fr.) efter modet beflittrat utstyrt med grannlåt splittrat sönderskuret seglande Skep, vtan Styre emblem för ostadigheten FLÄTTIA flärd heet hette Jämt jämte, tillsammans med wältande rullande, gående ostadigt Fnyste flåsade pyste pustade foot-lös som om han saknade fötter Marswijn delfin, tumlare här-an fram höfd huvud infletad... med inflätade rankor omvirade med humlefrukter frisk- dagg- drypande drypande av frisk dagg haden hade han kommen an kom han fram Tärnorna de unga kvinnornas lijflige köttslige tijd-kortelig en som gör tiden kort Hansse upptågsmakare RAPP rofferi; här hundnamn där hoos tillstädes wärfning jakt fölgd uppvaktning, sällskap budnad klädedräkt Hofsind uppvaktning ährbördig vördnadsfull ögn-laat ögonkast, blick wyrdliga vördsam knä-bugt nigning sött ljuvt, insmickrande på sätt, som föllier, af Ordom av följande ordalydelse af modh till sinnelaget 1

2 af blodh Hög-ädeler Herre ifråga om födsel en man inom den högsta adeln Hug håg, sinne färga ansiktsfärg blysande blossande, röda. wäniste skönaste Jungfrur unga adelsflickor yppas visar sig alt är i loppet allt är i rörelse; jfr Herakleitos' panta rei, 'allting flyter' Såsom en Eld... De tre raderna utgör en s.k. versus rapportati. Vart element i första raden skall läsas samman med motsvarande element i andra och tredje:»såsom en eld brinner men finns släckt, såsom en ström rinner men finns stilld etc. [571 v.] Altså så Wädret luften lustig glad, sorglös stock-steelnad-stijfwer styv som en stelnad stock molmar i mull smular sönder till stoft. yppert förnämt knossar krossar dwäler i dwalm söver i dvala raffar roffar, rövar å wägh bort vthe borta ång dunst, ande bärgas går ner wanskar förvandlar Han solen mörnar blir ljus, gör dag å skifftes växelvis skrijder vnder går ner Kommeret kommer det lustige Bröder glada kamrater, dryckesbröder all ögn-bleck varje ögonblick dess öfwerwälde vars makt als-lefwande allt levandes all-daga dagliga bij-wist sällskap artige PVSSAR roande upptåg täcklige behagliga, vackra Nåde-gudinnor gratier; jfr lat. gratia, 'nåd' Sielfs-williande blinde självsvåldiga och blinda gull-wingade... Cupido framställdes som naken och försedd med guldvingar, pilar, båge, koger och ofta även med bloss snälle snabbe twingande betvingande, segrande stingande sårande (med pilarna) Sinne-beröfwande som rövar bort förståndet ASTRILD ett av Stiernhielm skapat svenskt namn på Cupido, av fsv. àstareldr, 'kärlekseld' Fröjas Son Fröja var den nordiska kärleksgudinnan, motsvarigheten till Venus, mor till Cupido beställa ställa om frijdaste skönaste lijk' i dygd lika varandra i fråga om dygd kynde läggning, natur Hiertans barn kära barn hyslige älskvärda, behagliga ingom meen ingen någon skada from mild, godsint spaker i werkom mjuk i sina handlingar rumor väsen faar sachtliga fram går varsamt tillväga drijfwer jagar, jäktar allom lust alla glädje fräck vild, djärv köner djärv, modig åtburd gester, uppträdande wacker rask, munter waker vaken, livlig qwick opå rolet, i wänding kvick att ändra kurs genom att lägga om rodret snart snart än... än aff ingo för ingenting, utan orsak flater inskränkt, ytlig fraak godmodig stundliga ständigt Hus och Hof hem, hushåll görs tarf behövs sysla ombesörja wäckia till kärlek blåsa dig Eld upp så som kammarjungfrun gör eld om morgonen; här om kärlekens»eld» [571 h.] ijd verksamhet flyttia framföra drijfwa sköta, besörja med samt tillsammans med dera deras sam-qweda broder bror med samma mor från Morgon, alt in-uti Morgon dygnet om hemliga Råd förtrogne rådgivare; jfr ty. Geheimerat mästra förestå Hof gård Vpwacht betjäning ymst ömsevis, omväxlande allra-hand allehanda Aap-spel tokerier, upptåg Cirklar passare smitta fläcka, smutsa finger är här plural wille du skulle du då kunna Frustugun kvinnornas arbets- och sällskapsrum wittia besöka Kinn hakan Pfuy fy full väl Systrarne flickorna Sudle sig Skrifwar må skrivarna smutsa ner sig lät låt Clerker sekreterare, kanslister Dieknar skolpojkar leef lämna Mätare matematiker där därest, om otijdig opassande, olämplig binda din hug fånga dig ware dig befalt anbefalles åt dig Naso den romerske diktaren Publius Ovidius Naso Gilliare-konst Friarekonst (= Ars amatoria) Amadis den berömda riddarromanen Amadis de Gaula Marcolfus... Magelona olika s.k. folkböcker kärleeks-lärdoms-fulle fulla av undervisning i kärlek Diana J. de Montemayors herderoman Diana enamorada (1542) Schäfer Amandus en anonym herderoman kysk' Amaranth' sannolikt La nouvelle Amaranthe, en roman av Sieur de la Haye (1633) Eromena G.F. Biondis erotisk-galanta roman med detta namn (1624) Chariclia en bearbetning av Heliodoros' roman Aethiopica Eurialus huvudpersonen i Enea Silvios De duobus amantis historia (1444) Fiametta Boccaccios roman med detta namn Calisto F. de Rojas berömda sededrama La Celestina 2

3 le Cento-novella sannolikt Boccaccios Decamerone Vgelspegel berömd folkbok om äventyraren Thil Uhlspegel uti Pussar i upptåg tijd-fördriflige som kan förkorta tiden Claus tysk folkbok om hovnarren Claus Narr högre förstånd större mognad Yppare förnämare La Macaronica di Coccaj Teofilo Folengos under pseud. Merlinus Coccajus utgivna makaroniska epos Baldus Rabelais syftar på Rabelais' romaner Gargantua och Pantagruel La Lucerna Francesco Ponas roman La Lucerna di Eureta Misoscolo (1625) Picaro sannolikt en pikareskroman av Guzman från 1603 Picara sannolikt F. de Ubedas pikareska roman Picara Justina (1605) med kvinnlig huvudperson Pippa di Pietr' Aretino en pornografisk roman av Pietro Aretino Retorica delle Puttane pornografisk roman av F. Pallavicino FLÄTTIONES ymnoge Bibliothec Flättias rika bibliotek mästerlig på mästerlig sätt Ellies annars, dessutom Bok aff fyre regerande Kungar avser kortleken nogsam tillräcklig La-bete... Pikette kortspel och kortspelstermer Brädspel... Iriscb brädspel och brädspelstermer Diupe besinnande djupt eftertänkande Hiern-brott huvudbry fratsor fraser Orm mask; jfr vurm willa förvillar kränkia skadar Hwar-te till vad nytta hwart varken Ästu Är du tarfst (du) behöver Diana jaktens gudinna Lystr' önskar, har lust att ränn' löpa. Lijfs-frucht barn, avkomma lijfwe kroppen Hinner hindar af huld, swan-hwijt', och leene som ullen i huden vita som svanor och mjuka som ull Af med sööt-suckr-drypande som dryper av sött socker röde-rosende rosenröda [572 v.] säflige fogliga fijn-liuflige fina och ljuva Hitzige heta, varma kitzlige kättjefulla Madusor frodiga kvinnor Spake tama, fogliga däggiande diande opå dem på vilka dera deras spör spår artliga skickligt wängia ringa in (jaktterm) lämpa förstånd, skicklighet Gillia fria, locka till älskog gildra gillra, ställa ut snaror janka gny gåret an håller det på Kön den djärve Skafft kastspjut ballen det runda skyddet på floretten springer går sönder står i wåda riskeras tumbla tumla om, utföra olika ridmoment renna te Rings rida i tornering der opå löper erfordras At för att skyns synas han skulle ju att han inte skulle Stormar stormningar (av fästningar) föra Baneret leda slaget gruf-same fruktansvärda, ofantliga bolkar stora, bukiga dryckeskärl utan fot och handtag med art med konst, skickligt drilla på wänster och höger excercera vänster- och högerom fuchtige (lätt) berusade sätter han an angriper han i lisla stund snabbt rätt-nu nyss, just köne modiga som Oxar så som man klubbar oxar Komme där ho som will vem som vill må komma weet förstår att, kan Stå skole troliga bij skall bistå troget Avous (fr.) skål Wälske Signor italienske herr Vi-fo-brindis italiensk dryckesterm; av fare un brindisi, 'utbringa en skål' för all' ander för-ut överlägsen alla andra redlige ärlige, uppriktige Gott-åhr-bror gutår-bror; av dryckestermen gutår Sauf-du Rein-auss Hans sup du rentnut, Hans Slanger kanoner Möser mörsare, artilleripjäs för kast av projektiler Morgonstiernor spikklubbor halfve Canoner mindre kanoner Gå här i swang är här i farten Barkenmeyere... Bocaler olika dryckeskärl napt kunne låtat knappt kan låta bli det laget sinnelaget, sättet Lod kulor Reensk wijn... Hypocras olika vinsorter lystlige angenäma Brunswigs Mumma... Rastrum olika ölsorter, de sist nämnda dåliga alarm till strid Rundà-rundà-dadinella dryckesramsa Sätter i bröste placerar i mitten (som en fältherre inför ett slag) Flygelen sidan (i en härgruppering) in furia (ital.) i raseri swänger häran svänger framåt [572 h.] Här gäller an här gäller det framåt Sätz an angrip in floribus (lat.) så att man även drack skummet på ölet hals auf (ty.) med halsen upp Korl-morl-puff... dryckestermer från samtida studentlitteratur om sätten att dricka ne gutta supersit (lat.) så att inte en droppe blir kvar uti kors, och i qwär kors och tvärs opå rad rakt fram i runden i ring ållas väsnas mon presensomskrivning herümmere gahn (ty.) gå runt vid bordet Half-mans höge höga som en halv karl Bocaler pokaler, dryckeskärl Brabandiske från provinsen Braband i Belgien Verginske från Virginia i Nordamerika Nobis krog helvetet om-här omkring (ty. umher) 3

4 trugar hotar hörter driver på yrker hetsar all slut Wälter faller omkull geer op andan, och alt kräks våldsamt Annor en annan pläger älskog hånglar bannas svär om alle Siu Tusend vid sjutusen djävlar Spelet är ute leken är slut dig heembärs Seger och ähra du hyllas som segrare vthi närmeste trappa til vpgångs just beredd att gå upp lustig glad fåfängt Roos värdelöst beröm Last klander, kritik ingiäld täckning hwad dig rinner i hug vad som faller dig in dijn-lijka Funkar framstående personer som liknar dig larwor (skrämmande) masker skräckia skrämma bestrickar snärjer snorra snor, snurrar slippa de brummande brömssar de brummande bromsarna slipper ut fasna fastnar slippa de trotzige Drottar de myndiga herrarna slipper undan högre betänckiande allvarligare eftertanke rinner han hän löper den bort dälder dalar lustig skön, ljuvlig Alskiöns alla slags fruchtbare trä fruktträd Candiske drufwor druvor från Candia (Kreta) Alstädes överallt å vid meenlöse tama, ofarliga spelande lekande lefwande rinnande Ruska porlar surrar susar raskar prasslar sachtan dön lätt buller, brus lockar i sömnen lockar till sömn täckt vackert träda beträder hitziger hetblodig steg til tog ett steg i Fruus hamn, menskelig ansedd i kvinnogestalt, till utseendet människa sedig sedesam wyrdig af anseend, / Wigtig i laater vördnadsbjudande till utseendet och värdig i sina åtbörder af vpsyn till utseende [573 v.] Renlig ren Slätt och rätt enkel skiär ren lät vp öppnade ädel af ätt adlig till börden erkoren (ty.) utvald wil dätta bär detta hän Stat stilla stanna Weetstu vet du ock även Ho vem flistrar ljuder (om ljudet av flöjt) lättliga lättsinnigt den dig icke bekänd är den du inte känner meentst menade (2 pers. sg.) Stygia putt den stygiska pölen, Styx, dvs. helvetet hin Stygges den ondes alster avkomma står består Billiga med skäl den där opå lijter den som litar därpå all makelig helt sakta bratt brant håld hejd, möjlighet att stanna Ränn' springa jämt...wee tillsammans med ånger och verop äwarande evigt varande Samwetes-agg samvetsplåga Matken masken anamma tar emot Wakta akta dig sij till se efter denne denna (dvs. ändan) denne Lusta i sinnet i ditt inre, för din inre syn Nåkas nalkas, närmar sig i så måtto på sådant sätt där in dit in (ty. darein) ijdkesamt flitigt, träget uti förstone till en början Muddig smutsig, dyig stiält brant wåndlige hemska, farliga klackar bergsklintar dig tröttan och klijfwande, möte möter dig, när du är trött och kliver uppåt är fästat står stadigt stadder stadig å Banen på vägen äfwen jämn (ty. eben) hallar salar obegrijpelig oändlig Oförwanskliga Nögd oförgängliga glädje belysta gläder täckelig ynnest välkomnande fägnas välkomnas Liufliga på ett ljuvt sätt träda de til kommer de fram ymka ömkan, beklagande å lykton på slutet ur husom ut ur husen kräncklige sjukdomsframkallande, skadliga Leefa de den lämnar de åt den blott naken flychtige som tjänar till flykt Sant äret det är sant blott utaf blygd blottad på blygsel skam-naken af ähra så utan ära att han borde skämmas arghet fula planer Liten och lätt utaf Dygd obetydlig i fråga om dygd af vphof från begynnelsen Läm honom wingarne förlama vingarna för honom, vingklipp honom stumpa trubbiga, slöa [573 h.] å rygg bakåt, under flykten Tartarnas tartarernas swinner försvinner här-ut ut (ty. heraus) tummel yra, vilt liv suus utsvävning yrene yra, vilda Dy ty holler hus för spiran, regerar 4

5 hafwer sin wist i dy torra bor i det torra höfwer ingom / Wijsan man passar inte för någon vis man Förnufftenes Anda förnuftet dämper dämpar, håller nere qualm ånga, dimma druckne mans den druckne mannens hwimlande förvirrade skiära rena styggliga illa, fult duncklar förmörkar tökn dimma fåhnsko galenskap Ey hör på wagglar raglar här om runt; ty. herum full-stinner så full att han är stinn stäner, och stankar stönar och stånkar weemar pratar strunt ählas pratar strunt Pijgorne flickorna i wrån i smyg drängiarne pojkarna smystra ler på golfwet mot golvet (så att ingen ser det) Möme (lty.) mamma Weestu vet du lyktas slutar, ändas beskärd utsedd, bestämd å stalle i stall kräsliga så att det skall smaka gott brädsl hoprört kreatursfoder ryckt vård Rätt opå dy-lijka wijs just på sådant sätt gåret an går det Swermare lefnat rucklarliv banketerning rummel natt-gång nattligt svirande Ett sinn en gång vti lijka måtto på samma sätt Stat stå, var Gudz Ansichte lyser oss Ähran Guds ansikte visar med sitt ljus var äran finns måtter pekar, syftar Siäl vtan Skiäl själ utan förstånd fänad oskäliga djur Eld det gudomliga förnuftet Lysn, och Ledsn upplysning och ledning Huru? vad? förbarmliga ömkligen hamn själsbeskaffenhet Menniskio-namne namnet människa (det som skiljer oss från djuren) fördom förde med oss i livet belät' avbild tämer anstår synes trång, och mörk, dem latom, och blindom tycks trång för de lata och mörk för de blinda Här-stråt kungsväg, förnäm väg sin Rätt blifwer ägnat får vad honom tillkommer af ingo av intet Lijf kropp Ägn egendom lijder tål öfwer-äfl övervåld ågång intrång til styrck dem vsle betrycktom till hjälp för de fattiga och betryckta [574 v.] fagert Modh ädelt sinnelag okränckliga okränkbar hwart var sak, allting wil granlaga lämpas måste skötas med omsorg inte intet på slump på måfå, utan eftertanke slump, botas offta med snille det som sker av en slump kan bli till något gott med hjälp av klokhet söker Råd tar råd koxar ser efter huxar överväger å dören ut, bort Lufft-strek slag i luften, munväder Stor-spräkerij stortalighet, skrävel lame meningslösa Saalbader orimligt prat irrige Hiern-hwärf virriga hugskott skändlige skamliga. täckelig behaglig, välsedd i ställe på rätt ställe hoof måtta utu Laag från sällskap galla vrede med galnu tillsammans med galenskap Stickenhet snarstuckenhet lijder tål för framför, hellre än Lijf-laat livets förlust Manna-mods Styrck den styrka som kännetecknar mannamod af ingo av ingenting Fegd olycka Dunder åska Achtar anser där... emot mot vilken måge må, kan Wett vetande, kunskap Dygdenes Lius det som upplyser om vad dygd är Wett hörer arbete til arbete fordras för att få kunskap ijdkeligt omak trägen möda dräfligit förträffligt, ypperligt i kostliga wärde värt högt pris prijsligit värt att prisas lof beröm rosande beröm Yrkan arbete jdkna flit aflas förvärvas där af av vilket gröder gror, växer trånar tynar bort wan-rykt vanvård eenhand art av samma slag ädli natur den ene dvs. den ena själen waskas tvättas skijres göra fri från slagg krattsas skrapas igrafz ingraveras (med) allrahand alla slags blysning sken, glans Kåtkarla fattigfolk (som bor i kåtor) Int' ann' intet annan än ägnd egendom töknen den tjocka dimman hon dvs. själen skynliga tydligt höfwer anstår Ästu ey om du inte är 5

6 i sanning innerst inne, till sitt väsen ell' elliest i skijnliga måtto eller endast till utseendet (i motsats till i sanning) Profwen provet konstrijk fordrar konst skyns man ser flärd dålig vara tylpel tölp flödde flödade Lyster lustar anfödde Sinne medfödda karaktär fogligen tillbörligen, på lämpligt sätt hyfsa tygla, hålla i styr wari han må vara [574 h.] Än äret ett det finns ytterligare ett bekröna pryder Mildheet givmildhet, generositet af intet lius utan glans röns visar sig dadlige verksam, dådkraftig dunst rök, ånga målning i watne teckning i vattnet fyllning af wind ord utan betydelse hliom ett dovt ljud Nord-blys norrsken all-stund-torstige ständigt törstige Fänat djur ärnad' ämnade Mannenom Man, til fromma, den ene, den androm den ena människan till nytta för den andra Ordnat förordnad, bestämd försyn styrelse, beslut Torfftiger den fattige afla bröd af rijkom, med tiänster och slögder förvärva sig bröd av den rike genom tjänster och hantverk Af dijna Mildheets fruckt över det de får genom din givmildhet ned-trädd nedtrampad; föraktad root härstamning oachtande ringaktade, oansenliga fnöskote murkna Sprijter här ut skjuter upp blod härkomst kåtor kojor op åt, och op högre och högre dater gärningar ypperste måål högsta slutmål utaf i fråga om Boren född Fiärran af heden-höös, weet leda sin Adel och Ahner kan härleda sin adliga släkt ända från hedenhös det klagligit är vilket är beklagligt Gagnar förvärvar, skaffar alsom-största allra största Allom för alla öfwerlast tung börda afrapi-börda en börda av avskrap du tager å wahra du skall taga vara på Wetandes medan du håller i minnet Fädgars förfäders wärdigt prijs tillbörligt anseende benögd nöjd samme lius det ljus du fått genom födseln dit lius det ljus din dygd ger dig förkofrar gör större utökar spädsl påspädning, näring will skall tynes tynar av Snöd usel Ädelman adelsman (ty. Edelmann) sielf-sijne sina egna Moors-qwedet modersskötet; börden du wille må du brunst begär, kättja rasa fort far hastigt bort ijlande hwirfvel bortflygande vindil i miugg i smyg, oförmärkt sacht-smijlande sakta smygande Hwarföre därför glaset timglaset Tijden livstiden hwimsku fåfänga hwad et vad för ett, vilket osnygt fult, ovårdat wanck brist fram ut framåt, utåt slå sig i rämnor spricker gristnar gistnar i dropp så att det droppar in [575 v.] Qwarnen syftar på tänderna har ingen gång går inte fänsterne fönsterna (syftar på ögonen) mörkia mörknar döfwe näslor blindnässlor spryngiorne springorna Hanan väderflöjeln (i form av en tupp) gyllande gyllen, förgylld brand gavelspira springer inte meer om löper inte mer runt lookar slokar med Harpan är en bild för själen, själsharmonin lyder ljuder snarra skorrar måstu på sidston måste du på slutet Treefotat med stöd av käppen Winter-blommor syftar på den klena skäggväxten med gråa strån kinn haka hyser bor flyta faller Skallan snöd skallen kal blijker ut lyser fram spela leker fahlna där hän murknar bort qwarlefde kvarlämnade Winn förmår mäld säd målet språket märkliga tydliga, påtagligt döfna blir döva tapar, och tyner går förlorad dunkla blir dunkla molnar svartnar fyker hän försvinner kijkar tittar fram fördwälmas läggs i dvala dwaas slöhet i dy däri, i vilket samkas samlas Vt-tydning opå någre gamble och sälsynt brukade Ord effter ABC är S:s ordförklaringar till Hercules 6

7 641. Emblema Authoris * Emblematisk sonett tryckt 1644 i S:s naturvetenskapliga avhandling Archimedes reformatus. Som sådan utgör Emblema Authoris den första sonett som är känd på svenska språket. Dikten ingår också i Musæ Suethizantes, 1668 (se 640). Översatt betyder titeln Författarens emblem. Ett emblem försöker symboliskt framställa en tanke, visdom eller moralisk lärdom via i tur och ordning en sentens, en bild och en förklarande text. Silkesmasken som väver sin kokong och förvandlas till en fjäril var ett vanligt motiv inom emblematiken. Ett exempel på sådant emblem, av Jacob Cats ( ), kan ses på: ex Archim: ex Archimede, ur Archimedes reformatus av S. KLING-DICHT sonett; av it. sonare, klinga, ljuda Sinn-beläte sinnebild, emblem Hålt stilla stanna, dröj tig sachtelig besinna tänk efter i lugn och ro Figur gestalt, varelse vsel obetydlig, stackars Matk mask, insekt Creatur varelse ingen skapnad inget utseende, inget som väcker uppmärksamhet ther intet är til finna där man inte finner något här ligger inna här döljer sig en man pur ren sälsam egendomlig vnderlig förunderlig Natur inre medfödd egenskap Spijs föda, mat ijd arbete, möda är artigt spinna är att spinna (väva) skickligt, konstfärdigt [577 v.] Spona spånad, det som den spinner wärck produkt, resultat Inwicklat invecklad, insvept in-dör bildat av S.; översätter lat. immoritur, att dö i något och att arbeta sig till döds stäcker gör slut på vpqwickter pånyttfödd, uppväckt lijflig ljuvlig, livgivande Opå en Spinnel I utgåvan av Hercules, 1658 (se 640), lät S. föra in, i direkt anslutning efter eposet, tre stycken, vad han kallar för, Öfwerskriffter, d.v.s. epigram. De bär titlarna Opå Astrild, som står, och slijpar sijne Pijlar, Opå en Spinnel, som wirkar sitt Dwärgs-näät och På månan som en Hund skäller opå. Dikterna är åtminstone i det första och sista fallet skrivna med emblem som förebilder (se 641). wirkar väver Dwärgs-näät spindelväv; inom folktron ansågs att näten vävdes av dvärgar. anseend utseende artiga snille skarpsinnig, konstnärlig, intelligens Dylijka på samma sätt marger mången slätt enkel, oansenlig wett kunskap, vetande tarflige funder behövliga, värdefulla, uppfinningar Konst konstfärdighet Mod (ädelt) sinnelag 643. På Månan, som en Hund skäller opå Emblemtypen som dikten bygger på var mycket vanlig. Ett exempel från Alciatus Emblematum liber, 1621 års upplaga, kan ses på: (I övrigt se 642) achtar ey bryr sig inte om Hund-glafs hundens skällande Last-lös fri från laster, oförvitlig gabbara-gläntz bespottares spe klaffara-tunga baktalares, belackares, tal 644. UR BRÖLLOPSBESWÄRZ IHUGKOMMELSE Bröllopsdikt av okänt datum och författarskap. Stiernhielm tros dock vara den starkaste kandidaten och dikten är förmodligen tillkommen någon gång mellan 1654 och Totalt omfattar B. ca 500 verser och behandlar allt från bröllopets förberedelser till själva festen och det fullbordade äktenskapets vedermödor (för den manliga parten). Ihugkommelse påminnelse buren visthuset stolte stora, mäktiga morgon imorgon ändock likväl will wara ther af blir följden leek skämt putzar upptåg, påhitt fast mycket studzar prålar, gör sig till hängiande wåp trög och oföretagssam trotzige påck envist tjat Bacchi soppa vinet rallar pratar strunt kräklar munhuggs knijfwas slåss med kniv palas pallasch: typ av svärd enbak svärd med enkel egg Stukater typ av stickvapen och wäl även väl draga af huset ge sig iväg gemenligen mestadels * ur Georg Stiernhielm, Samlade skrifter, utg. Johan Nordström & Bernt Olsson, vol. I:2, Svenska Vitterhetssamfundet, Lund Georg Stiernhielm, Samlade skrifter, utg. Johan Nordström & Bernt Olsson, Svenska Vitterhetssamfundet, Lund Georg Stiernhielm, Samlade skrifter, utg. Johan Nordström & Bernt Olsson, Svenska Vitterhetssamfundet, Lund ur Bröllops besvärs Ihugkommelse, utg. Bernt Olsson, Gleerups, Lund 1970 (Skrifter utgivna av vetenskaps-societeten i Lund, 62); Bernt Olsson (red.), Svensk litteratur, vol. I, Norstedts förlag, Stockholm

8 [577 h.] och även stumpar ljusstumpar stickor torrvedsstickor, bloss alt frågar androm frågar andra om allt skull skulden Tropparne skarorna ruggat nedskräpade förlåten gardin (att dra för sängen) stygt fult, äckligt reeste uppställda Silfwer bordssilver Kiärell kärl Länte lånade finns befinnes sporarne sporrarna (på gästernas skor) borstat rivet stofft damm, jord fast mycket besprutat nerstänkt det vilket finnes igiän återfinns i kambrarne bortlänt utlånat hos någon som legat i kamrarna fins hittas bortrymt bortfört Nygiffter den nygifte pust suck, sorg, bekymmer embet tjänst huushåld gårdens skötsel Wille ther han om han då ville sängene söt den sköna sängen förstärkia vila, vederkvicka fläng hast, fart hwijtblöse vita och blottade uppyst, uppuffat pösande och uppsvälld bräden bräderna Eller är hon och eller också är hon sjudande het, svettig droppögd med drypande ögon i tusende former på tusen sätt Pluttrar och ramblar muttrar och pladdrar Helfwetis förhus skärselden signade välsignade Är hon även om hon är from mild, vänlig kåth glad, men även kättjefull mysande leende kitzlar kittlar Per Erson namn på stackare som råkar illa ut om till ända frisk god Stång den tidens vaggor hängde i en stång i taket gångande gående, gungande till innan, tills giästerne som skall komma till barnsölet tänckia sig om tänka på pilten den lille pojken trefota innan barnet kunde gå tog det sig fram med hjälp av ena handen Flickan barnflickan hoos närvarande af sofwande tunglynt trög och trött av sömnighet städze alltid ledsamma bekymmersam, dyster dijr diar; man gav små barn mjölk i horn kiden kidet, killingen skemmes över att det är så ställt i huset [578 v.] lillfahr den lille pojken pijper gråter skalckar skurkar wäggpänning ett spel skåtthäll kasta smörgås klåckare-kiägla ett spel Dublar dobblar, spelar hasard fyra Regerande Kongar kortspel som som om Hwad står tå till råd? vilken utväg har man då? lede onda wanartige av dålig art, av ond natur Näszlor är här bild för onda egenskaper Isop en växt som i Bibeln symboliserar rening och renhet Then ther som nödiga ogärna 8