Akademiska Hus. Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus. Tomas Hallén

Transkript

1 Akademiska Hus Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus Tomas Hallén 1

2 Detta är Akademiska Hus Sveriges största (?) fastighetsbolag (~ 3.8 milj. m2 BRA ) Helstatligt aktiebolag Ledande på kreativa miljöer för högre utbildning och forskning Största kundgrupp universitet och högskolor Finns i 6 regioner på 26 orter, från Kiruna till Malmö 2

3 Akademiska Hus ,3 miljoner kvm LOA 3,8 miljoner kvm BRA (Atemp) 4,2 miljoner kvm BTA 5,3 miljarder kronor hyresintäkter/år 55 miljarder i marknadsvärde 25 miljarder i pipen 2-4 miljarder i fastighetsinvesteringar/år 670 miljoner i energikostnad per år 3

4 Det finns fyra grundläggande energikällor av betydelse för jorden: Solen Geotermi Gravitation/rotation (tidvatten) Mänskligt styrd kärnkraft av olika slag 4

5 Några energisiffror Från solen mot jorden: ~ TWh/år Geotermi: ~ TWh/år Världens totala användning ~ TWh/år 2) Kärnkraftsel (i drift): ~ TWh/år Sverige totalt: ~ TWh/år varav el: (kärnkraft 45 %) ~ 150 TWh/år Tidvatten (i drift) ~ 1 TWh/år 1) Akademiska Hus ~ 1 TWh/år 1) uppskattat längs Storbritanniens kust ~ 35 TWh/år 2) E=mc 2 ger ~ 6 ton massa/år 5

6 Vindkraft Intermittent - komplementär - kubiskt vindeffektförhållande - viss geografisk utjämning - kräver kraftigt utbyggt elnät - kräver reglerkraft - 7 TWh i Sverige ej orimlig kostnadsbild 6

7 Solel i Sverige: C:a 1000 kwh/m 2,år strålad energi till markytan Dagens solceller har % verkningsgrad 150 m 2 takyta ger: 1000*0.13*150 = kwh/år prima el! Kostnad idag ~ 2000 kr/m 2 vilket ger c:a 2 kr/kwh! (exkl. lagring) Sveriges totala elenergibehov klaras med c:a 1000 km 2. (3*3 mil, 0.2 %)= = miljarder kr. Sveriges BNP är c:a 2000 miljarder kr/år. HUR KAN DET BLI BILLIGARE OCH HUR LAGRA EL? 7

8 8

9 9

10 Bioenergi Koldioxidneutral? - risk för monokulturer och utarmning - tillgång? - reservera bränslen för specialområden - gör el i största möjliga utsträckning - tämligen lågt pris 10

11 Olja Mycket CO2 - begränsad tillgång - peak oil? 11

12 KOL (fossil kol) Finns i stora mängder stora CO2utsläpp CCS ett måste 12

13 NATURGAS Finns i relativ stor omfattning (skiffergas) effektivare processer förrädiskt på sikt 13

14 VATTENKRAFT Koldioxidfri produktion lokal påverkan stor potential 14

15 NUKLEÄRT Koldioxidfri produktion domedagsrisker ev nya processer? 15

16 VÄTGAS Ej egen energikälla möjliggör lagring koldioxidfri omsättning 16

17 Vad är energiproblemet idag? Växthuseffekten - koldioxid (270 ppm år 1900, 390 ppm idag!) - övriga växthusgaser (kanske främst metan) Energiråvarubrist - traditionella bränslebaser sinar (skiffergas?) - traditionella bränslebaser finns i politiskt oroliga delar av världen - biobaserad energiproduktion kommer inte att räcka 17

18 Hur löser världen problemen? Världens behov av el ökar. Användning av främst kol, olja och naturgas måste inom rimlig tid (10-30 år?) nära nog helt upphöra om inte CCS-teknik kommer stort. Transporter med eldrift (plug-in-hybridteknik) ökar? (Bio)drivbränsle måste reserveras för särskilda ändamål. Industriproduktion måste effektiviseras. Klimatisering av byggnader måste ske effektivare. 18

19 LÖSNINGSSCENARIER? Elgenerering - på kortare sikt: kärnkraft (utvecklade tekniker), hydro och koldioxidfri kol-, olje- och gaseldning - på längre sikt: ovanstående + solel av något slag/lagringstekniker, 4:e generationens kärnkraft annat? Bränslen - biobaserade drivbränslen och/eller elomvandlade bränslen (vätgas?). GÖR EL AV ALLT (specialundantag) OCH TILLÄMPA CCS 19

20 Hur löser Sverige problemen? Sverige har i hög grad gått från fossil uppvärmning till biobränslebaserad; fjärrvärme. Värmepumptillämpning ökar starkt och ersätter både fossileldning och direktel (motståndsel). Industrin måste effektiviseras och klimatisering av byggnadbeståndet måste ske effektivare. Elgenerering i Sverige är nästan uteslutande baserad på vatten- och kärnkraft. ( koldioxidfritt ) Transporter står för den stora delen kvarvarande koldioxidutsläpp i Sverige. Transportsidan måste lösas globalt. (Hybrid- och plug-inhybridteknik på frammarsch liksom elektrifiering. Batteriforskning!) Vindel: idag 6-8 TWh/år av totalt c:a

21 Hur gör Akademiska Hus? Upprätthåller och utvecklar egen kompetens Mäter och utvärderar Löpande åtgärder i den dagliga förvaltningen Målsätter/belönar? Utvecklar verktyg (processtöd t ex Energi-portalen ) Teknikutvecklar (effektivisering/tillförsel; värmepumpning Systematiserar effektiviseringsarbetet- miljöcertifierar Handlar och förhandlar - incitament mot kund Påverkar/kravställer mot energileverantörer Lönsamhetsberäknar (LCC) Vi har kommit en bit på väg: 2012 nåddes 25 % (2000)! Mycket finns kvar att göra: 25 till 50 % reducering är ekonomiskt möjligt att nå inom år. 21

22 22

23 23

24 År El: kwh/m2 El kwh/m2 150 År Värme: kwh/m2 140 kwh/m % 31 % % besparing Värme kwh/m2 90 El Värme Akademiska Hus energiarbete Koncernen, inklusive hyresgäst 24

25 Ombyggda hus, Akademiska Hus Nybyggda hus, Akademiska Hus Boverkets standard 80 Green Building 60 Academicum 2300 m 2 Naturvetar huset m2 Vänern m2 Samvetet 9800 m Standarder och driftsatta byggnader hos AH, Energi exkl hyresgästel, kwh/m2 25

26 150 Snitt för kontorslokaler Standarder,driftsatta byggnader hos AH samt genomsnitt. Energi exkl hyresgästel, kwh/m2 26

27 Ny byggnad uppförd i Mellansverige enligt AHs måldokument lätt skärpt: Värme: kwh/m 2 Kyla: kwh/m 2 Fastighetsel: kwh/m 2 TOTALT: kwh/m 2 Med geoenergi: Nytt Kårhus Frescati: kwh/m 2 (~10 värme+kyla + ~10 fst-el) + verksamhetsel: kwh/m 2 Går det och/eller är det rimligt att nå lägre i enskilda byggnader? 27

28 EXEMPEL Fixa/generera all energi inom fastigheten Kapa alla energiförbindelser Vindturbin/solceller + vätgas/batterier/bränslecell Kostnad per reducerad kwh : kr Kostnad per producerad kwh : kr? Mycket forskning och utveckling torde krävas innan byggnadsindividuella heltäckande energisystem (sanna Nollenergibyggnader) är lönsamma. 28

29 Utveckling: Behovanpassning; VAV, belysning, pumpar, avskärmning/solinsläpp etc.. Bättre byggnadsprestanda; Mtrl-utveckling + AH Riktlinjer för E-mål Effektivare installationssystem Effektivare ÅV-system; (vätskebaserade > 70 %) Effektivare tillförselsystem ; t ex utveckling av geoenergi Utökat samarbete med kunder/hyresgäster Forskningsintressant; fördelade pumpar och fläktar, nya isolermaterial, smarta fönster, nya byggmetoder och system, effektivare ÅV-system mm 29

30 BIM (ByggnadsInformationsModell) Är i sin linda men har mycket stor potential: Enklare/effektivare projektering; mer är standardiserat såväl system- som komponentmässigt Medger tidig visualisering Successiv energiuppföljning Lättare/säkrare samordning mellan olika teknikdiscipliner Säkrare mängdning och kalkylering Effektivare dokumenthantering Bättre överlämnandeprocess Effektivare förvaltning På lite sikt: Effektivare byggprocess Möjliggör industriellt byggande (från ritbord direkt till fabrik) Reducerar materialåtgången Borde leda till en totalt sett betydligt effektivare byggprocess med säkrad kvalité, mycket god miljöprestanda och lägre projektkostnader!? 30