Läshänvisning. Konsultens interna projektnamn: JSN0025 Hjo kommun, fåglar och fladdermöss 2014

Transkript

1 Planeringsunderlag Sammanställning av känd kunskap om fåglar och fladdermöss samt riskbedömning (skrivbordsstudie) för utvalda vindkraftsområden i Hjo kommun

2 Läshänvisning Observera att sidhänvisningar och beteckningen av områdena i detta underlag är enligt samrådshandlingen, daterat I utställningshandlingen har de utpekade potentiella vindområdena erhållit nya beteckningar! Rapportdatum: Beställare: Hjo kommun, Petter Sundkvist, Stadsarkitekt Utförande konsult: Calluna AB, Lilla torget 4, Göteborg Projektledare: Jakob Sörensen, Calluna AB Kartor: Jakob Sörensen, Calluna AB Foto: Håkan Ignell, Calluna AB Kvalitetsgranskning: Håkan Ignell och Rebecka Le Moine, Calluna AB Konsultens interna projektnamn: JSN0025 Hjo kommun, fåglar och fladdermöss 2014 Kontaktperson för denna rapport: Jakob Sörensen, jakob.sorensen@calluna.se eller Rapporten citeras som: Sörensen J. & Ignell H Planeringsunderlag - Sammanställning av känd kunskap om fåglar och fladdermöss samt riskbedömning (skrivbordsstudie) för utvalda vindkraftsområden i Hjo kommun), Calluna AB Bilder framsida: Överst; vattenfladdermus och trana, underst; grågås och berguv 1

3 Sammanfattning I Hjo kommun pågår ett arbete med att ta fram en plan för utbyggnad av vindkraft. I planen har ett antal områden utpekats som potentiella för vindkraft. Syftet med planen är att ta fram ett underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen. Som en del av kommunens arbete har under våren 2014 Calluna AB getts i uppdrag att ta fram ett underlag i form av en skrivbordsstudie. Arbetet omfattar en sammanställning av känd kunskap om värden för fåglar och fladdermöss i förhållande till föreslagna områden för vindkraft. Utöver arbetet med att sammanställa känd kunskap ingår det i uppdraget att ta fram en preliminär riskbedömning av varje område utifrån känd kunskap. Fåglar och fladdermöss har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i olika grad av en etablering av vindkraft. Sammantaget är risken att fåglar eller fladdermöss dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. Det krävs trots detta en särskild försiktighet i områden där speciellt utsatta arter förekommer. Arter som har ett beteende som gör att vindkraftverk utgör en förhöjd risk i kombination med att de är sällsynta eller hotade och/eller reproducerar sig långsamt kan till exempel vara speciellt utsatta. En del rovfåglar och fladdermöss som jagar i det fria lufthavet hör exempelvis till denna kategorin arter. För att kunna göra en riskbedömning av utvalda områden för vindkraft, har arbetet bestått av två delar. Den första delen bestod av insamling av känd kunskap om fåglar och fladdermöss. Den andra delen är en analys där inhämtad information har använts för att bedöma risken för varje område där vindkraft föreslås utifrån känd kunskap om fåglar och fladdermöss. Bedömningen ska betraktas som en vägledning inför det fortsatta utredningsarbetet då kunskapsunderlaget för respektive område varierar i omfattning och inga fältbesök har genomförts. En vägledning i den bemärkelsen att rapporten sammanställer kända eventuella hinder för exploatering. Detta kan behöva djupare utredning i samband med en framtida tillståndsansökan för vindkraft. Totalt har 14 områden för vindkraft undersökts och av dessa bedöms 7 vara högriskområden, 5 med osäkra lägen och 2 vara lågriskområden. Fyra områden har bedömts med hjälp av försiktighetsprincipen på grund av avvikande information. Högriskområdena förekommer främst i kommunens centrala och södra delar där det från fler muntliga källor bedöms som att en vindkraftetablering innebär påtagliga risk för främst fågelfaunan. 2

4 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 5 2. Allmän information om fåglar och vindkraft Kollisionsrisker Habitatförlust Barriäreffekter Allmän information om fladdermöss och vindkraft Kollisionsrisker Flygsträckor och ledlinjer Flyghöjd och högriskarter Genomförande Insamling Analys Riskbedömning Läsinstruktion till resultatdelen Resultat Skydd Rekommendationer och skyddsavstånd 18 Område B 23 Område C 25 Område F 27 Område H 29 Område I 31 Område K 33 Område L 35 Område M 37 Område 1 39 Område 7 41 Område 8 43 Område 9 45 Område Källor 49 3

5

6 1. Syfte och bakgrund Hjo kommun håller genom Vatten och Samhällsteknik AB på att ta fram en ny vindkraftsplan för kommunen. I planen har ett antal områden utpekats som potentiella för vindkraft utifrån ett flertal faktorer som riksintressen och vindhastigheter med mera, se figur 1 och 2. För vidare information om urvalskriterier hänvisar vi till kommunens vindkraftplan. Vindkraftsplanens syfte är att utgöra ett underlag till en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen. Som en del av arbete med planen har Hjo kommun under våren 2014 låtit Calluna AB genomföra en skrivbordsstudie för att sammanställa ett underlag som omfattar kommunens kända värden för fåglar och fladdermöss för de utpekade vindkraftsområdena enligt figur 1. Syftet med detta underlag är att sammanställa kända värden för fåglar och fladdermöss i och i anslutning till de förslagna etableringsområdena samt att göra en riskbedömning utifrån insamlad kunskap. Bedömningen av risken ska betraktas som en vägledning inför det fortsatta utredningsarbetet då kunskapsunderlaget för respektive område varierar i omfattning och inga fältbesök har genomförts. En vägledning i den bemärkelsen att rapporten sammanställer eventuella hinder för exploatering. Detta kan behöva djupare utredning i samband med en framtida tillståndsansökan för vindkraft. Läshänvisning Observera att sidhänvisningar och beteckningen av områdena i detta underlag är enligt samrådshandlingen, daterat I utställningshandlingen har de utpekade potentiella vindområdena erhållit nya beteckningar! 5

7 Planeringsunderlag Vindkraft Hjo kommun 2014 A B 195 C H 194 F I Mullsjön 1 Korsberga K Hjo Blikstorp L Vättern M Teckenförklaring 9 10 Ü Potentiella vindkraftområden Potentiella vindkraftområden inom stoppområde 0 2, Kilometer Figur 1. I pågående arbete med Hjo kommuns vindkraftsplan finns det 14 föreslagna vindkraftsområden. Stoppområdet består av verksamthetsområdet för Karlsborgs flygplats. Detta stoppområde kan försvåra uppförandet av vindkraftverk. 6

8 1.2.1 Översiktlig beskrivning av kommunens naturgivna förutsättningar. Landskapet i Hjo kommun är både jord- och ett skogsbrukspräglat. I de mer låglänta områden utmed Vätterns kust och kring Blikstorp samt Korsberga finns ett jordbrukslandskap. I anslutning till Vättern finns också ett utbrett nät av lövskogar. Den här delen av landskapet formar värdetrakten Västra Vätternstranden (Länsstyrelsen Västra Götalands län 2006) som hyser ett flertal områden med bevarandevärda för odlingslandskap (Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1992). Värdetrakten Västra Vätternstranden domineras av odlingslandskap och är rik på lövskogar, hagmarker, parker, alléer och andra miljöer som präglas av lövträd. Flera av lövskogarna är naturvärdesklassade i översiktsplanen från 2010 (Hjo kommun 2010). Inom samma värdetrakt finns det längs med Vättern fler herrgårdsmiljöer och nyckelbiotoper med värdefulla ekmiljöer, slutna ädellövskogar, hävdade ekhagar och fuktiga lövskogsbestånd. De största värdena inom värdetrakten är knutna till ekskogsoch lövsumpsskogsbestånden (Länsstyrelsen Västra Götalands län 2006). Det förekommer också flera spridda områden med ängs- och hagmarker som redovisas i resultatet av ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA 2014). Även i mer barrdominerade områden centralt i kommunen samt mot sydväst förekommer flera områden av intresse för naturvård. Här har Skogsstyrelsen pekat ut flera områden som bevarandevärda på grund av sina naturvärden. Inom Hjo kommun finns ett naturreservat (Hjoåns dalgång). Naturreservatet överlappar även med ett av kommunens 7 riksintresse för Natura De finns ytterligare sex områden med riksintresse för naturvård och fler av dessa överlappar kommungränsen. Det förekommer inga nationalparker inom kommunen. 7

9 Planeringsunderlag Vindkraft Hjo kommun 2014 B A 195 C H 194 F I Mullsjön 1 Korsberga K Hjo Blikstorp L Teckenförklaring Vättern Potentiella vindkraftområden Potentiella vindkraftområden inom stoppområde M Biotopskydd SVO Naturvårdsavtal SVO Nyckelbiotop SVO Naturvärden SVO Sumpskog SVO 8 Naturreservat TUVA Kommunal bevarandeplan Lövskoginventeringen 195 Riksintresse friluftliv Riksintresse naturvård Riksintresse N-2000 Riksintresse kulturmiljö 9 10 Ü Riksintresse vindkraft Bevarandeplan för odlingslandskapet Värdetrakter LST 0 2, Kilometer Figur 2. Hjo kommun består av ett varierat landskap med både ett öppnare odlingslandskap samt mer skogklädda områden. Områden som sedan tidigare är dokumenterade och på olika sätt skyddade förekommer främst i kommunens östra delar. I skogslandskapet finns det spridda förekomster av områden som är intressanta ur naturvårdssynpunkt. 8

10 1.2.2 Förutsättningar för fåglar i kommunen Fågelarter har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i olika grad av en etablering av vindkraft i landskapet. Nedan följer en översiktlig beskrivning på vilka miljöer som gynnar fåglar och vilka artgrupper som det är bäst förutsättningar i förekommande landskapstyper. Landskapet i Hjo kommun är variationsrikt med förekomst av såväl jordbrukslandskap som barr- och lövskogar samt våtmarker. Den långsträckta stranden mot Vättern bidrar ytterligare en dimension i landskapet. Denna variation bidrar till att många olika biotoper finns representerade i landskapet. Vilket i sin tur är en förutsättning för en artrik fågelfauna. De mer låglänta områden i kommunens östra del samt i nordväst i längs med Tidans dalgång skapar goda föreutsättningar för främst flyttande fåglar som tranor, gäss, vadare och svanar. Särskilt där landskapet hyser en variation med betesmarker, bryn och skogspartier. Där den mer högproduktiva åkermarken dominerar är förutsättningarna för fågellivet sämre. Vätterns strandlinje längs med kommunens östra gräns innebär att, jämförelsevis med andra områden, fler artgrupper sträcker över eller i närheten av kommunen och att det kan förekomma stora ansamlingar av rastande sträckfåglar. I de mer skogklädda områdena i de centrala samt sydvästra delarna av kommunen har grupper som rovfåglar och skogshöns goda förutsättningar. Närheten till Vättern bidrar med förutsättningar för till exempel fiskgjuse och havsörn främst på grund av födosöksmöjligheter. I skogsmarker trivs också skogshöns som orre och tjäder samt nattskärra och olika ugglearter. Områdena runt Hökenåsen, Hallåsen och Fågelås bedöms ha goda förutsättningar för att hysa rovfåglar, skogshöns och nattaktiva arter som ugglor och nattskärror. Tibro fågelklubb har utpekat 12 lokaler i Hjo kommun dit klubbens medlemmar bruka åka för att skåda fågel. Dessa lokaler är spridda i kommunen främst vid Mullsjön samt mellan Almnäs och Hjällö i söder men även vid Yremossen i norr och Fridene i väst. Det finns inga områden inom kommunen som skyddas enligt fågeldirektivet så kallade SPA områden, Special Protected Areas Förutsättningar för fladdermöss i kommunen Fladdermus har, som fåglar, olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en etablering av vindkraft i landskapet. Studerar vi utbredningskartor (Ahlén 2011) för de fladdermusarter som förekommer i Sverige så bör vi räkna med att det är troligt att minst tio arter kan förekomma i Hjo kommun. I Rydell (2011) har fladdermössen delats in i högriskarter och lågriskarter i samband med vindkraft. Bland de arter som troligen förekommer i kommunen är fyra arter högriskarter (nordisk fladdermus, 9

11 dvärgfladdermus, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus) och ytterligare en (barbastell) är upptagen i bilaga två till EU;s habitatdirektiv. Vid länsstyrelsens inventering av Hjo kommun (Lönn 2003) påträffades minst sju arter i kommunen (vattenfladdermus, artkomplexet mustch/brandsfladdermus, dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, långörad fladdermus, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus). Utbredningskartorna från 2011 påvisar att även barbastell ska räknas in bland de arterna som kan tänkas förekomma i kommunen. Genom att studera utredningskartorna i ett omfattande perspektiv så förekommer det fyra arter i regionen (sydfladddermus, Leislers fladdermus, trollfladdermus och pipistrell) (Ahlén 2011). Det kan alltså finnas områden i kommunen med en artrikedom med sex arter eller fler. Med denna omfattning av arter bedöms sådana områden, enligt Ahlén (2011), som artrika för Syd - och Mellansverige. Det är dessutom troligt att det finns rödlistade arter i fladdermusfaunan i Hjo kommun. Det är dock mindre troligt att artrika miljöer eller miljöer för mer hotade arter påträffas i brukade barrskogsmiljöer skilda från jordbrukslandskapet. Generellt uttryckt så är sannolikheten högre för att träffa på artrika miljöer i det kulturpräglade landskapet eller i gränszonen som ansluter till skogslandskapet. Nedan skildras i generella drag hur förutsättningarna för fladdermöss kan variera på landskapsnivå. Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt. Om landskapet betraktas i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, som områden starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd med mera). Ett annat olämpligt landskap är täta skogar, som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (hårt brukade skogsbygder). Många fladdermusarter (t.ex. långörad och fransfladdermus) passerar sällan eller aldrig över öppna områden. För fladdermössen som grupp kan alltså en övergång från ett småbrutet och varierat landskap, till ett storskaligt sådant med mer enahanda miljöer, betraktas som negativt. Nordisk fladdermus är den vanligaste arten i 2003 års inventering i Hjo:s kommun. Arten betraktas som en s.k. högriskart med förhöjd risk att förolyckas. Arten är normalt en av de vanligaste arterna i skogsmiljöer. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Grunda vattenmiljöer är särskilt 10

12 gynnsamma för fladdermöss. Detta eftersom grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är därför inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt, som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss, åtskilda av för öppna miljöer eller slutna barrskogar är det mindre sannolikt att fladdermössen förflyttar sig dit. Omvänt ger ett landskap som är sammanknutna genom stråk med lövskogar, vattendrag med överhängande lövvegetation, alléer samt stråk med större åkerholmar ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig. Tillgången till insektsrika biotoper är något som också starkt styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren, när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala, är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal fladdermöss under våren och hösten, när inslaget av insekter minskar inom andra landskapsavsnitt. Utifrån ovanstående kan det som arbetshypotes, i den kommande analysen, antas att kommunens främsta områden för fladdermöss förekommer i östra delen av kommunen inom hag- och lövskogsområden och längs med Vätterns strand samt i ansluttning till Mullsjön. I dessa delar av kommunen har vi en öppnare miljö i jordbrukslandskapet med fler lövskogsområden samt äldre byggnader på fler håll. I Hjo kommun har det, som tidigare nämnts, under 2003 gjorts en fladdermusinventering på 13 olika platser. Då hittades, till exempel, den tidigare rödlistade arten stor fladdermus i tre områden samt andra arter som kan vara känsliga för vindkraft som högriskarterna dvärgfladdermus, nordisk fladdermus och gråskimlig fladdermus. Ingen av de inventerade områdena hyste fler än fem arter. Med utgångspunkt att de inventerade platserna valdes ut för att hitta så många arter som möjligt, då ligger utvalda platser inom jordbrukslandskapet eller i anslutning till skogslandskapet längs med Vättern i kommunens östra del (Lönn 2003). Inga av de inventerade områdena från 2003 ligger direkt i skogslandskapet där de flesta potentiella områdena för vindkraft är belägna. Ett behov av inventeringar för att gå vidare med eventuella vindkraftplaner kan därför inte avskrivas i och med detta. I till exempel miljökonsekvensbeskrivningen för Hjo Fågelås Vindkraftpark (Triventus 2010) förordar anlitad fladdermusexpert att en inventering bör göras för att bedöma risken för fladdermöss vid en etablering. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar ett område som sigger inom de utpekade ytorna för M och 7 i figur 1. 11

13 2. Allmän information om fåglar och vindkraft Naturvårdsverket har sammanfattat vindkraftens påverkan på fåglar i rapporten Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport (Rydell et al, 2011). För en utförligare redogörelse av problematiken hänvisar vi till nämnd rapport. Sammantaget är risken att fåglar eller fladdermöss dödas av vindkraftverk troligen relativt liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. Det krävs ändock särskild försiktighet i områden där höga koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer med med en hög täthet av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden (Rydell 2011). Vindkraft kan påverka fåglar på flera sätt och det är framförallt tre effekter som har diskuterats under senare år. Dessa är (1) kollisioner med ökad dödlighet som följd, (2) habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva miljön) eller indirekta (till följd av störning), med minskande lokal populationstäthet som följd och (3) barriäreffekter (Dierschke & Garthe 2006, Fox et al. 2006, Drewitt & Langston 2008). 2.1 Kollisionsrisker Kollisioner uppstår framförallt när vindkraftverk placeras i ett revir, i synnerhet nära boträd där fåglarna uppehåller sig en stor del av året. Röd glada, havsörn kungsörn och fiskgjuse hör till de fågelarter som uppvisat störst dödlighet i undersökningar vid svenska vindkraftverk. (Rydell, 2011). Det är särskilt när vindkraftverken hamnar nära boet som risken för kollision ökar. De vuxna fåglarna matar ungarna intensivt och under en lång tid. Då ungfåglarna flygtränar utgår de från boet och riskerar då att kollidera med vindkraftverken. Ett flertal rovfågelarter blir dessutom könsmogna sent och föder, jämförelsevis med andra fågelarter, upp färre antal ungar per kulle. Detta innebär att rovfågelarters populationer är extra sårbara. Både vid rörelser i reviret och under flytt följer fåglar vissa stråk i landskapet, antingen på grund av väderförhållanden eller som en följd av landskapets topografi. Det kan vara större sjöar, dalgångar med dess höjder samt kuststräckor. Vindkraftverk som placeras på höjder eller längs kuster kan komma att stå inom sådana stråk i landskapet. 2.2 Habitatförlust Uppförande av en vindkraftpark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka tätheten av fåglar i omgivningarna. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer givetvis på platsen där vindkraftverket byggs men också i omgivningarna. Infrastrukturen som tillkommer i omgivningarna bidrar till habitatförlust, vilken kan variera i omfattning beroende på vindkraftsparkens 12

14 placering och storlek. Ytor måste röjas, vägar byggas, ledningar dras och vatten ledas bort. Den yta som påverkas direkt på detta sätt är oftast mycket liten och är antagligen försumbar i de flesta fall. Om vindkraftsparken placeras i orörda områden kan nyanlagda vägar bidra till en fragmentering av tidigare sammanhållna ytor. 2.3 Barriäreffekter Barriäreffekten innebär att ett vindkraftverk eller en vindkraftpark fungerar som en barriär - ett hinder för passerande fåglar. De undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar en annan väg (gäller de flesta fågelarter men inte rovfåglar, svalor och seglare). Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men samtidigt behöver fåglarna flyga en längre sträcka. Barriäreffekter kan på så vis öka fåglarnas energiförbrukning under flytt eller transport mellan födosöks-, häcknings- och övernattningsplatser. 3. Allmän information om fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning bekräftar att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i En syntesrapport (Rydell et al, 2011). För en utförligare redogörelse av problematiken hänvisar vi till nämnd rapport. 3.1 Kollisionsrisker Fladdermöss förolyckas vid vindkraftverk på grund av att de kolliderar med vindkraftverkens rotorer då de jagar insekter kring vindkraftverken. Risken är störst vid svag vind. Högst aktivitet och därmed flest olyckor inträffar när det blåser mindre än 4 m/s. Någonstans mellan 4 och 8 m/s avtar aktiviteten hos fladdermössen lite beroende på art. I stort sett inga fladdermöss jagar vid vindkraftverk när vindstyrkan överskrider 8 m/s. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas därför (Rodrigues m fl 2008). Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för sällsynta arter som förekommer i litet antal. Barbastell har till exempel visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén 2011). Skyddsavstånd för kolonier av barbastell och artrika miljöer är föreslagna på ett avstånd av 2 km till vindkraftverk (Ahlén I. och Baaøe H.J. 2014). 3.2 Flygsträckor och ledlinjer Födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten, t.ex. betesmarker i närheten av lantbruk, bruksmiljöer, herrgårdar och liknade, men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker, m.fl. öppna utnyttjade miljöer. Flygsträckor mellan kolonier (dagviloplatser) och jaktmiljöer utgörs 13

15 i regel av s.k. ledlinjer, som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö, vattendrag, eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge ökar risken för kollision. Detta eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. I och med fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn ökar därmed risken ytterligare. 3.3 Flyghöjd och högriskarter Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst de s.k. högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor-, gråskimlig-, nordisk- och dvärgfladdermus, samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. Dessa arter utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa. Särskilt trollfladdermus kan lyftas fram här. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, befinner sig sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell et al 2011). 4. Genomförande För att kunna göra en bedömning av de potentiella områden för vindkraft som petaks ut i vindkraftsplanens samrådshandling, har arbetet bestått av två steg. De första steget har varit att samla in känd kunskap om kommunens värden för fåglar och fladdermöss. Därefter har en riskanalys för fåglar och fladdermöss genomförts där inhämtat information har analyserats för att kunna bedöma föreslagna områden för vindkraft utifrån kända värdena för fåglar och fladdermöss. Riskbedömningen är genomförd som en skrivbordsstudie. Därför bör läsaren ha i åtanke att risknivån bör betraktas som vägledande och kan sannolikt komma att justeras både uppåt och nedåt då fältbesök och inventeringar genomförts på uppdrag av en verksamhetsutövare. 4.1 Insamling I detta skede har befintlig material om kommuns värden för fåglar och fladdermöss eftersökts. Skriftliga och digitala källor och kunskap som har varit tillgänglig på olika sätt har samlats in. Underlag har även sammanställts genom kontakter med ornitologer, ideella föreningar, kommunekolog och andra personer med specialkompetens. Vidare har vi gjort utdrag från nationella databaser för artregistrering. GIS-underlag har hämtats in och används vid analysarbetet. Underlag som beskriver kända värden och förutsättningar vid respektive plats har bearbetas till kartbilder för respektive område. 14

16 4.2 Analys En del av den inhämtade kunskapen har bearbetats i GIS för att ge en en överblick över alla föreslagna områden för vindkraft. Varje område har försetts med en buffertzon på 2000 meter. Detta har gjorts med tanke på att både fåglar och fladdermöss är rörliga och utifrån variationen i noggrannhet som finns i insamlat kunskap. Tillsammans med övrig kunskap har GIS-material varit grundläggande i den riskbedömning som har genomförts under analysen. 4.3 Riskbedömning För att kunna bedöma eventuella risker för fågel- och fladdermusfaunan i respektive område utifrån områdenas läge i förhållande till kända värden för fåglar och fladdermöss har insamlat kunskap, tidigare utredningar och vetenskaplig information legat till grund. Som utgångspunkt för bedömning av risk för fåglar har vi använt Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) rekommendationer i Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar daterat januari 2014 (SOF 2014). För fladdermöss har Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? (Ahlén 2008) och Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur (Ahlén 2010) använts. Arbetet har genomförts i form av en skrivbordstudie där kartstudier och insamlad kunskap ligger till grund för riskbedömningen. Vi föreslår läsaren att ha detta i åtanke och betrakta riskbedömningen mer som en vägledning än som ett absolut mått (se vidare nedan) Riskbedömning fåglar Högrisklägen är platser där det i förväg går att förutsäga stor risk för negativa effekter på fåglar genom förlust av värdefulla habitat eller hög risk för kollisioner. Exempel: Områden med kända goda förekomster av rovfåglar både permanent och tillfälligt. Områden där stor koncentration av fåglar regelbundet förekommer t.ex. rastplatser och viktiga flyttstråk. Områden med närhet till viktiga häckningsplatser som används av bland annat hönsfågel, ugglor och rovfåglar eller fåglar med hög täthet. Osäkra lägen är platser där kunskapen är bristfällig eller där det bedöms finnas risk för kollisionsdödlighet eller störning/undanträngning. I dessa områden krävs oftast mer detaljerade inventeringar. Naturligt hamnar de flesta områden under denna kategori där det finns dåligt med befintlig information om området. Efterföljande 15

17 kontrollprogram kan behövas efter etablering i dessa områden. Lågrisklägen är platser där risken för negativ påverkan på fåglar bedöms som ringa. Exempel: Områden som omfattas av intensivt brukad jordbruksmark. Redan exploaterade områden. Områden där ingen betydelsefulla förekomster av känsliga fågelarter eller större koncentrationer av fågel finns Riskbedömning fladdermöss Högrisklägen är områden där man i förväg kan förutsäga en stor risk för negativa effekter på fladdermöss. Exempel: Områden där redan kända fynd av känsliga fladdermusarter finns. Områden nära uddar vid kusten eller större sjöar. Markanta skogklädda höjder i öppna jordbruksområden, där ansamlingar! av flyttande fladdermöss ofta förekommer. Osäkra lägen består av områden där det inte kan göras en kvalificerad bedömning utifrån insamlat kunskap. I dessa områden behövs oftast en mer noggrann fältinventering och eventuellt en uppföljning (kontrollprogram) av effekterna efter eventuell etablering. Lågrisklägen är områden där man bedömer risken för kollisioner med fladdermöss som minimal. Områden med öppen jordbrukmark utan ledlinjer eller markerade höjder och större delen av fjällen. Områden där det har konstaterats att inga känsliga fladdermöss förflyttar sig eller på annat sätt använder området. 4.4 Läsinstruktion till resultatdelen Under rubrik 5 Resultat kommer varje potentiellt område för vindkraft att diskuteras. Viktigt att ha med sig till denna rubrik är att inget fältbesök ingår i denna utredningen. I tabell 1 nedan följer en läsinstruktion till resultatdelen. 16

18 Tabell 1 Tabellen redovisar de moment som finns upptagna i resultatdelen. Samtliga rubriker finns kommenterade för varje delområde i resultatdelen. Rubrik Kommentar Riskbedömning Se kapitel 4.3 Beskrivning Tabell Områdesbeskrivningarna är hämtade från pågående arbete med vindkraftplanen dvs vindkraftsplanens samrådshandling samt genom GIS och ortofoton. Information om kända värden inom potentiellt område för vindkraft och inom en buffertzon på 2 km kring området. Buffertszonen används på grund av fåglars och fladdermöss rörlighet. Vad gäller värden för fåglar och fladdermöss så förekommer det självklart fler arter i kommunen än de som beskrivits. I arbetet har vi valt att fokusera på de arter eller artgrupper som är känsliga för vindkraft. Med andra ord de grupper som kommer att vara aktuella vid en eventuell vidare undersökning inför etablering av vindkraft. För inhämtad information från Artportalen har intervallen från används och vad gäller Artdatabanken så har samtliga registreringar fram till 4 april 2014 utnyttjats. Vidare har befintliga naturvärden beskrivits. Bedömning I de fall där underlaget varit sparsamt eller det av andra skäl har varit svårt att bedöma risknivån har vi valt att använda ett mått av försiktighet genom att heller klassa ett område uppåt i skalan än nedåt. För att ge våra bedömningar en nyans så har vi beskrivit dessa för varje område. En del av riskbedömningarna grundar sig i sekretessbelagd information. Vi redovisar att det finns information av den här typen och bedömer hur den eventuellt kan påverka ett vindkraftprojekt men inte vad den utgörs av. Rekommendationer Prioriterade inventeringar Genom att sammanfatta bedömningen utifrån värdena för fåglar och fladdermöss så framför vi rekommendationer på hur områden bör hanteras i förhållande till t.ex. storlek eller om de bör avfärdas från nuvarande vindkraftplan. Utifrån de befintliga värdena för fåglar och fladdermöss har vi nämnd de inventeringar vi bedömer ha högst prioritet vid eventuella tillståndsansökningar. I vidare arbete med eventuell vindkraftsetablering kommer detta att vara ett hjälpmedel för kommunen inför för eventuella förfrågningar från vindkraftsexploatörer. Arbetet har genomförts i form av en skrivbordsstudie. Insamlad kunskap för respektive område kan användas som arbetsmaterial vid fortsatta utredningsarbeten i samband med eventuella tillståndsprocesser. Ansatsen till riskbedömning ska betraktas som en vägledning och kan förändras efter fältbesök eller djupare undersökningar. Detta innebär att till exempel ett område som bedömts vara ett lågriskområde bör besökas och bedömas av en sakkunnig person/biolog innan exploatering genomförs. 17

19 5. Resultat Totalt har 14 områden undersökts och av dessa bedöms sju vara högriskområden, fem bedömdes vara osäkra lägen och två placerades i kategorin lågriskområden. Fyra områden alla utanför stoppområdet har bedöms med försiktighetsprincipen på grund av avvikande information. I tabell 1 och figur 3 sammanfattas hela resultatet och nedan följer riskbedömningen av samtliga områden. I denna riskbedömning är rödlistade arter markerat med R och de arter som förekommer i fågeldirektivets bilaga 1 har markerats med en etta. 5.1 Skydd Flera fågelarter som observerats i Hjo kommun ingår i EU:s fågeldirektivet i bilaga 1. Flera av dessa arter kan påverkas negativt vid etablering av vindkraft. Enligt artskyddsförordningen som bland annat är kopplat till fågeldirektivet står det i 4 att det är förbjudet att avsiktligt döda eller skada vilda fåglar samt avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under parning-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Med avsiktligt menas även bedrivandet av en verksamhet som till exempel vindkraft. För arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 och på svenska rödlistan 1 ska alltså särskilda hänsyn tas till deras bevarandestatus, fortplantningsområden och överlevnad. Fågeldirektivet är en bindande lag för EU:s medlemsstater. Fladdermöss är skyddade genom Artskyddsförordningen vilket i första hand betyder att de inte får fångas eller dödas. Fladdermöss för heller inte medvetet störas genom att skada eller förstöra deras fortplantnings- och viloplatser eller avsiktligt störa dem under tiden för fortplantning och flyttning. Exempel på fortplantningsplatser kan vara byggnader av olika slag gärna äldre, broar eller ihåliga träd, vilka utnyttjas av reproducerande honor under sommaren eller av revirhållande hanar under parningstiden om hösten. 5.2 Rekommendationer och skyddsavstånd Det har i samband med kontakter med bland annat Västergötlands Ornitologiska Förening rekommenderats att potentiella områden från område L och söderut samt område A bör undantas från vindkraftetablering med tanke på värdet för fåglar och fladdermöss. Bland annat är det känt att flera par av fiskgjuse häckar i området. Med stor sannolikhet häckar även havsörn centralt eller i de sydvästra delarna av kommunen. Ser man vidare på de sydvästra delarna av kommunen, kan det nämnas att det i vindkraftsplanen för Tidaholms kommun pekats ut olämpliga platser för vindkraftsetablering intill kommungränsen till Hjo. 1 Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. 18

20 Var boplatserna för nämnda arter är är okänt i nuläget, men det kan finnas ytterligare information om boplatser. I Rydell et al 2011 föreslås skyddsavstånd till bon eller högre koncentrationer av örn på 2-3 km och till övriga stora och medelstora fåglar på 1 km. I nuläget kan vi inte säga var boplatser för t.ex. havsörn och fiskgjuse finns men kan konstatera att det finns utrymme för bon mellan de utvalda platserna för vindkraft. Den här frågan bör därmed utredas i ett tidigt skede i en utredning om vindkraft. Tabell 2 Totalt har 14 potentiella områden för vindkraft undersökts och av dessa bedöms sju vara högriskområden, fem bedömdes vara osäkra lägen och två vara lågriskområden. Fyra områden, alla utanför stoppområdet, har bedöms med försiktighetsprincipen på grund av avvikande information. Inom stoppområde Utanför stoppområde Totalt Högriskområden A L M X X X 7 X 8 X 9 X 10 X Osäkra lägen B C F K X X X X 1 X Lågriskområde H I X X Totalt

21 Planeringsunderlag Vindkraft Hjo kommun 2014 B A 195 C H 194 F I Mullsjön 1 Korsberga K Hjo Blikstorp L Vättern M Teckenförklaring Potentiella vindkraftområden Högriskområde Osäkra lägen Lågriskområde Potentiella vindkraftområden inom stoppområde Högriskområde Osäkra lägen Lågriskområde 0 2, Kilometer Ü Figur 3. Inom Hjo kommun finns 14 områden som anses potentiella för vindkraft. I denna utredning bedöms sju vara högriskområden, fem bedömdes vara osäkra lägen och två vara lågriskområden utifrån områdenas värden för fåglar och fladdermöss. Inom stoppområdet bedöms tre vara högriskområden, fyra vara osäkra lägen och två vara lågriskområden. Utanför stoppområdet bedöms fyra områden vara högriskområden och ett område bedöms vara ett osäkert läge. 20

22 Område A!!!!! Risknivå: Högriskområde Områdesbeskrivning: Området ligger väster om väg 195 och består i norra delen av främst barr- och blandskog med bitvis blötare mark. Terrängen varierar mellan m.ö.h. Område A Nuvarande gräns Buffert 2000 m Fågelvärden Inga uppgifter Bivråk (R, 1) och Fjällvråk (R) har observerats sträckande Kungsörn (R, 1) har observerats Fler observationer observationer och ringmärkning av göktyta (R) Gammal observation av smålom (R, 1) Brun kärrhök (1) har setts vid ett par tillfällen t.ex vid Smeddammen Observationer av trana (1), sångsvan (1), spillkråka (1) och gröngöling Fladdermusvärden Inga uppgifter Lokal med långörad fladdermus, dvärgfladdermus, mustaschfladdermus, vattenfladdermus och nordisk fladdermus Naturvärden Värdetrakt Västra Vätternstranden berör området i öster I nord överlappar ett riksintresse för naturvård Riksintresse för kulturminnesvården tangerar området i öster och område med bevarande odlingslandskap Område enligt ängs- och betesinventeringen, kommunal bevarandeplan samt lövskogar klass 1-3 gränsar till området i öster Områden av biotopsskydd och nyckelbiotoper i öst och väst Bedömning: Området bedöms som ett högriskområde främst på grund sträckande fåglar och risken för kollision samt närheten till en lokal för fladdermöss. Fler rovfåglar som både är rödlistade och finns i fågeldirektivets bilaga 1 har observerats sträckande vid området och vid Smeddammen har brun kärrhök noterats. Inga rekommendationer på skyddsåtgärder eller skyddsavstånd finns för arten men den förekommer i fågeldirektivets bilaga 1. Göktytan är rödlistat och häckar i närområdet. Det förekommer inga rekommendation om skyddsavstånd till arten. Utifrån uppgifter om flera häckningar i närområdet bör arten undersökas närmare. Alla arter av fladdermöss som har observerats i närheten är med på bilaga 4 i EU:s art- och habitatdirektiv. Dvärgfladdermus har bedöms vara en högriskart och i viss mån nordisk fladdermus. Dessutom gränsar området mot Skallhultsplatån som ingår i ett större riksintresse för naturvård i Karlsborgs kommun. Det finns även sekretessbelagd information om närområdet som kan påverka möjligheten för vindkraftsetablering. 21

23 Rekommendationer: Det rekommenderas att genomföra omfattande inventeringar av värdet för fåglar och fladdermöss med tanke på den information som föreligger på området. Endast med omfattande inventeringar kan området minska i risknivå. Prioriterade inventeringar: Fladdermöss Rovfågel Sträckfågel Göktyta Häckfågelinventering Planeringsunderlag vindkraft Hjo kommun 2014 Teckenförklaring Rankåsleden Lerstugesjön Gåremossen Björsjön Rödlistad art Artportalen - fladdermöss Artportalen - fåglar Buffertzon 2000 meter Potentiella vindkraftområden Potentiella vindkraftområden inom stoppområde Biotopskydd SVO Naturvårdsavtal SVO Nyckelbiotop SVO Naturvärden SVO Sumpskog SVO Naturreservat Björsjön Porsamossen Ängs- och betesmarker TUVA Värdetrakter LST Fångstgropar 190 Riksintresse Naturvård Kommunal bevarandeplan Lövskoginventeringen Riksintresse Natura 2000 Riksintresse kulturmiljö Riksintresse vindkraft Grönsik Anderstorp Råsen Bevarandeplan för odlingslandskapet V Vätterleden Guvastehemmet 0 0,5 1 2 Kilometer 175 Ramshult B 225 Lunnakulle Sandby Grumphult 155 Spånhult A Dammen Smedsdammen 134 Ulvhult 125 Källstugan Hembygdsg. Figur 4. Område A med buffertzon på 2 km samt registreringar av fåglar, fladdermöss och naturvärden. Almarken Ü 200 Backen 125 Spakås Höjen 22

24 Område B Risknivå: Osäkert läge Områdesbeskrivning: Området ligger i skogslandskapet väster om väg 195 och kännetecknas främst av barr- och blandskog med bitvis blötare mark. I söder förekommer en större lövskog på ca 20 ha. Terrängen varierar mellan m.ö.h. Område B Nuvarande gräns Buffert 2000 m Fågelvärden Inga uppgifter Kontinuerliga observationer av nattskärra (R, 1) Kungsörn (R, 1) förbiflygande Födosökande blå kärrhök (R,1) Gammal observation av bivråk (R, 1) Fladdermusvärden Inga uppgifter Inga uppgifter Naturvärden Det förekommer en nyckelbiotop inom området Den ligger i en större klassad lövskog från Lövskogsinventeringen samt värdetrakten Västra Vätternstranden I nord överlappar ett riksintresse för naturvård Ett antal nyckelbiotoper samt lövskogsområden men främst ett större område kommunalt bevarandeområde i söder Vidare finns områden enligt ängs- och betesinventeringen samt ett större område med riksintresse naturvård Bedömning: Flera observationer av nattskärra har gjorts i närheten. Det är oklart i vilken grad nattskärran påverkas negativt av vindkraft, men dess levnadssätt indikerar att den kan vara särskilt utsatt för kollisionsrisk. Det rekommenderas av SOF att områden med täta bestånd av försiktighetsskäl undantas från vindkraftsutbyggnad. Enstaka rovfåglar har rört sig i närområdet, främst sträckande rovfåglar, har observerats vissa perioder på året. Närheten till kultur- och odlingslandskapet indikerar att det kan förekomma fladdermöss i området men inga uppgifter finns. Området gränsar mot Skallhultsplatån som är ett större riksintresse för naturvård i Karlsborgs kommun. Det finns sekretessbelagt information om närområdet som möjligen kan påverka möjligheten för vindkraftsetablering. Rekommendationer: Att minska områdets norra och södra delar beroende på kommande inventeringars resultat. Prioriterade inventeringar: Nattskärra Fladdermöss Rovfåglar 23

25 Häckfågelinventering Hönsfågel Planeringsunderlag vindkraft Hjo kommun 2014 Teckenförklaring Blästermo Slättås Ljunghem Slättåsadammen Rödlistad art Artportalen - fladdermöss Artportalen - fåglar Buffertzon 2000 meter Potentiella vindkraftområden Potentiella vindkraftområden inom stoppområde Biotopskydd SVO Naturvårdsavtal SVO Nyckelbiotop SVO Naturvärden SVO Sumpskog SVO Naturreservat Ängs- och betesmarker TUVA Värdetrakter LST Riksintresse Naturvård Kommunal bevarandeplan Lövskoginventeringen Riksintresse Natura 2000 Riksintresse kulturmiljö Riksintresse vindkraft Bevarandeplan för odlingslandskapet Tobäcken Brände mo 0 0,75 1,5 3 Kilometer C Rankåsleden Lerstugesjön Gåre- mossen Björsjön Yremossen Björsjön Porsamossen Fångstgropar Grönsik Anderstorp Råsen V Vätterleden Guvastehemmet Ramshult Lunnakulle 240 Sandby Gärdet Grumphult Backen Gärdsbodammen Figur 5. Område B med buffertzon på 2 km samt registreringar av fåglar, fladdermöss och naturvärden. Stenshult Västerås B Tolshult Svenstorp Nanking Älmedalen Snabolet Spånhult A Smedsdammen Fornåkrar Dammen 134 Ulvhult Penadammen Kullen Källstugan Höjen Snipen Ekhammar Hembygdsg. Sågarstugorna Almarken Spakås Ü 24

26 Område C Risknivå: Osäkert läge Områdesbeskrivning: Området består av barr- och blandskog med sumpskogar i områdets mitt. I områdets östra del förekommer lövskogar och betesmarker. Terrängen varierar mellan meter över havet. Område C Nuvarande gräns Buffert 2000 m Fågelvärden Vanligt förekommande arter som morkulla och lövsångare Kontinuerliga observationer av nattskärra (R, 1) Bivråkspar (R, 1) och födosökande bivråkar Fladdermusvärden Inga uppgifter Inga uppgifter Naturvärden I områdets östra del finns ängs- och betesmarker enligt TUVA och lövskogar enligt Lövskogsinventeringen I väster överlappar några nyckelbiotoper. Värdetrakt Västra Vätterstrand överlappar i väst Främst den östra delen präglas av bland annat ängs- och betesmarker, bevarandeplan för odlingslandskapet samt den kommunala bevarandeplanen och lövskogsinventeringen I väst ligger ett litet område med riksintresse för Natura 2000 Bedömning: Området bedöms som ett osäkert läge med tanke på närheten till fler observationer av nattskärra. Det är oklart i vilken grad nattskärran påverkas negativt av vindkraft, men dess levnadssätt indikerar att den kan vara särskilt utsatt för kollisionsrisk. Det rekommenderas av SOF att områden med täta bestånd, av försiktighetsskäl, undantas från vindkraftsutbyggnad. Yremosse strax norr om området är en fågellokal som har utpekats av Tibro fågelklubb med avseende på skogsfågel där fler observationer av orre och tjäder har gjorts. Tjäder är tillsammans med orre upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 och det rekommenderas ett avstånd på 1000 m till spelplatser med fler än 5 tuppar. I öst finns miljöer för fladdermöss och precis utanför buffertzonen på 2000 m ligger en plats inventerad på fladdermöss där långörad fladdermus, dvärgfladdermus, mustaschfladdermus och nordisk fladdermus har noterats. Dessa arter är med på bilaga 4 i EU:s art- och habitatdirektiv. Vidare har dvärgfladdermus bedömts vara en högriskart och i viss mån även nordisk fladdermus. Rekommendationer: Områdes östra och centrala kan minskas beroende på resultatet av rekommenderade fältinventeringar. Prioriterade inventeringar: Nattskärra Rovfåglar Hönsfågel Fladdermöss 25

27 Häckfågelinventering Porsamossen V Vätterleden Planeringsunderlag vindkraft Hjo kommun 2014 Rankåsleden Björsjön Råsen Grumphult A 195 Källstugan Smedsdammen Lerstugesjön Björsjön Fångstgropar Anderstorp Guvastehemmet B 136 Ulvhult Teckenförklaring Gåre- mossen Grönsik Lunnakulle 240 Spånhult 195 Rödlistad art Artportalen - fladdermöss Artportalen - fåglar Buffertzon 2000 meter Stenshult Tolshult Svenstorp Snabolet Backen Penadammen Styrshult Brunfallet Grustäkt Grustäkt Övertorp Betongind. Sandliden Atteby Laggarebolet Potentiella vindkraftområden Potentiella vindkraftområden inom stoppområde Biotopskydd SVO Naturvårdsavtal SVO Nyckelbiotop SVO Naturvärden SVO Sumpskog SVO Bjärg 194 Naturreservat Tråkebo Dunkebacken Nybygget Bygdeg. Sörgården Bosgården Ängs- och betesmarker TUVA Värdetrakter LST Nolgården Riksintresse Naturvård 194 Kommunal bevarandeplan Lövskoginventeringen Riksintresse Natura 2000 Riksintresse kulturmiljö Riksintresse vindkraft Heden Mofalla Ebbetorp Blästermo Svensbacken Sjöängen Bevarandeplan för odlingslandskapet Dunkebackaflyet Svebråta 0 0,75 1,5 3 Kilometer Torp Noltorp Österhagen Fågeltorn Slättås Petterslund F Svenstorp V Vätterleden Fallet Hultabäcken Ljunghem Slättåsadammen St. Ruder Mullsjödal Backafall Mullsjö gård Sandåsen L. Ruder Knäppet Gråhall Hult St. Mek. ind. Nygården Tobäcken Skarpås Hultadammen Knäppeltorp Smedstorp Karlsberg Brände mo Lillhultab. Johanneberg Källebo Lillhult Skogslund Källhult Backen C Yremossen Knottebo Pettersborg L. Munkebo Grenabo Västerås Krösahemmet Kristineborg Stekarekärret Karlslund Liden Gateb. Älmedalen Nanking Mellomberga Backen Gärdsbodammen Gärdet Nolberga Skolbacken Hagen 106 Munkeberg 103 Backen Björkenäs Munkebergsviken Ü Pettera udde 133 Fornåkrar Grevbäck Figur 6. Område C med buffertzon på 2 km samt registreringar av fåglar, fladdermöss och naturvärden. Lundängen Motorbana Djupedalen 195 Mumlebo Råckekärr Mullsjön 26

28 Område F Risknivå: Osäkert läge Områdesbeskrivning: Produktionsskog med barr- och blandskog samt vissa delar med jordbruksmark. Vissa mindre sumpskogar överlappar in i området. Terrängen ligger m.ö.h. Cirka 2 km söder om område ligger Mullsjön. Område F Nuvarande gräns Buffert 2000 m Fågelvärden En registrering av mindre korsnäbb Äldre observationer av göktyta (R) och mindre hackspett (R) Fladdermusvärden Inga uppgifter Inga uppgifter Naturvärden I ytterzonen förekommer det i öst området med betesmarker och lövskog enligt Lövskogsinventeringen I väster finns lövskogar samt biotopsskydd och nyckelbiotop samt en mindre betesmark Bedömning: Området bedöms som ett osäkert läge med tanke på okänd effekt på fågel- och fladdermusvärdena vid Mullsjön. Vår prognos är att området kan visa sig vara ett lågriskområden efter utförda fältinventeringar. Precis utanför områdets buffertzon på 2 km finns det flera fågellokaler utpekats av Tibro fågelklubb. Dessa ligger vid Mullsjön och det finns naturligt många observationer från dessa lokaler. Både rovfåglar och fler arter av gäss, svan och tranor har observerats. Bland annat har fiskgjuse setts fiska i sjön och observationer av havs- och kungsörn som flugit mot norr finns. Vidare har blå och brun kärrhök observerats vid sjön. Med tanke på närheten till Mullsjön, busk- och trädridåer samt sumpskogar kan det förekomma fladdermöss, men troligen är jordbruksanvändandet för storskaligt. Rekommendationer: Det bör undersökas vilken effekt en vindkraftsetablering skulle kunna ha på fåglar och fladdermöss vid Mullsjön Prioriterade inventeringar: Sträckfågel Rovfåglar Fladdermöss 27

29 140 Ljunghem Blästermo Svensbacken Slättås Slättåsadammen Motorpet Styrshult Brunfallet Nolgården Grustäkt Grustäkt Betongind. Sandliden Laggarebolet Teckenförklaring Övertorp Bjärg Rödlistad art Artportalen - fladdermöss Artportalen - fåglar Buffertzon 2000 meter Atteby Rytterås Stenbolet Björkåsen 194 Tråkebo Dunkebacken Potentiella vindkraftområden Nybygget Bygdeg. Potentiella vindkraftområden inom stoppområde Biotopskydd SVO Naturvårdsavtal SVO Nyckelbiotop SVO Naturvärden SVO Sumpskog SVO Naturreservat Ängs- och betesmarker TUVA Värdetrakter LST Riksintresse Naturvård Kommunal bevarandeplan Lövskoginventeringen Dunkebackaflyet Riksintresse Natura 2000 Riksintresse kulturmiljö Riksintresse vindkraft Bevarandeplan för odlingslandskapet 0 0,5 1 2 Kilometer Sörgården Bosgården Nolgården Heden Mofalla Ebbetorp Sjöängen Torp Noltorp Österhagen 133 Fågeltorn Mullsjön Fallet Petterslund Svenstorp Planeringsunderlag vindkraft Hjo kommun 2014 Hulan Smedsskogen Bengtstorp Svebråta V Vätterleden Hultabäcken Stämmorna St. Ruder Mullsjödal Backafall Mullsjö gård Sandåsen Figur 7. Område F med buffertzon på 2 km samt registreringar av fåglar, fladdermöss och naturvärden. 150 Mullsjön 140 F L. Ruder Knäppet Gråhall Svärtan Hult St. Mek. ind. Nygården Skarpås Hultadammen C Knäppeltorp 175 Ü Smedstorp Lundängen Karlsberg Vattenv. Källebo Herrängen 125 Lillhultab. Skogslund Johanneber B 28