Yttrande över ändring av vägledning om Handikappersättning
|
|
- Hanna Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sundbyberg Vår referens: Ylva Branting Försäkringskassans huvudkontor Att: Christine Liljedal Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över ändring av vägledning om Handikappersättning Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca enskilda medlemmar. Vi avger härmed vårt yttrande över förslag till ändring av vägledning kring handikappersättning. Remissens gång Handikappförbunden har haft tre representanter i en referensgrupp knutna till Försäkringskassans arbete med att omarbeta vägledningen. Detta är något som vi uppskattar eftersom frågan är mycket viktig för många av förbundens medlemmar. När själva utkastet till vägledning var klart fick vi mycket knapp tid på oss att svara, tio vardagar. Materialet har skickats ut med e-post till alla förbund med uppmaning att komma in med svar inom sju dagar eftersom Försäkringskassan önskade att svaren skulle sammanställas. Vi vill dock uppmärksamma er på att vi inte kunnat använda oss av vår vanliga demokratiska beslutsgång varför detta yttrande endast kan ses som ett tjänstutlåtande. Sammanfatting av förslaget FK har föreslagit att fyra principer skall genomsyra den omarbetade vägledningen: De handikappolitiska målen, så som de uttryckts i prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare, skall vara utgångspunkter för handikappersättningen. Detta innebär bl a att funktionshindrade personer som är förvärvsarbetande inte får någon särbehandling jämfört med personer som står utanför arbetsmarknaden. Den andra principen som FK föreslår avser ansvar- och finansiering. Olika myndigheter har olika ansvar och gör vissa prioriteringar.
2 Den föreslagna principen innebär följande: Om en myndighet genom prioritering väljer att inte bekosta något som en person med funktionshinder behöver, så skall inte heller FK överpröva detta beslut och kompensera personen via handikappersättningen. 3. Om en merkostnad kompenseras av en annan myndighet skall den inte kompenseras i handikappersättningen. 4. Ett undantag från ansvars- och finansieringsprincipen görs i och med att personer kan få kompensation för merkostnader i högkostnadsskydden detta gäller även i viss mån hjälpmedel. Vi kommenterar här kapitel för kapitel 1. Inledning Det är bra med begreppsförklaringar och en kort genomgång av nationella handlingsplanen, sektorsansvar och etappmål. Stycket om ICF är kanske lite överkurs att ta med eftersom ICF inte används som klassifikation i denna vägledning. Det kan i och för sig vara bra att läsarna får veta att det även finns andra sätt att klassificera, men det kanske ska förtydligas att det är som kuriosa. 1.4 perspektiv Det är mycket bra att ni tar upp att personer befinner sig i en beroendesituation när de söker stödet, men de behöver inte alltid vara i beroendesituationer. 2. Handikappersättningens bakgrund och syfte En historisk tillbakablick är alltid bra och nödvändigt för att man ska förstå varför vissa grupper automatiskt får lägsta nivån medan andra måste redogöra för sitt hjälpbehov. Sista stycket kring att handikappersättningen är ett stöd bland andra bör dock strykas eller utvecklas som det gör i avsnitt 7.7, 3:e stycket. Annars kan man tro att handikappersättningen aldrig kan ersätta andra huvudmäns prioriteringar och då kan man förledas tro att personer varken kan få handikappersättning för hjälpmedel eller högkostnadsskydd. 3. Ansökan Information är viktigt och grundläggande. Betona vikten av att information anpassas till olika typer av funktionshinder. Det är bra att man trycker på försäkringskassans informationsskyldighet kring
3 möjlighet kring högre ersättning samt att man inte behöver någon särskild blankett. Det framgår också av exemplen att man tonar ner detta med omprövningar vid 65 år, som i praktiken blivit minskningar. Under skriver FK att tidigare medicinska underlag kan användas för att bedöma rätten till handikappersättning. Ett av våra förbund undrar hur handläggaren vet att det medicinska underlaget fortfarande är aktuellt. Tillfrågas den försäkrade om hans tillstånd har försämrats? 4.Vilka personer omfattas av lagen Inga synpunkter 5. Förutsättningar för rätt till handikappersättning Det är bra att man förtydligar att den som har handikappersättning har rätt att behålla den efter 65 års ålder om förhållandena är oförändrade. Beskrivning under om vilka behov som kan uppstå i den dagliga livsföringen är bra beskrivna om man har fysiska funktionshinder och behöver praktisk hjälp. Men de förbund som har medlemmar med psykiska eller kognitiva svårigheter har reagerat på att det inte är den totala livssituationen som beskrivs. I definitionen av daglig livsföring måste möjlighet till sociala kontakter och fritid finnas med. Här behövs exempel. Risken är annars att den tolkning som handläggarna gör idag, att handikappersättning är till för fysiskt funktionshindrade, fortsätter att råda. Det framgår inte hur omfattande hjälpbehovet ska vara och hur betydande merutgifterna ska vara för att berättiga till handikappersättning på respektive nivå. Det framgår inte heller hur en sammanläggning av hjälpbehov ska göras uttryckt i timmar respektive kronor. 6. Utredning och dokumentation Kring utredning och handläggning är det bra att ni skriver att det är svårt att räkna ut hur stora merutgifterna är och hur långt hjälpbehovet är. Vi vill att ni ytterligare förtydligar genom att exemplifiera med följande: För en person som levt länge med sitt funktionshinder blir vissa utgifter så självklara och en del av vardagen att man glömmer att ta upp dem. Likaså har många ett hopp om att snart bli bättre vilket kan göra att de underskattar varaktigheten kring sitt funktionshinder. Under punkt andra stycket vill vi påpeka att det är viktigt att handläggaren tar kontakt med kunniga och insatta yrkesutövare. Vill handläggaren exempelvis veta mer om cystisk fibros går det inte att ringa vilken sjukgymnast som helst. Det måste vara någon som känner till diagnosgruppen. Fråga den försäkrade vilken dietist, sjukgymnast eller läkare han eller hon har kontakt med.
4 7. Bedömning av rätten till handikappersättningen 7.3 Mycket bra att det tydligt står att det inte är försäkringsläkaren som fattar beslut i ärendet. Vi vill också påpeka att försäkringsläkaren måste ta kontakt med behandlande läkare innan de gör sina utlåtanden. Det är särskilt viktigt när det gäller ovanliga diagnoser. 7.6 Hjälpbehov FK vill att regeln om att två timmars hjälpbehov även fortsättningsvis skall vara ett minimikrav för att hjälpbehovet skall kunna grunda rätt till handikappersättning. Handikappförbunden vill i olika sammanhang lyfta att ett mer flexibelt synsätt vore att föredra. Med en formulering som ger större utrymme för flexibilitet skulle det bli lättare för kassans handläggare att bedöma mer varierande behov. Det är därför bra att ni anger att vid uttalat behov av tillsyn och ständig uppsikt ska detta beaktas oberoende av tvåtimmarsregeln. Men det behövs större flexibilitet även vad gäller bedömningar av variationer i hjälpbehovet över tid. Exempelvis om en person bor i bostad med stöd under största delen av sin tid men befinner sig under sitt föräldrahem under vissa perioder. För att det även skall bli möjligt för personer med kognitiva- eller psykiska funktionshinder att få handikappersättning för stöd i sociala situationer behövs fler exempel på hjälpbehov än de som finns i vägledningen För att inte leda tankarna fel bör det stå till, från och under olika behandlingar eller fritidsaktiviteter. Vi skulle även önska att man tar bort skrivningen om maximalt fyra timmar per vecka, men förstår att det kanske kan inverka på kommunernas syn på ledsagning. Framför allt bör ni se över skrivningen så att hjälpbehovet inte enbart kopplas till grundläggande behov och att exemplena utgår från personer med fysiska funktionshinder, utan även tar några exempel kring hjälpbehov för personer med psykiska och kognitiva funktionshinder. Ta bort de olika diagnosbeskrivningarna i stycket om tillsyn. Hjälpbehovet kan ha sin grund i tillsyn helt enkelt och det handlar inte om sällskap. Några förbund har reagerat negativt på att det står att hjälpbehovet måste vara kvalificerat. Det tolkas som att det ska skötas av en professionell och inte en anhörig. Kanske detta kan förtydligas på något sätt. 7.7
5 Inledningen av avsnittet om handikappersättning 7.7 är mycket bra. Det är en bra beskrivning av funktionshindrades vardag när samma person har många former av avgifter. Likaså bra att man förtydligar att målen med delaktighet och jämlika levnadsvillkor inte gör skillnad mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Handikappförbunden anser att Försäkringskassan gör rätt när man i den nya vägledningen flyttar fokus från förvärvsarbete till delaktighet i samhällslivet. Det stämmer mycket bättre med de handikappolitiska målen och är ett viktigt steg för att handikappersättningen ska stämma överens med senaste årens utveckling. Att man frångår arbetslinjen kan visserligen innebära försämringar för vissa individer. Men en sådan förändring innebär mycket efterlängtade förbättringar för de personer som inte förvärvsarbetar och ett större rättvisetänkande. Det finns inget som tar upp merutgifter som uppkommer på grund av glömska. Förbundet Attention menar att detta är en av de största merutgifterna för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. De tappar bort nycklar och måste ta hem låssmed och byta lås, förlägger mobiltelefoner, studieböcker etc. Läkemedel Handikappförbunden skulle gärna se att även hälsopreparat kan räknas in i merkostnader. Vissa läkare rekommenderar dyra hälsopreparat åt sina patienter och dessa preparat ger också effekt. Som exempel kan nämnas att personer som fått lungtransplantationer rekommenderas ett dagligt intag av Omega 3- tabletter som kostar 300:-/månad hjälpmedel Jättebra inledning som illustrerar den röra som finns kring hjälpmedelsförsörjning idag. Det är bra att Försäkringskassan hörsammat våra synpunkter och gör ett avsteg från ansvars och finansieringsprincipen när det gäller merkostnader för hjälpmedel. Det är nödvändigt att kostnaderna för hjälpmedel kan tillgodoses via handikappersättningen efter som olika landsting erbjuder olika hjälpmedel till olika kostnader. Att man idag ibland kan få kostnader för hjälpmedel godkända som en merkostnad i handikappersättningen är en sista möjlighet för många personer att införskaffa hjälpmedel av stor betydelse för honom/henne. Därför är vi mycket nöjda med att detta skrivs in i vägledningen. Detta hindrar inte att både Handikappförbunden och Försäkringskassan fortsätter arbeta för att landstingen ska ta sitt fulla kostnadsansvar. Men diskussionen måste föras på en högre nivå och leda till en faktisk förändring innan Försäkringskassan avslår merkostnader med hänvisning till att landstingen bär kostnadsansvaret. Vem som har ansvaret kring vilket hjälpmedel är ju dessutom väldigt svårt att överblicka.
6 När det gäller datoriserade hjälpmedel noterar vi en betydligt hårdare bedömning än i gamla vägledningen. Detta beror förståss på att allt fler anses ha tillgång till datorer nu än då gamla vägledningen skrevs. Vi anser dock att inköp av datorer ska godtas som en merutgift. I hjälpmedelsutredningens betänkande SOU 2004:83 har man i bilaga 9 gjort en uppskattning av tillgång till datorer för funktionshindrade. Kartläggningen visar att det är cirka 24 procent av de funktionshindrade mellan 16 och 44 år saknar datorer. Att jämföra med 17 procent av personen utan funktionshinder i samma åldersgrupp. (SCB och HI 2002). För visa grupper blinda, döva och personer med afasi och dyslexi har datorer ersatt andra hjälpmedel som exempelvis texttelefon och kassettidningar. Att ha rubriken datorbaserade hjälpmedel är också missvisande om ni menar hemdatorer. Det finns exempelvis hjälpmedel för navigering, alarmering och positionsring som bygger på tekniska system som GPS, GSM vilka är databaserade. En liten handdator underlättar också vardagen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan i denna skrivning tolkas som datorbaserade hjälpmedel, vilket är olyckligt. Bra att ni tar upp hundar som hjälpmedel. Här kan noteras att det är stor skillnad i merkostnader mellan ledhund och certifierad servicehund. De sistnämnda går inte att försäkra via hundskolan exempelvis. Mycket bra att ni under avsnittet om särskild kost tydliggör att konsumentverkets beräkningar är gjorda utifrån schabloner och inte är individuellt anpassade. Bra även att ni tar med att kosten kan bli än dyrare för personer som har speciella problem och inte kan följa specialkosten. Avsnittet bör dock heta fördyrad kost. Vissa personer måste köpa mer färdiglagad mat vilket är betydligt dyrare än hemlagat. Schizofreniförbundet skriver: För många personer med psykiska funktionshinder betyder denna möjlighet till kommunens matdistribution skillnaden mellan att äta eller att inte äta alls. Att få hjälp att laga mat bedömer många kommuner som ett motivationsbehov, och att det därmed inte finns något hjälpbehov, vilket leder till att ingen hjälp fås. Det finns ingen annan huvudman som kan ersätta personen ifråga för detta och FK måste erkänna detta hjälpbehov som reellt och en definitiv merkostnad. Tandvårdsavsnittet är också mycket bra. Ett litet korrektur fel i stycket 4 nedifrån. Det ska väl vara Kostnader för tandvård som följer av personens funktionshinder är att betrakta som merutgifter? När det gäller avsnittet om kommunal hemhjälp så har vi inget att invända än att ni kanske ska byta ut ordet hemsamarit mot hemtjänstpersonal. Dock kan ni lägga till några meningar där ni uppmärksammar kassan på den övervältring av kostnader om ibland sker från kommunerna.
7 Om en person anses tillhöra någon av LSS personkretsar ska biståndsbedömaren i kommunen i första hand prova om insatserna kan ske enligt LSS framför SoL. Stödinsatser enligt LSS är kostnadsfria för personen, medan bistånd enligt SoL kostar. Detta ska kommunens handläggare informera personen om. Tänk dock på att alla personer som får handikappersättning inte bedöms tillhöra LSS personkrets. Det sistnämnda kanske bör skrivas in speciellt för många blir bollade mellan kommun och FK. En annan sak är att kostnaden för privat städhjälp inte ska vara dyrare än kommunens kostnad för städning. Vissa kommuner erbjuder inte städhjälp, exempelvis Stockholms stad. Då är det svårt att få en summa att jämföra med. De kommuner som har tariffer för städhjälp har naturligtvis gjort en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och då fått ett helt annat pris än vad en privatperson kan tänkas få betala. Resor med bil. I vägledningen konstateras att personer som på grund av sitt funktionshinder måste använda bilen till och från arbetet inte skall kunna ta upp dessa kostnader som en merutgift i handikappersättningen. Detta beror på att det är möjligt att göra avdrag för arbetsresor i samband med deklarationen. En viktig förändring som då uppkommer för personer som förvärvsarbetar är skattemyndighetens regel att individen alltid får stå för kronor själv vid avdrag för arbetsresor. Detta innebär en merkostnad på grund av individens funktionshinder om personen inte har några alternativ till att förflytta sig med bil. För personer utan funktionshinder kan det finnas möjlighet att gå eller cykla till arbetet, men för rörelsehindrade eller hjärtsjuka och astmatiker för att nämna några finns ingen valfrihet. För dessa personer bör det vara möjligt att ta upp de kronorna som en merkostnad. Sedan kan det tillkomma andra merkostnader kring bilägandet. Det kommer i framtiden exempelvis röra årsavgift till den nationella databas som Vägverket vill införa för administration av handikapparkeringstillstånd samt ansökningsavgifter för dessa tillstånd, vilket kommuner kan få frihet att ta ut. I så fall blir fasta kostnader för bil. Ta bort meningen att använda egen bil för resor i stället för att anlita färdtjänst kan ses som ett eget val. Det är inte så. Många kan inte åka färdtjänst. Många med autism och utvecklingsstörning klarar inte samåkandet med nya resvägar. Astmatiker kan i färdtjänsten inte undvika parfymerade medresenärer eller rökfria chaufförer. Valet blir då att stanna hemma. Kapitalvaror. Mycket bra att man kan räkna nyanskaffning och slitage av kapitalvaror som en merkostnad. Idag är det väldigt svårt för personer med svåra allergier att få bidrag till dammsugare med avancerade filter. Detta blir en stor förbättring. Men avskrivningstiden bör vara på fem år. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan en tvättmaskin i lägenheten underlätta vardagen
8 betydligt. Att boka tvättstuga, komma ihåg att man bokat, ta sig dit, få in tvätten i maskin och komma ihåg att hämta den är oöverstigligt för många. 7.8 Bedömning av det samanlagda stödbehovet Det står ingenting om hur en sammanläggning av hjälpbehov och merutgifter skall föras. Detta är anmärkningsvärt eftersom en funktionsnedsättning vanligtvis medför såväl hjälpbehov som merutgifter. Att hänvisa till vägledningen kring Socialförsäkringsnämnder räcker inte. 8 Olika boendeformer Inga synpunkter i dagsläget. 9. Beslut om handikappersättning Det står att skriftlig kommunicering är att föredra. Men kommunicering innebär att mottagaren ska förstå. Det är därför i samanhanget viktigt att påpeka att blinda och svårt synskadade inte kan läsa vanliga brev med svart text på vitt papper med de typsnitt som kassan använder idag. Ta reda på om personen har e-post. Ett elektroniskt brev är lättare att läsa med hjälp av datahjälpmedel. Även personer med kognitiva funktionshinder kan behöva hjälp med tolkning av beslutet. 10. Ändrade förhållanden inga synpunkter 11. Återbetalningsskyldighet Inga synpunkter 12. Övergångsbestämmelser Inga synpunkter Övergripande synpunkter på ansvars- och finansieringsprincipen Ersätts kostnader av annan huvudman ska personen naturligtvis inte få kostnadstäckning från två olika håll. Men för den enskilde är det viktigt att en merkostnad faktiskt ersätts av annan myndighet. Samtidigt är vi medvetna om problemet med att andra myndigheter inte tar sitt ansvar utan försöker vältra över kostnaden på försäkringskassan och förutsätter att den enskilde får handikappersättning. Detta måste vi hjälpas åt att motverka. Det är dock svårt att göra tydliga avgränsningar av vad som faller inom andra huvudmäns ansvarsområde. Det uppkommer ofta frågetecken om vem som skall bekosta vad i olika sammanhang där personer med funktionshinder befinner sig. Vi välkomnar att man gör ett undantag från ansvars- och finansieringsprincipen genom att merkostnader i
9 högkostnadsskydden kompenseras via handikappersättningen. Högkostnadsskydden är tänkta att vara till hjälp för personer som då de har riktig otur råkar ut för stora vårdkostnader under en period. För personer med funktionshinder är det så att man alltid få betala upp till högkostnadsskyddet år efter år och inom flera olika områden. Det är en av orsakerna till att personer med funktionshinder har en lägre levnadsstandard än övriga i samhället. Med vänlig hälsning Handikappförbundens samarbetsorgan - 43 handikappförbund i samverkan - Ylva Branting utredare
Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merYttrande över ändring av vägledning om assistansersättning
Sundbyberg 2006-02-22 Vår referens: Ylva Branting Försäkringskassans huvudkontor Att: Åsa Lantz 103 51 Stockholm Diarienummer 9 2006 Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över ändring av vägledning
Läs merHandikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?
Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om handikappersättning; RAR 2002:9 beslutade den 30 september 2002. Riksförsäkringsverket
Läs merRapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa
Läs merAssistansersättning - hjälp med andra personliga behov
Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.
Läs merEn funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans.
HFD 2017 ref. 27 En funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans. 9 a andra stycket lagen (1993:387) om stöd
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merStöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida
Läs merLagrum: 5 och 6 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag
HFD 2014 ref 17 Fråga om hur handikappersättning ska beräknas när en försäkrad som har rätt till garanterad ersättning till följd av dövhet eller grav hörselskada ansöker om högre ersättning på grund av
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merHandikappersättning merkostnader
Handikappersättning merkostnader Checklista för beräkning av merkostnader vid olika sjukdomstillstånd. OBS! Kostnaderna ska avse merkostnader per år. Mina kostnader står längst ute till höger! Kläder/slitage...
Läs merSid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning och vårdbidrag Försäkringskassans behov av uppgifter från hälso-
Läs merRemiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Läs merVår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:
Vår referens: Sundbyberg 2014-05-12 Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: 000371 Skolverket 106 20 Stockholm Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merFriskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)
Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)
Läs merStöd och service enligt LSS
Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,
Läs merHistorik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag
VÄGLEDNING 2012:1 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merHFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning
HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merHistorik information om ändringar i vägledningen 2012:2 Handikappersättning
VÄGLEDNING 2012:2 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2012:2 Handikappersättning I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merInformationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.
Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som
Läs merI l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM
I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service
Läs merYTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30
YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merRemissvar på förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA, FRITID OCH FUN KTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 006-566/2008 SID 1 (7) 2008-11-03 Handläggare: Carina Bessner Telefon: 08 508 03 341 Till
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om vårdbidrag; RAR 2002:15 beslutade den 2 december 2002. Riksförsäkringsverket beslutar
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merPersonkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.
För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man
Läs merLedsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys
1 Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kommun inte kan förpliktas att betala för en ledsagares kostnader för resor, inträden
Läs merPlattform för ledsagning
Plattform för ledsagning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Definitioner...3 Synskada...3 Ledsagning...3 Stöd i lagar och konvention...3 Ledsagning av god kvalitet...4 Ledsagning för barn och unga...5
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2017 KLAGANDE Simrishamns kommun 272 80 Simrishamn MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget i Sverige AB Box 1303 701 13 Örebro ÖVERKLAGAT
Läs merStöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:
Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice
Läs merVÄLKOMNA. Handikappersättning. Vårdbidrag. Assistansersättning
VÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning HANDIKAPPERSÄTTNING NEDSATT FUNKTIONSFÖRMÅGA Funktionsförmågan ska vara nedsatt i sådan omfattning att personen i sin vardag behöver hjälp av
Läs merRemissvar på motion om riktlinjer för ledsagning dnr /2015
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-02-05 Handläggare Pia Ehnhage Telefon: 08-508 25 911 Till Socialnämnden 2016-03-22 Remissvar på motion
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merPersonlig assistans enligt LSS
SVENSKA PM 1 (6) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-01-31 Vård och Omsorg Ingrid Söderström Personlig assistans enligt LSS Vad är personlig assistans enligt LSS? Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 sid.63) framgår
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs mer* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för
* Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merOm personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.
Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet
Läs merYttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.
Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merLSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Läs merHjälpreda för dig som söker Merkostnadsersättning Version
Hjälpreda för dig som söker Merkostnadsersättning Version 2019-03-27 Det här är en hjälpreda för dig som ska ansöka om merkostnadsersättning från försäkringskassan. Har du synpunkter på innehållet, eller
Läs merÖverenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011
SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna
Läs merStöd för personer med funktionsnedsättning
Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merSTÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merKartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS
2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merVård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2
Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och
Läs merFör ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning
För ett tryggt och självständigt liv Att ansöka om stöd För dig med funktionsnedsättning goteborg.se/funktionsnedsattning Styrande lagar SoL och LSS Du som bor i Göteborg ska kunna vara självständig och
Läs merHistoriska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Läs merSocialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)
RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet
Läs merEtt gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se
Ett gott och självständigt liv Stöd och service enligt LSS-lagen Linköpings kommun linkoping.se Stöd och service enligt LSS-lagen Du som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar har enligt lag rätt
Läs merVÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merSoL och LSS vid funktionsnedsättning
SoL och LSS vid funktionsnedsättning Du som behöver stöd från samhället och inte kan få det någon annanstans kan vända dig till socialtjänsten. Här får du information om två viktiga lagar som gäller när
Läs merTill dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun
Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS Hjo kommun Till personer som vill veta mer om insatsen personlig assistans I den här broschyren informerar kommunen om insatsen personlig
Läs merLSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade
Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 24 mars 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA God man: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27
Läs merOmvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
Webbinarium 29 november 2018 Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Sid 1 Agenda två nya socialförsäkringsförmåner Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning istället för vårdbidrag Merkostnadsersättning
Läs merI N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS
I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka
Läs merDin rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre
Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina
Läs merVårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)
Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras
Läs merLSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning
LSS lagen om rätten att leva som andra För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning Alla personer med någon form av funktionsnedsättning som bor i Bräcke kommun skall
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merFunktionsnedsättning att ansöka om stöd
För ett tryggt och självständigt liv Funktionsnedsättning att ansöka om stöd www.goteborg.se/funktionsnedsattning Du som bor i Göteborg ska kunna vara självständig och delaktig utifrån dina egna förutsättningar.
Läs merInledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merVÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS
VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merYttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)
Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för
Läs merLSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.
LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Läs merOmsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Läs merMöjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merFunktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga
Försäkringskassan Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Hjärnkraft 170529 Mathias Holmlund 010 116 3493 mathias.holmlund@forsakringskassan.se Sid 1 2017 Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig
Läs merHjälp och stöd vid psykisk ohälsa. upplandsvasby.se
upplandsvasby.se 08-590 970 00 Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Av olika skäl kan människor ibland behöva stöd i sitt dagliga liv. Du som har funktionsnedsättning har
Läs merRiktlinje för tandvårdsreformen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade
Läs merLagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)
HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106
Läs merHFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen
Läs merSyfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.
20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merYttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)
Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-
Läs merRemiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september Remiss av Betänkandet " På lika villkor!
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs mer