JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Madeleine Andersson

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Madeleine Andersson Slå ett slag för familjen - en utredning om hur barnets bästa beaktas vid vårdnads- och umgängesfrågor när uppgifter om våld/skyddade personuppgifter föreligger LAGM01 Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Titti Mattsson Termin för examen: VT 2015

2 Innehåll SUMMARY SAMMANFATTNING FÖRORD FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsingar Disposition 8 2 INNEBÖRDEN AV TVÅ CENTRALA BEGREPP VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH BARNETS BÄSTA Inledning Våld i nära relationer Våld i vuxenrelationen Barn som bevittnar och utsätts för våld i hemmet Skydd mot våldet - skyddade personuppgifer Barnets bästa Föräldrabalken Risk för att barnet far illa God kontakt med båda föräldrarna Barnets vilja Grundläggande rättigheter 16 3 VÅRDNAD OCH UMGÄNGE - VID VÅLD I FAMILJEN Inledning Närmare om begreppet vårdnad Vårdnad vid förekomsten av våld Domstolens riskbedömning och omständigheter att beakta Samarbetssamtal Gemensam vårdnad när ena föräldern motsätter sig det Närmare om begreppet umgänge Umgänge vid förekomsten av våld Rättspraxis NJA 2000 s

3 3.6.2 NJA 2006 s RH 2005: VÅRDNAD OCH UMGÄNGE - SÄRSKILT VID SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Inledning Skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Vårdnad med mera vid skyddade personuppgifter Rättspraxis Hovrätten över Skåne och Blekinge - mål T Svea hovrätt - mål T Hovrätten för västra Sverige - mål T Hovrätten för nedre Norrland mål T Hovrätten för övre Norrland - mål T Svea hovrätt mål T TINGSRÄTTENS HANTERING AV VÅRDNADSFRÅGOR VID VÅLD OCH SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Inledning Intervjuer Intervjumetod Hanteringen av vårdnadsfrågan vid uppgifter om våld inom familjen Hanteringen av vårdnadsfrågan vid skyddade personuppgifter Utredningar Barnombudsmannens utredning Utredning - rättsfall efter vårdnadsreformen ANALYS Inledning De två centrala begreppen - våld i nära relationer och barnets bästa Vårdnadsfrågan vid uppgifter om våld tillgodoses barnets bästa på ett tillfredsställande sätt? Vårdnadsfrågan när skyddade person-uppgifter föreligger - tillgodoses barnets bästa på ett tillfredsställande sätt? 6.5 Hanteringen av frågorna i praktien tillgodoses barnets bästa på ett tillfredsställande sätt? Sammanfattningsvis 54

4 BILAGA A Intervjufrågor domare KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING RÄTTSFALLSFÖRTECKNING

5 Summary The purpose of this essay is to investigate and analyze in which manner the child s best interests are taken into account by the Court considering custody and visitation when information concerning abuse and/or protected personal data exists. Domestic violence is a widespread problem. In 2012, approximately 7% of Sweden s population suffered abuse from a close relative. Additionally, it is estimated that about 150,000 children are currently living in household afflicted with some form of domestic abuse. Regarding protected personal data, it has been found that the use of such data has almost tripled in the past twenty years. When evidence of abuse has been found in a custody case, the Court must make a risk assessment on the likelihood of further abuse. In principle, there are no regulations on how questions of custody and visitation should be treated when protected personal data is present. However, there is normally considered to be such a lack of cooperation between the parties that joint custody is not in the child s best interests where abuse has occurred or protected personal information exists. Questions of visitation are generally solved with the aid of social services. It can be concluded that the best interests of the child are always one of the criteria used by the Court in determining cases of custody where abuse or protected personal information exists. But in the absence of detailed regulation concerning the handling of protected personal information, it is my assessment that the child s best interests in such situations are not being taken into account by Parliament as they have not yet even addressed the issue. However, the issue appears to be handled in an adequate way by the judiciary, as evidenced by interviews with judges and court opinions. In cases of abuse, it appears that the best interests of the child are accounted for in a satisfactory manner as there are guidelines from Parliament and the Government, which are applied by the judiciary. However, based upon the Government s statement that abusive parents should not share in the custody of the child, there does seem to be some risk of the courts applying the statement as an absolute in their decisions rather than on a case by case basis. 1

6 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera på vilket sätt barnets bästa beaktas när frågor om vårdnad och umgänge ska prövas av domstolen och det föreligger uppgifter om våld och/eller skyddade personuppgifter. Våld i nära relationer är en utbredd problematik. Under 2012 var det ca 7 % av den svenska befolkningen som utsattes för våld i en nära relation. Vidare uppskattas att ca barn lever i en familj där våld på något sätt förekommit. Vad gäller skyddade personuppgifter framkommer att användningen av sådana nästintill tredubblats under en tjugoårsperiod. När uppgifter om våld föreligger i vårdnadsmål finns vissa riktlinjer utarbetade. Exempelvis ska domstolen göra en riskbedömning för huruvida våldet kan komma att upprepas. Dock finns ingen särskild hanteringen av vårdnadsmål där skyddade personuppgifter föreligger. Utgången i där våld och/eller skyddade personuppgifter föreligger blir, efter granskande av rättsfall att det normalt anses föreligga sådana samarbetssvårigheter att en gemensam vårdnad inte är förenlig med barnets bästa. Vid våldsamheter löses umgängesfrågan med den våldsamme föräldern med hjälp av umgängesstöd och vid skyddade personuppgifter förordnas många gånger inte om något umgänge alls. Vidare kan det konstateras att barnets bästa alltid utgör ett kriterium vid domstolarnas bedömning av vårdnadsfrågor när våld eller skyddade personuppgifter föreligger. Men mot bakgrund av att det saknas gällande rätt vid skyddade personuppgifter beaktas barnets bästa inte i dessa situationer. Dock behandlas den frågan på ett adekvat sätt av rättstillämparen, vilket framgår av intervjuer med domare samt rättsfall. I de fall där våldsamheter förekommer tycks barnets bästa beaktas på ett tillfredsställande sätt, det finns vissa riktlinjer från lagstiftaren och regeringen, vilka rättstillämparen använder sig av. Dock anas en risk att schablonmässiga bedömningar av barnets bästa sker i och med regeringens uttalande om att en våldsam förälder i princip inte ska ha del i vårdnaden. 2

7 Förord I och med inlämnandet av examensarbetet är min tid på juristprogrammet i princip avslutad, sånär som på två månaders praktik under sommaren. Snart har jag min efterlängtade juristexamen! Skrivandet av den här uppsatsen har varit tidskrävande och ett långt processande fram och tillbaka med många olika överväganden. Det har dock varit roligt att skriva och jag har hela tiden känt att valet av uppsatsämne engagerat mig, vilket förmodligen förenklat det hela. Upplevelserna av mina år på juristprogrammet är många. Det har många gånger varit tuffa perioder med mycket att göra men att ta sig igenom det har stärkt mig som person och jag har insett att min kapacitet är hög. Juristprogrammet har fört med sig ovärderlig kunskap och flera härliga vänner. Jag vill passa på att tacka min sambo som genom alla år på juristprogrammet stått bredvid mig som min stora trygghet. Likaså vill jag tacka min familj och mina vänner. Jag vill även tacka Amanda Schmidt, Sofia Pettersson och Lena och Curt Dahlgren för värdefull korrekturläsning. Utan alla er vid min sida, med allt stöd jag har fått, hade jag aldrig klarat detta. Jag vill även rikta ett varmt tack till min handledare Titti Mattsson för värdefull vägledning och värdefulla kommentarer under skrivandet av uppsatsen. Katrineholm maj 2015 Madeleine Andersson 3

8 Förkortningar och förklaringar Barnkonventionen BRÅ FN:s konvention om barnets rättigheter Brottsförebyggande rådet FB Föräldrabalken (1949:381) FOL Folkbokföringslag (1991:481) HD SOU Vårdnadsfrågor Vårdnadskommittén Högsta domstolen Statens offentliga utredningar Begreppet kommer i uppsatsen att användas som samlingsbegrepp för vårdnad, boende och umgänge Den kommitté som sammanställde SOU 2005:43 4

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Våld i nära relationer en folkhälsofråga. Det är namnet på den utredning som den nationella samordnaren för våld i nära relationer lämnade regeringen i juni Att en sådan utredning tillsatts för att klargöra en sådan specifik problematik talar för att det rör sig om ett utbrett problem som måste åtgärdas. I utredningen uttalas bland annat att: Samhället måste arbeta förebyggande men också reagera tidigt när det finns tecken på att barn eller vuxna utsätts för våld av närstående 1 Denna utredning samt mitt engagemang för frågor gällande barn väckte intresset att utreda hur vårdnads- och umgängesfrågor hanteras då det förekommer uppgifter om våld. En annan fundering som jag fick var hur vårdnads- och umgängesfrågor hanteras då en av föräldrarna lever med skyddade personuppgifter på grund av våld och hot från den andre föräldern. Om en förälder utsatt barnet eller den andre föräldern för våld är denne då lämplig som vårdnadshavare? Hur fungerar ett umgänge mellan barnet och den förälder som inte lever med skyddade personuppgifter? Det var några av de frågor som inledningsvis uppkom hos mig och med anledning av det tycker jag att området känns angeläget och mycket intressant att utreda. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt barnets bästa beaktas vid frågor om vårdnad och umgänge då det föreligger uppgifter om våld och/eller skyddade personuppgifter. Syftet ska uppnås genom besvarandet av fyra frågeställningar: 1 SOU 2014:49, s

10 1. Hur löses vårdnads- och umgängesfrågor i förhållande till gemensamma barn när den ena föräldern eller barnet utsatts för våld av den andre föräldern? 2. Hur löses vårdnads- och umgängesfrågor när en av föräldrarna, på grund av den andre föräldern, lever med skyddade personuppgifter? 3. Hur hanterar tingsrätterna vårdnadsmål som rör våld och/eller skyddade personuppgifter? 4. Tillgodoses barnets bästa på ett tillfredsställande sätt i svensk rätt i samband med vårdnad och umgänge när våld förekommit och/eller skyddade personuppgifter föreligger? 1.3 Metod och material Två av uppsatsens frågeställningar handlar om att fastställa gällande rätt, dels vid vårdnadsfrågor 2 där våld inom familjen har förekommit, dels vid vårdnadsfrågor när det föreligger skyddade personuppgifter. För att möjliggöra fastställande av gällande rätt har rättsdogmatisk metod använts, en metod vars innebörd är omdiskuterad. 3 Med gällande rätt ska inte förstås att ett riktigt svar kommer ur den argumentation som förs utan snarare ska gällande rätt förstås på så sätt att argumentationen sker på ett riktigt sätt. 4 Gällande rätt kommer att fastställas genom användandet av de sedvanliga rättskällorna, vilka utgörs av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. I vissa avseenden har även underrättspraxis använts för att komplettera de vedertagna rättskällorna. 5 För att möjliggöra en beskrivning av det för uppsatsen centrala begreppet våld i nära relationer samt visa på att den problematiken är utbredd och således ett relevant ämne att behandla har material av empiriskt slag använts, såsom bland annat statistik från brottsförebyggande rådet (BRÅ). Empiriskt material har även använts genom intervjuer med verksamma domare för att klargöra hur dessa hanterar vårdnadsfrågor när uppgifter om våld förekommer samt då skyddade personuppgifter föreligger. Vidare anses underrättspraxis i viss mån utgöra 2 I uppsatsen används begreppet vårdnadsfrågor som ett samlingsbegrepp för vårdnad, boende och umgänge. I vissa sammanhang benämns det vårdnad med mera men med samma innebörd. 3 För vidare läsning se Sandgren, 2005 och Peczenic, Sandgren, 2005, s Sandgren, 2005, s

11 empiriskt material och sådant har använts i kapitel 5 där en utredning från Barnombudsmannen finns med samt en egen utredning, vilka båda baseras på tingsrättsavgöranden. 6 Empiriskt material kan vara ett viktigt inslag i en uppsats som behandlar lagstiftningsområden som bygger på att en prognos av framtiden ska göras. Familjerätten och vårdnadsfrågor är sådana områden eftersom dessa ska avgöras utifrån barnets bästa, vilket sker genom att en bedömning av framtiden företas. 7 Empiriskt material kan även användas för att utreda effekterna av exempelvis en lagstiftningsåtgärd. Min egna mindre studie som presenteras i kapitel 5 syftar till att kontrollera hur domstolarna, sedan propositionen 2006, vilken innebar en del förändringar, har dömt i vårdnadsmål där en fällande brottmålsdom föreligger. 8 Som beskrivits ovan har intervjuer gjorts med verksamma tingsrättsdomare. Vid dessa intervjuer har kvalitativ semistrukturerad intervjumetod använts, vilken kommer att beskrivas närmare i direkt anslutning till det avsnittet där intervjuerna presenteras, se kapitel 5. På uppsatsen har anlagts ett kritiskt och utvärderande perspektiv. Det kritiska perspektivet används för att möjliggöra en granskning av det som framkommer av det använda materialet samt för att möjliggöra en friare analys av resultatet. Det utvärderande perspektivet har anlagts på uppsatsen för att kunna möjliggöra en diskussion kring en av uppsatsens frågeställning som behandlar hur barnets bästa beaktas i fallen där våld förekommer. Material som förekommer i uppsatsen är till exempel statistiska rapporter från BRÅ, material från Barnombudsmannen och från Rädda barnen etcetera. Vidare har även sedvanligt material såsom lagförarbeten, rättspraxis och doktrin använts. Det bör även uppmärksammas att regeringen har tillsatt en utredning som ska utvärdera den vårdnadsreform som genomfördes I den utredningen kommer frågor av intresse för den här uppsatsen att diskuteras, till exempel hur skyddade 6 Sandgren, 2007, s. 40f och Sandgren, del I, 1996, s. 736ff. 7 Sandgren, del II, 1996, s Sandgren, del I, 1996, s. 736ff. 7

12 personuppgifter vid vårdnadsfrågor ska hanteras. Resultatet av utredningen kommer dock att presenteras först i oktober Avgränsingar Frågeställningarna som aktualiseras i uppsatsen är relevanta även på andra områden inom juridiken, exempelvis inom de socialrättsliga och de straffrättsliga områdena. Fokus kommer emellertid inte att ligga på dessa områden utan kommer istället, av praktiska skäl och för att möjliggöra en sammanhållning av uppsatsen, att fokusera enbart på det familjerättsliga området. Situationer som handlar om dödligt våld mellan föräldrarna är speciell för frågan om vårdnad med mera. En av föräldrarna finns inte längre i livet och den andre föräldern döms förmodligen till ett långt fängelsestraff. Vem ska då utöva den faktiska vårdnaden? Är den som dödade den andre föräldern lämplig som vårdnadshavare? En rad intressanta frågeställningar uppkommer i samband med en sådan händelse men av samma anledning som ovan kommer dessa frågor att lämnas utanför den här uppsatsen. Det är vanligt att tala om vårdnad, boende och umgänge när det gäller familjemål. Emellertid kommer uppsatsen i störst utsträckning att fokusera på vårdnad och umgänge och därmed utelämna frågan om boende. Anledningen därtill är att boendet vanligtvis följer av utgången i vårdnadsfrågan och med anledning av hur vårdnaden hanteras i de mål som aktualiseras i uppsatsen valde jag att utelämna boendet. 1.5 Disposition Detta inledningskapitel följs av ett kapitel där de för uppsatsen centrala begreppen våld i nära relationer och barnets bästa presenteras. Våld i nära relationer är centralt med beaktande av uppsatsens inriktning mot våld inom familjen. Barnets bästa är ett centralt begrepp med anledning av uppsatsens fjärde frågeställning beaktas barnets bästa på ett tillfredsställande sätt vid vårdnadsfrågor där våld 9 Kommittédirektiv 2014:84. 8

13 och/eller skyddade personuppgifter föreligger samt då barnets bästa alltid ska vara avgörande för utgången av mål om vårdnad och umgänge. De två nästkommande kapitlen utreder gällande rätt och behandlar således uppsatsens två första frågeställningar, dels hur vårdnadsfrågan hanteras när uppgifter om våld föreligger, dels hur vårdnadsfrågan hanteras när skyddade personuppgifter föreligger mellan föräldrarna? För att besvara uppsatsens tredje frågeställning, hur hanterar tingsrätterna vårdnadsmål som rör våld och/eller skyddade personuppgifter, presenteras en intervjustudie med tre verksamma domare samt även två olika utredningar baserade på tingsrättsavgöranden. Uppsatsen avslutas sedan med att en analys det tidigare presenterade materialet. 9

14 2 Innebörden av två centrala begrepp våld i nära relationer och barnets bästa 2.1 Inledning Uppsatsens syfte är att utreda och analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt barnets bästa beaktas när frågor om vårdnad och umgänge prövas av domstolen då det föreligger uppgifter om våld och/eller skyddade personuppgifter. För att kunna uppnå syftet är det således av vikt att beröra två begrepp närmare, dels våld i nära relationer med anledning av uppsatsens inriktning mot våld i familjen, dels barnets bästa då det är avgörande för alla beslut i vårdnadsfrågor samt för att på en stabil grund senare kunna besvara uppsatsens fjärde frågeställning: Beaktas barnets bästa på ett tillfredsställande sätt när uppgifter om våld och skyddade personuppgifter föreligger? De inledande avsnitten i kapitlet berör våld i nära relationer. Därefter företas en beskrivning beträffande barnets bästa. 2.2 Våld i nära relationer Med våld i nära relationer förstås alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Det handlar alltså om att den utsatta personen och förövaren har en nära relation, ofta med starka känslomässiga band sinsemellan. 10 Förekomsten av våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som måste lyftas upp till diskussion för att de inblandade personerna ska kunna få hjälp. 11 Stora satsningar har gjorts på området och vid en internationell jämförelse bedriver Sverige ett framgångsrikt arbete i frågan. Dock menar den nationella samordnaren för våld i nära relationer att det finns en risk för att arbetet kan komma att avstanna 10 _nara_relationer_amnesguide/, hämtad BRÅ, 2014:8, s

15 om inte grundläggande förändringar i samhället sker. En sådan förändring skulle kunna vara ökad kompetens kring dessa komplexa frågor. 12 Nedan följer en beskrivning av våld i vuxenrelationen och av våld mot barn. Personer som lever i en relation där våld förekommer kan, för att skyddas mot förövaren, tillerkännas skyddade personuppgifter. Det begreppet kommer kort att redogöras för nedan, tillsammans med viss statistik avseende förekomsten av skyddade personuppgifter Våld i vuxenrelationen Våldet som förekommer i nära relationer mellan vuxna sker normalt inomhus i offrets bostad och upptrappas vanligen med tiden. 13 Under 2012 utsattes närmare 7 % av den svenska befolkningen för våld i en nära relation. Undersökningen visar att det i det närmaste var lika många kvinnor som män som uppgav att de utsatts för denna typ av våld. Dock är det visat att det är kvinnorna som utsätts för grövre våld, sådant våld som kräver sjukvård. 14 Det kan konstateras att majoriteten av dem som är utsatta för våld i nära relationer är i åldersspannet år, ensamstående föräldrar, personer boende i flerfamiljshus, personer med högsta utbildningsgraden gymnasium. De utsatta kvinnorna tycks även ha en sämre ekonomisk standard än de kvinnor som inte blivit utsatta. Det går inte att konstatera några egentliga skillnader mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands. 15 Vid våld i nära relationer antas mörkertalet vara omfattande. Detta bekräftas också av BRÅ:s kartläggning, av vilken det framgår att endast 4 % av dem som utsatts för våld i en nära relation anmälde det. Den vanligaste anledningen till att så många väljer att inte anmäla är att de betraktar våldet som en småsak eller att de förmått att 12 SOU 2014:49 s. 43f _nara_relationer_amnesguide/, hämtad BRÅ 2014:8, s. 7 och s. 49ff. 15 BRÅ 2014:8, s

16 reda ut saken själva. En annan, dock mindre vanlig, orsak till att inte anmäla är att personen ifråga saknar förtroende för rättsväsendet Barn som bevittnar och utsätts för våld i hemmet År 1979 förbjöd Sverige som första land i världen barnaga. 17 Förbudet finns i 6 kap 1 FB. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige på en låg nivå vad gäller förekomsten av barnaga. Föräldrars inställning till barnaga har med tiden förändrats. År 1965 var omkring 50 % av föräldrarna positiva till barnaga som uppfostringsmetod medan den andelen vid mätningar på 2000-talet låg på 7-8 %. Även om det skett en betydande minskning av barnaga i Sverige så förekommer det alltjämt och de som utsätts riskerar att skadas såväl fysiskt som psykiskt. 18 Detta eftersom våld och övergrepp inom familjen alltid för med sig en allvarlig risk för barnets fysiska och psykiska hälsa. Risk för barnets hälsa föreligger oavsett om barnet utsätts för våldet eller om det är någon annan familjemedlem som är offer för det. Anledningen till det är att det är föräldern som ska ge barnet trygghet och om föräldern då istället utövar våld rycks tryggheten undan och ersätts istället av en oro från barnets sida. 19 Enligt en uppskattning som BRÅ har gjort framkommer att ungefär barn i Sverige lever i ett hem där det har förekommit våld. Av dessa barn är det cirka barn som lever i ett hem där våldet är återkommande. BRÅ poängterar att detta är en uppskattad siffra men förmodligen, tyvärr, en lågt uppskattad sådan på grund av det mörkertal som antas förekomma i samband med våld i nära relationer. 20 Vidare finns det siffror från Rädda barnen som visar att ett av sju barn i Sverige misshandlas i hemmet. 21 Det är givetvis olika faktorer som ligger bakom anledningen till misshandel av barn, dock går det ändå att utläsa tre huvudsakliga orsaker: 16 BRÅ 2014:8 s. 78f. 17 Socialstyrelsen, , s Socialstyrelsen, s SOU 2005:43 s BRÅ, 2014:8, s hämtad

17 1. att föräldrarna har en positiv syn på aga som uppfostringsmetod, 2. stressutlöst våld, 3. våld med anledning av förälders psykiska ohälsa. 22 I övrigt visar studier att faktorer som missbruk, annan kriminalitet, egen utsatthet för övergrepp som barn alla är faktorer som ökar risken för föräldrars våld mot barn. 23 Det framgår även att det är såväl män som kvinnor som begår våldsbrott mot barn inom familjen. En tredjedel av våldet utförs av kvinnor och två tredjedelar av män. Den skillnad mellan könen som går att utläsa är att kvinnor är överrepresenterade vad gäller det lindrigare våldet som barnen utsätts för. 24 En ny undersökning, som presenterades i början av år 2015 och som är baserad på uppgifter från kommuner i Västra Sverige, visar att anmälningar angående barn som far illa 25 har ökat dramatiskt mellan åren I en av kommunerna har antalet anmälningar ökat från 976 till på fem år, vilket innebär en ökning på mer än 50 %. Det går även att utläsa att den största ökningen har skett under Anledningen till ökningen är förmodligen skärpta myndighetskrav, ökad medvetenhet för dem med anmälningsplikt och medial uppmärksamhet kring fall där det gått fel, som till exempel fallet Yara i Karlskrona Skydd mot våldet - skyddade personuppgifer En person som utsätts för våld eller hot om våld har möjlighet att ansöka om skyddade personuppgifter. Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för tre olika grader av skydd: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. 27 Dessa kommer närmare att beskrivas i kapitel 4. Statistiken visar på en ökad användning av skyddade personuppgifter. År 1993 levde personer med skyddade personuppgifter i Sverige. Drygt tjugo år 22 Socialstyrelsen, , s Annerbäck, 2011, s 24f. 24 BRÅ, 2001:16, s. 32f, och Annerbäck, 2011, s Uttrycket far illa behöver dock inte betyda att våld har förekommit. 26 Hovrätten över Skåne och Blekinge mål B och Hindberg, 2009, s

18 senare har den siffran nästintill tredubblats. I september 2014 levde personer med skyddade personuppgifter. För att skyddet ska bli så effektivt som möjligt krävs att samtliga personer i hushållet lever med sådant. Till följd av det var stycken barn av det totala antalet personer med skyddade personuppgifter. 28 Barn som lever med skyddade personuppgifter får många gånger avstå från fritidsaktiviteter, de måste ljuga om sitt riktiga namn och anledningen till att de bytt skola, varför de inte har kontakt med en av föräldrarna etc. De är vana att bryta upp från skola och kompisar och lever med en ständig oro att råka försäga sig. En pojke berättade att han under de två första åren höll sig borta från ställen där människor fanns av rädsla för att pappan skulle dyka upp. Detta trots att de flyttat långt bort. 29 Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen fick i uppdrag att sammanställa information till barn som utsatts för brott med särskilt fokus på de med skyddade personuppgifter. Det ledde bland annat till att hemsidan upprättades på vilken det finns information och berättelser från barn som lever i liknande situationer Barnets bästa Barnets bästa är ett centralt begrepp inte bara i svensk rätt utan principen återfinns även i internationella regleringar. Bland annat beaktas barnets bästa i Barnkonventionen och i EU-rätten. 31 Dessa regleringar kommer dock inte att beröras närmare utan fokus läggs istället på den svenska regleringen. Framställningen av barnets bästa utifrån föräldrabalken sker genom en närmare beskrivning av samtliga rekvisit i 6 kap 2 a FB, där rekvisitet risken för att barnet far illa kommer att ges störst utrymme med anledning av uppsatsens inriktning. Därefter följer en beskrivning av 6 kap 1 FB gällande barnets grundläggande rättigheter, som också är en del i bedömningen av barnets bästa Mailkorrespondens med Skatteverket , Helen Zetterlund. 29 Hindberg, 2009, s. 26ff och Barnombudsmannen, 2012 s. 12ff. hämtad Regeringens skrivelse 2013/14:91 s. 115 och 31 Se bl.a. Barnkonventionen artikel 3 och Schiratzki, 2014, s. 21f och 29f och Europiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna artikel Prop. 2005/06:99 s

19 2.3.1 Föräldrabalken I mål om vårdnad, boende och umgänge behövs inte några bevisbörderegler med anledning av dess indispositiva karaktär som medför en utredningsskyldighet för domstolen. Domstolen har således ansvar för att dessa mål blir tillräckligt utredda och att dess beslut i varje mål ligger i linje med barnets bästa. 33 Exakt vad barnets bästa innebär är inte reglerat i lag med anledning av att begreppet ska vara flexibelt och kunna appliceras på mängder av olika situationer. Således bygger barnets bästa på att en individuell prövning företas i alla situationer. I 6 kap 2 a FB finns dock vissa faktorer som särskilt ska beaktas vid en bedömning av barnets bästa. Dessa faktorer är att hänsyn ska tas till risken för att barnet eller någon annan utsätts för övergrepp, olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa, 2 st., första strecksatsen. Vidare ska en bedömning företas för vikten av en nära och god kontakt med barnets båda föräldrar, 2 st., andra strecksatsen. Barnets bästa bygger också på att barnet har rätt att få sin vilja beaktad, 3 st. I nedanstående avsnitt kommer en redogörelse för respektive rekvisit att företas Risk för att barnet far illa I 6 kap 2 a, första strecksatsen FB framgår att om det föreligger risk för att barnet ska fara illa är det en omständighet som är särskilt viktig att beakta. Vid bedömningen ska vikt läggas vid om det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Om en sådan risk antas föreligga ska den väga tungt vid helhetsbedömningen som sedan ska företas. 34 Med begreppet övergrepp åsyftas bland annat misshandel eller sexuella övergrepp. Vad gäller risken för att barnet förs bort eller hålls kvar förstås att en förälder inte återlämnar barnet i enlighet med dom eller överenskommelse mellan föräldrarna. Det tar sikte på såväl kvarhållande inom landet som att barnet förs ut ur landet. Innebörden av risken för att barnet far illa är bland annat att föräldern missbrukar och att barnet till följd av det hamnar i osunda miljöer för ett barn Sjösten, 2014, s Walin och Vängby: Föräldrabalken, kommentar i Zeteo till 6 kap 2 a FB och prop. 2005/06:99 s Sjösten, 2014 s. 46f. 15

20 God kontakt med båda föräldrarna I den andra strecksatsen i 6 kap 2 a FB framgår att barnets bästa ska avgöras utifrån en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Med det förstås att en kontakt med båda föräldrarna är viktigt för barnets välmående och utveckling. I de allra flesta fall är det tveklöst bäst för barnet att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, men det är viktigt att ha i åtanke att det inte alltid är förenligt med barnets bästa. Barnet måste inte ha en nära kontakt med sina föräldrar under alla omständigheter. Riskerar barnet att utsättas för övergrepp eller på annat sätt fara illa är en nära och god kontakt med föräldern som misstänks utsätta barnet för något sådant inte alltid förenligt med barnets bästa Barnets vilja Av 6 kap 2 a 3 st. framgår att barnets vilja ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad. Detta innebär att domstolen alltid ska ta hänsyn till barnets vilja men att det i större utsträckning ska ske när barnet är äldre. Det finns emellertid ingen bestämd ålder för när barnets vilja ska beaktas utan en bedömning av hur barnets vilja ska hanteras får avgöras genom en individuell prövning. I vissa situationer kan det vara svårt att se vad som är bäst för barnet och då bör barnets egen vilja bli utslagsgivande vid domstolens bedömning Grundläggande rättigheter I 6 kap 1 FB anges barnets grundläggande rättigheter såsom rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran samt att barnet ska behandlas med aktning för sin person och egenart och att barnet inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Med rätt till omvårdnad förstås att barnet får sina materiella behov tillgodosedda samt att barnet får omtanke, trygghet och förståelse. Barnets trygghet handlar om att barnet ska ha en stabilitet i sitt liv. God vård och fostran handlar om att barnet ska känna sig behövd samt att få lära sig sätta gränser och ta ansvar Prop. 2005/06:99 s Prop. 2005/06:99 s. 45f. 38 Sjösten, 2014, s

21 När förbudet mot kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling infördes innebar det alla former av fysiska tilltag, även lättare slag och luggningar förbjöds. Den som överträder förbudet straffas för misshandel i enlighet med brottsbalkens reglering. 39 I och med avslutandet av det här kapitlet har två viktiga begrepp i uppsatsen utretts och diskuterats. Således finns det kunskap för att ta sig an nästkommande kapitel och därmed uppsatsens första frågeställning. 39 Prop. 1978/79:67 s. 5f. 17

22 3 Vårdnad och umgänge - vid våld i familjen 3.1 Inledning Kapitel 2 har fokuserat på att beskriva två mycket centrala begrepp i uppsatsen, dels våld i nära relationer, dels barnets bästa. Med den grunden att stå på ska gällande rätt utredas avseende uppsatsens första frågeställning: Hur löses vårdnads- och umgängesfrågor i förhållande till gemensamma barn när den ena föräldern eller barnet utsatts för våld av den andre föräldern? Först och främst är det dock angeläget att ge läsaren en allmän beskrivning av begreppet vårdnad och därefter, i anslutning till det, fokusera på hanteringen av vårdnaden när våld har förekommit inom familjen. Därefter sker presentationen av umgänge på samma sätt. Den allmänna beskrivningen av dessa begrepp är inte uttömmande utan syftar till att ge en grundläggande beskrivning av dem Närmare om begreppet vårdnad Föräldrabalkens reglering om vårdnad med mera bygger på uppfattningen att barn har behov av nära och goda kontakt med båda sina föräldrar. Reglerna om gemensam vårdnad anses medföra att en sådan kontakt underlättas. Är föräldrarna gifta vid barnets födelse blir båda föräldrarna automatiskt vårdnadshavare men om föräldrarna är ogifta tillkommer vårdnaden per automatik mamman ensam, 6 kap 3 FB. Under sådana omständigheter kan föräldrarna genom en gemensam anmälan till Skatteverket båda bli vårdnadshavare, 6 kap 4 2 st. FB. Föräldrarna kan även väcka talan i domstol för att få en sådan ändring av vårdnaden. Domstolen ska då meddela dom i enlighet med föräldrarnas talan om det är uppenbart att den gemensamma vårdnaden inte är förenlig med barnets bästa. 41 Vid en separation består vårdnaden i den form som den var innan separationen. Den kan endast ändras genom att talan väcks vid domstol i enlighet med 6 kap 5 FB. 40 För mer läsning i det avseendet se bl.a. Sjösten, 2014 och Singer, Sjösten, 2014 s. 55ff. 18

23 Emellertid är det vanligen så att föräldrarna finner det självklart att vårdnaden ska utövas gemensamt även efter en separation. Detta styrks av siffror som visar att gemensam vårdnad är den dominerande vårdnadsformen i Sverige. Närmare 93 % av barn i åldern 1-17 år har två vårdnadshavare, alltså föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet. En gemensam vårdnad bygger på att båda föräldrarna tillsammans utövar de rättigheter, skyldigheter och ansvar som vårdnaden om ett barn för med sig. En gemensam vårdnad förutsätter således att föräldrarna kan samarbeta kring frågor som handlar om barnet. Givetvis kan de ha åsikter som går isär men föräldrarna måste kunna hantera dem på ett sådant sätt att konflikten inte går ut över barnet. 42 Om föräldrarna har sådana samarbetssvårigheter att allvarliga konflikter uppstår i merparten av frågorna rörande barnet, kan inte gemensam vårdnad användas för att tvinga föräldrarna till samarbete. Vid sådana allvarliga konflikter är gemensam vårdnad normalt inte förenligt med barnets bästa, utan istället bör domstolen besluta om ensam vårdnad för en av föräldrarna. 43 Med ensam vårdnad förstås att barnet endast har en vårdnadshavare och att denne ensam fattar alla beslut som har med vårdnaden att göra. 44 Ett exempel som kan visa på den bestämmanderätten föräldern tillerkänns i och med ensam vårdnad var en läkares beslut att undersöka en flicka på uppmaning av mamman sedan pappan tillerkänts ensam vårdnad. Läkaren skulle inte, med anledning av domstolens beslut om ensam vårdnad, ha låtit undersöka flickan utan pappans medgivande Vårdnad vid förekomsten av våld I propositionen har regeringen uttalat att om barnet eller någon annan i familjen har utsatts för våld av en förälder ska det i princip vara uteslutet att ge den våldsutövande föräldern del i vårdnaden eftersom övergreppet innebär att det är nästintill omöjligt att tillgodose barnets behov av omsorg och trygghet. Dock är det inte möjligt att ha en sådan schablonmässig bedömning utan en individuell bedömning av varje barns bästa måste alltid företas samt att hänsyn måste tas till 42 Sjösten 2014, s. 55 och Schiratzki, 2013, s Prop. 2005/06:99 s Sjösten, 2014, s. 156f. 45 Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnds beslut den 4 september 2003, dnr 2187/02:A2. 19

24 faktorer såsom tidigare övergrepp, hot om övergrepp, förälderns inställning till våld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Som berörts i ovanstående avsnitt bygger föräldrabalkens regler på att det bästa för barnet är att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Denna princip gäller dock inte under alla förutsättningar, utan barnet måste tillförsäkras en absolut rätt att inte bli utsatt för våld eller andra övergrepp Domstolens riskbedömning och omständigheter att beakta I propositionen från 2006 framförs särskilt att riskbedömningar ska företas när uppgifter om våld föreligger. Anna Kaldal, docent vid Stockholms universitet har i sin avhandling Parallella processer En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads och LVU-mål beskrivit hur riskbedömningar ska utföras och vad domstolen ska beakta. Hennes avhandling har kommenterats av författarna till lagkommentaren av 6 kap 2 a FB där det uttalats att de med vissa erinringar ser avhandlingen som användbar. Avhandlingen har även recenserats och kommenterats av Hans Eklund, studierektor vid Uppsala universitet och med vissa reservationer anser även han avhandlingen vara användbar. Mot bakgrund av det har jag valt att kortfattat och förenklat beskriva det som Kaldal för fram i sin avhandling vad gäller riskbedömningar. 47 När en riskbedömning ska företas för huruvida det föreligger risk för att barnet ska fara illa sker den i två steg. Första steget handlar om att fastslå de riskfaktorer som finns angivna i 6 kap 2 a FB, såsom övergrepp riktade mot barnet, övergrepp riktade mot någon annan i familjen, olovligt bortförande eller kvarhållande av barnet och att barnet annars far illa. Det andra steget handlar om att klargöra huruvida dessa riskfaktorer utgör en fara för det enskilda barnet, alltså sker en individuell prövning i det andra steget. En sådan individualiserad bedömning kan leda till att en faktor bedöms utgöra en risk beträffande ett barn men inte beträffande ett annat barn. Anledning till att utgången kan skilja sig på det sättet är just därför att en individuell prövning sker i förhållande till varje enskilt barn. Ett 46 Prop. 2005/06:99 s. 42f. 47 Prop. 2005/06:99 s. 41f, Walin och Vängby: Föräldrabalken, kommentar i Zeteo till 6 kap 2 a FB och Eklund, Juridisk tidskrift, nr /11. 20

25 barn kan då bedömas ha skyddsfaktorer runt sig som är tillräckliga för att väga upp den risk som anses föreligga i första steget. Att prövningen ska ske på det här sättet framgår inte uttryckligen av lagtexten men går att utläsa ur förarbetena som säger att om en riskfaktor konstateras så ska den prövas individuellt. 48 Om rätten i steg två, alltså den individuella riskbedömningen, finner att det föreligger en risk ska den givetvis ingå i helhetsbedömningen. Går det däremot inte att bevisa att risk föreligger ska den inte ingå i helhetsbedömningen. Med detta ska dock inte förstås att informationen som fanns vid riskbedömningen ska uteslutas utan sådan information kan användas om den har betydelse för barnets bästa vid helhetsbedömningen. Exempelvis kan påståenden om våld ses som samarbetsproblem mellan föräldrarna trots att påståendet inte har uppnått beviskravet som krävs för att våldet ska anses utgöra en risk för barnet. 49 Av propositionen framgår att riskbedömningen ska ta sikte på tidigare händelser som är utredda samt andra faktiska omständigheter. Dessa omständigheter kan vara att det exempelvis finns utredning som visar att föräldern tidigare har gjort sig skyldig till övergrepp och om övergreppen har upprepats och skett systematiskt under en lång tid, varit allvarliga eller skett mot flera personer. Är situationen sådan anser regeringen att det finns anledning att normalt anta att barnet kommer att fara illa med den föräldern som vårdnadshavare, vilket då får till följd att barnets bästa förmodligen anses oförenligt med gemensam vårdnad. I ett vårdnadsmål är det även möjligt att ta hänsyn till en nedlagd förundersökning om våld eftersom det inte är lika höga beviskrav i vårdnadsmål som i brottmål. 50 Skulle situationen vara sådan att föräldern har gjort sig skyldig till en överilad handling mot den andre föräldern är det inte lika uppenbart att barnet skulle fara illa. Ytterligare förhållanden som kan vara av betydelse är när i tiden övergreppen skedde. Är det längesedan och relationen mellan barnet och föräldern fungerat bra sedan dess finns det mindre anledning att anta att barnet kommer att fara illa. Är det 48 Kaldal, 2010, s. 230f och prop. 2005/06:99 s. 42f. 49 Kaldal, 2010, s. 233f. 50 Prop. 2005/06:99 s. 42f och Kaldal, 2010, s

26 istället så att övergreppen nyligen skett och läget mellan förälder och barn är oklart kan det finnas anledning att anta att risken för att barnet far illa är högre Samarbetssamtal Domstolen har möjlighet att besluta om samarbetssamtal mellan föräldrar, 6 kap 18 FB. Föräldrar som har en konflikt, om till exempel vårdnad av barn kan ges möjlighet att i närvaro av sakkunnig diskutera sina problem under ordnade förhållanden. Tanken med samarbetssamtal är att, istället för att låta domstolen avgöra frågan om vårdnad med mera, ge föräldrarna möjlighet att själva komma överens. 52 Samarbetssamtal anses normalt inte lämpligt att använda i de situationer där våld förekommit i förhållandet mellan föräldrarna med anledning av att det kan föranleda ytterligare våldshandlingar från den våldsamme parten. Dock kan det, trots förekomsten av våld, i vissa fall vara nödvändigt att föräldrarna träffas under sådana ordnade förhållanden som samarbetssamtal innebär för att diskutera barnens situation. Alltså måste en bedömning huruvida samarbetssamtal är lämpligt företas i varje enskilt fall. 53 Om samtal hålls är det viktigt att de sker på ett sätt så att den våldsutsatta personen kan känna sig trygg. En förälder som inte vågar delta i samtalen på grund av tidigare våld ska inte lastas för sitt ickedeltagande vid domstolens prövning av vårdnaden Gemensam vårdnad när ena föräldern motsätter sig det Den vårdnadsreform som genomfördes 1998 medförde att domstolen gavs möjlighet att döma till gemensam vårdnad trots att en förälder motsätter sig detta, jämför 6 kap 5 FB. En förutsättning för att förordna om gemensam vårdnad mot en av föräldrarnas vilja är givetvis att det är förenligt med barnets bästa. Dock ska möjligheten användas med stor försiktighet Prop. 2005/06:99 s. 42f. 52 Prop. 1990/91:8 s Sjösten, 2014, s Prop. 1990/91:8 s. 30f och Sjösten, 2014, s Prop. 2005/06:99 s. 51 och prop. 1997/98:7 s

27 Möjligheten att förordna om gemensam vårdnad mot en förälders vilja får inte ske schablonmässigt utan skälen därtill måste utredas ordentligt. Det är kanske än mer viktigt om motståndet till gemensam vårdnad ligger i uppgifter om att en av föräldrarna använt våld eller andra övergrepp mot barnet eller den andra föräldern. Lagrådets uppfattning var att förekomsten av våld från en förälder mot någon annan familjemedlem skulle utesluta gemensam vårdnad när den andre föräldern motsatte sig det. Något sådant generellt förbud tycks dock inte ha antagits men regeringen framför att det normalt sett inte är förenligt med barnets bästa att gemensam vårdnad tillämpas när våld förekommit inom familjen Närmare om begreppet umgänge Oavsett om föräldrarna har gemensam eller ensam vårdnad om barnet har barnet rätt till umgänge med den förälder barnet inte stadigvarande bor hos, 6 kap 15 2 st. FB. I propositionen poängteras att det är barnet som har rätt till umgänge med sin förälder, inte föräldern som har rätt till umgänge med barnet. Umgänge ska alltså ske om det ligger i linje med barnets bästa. Det är såväl den förälder som ska ha umgänge med barnet som den förälder som har barnet boende hos sig som ska arbeta för att umgänget kommer till stånd. Om den förälder som barnet bor hos saboterar förutsättningarna för ett fungerande umgänge, kan det finnas anledning att ompröva vårdnaden och/eller boendefrågan. 57 Den förälder som bor tillsammans med barnet ska till umgängesföräldern, om de har gemensam vårdnad, lämna upplysningar till syfte att främja umgänget, 6 kap 15 4 st. FB. När umgänge av någon anledning inte kan komma till stånd genom att barnet träffar umgängesföräldern finns det möjlighet för domstolen att besluta att umgänget istället ska ske på annat sätt, till exempel genom brev och telefonsamtal, 6 kap 15 1 st. FB. Det kan bland annat användas om barnet och föräldern bor långt ifrån varandra eller om föräldern av någon anledning inte kan förflytta sig, exempelvis på grund av sjukhusvistelse. Det kan även användas för att på nytt uppta kontakten 56 Prop. 2005/06:99 s Prop. 1997/98:7 s. 59f. 23

28 mellan barnet och föräldern i situationer då kontakten varit bruten eller mycket sporadisk Umgänge vid förekomsten av våld Umgängesregleringen bygger på att det som utgångspunkt är av vikt att barnet har kontakt med båda sina föräldrar. Emellertid kan det finnas anledning att frångå den principen om föräldern gjort sig skyldig till någon form av övergrepp mot antingen barnet eller någon inom familjen. I en sådan situation kan barnets bästa vara att något umgänge inte kommer till stånd överhuvudtaget. Att bedriva umgänge under sådana förutsättningar kan vara skadligt för barnet även om det inte per automatik måste vara så. En individuell prövning måste alltid företas för att utröna vad som är just det aktuella barnets bästa. 59 I ett hovrättsfall beslutade domstolen om umgänge mellan barnen och pappan trots att han hotade att döda dem, mamman och sig själv. Domstolen fann, trots mordhoten, att det inte fanns risk för att pappan skulle skada barnen. 60 När det finns uppgifter om våld i ett mål om umgänge är det vanligt att domstolen förordnar att umgänget ska bedrivas med hjälp av umgängesstöd. Med umgängesstöd förstås att en person utses av socialnämnden att närvara vid umgänget mellan barnet och umgängesföräldern. Umgängesstöd ska gälla för viss tid och upphöra så snart behov av det saknas. Riktlinjen är att umgänge utan umgängesstöd ska komma till stånd inom ett år för att umgängesstöd ska vara aktuellt att förordna om. Det kan vara aktuellt med umgängesstöd om barnet känner en oro inför umgänget eller om det behövs vid hämtning och lämning för att barnet ska undgå konflikter mellan föräldrarna. Domstolen besluter om umgängesstöd först sedan en utredning visat att det är förenligt med barnets bästa. Det är viktigt att ha i åtanke att personen som utgör umgängesstödet inte är någon garant för att barnet inte förs bort eller på annat sätt far illa. Om det finns sådana misstankar ska problematiken lösas på annat sätt Prop. 2005/06:99 s Sjösten, 2014, s. 112 och prop. 2005/06:99 s Svea hovrätts dom i mål T Prop. 2009/10:192 s. 10f och Sjösten, 2014, s

29 När ett mål om vårdnad och umgänge är avslutat är det viktigt att socialnämnden fortsatt har kontakt med den aktuella familjen. Det kan vara så att barnet far illa av det beslutade umgänget genom något som inträffar efter rättsprocessen eller av någon anledning som inte framkommit under processen. Vidare kan det vara så att barnet far illa på grund av att detta eller någon annan i dess närhet utsätts för övergrepp eller kränkande behandling. Socialnämnden ska i dessa fall prata med föräldrarna för att försöka få dem att lösa situationen. Fungerar inte det har socialnämnden tillerkänts en egen talerätt i mål om umgänge och kan således få frågan prövad av domstolen. Detta ger socialnämnden en möjlighet att på ett adekvat sätt tillgodose barnets bästa Rättspraxis I nedanstående del kommer ett antal rättsfall att presenteras som har behandlat vårdnadsfrågan när uppgifter om våld förelegat. Anledning till att det endast är tre stycken är för att det enligt min bedömning inte fanns anledning att ta med flera då bedömningarna i andra rättsfall har en liknande utgång NJA 2000 s. 345 Detta fall handlar om vårdnaden av parternas två gemensamma barn. Pappan hade dömts för misshandel av mamman. HD konstaterade att domen låg ett och ett halvt år tillbaka i tiden och att misshandeln hade skett i ett upprört tillstånd. Mot bakgrund av det ansågs pappan inte vara diskvalificerad som vårdnadshavare. HD bedömde dock att misshandeln kunde ses som ett exempel på föräldrarnas samarbetssvårigheter och förordnade således mamman som ensam vårdnadshavare för barnen NJA 2006 s. 26 I det aktuella målet var mamman dömd för försök till dråp på pappan. Pappan uppgav i vårdnadsmålet att han var rädd för mamman efter det hon utsatt honom för och att han inte kunde tänka sig att ha någon kontakt med henne. HD ansåg att rädslan skulle tas på stort allvar. Det fanns således inte förutsättningar för att föräldrarna kunde samråda med varandra avseende barnen varför HD fann att 62 Prop. 2005/06:99 s. 55f. 25

30 samarbetsförmåga saknades mellan föräldrarna och förordnade pappan som ensam vårdnadshavare för barnen RH 2005:38 I detta mål hade tingsrätten förordnat att pappan skulle ha ensam vårdnad om barnen med anledning av att mammans umgängeskrets medförde en risk för barnen. Mamman överklagade till hovrätten och ingavs även utredning som visade att barnen for illa hos sin pappa. Mamman berättade om övergrepp som pappan utsatt henne för och vilka barnen hade bevittnat under föräldrarnas äktenskap. Hon medgav att hon brustit som förälder under en period men att hon nu mådde bättre, vilket även stöddes av vittnen. Hovrätten fann, mot bakgrund av att parterna hade svårt att kommunicera med varandra, att en gemensam vårdnad var utesluten. Hovrätten bedömde att det var mamman som bäst kan tillgodose barnens kontakt med pappan varför hon tillerkändes vårdnaden. I fråga om umgänge beslutade hovrätten att inskränka det yrkade och medgivna umgänget mellan barnen och pappan med hänvisning till barnens bästa. Grunden för hovrättens beslut var det sätt pappan behandlat familjen på samt att inget indikerade på att han hade för avsikt att upphöra med sitt beteende. I och med avslutandet av det här kapitlet kan konstateras att det finns vissa riktlinjer vad gäller hanteringen av vårdnadsfrågan när uppgifter om våld har förekommit, bland annat regeringens uttalande och hur riskbedömningen ska företas vid uppgifter om våld. I nästkommande kapitel kommer vårdnadsfrågan vid skyddade personuppgifter att beröras. Således har det som behandlats i det här kapitlet relevans för nästkommande kapitel med anledning av att våld många gånger är orsaken till skyddade personuppgifter. 26