Rapport om luftflöden genom ventilationsdon

Transkript

1 Rapport om luftflöden genom ventilationsdon Så här avviker luftflödena från tillverkarnas uppgifter. Erik Dalsryd Ingemar Kedland Jan Boldrup 1

2 Uppdragsgivarens förord Mätningarna i den här rapporten har gjorts på Negawatt-laboratoriet, Huddinge sjukhus, Stockholm, av Erik Dalsryd, Ingemar Kedland och Jan Boldrup. Dalsryd har dessutom sammanställt och analyserat mätningarna och skrivit rapporten. Kedland och Boldrup har mångårig erfarenhet inom ventilationsbranschen. Dalsryd har kopplats till projektet i samband med sitt examensarbete på Kungliga Tekniska högskolan om datorsimulering av luftströmmar. Projektansvarig är Mikael Nutsos, OVKansvarig inom Locum (OVK = obligatorisk ventilationskontroll). Referensgrupp har varit Saija Thacker, miljöchef på Locum, och Sven Svennberg, professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan. Locum AB, som är Stockholms läns landstings fastighetsförvaltare, lägger ner mycket arbete för att uppnå god ventilation i sjukhus och vårdlokaler. Trots stora omläggningar av sjukvården inom landstinget på senare tid har andelen OVK-godkända anläggningar hållits hög. Ventilationssystem har stor betydelse för en god inomhusmiljö men också för en god energihushållning. Den totala värmeenergianvändningen inom de lokaler som Locum förvaltar är ca 280 GWh (280 miljoner kwh) per år. 66 % av denna energianvändning står ventilationssystemen för. UPPDRAGSGIVARENS FÖRORD För att ge en fullvärdig inomhusmiljö åt såväl vårdpersonal som patienter ställs det nu större krav på att verkligen ventilera varje lokal med rätt luftflöde med hänsyn till den verksamhet som bedrivs där. Detta är ett viktigt arbete för att dels uppnå en god inomhusmiljö men även för att hålla ventilationssystemen energioptimerade. Injusterare av luftflöden i ventilationssystem och OVK-kontrollanter har ofta konstaterat, att olika mätmetoder kan ge gravt olika luftflödesvärden, och man har misstänkt, att tillverkarnas angivna k-faktorer inte har varit tillämpliga. Syftet med föreliggande arbete har därför i första hand varit att kontrollera donens angivna k-faktorer. Föreliggande rapport ger fakta och är av stort intresse för samtliga aktörer inom ventilationsbranschen: fabrikanter av ventilationsdon och mätanordningar, OVK-besiktningsmän, projektörer, injusterare samt installatörer. Projektet har visat att en omfattande skärpning behövs. Text: Erik Dalsryd Förlag: Tryck: Grafisk form: Kristofer Runow, Runow Media 2008 Locum och författarna Nyckelord UDK Luftbehandlingssystem Injustering Värmesystem Värmehushållning Behovsstyrda luftbehandlingssystem Drift och underhåll Ekonomi ; Locum har för avsikt att i det fortsatta arbetet bjuda in ventilationsbranschen till samarbete och stimulera den genom en tekniktävling för att få fram nya don med hög kvalitet. Stockholm i september 2008 Mikael Nutsos OVK-ansvarig för landstingsfastigheter i Stockholm ISBN

3 Sammanfattning Ett trettiotal olika typer av ventilationsdon (kallade don i rapporten) har mätts. Se innehållsförteckning under Mätresultat och objektdata. Mätningarna jämför hur väl tillverkarnas angivna luftflöde stämmer överens med resultaten från Negawatt-laboratoriets noggrant kalibrerade mätrigg. Donen har mätts med mer eller mindre störda luftflöden, i förekommande fall enligt tillverkarnas anvisningar. Det är ofta stora avvikelser mellan tillverkarnas angivna luftflöden och de vid mätriggen uppmätta. Vi har då beräknat korrigerade k-faktorer, som i mätfallet ger bättre resultat. SAMMANFATTNING Vi ger synpunkter på donens inställningsreglage och funktion samt på ibland mycket bristfälliga, medsända anvisningar och angivna k-faktorer. Exempelvis har tre av donen levererats med felaktigt angivna k-faktorer. Bland annat för takdon har vi kunnat konstatera att avståndet till störningskälla oftast har större betydelse för beräkning av luftflödet än vad tillverkarna anger. Även spjällets läge påverkar ofta, men finns över huvud taget inte med i tillverkarnas anvisningar för beräkning av luftflödet. Se avsnitt Resultatsammanställningar visar att takdon med mätenheten monterad i donets låda ger bra mätresultat med endast en k-faktor, och att de dessutom täcker flest användningsområden. För kontrollventiler föreslår vi alternativa formler för beräkning av luftflöden samt redovisar inverkan av läckage mellan don och kanal. Vi uppmanar fabrikanterna att korrigera flertalet k-faktorer samt att förbättra dokumentation och märkning. 4 5

4 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE 8 2 TEORI 10 3 METODBESKRIVNING OCH MÄTUPPSTÄLLNING Feluppskattning MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Takdon Fläkt Woods: ATTA med spridare RSKP Fläkt Woods: ATTB med spridare RSKP Fläkt Woods: CYLP Halton: TRI/S med spridare THB Klimatbyrån: TK med spridare PET Lindab: MBA med spridare PKT Lindinvent: TTD Swegon: ALSc med spridare TDYcK Swegon: ALSc med spridare PMTd Swegon: CDYb Systemair: PER med spridare Sinus A 160 L Väggdon Systemair: Sinus BR 125 Wall Kontrollventiler Fläkt Woods: BYBA Fläkt Woods: GPDF Fläkt Woods: KGE B Fläkt Woods: KGF (C, D) Halton: URH Klimatbyrån: KVD Swegon: EXCa Systemair: Balance E Systemair: EFF Mätflänsar Hallström: HMDK Hallström: HMDK Mätspjäll Klimatbyrån: ZMC Swegon: CRMc Irisspjäll Fläkt Woods: Iris Original Halton: PRA Systemair: SPI Konstantflödesdon Halton: RMC Halton: RMC Lindab: DAU Systemair: MR KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR Takdon Felaktigt angivna k-faktorer Anvisningar saknas Övrigt Väggdon Kontrollventiler Problem vid inställning Övrigt Mätflänsar Mätspjäll Irisspjäll Konstantflödesdon DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Takdon Resultatsammanställning, tilluft Mätenhetens placering, tilluft Frånluft Väggdon Kontrollventiler Resultatsammanställning Läckage mellan don och kanal Problem att ställa in och mäta luftflöde Andra modeller för beräkning av luftflöde Mätflänsar Mätspjäll Irisspjäll Olika monteringsfall efter en Hur reglagen ställs in Konstantflödesdon Önskemål BILAGA 1. MÄTUPPSTÄLLNINGAR 78 INNEHÅLL 6 7

5 KAPITEL 1 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE Bakgrund, problem och syfte 1 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE BAKGRUND, En felaktig injustering av ventilationssystem i byggnader ger ett dåligt inomhusklimat och/eller för stora energikostnader. För att få en riktig injustering krävs bland annat att mätningarna av luftflödena är riktiga. Enligt T22:1998 ( Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsrådet) kräver VVS AMA 98 att det för olika lokaler bestämda luftflödet ska uppnås med högst 15 % avvikelse. Vidare står det att det är mycket svårt att göra en fältmätning med mindre än 6 7 % sannolikt fel, vilket gör att injusteringen måste ske inom toleransgränserna 8 9 %. Tidigare erfarenheter har indikerat att de luftflöden som kan beräknas med tillverkarnas angivna k-faktorer inte alltid stämmer. Därför har Locum AB (Stockholms läns landstings fastighetsförvaltare), genom Mikael Nutsos, gett utredarna i uppdrag att undersöka riktigheten i de värden på luftflödet som fås med hjälp av tillverkarnas ventilationsdon (fortsättningsvis kallade don) och tillhörande uppgifter. Syftet med mätningarna är alltså att undersöka i vad mån tillverkarnas uppgifter ger riktiga värden på luftflödet för de testade donen. BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE 8 9

6 TEORI KAPITEL 2 TEORI Teori 2 TEORI En flödeskoefficient, kallad k-faktor 1 i rapporten, anger förhållandet mellan luftflödet och en tryckskillnad enligt formeln q = k dp, (1) där q är luftflödet i liter/s och dp är tryckskillnaden i pascal (Pa). Tryckskillnaden mäts mellan två mätnipplar, vilka är monterade på var sin sida om en strypning i donet. Alternativt mäts i en del don tryckskillnaden mellan en mätnippel i donet och trycket i rummet. k har dimensionen liter m / kg i rapporten. (Med SI-enheter skulle dimensionen bli m³ m / kg.) Mätningarna baseras på T22:1998 ( Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsrådet). Not 1: Benämningen k-faktor har använts i rapporten, eftersom den använts av fabrikanterna. En korrekt benämning är flödeskoefficient med definitionen: Koefficient varigenom flödet genom ett don kan beräknas efter mätning av en karakteristisk tryckdifferens. Beräkning sker genom att flödeskoefficienten k multipliceras med kvadratroten ur tryckdifferensen d, dvs q = k dp. För små flöden används enheten l/s, för flöden över 1 m 3 /s används enheten m 3 /s. Flödeskoefficient kan användas för strypdon för gaser och vätskor

7 KAPITEL 3 METODBESKRIVNING OCH MÄTUPPSTÄLLNING METODBESKRIVNING OCH MÄTUPPSTÄLLNING Mätuppställning i Negawatt-laboratoriet 12 13

8 Metodbeskrivning och mätuppställning 3 TEORI Donen har, med några få undantag, valts slumpmässigt hos återförsäljare. Vid inköpet efterfrågades anvisningar för mätning och montering. Ibland har två exemplar av varje aktuell typ av don testats. Den ideala situationen för att mäta ett luftflöde med ett don är att ha en lång, rak sträcka i anslutning till donet. I verkligheten är det ovanligt med sådana förutsättningar. För att i denna uppmätning efterlikna verkligheten har luftflödet störts i närheten av donet. Störningarna består av ar, vilka har byggts in enligt donens monteringsanvisningar. I Locums lokaler inom Huddinge sjukhusområde, Stockholm, finns Negawatt-laboratoriets mätrigg för mätning av luftflöden. Den var ursprungligen kalibrerad med hjälp av Anders Svensson från Stifab Farex AB och har därefter kalibrerats av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Mätriggen består av en varvtalsstyrd axialfläkt med möjlighet till omkastad flödesriktning och kanaler av spiralfalsade rör. För flödesmätningen används mätflänsar (en för frånluft och en för tilluft) av typen CIMc-125 och i en annan krets två mätdon av typerna CIMc-100 och VEAB 50 s/n B-199. Dessutom finns ett venturimätdon installerat i en separat krets för mätning av mindre luftflöden. Till mätriggen byggs ett kanalsystem som är anpassat till den aktuella uppmätningen. Eftersom samma luftmassa går igenom den kalibrerade mätriggen och donet, som ska mätas, kan de båda mätresultaten jämföras. Luftens densitet är densamma i båda mätningarna och påverkar inte resultatet. Tillverkarna anger snarlika monteringsfall där de har specificerat k-faktorer. De mätuppställningar som har gjorts, förekommer i respektive tillverkares anvisningar (undantaget är irisspjäll som, efter en, har monterats med en felaktig placering av mätnipplarna). Det gör att varje tillverkare har angivna k-faktorer för dessa mätuppställningar. k-faktorn tillsammans med den uppmätta tryckskillnaden ger luftflödet enligt formel (1) (se kapitel 2, Teori ). De mätuppställningar som har använts finns beskrivna i bilaga Feluppskattning För att beräkna storleken av den totala mätosäkerheten har vi använt metoden som beskrivs i T22:1998 ( Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsrådet). Mätfelet består av fem delar: m1m = instrumentfel vid bestämning av. Manometern har ett mätfel < 2 %. m1d = instrumentfel vid bestämning av luftflödet genom donet som ska kontrolleras. Manometern har ett mätfel < 2 %. m2 = metodfel. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har fastställt felet till 4 %. (SP s dokument ETk P ) m3m = avläsningsfel vid bestämning av. Den använda manometern (SwemaMan80) bildar ett medelvärde av mätvärden för de senaste åtta sekunderna. Ett pulserande tryck i luftkanalerna ger ändå en osäkerhet. Felet anges till < 2 %. m3d = avläsningsfel vid bestämning av luftflödet genom donet som ska kontrolleras. Samma osäkerhet och samma typ av manometer som ovan, det vill säga att felet anges till < 2 %. De olika felen kan anses slumpmässiga och oberoende av varandra. Därför används felfortplantningsformeln sannolika mätfelet = (m1m² + m1d² + m2² + m3m² + m3d²) Med insatta värden blir sannolika mätfelet = (2² + 2² + 4² + 2² + 2²) % = 5,66 % < 6 % Den totala mätosäkerheten i testriggen ligger alltså inom ± 6 %. METODBESKRIVNING OCH MÄTUPPSTÄLLNING 14 15

9 MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA KAPITEL 4 MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 16 17

10 Mätresultat 4 MÄTRESULTAT och OCH objektdata OBJEKTDATA För utförligare beskrivning av donen, se respektive tillverkares hemsida. Rapportens resultat presenteras i huvudsak i tre kapitel. I det här kapitlet, Mätresultat och objektdata, beskrivs varje ventilationsdon för sig med tillhörande mätdata. Andra iakttagelser, som till exempel bristfälliga anvisningar och glapp i reglage, finns i Kommentarer och observationer vid inköp och mätningar. Sammanställningar och jämförelser med mera återfinns under Diskussioner och slutsatser. Luftflödet genom det uppmätta donet beräknas på det sätt som tillverkaren anger, det vill säga med formel (1) i kapitel 2, Teori. Detta luftflöde jämförs med luftflödet genom den noggrant kalibrerade mätriggen (samma luft, med samma densitet, strömmar genom både donet och mätriggen). Nästan alla diagram i rapporten har en lodrät axel som visar hur stor den procentuella skillnaden är mellan dessa två luftflöden. Formeln är: = = 100 % (donets luftflöde ) /. Om till exempel mätriggen ger ett luftflöde på 50 liter/s och det beräknade luftflödet genom donet, som ska mätas, är 54 liter/s ger det ett värde på 8 % på den lodräta axeln. Eftersom 8 % = 100 % (54-50) / 50. Skulle däremot luftflödet genom donet beräknas till 47 liter/s ger det ett värde på -6 % på den lodräta axeln. Eftersom -6 % = 100 % (47-50) / 50. Det ideala är alltså mätresultat på 0 %. Ibland ligger den vågräta axelns gradering inuti diagrammet direkt under 0-linjen. Ovanstående innebär bland annat att om donets k-faktor ökar flyttas mätpunkterna rakt uppåt i figuren och om k-faktorn minskar flyttas mätpunkterna rakt nedåt. Om exempelvis den uppmätta tryckskillnaden skulle vara 36 Pa i ett don, 45 liter/s och donets k-faktor 6,0, så skulle donets avvikelse från bli -20 %. Skulle däremot donets k-faktor ökas till 7,5, så skulle donets avvikelse från öka till 0 %. (Resultat 0 % eftersom 7,5 = 45 / 36, se formel (1) i kapitel 2, Teori.) 4.1 Takdon Takdon är avsedda att monteras i tak, där de med minsta möjliga drag och ljud ska tillföra luft till rummet (alternativt föra bort luft ur rummet) Fläkt Woods: ATTA med spridare RSKP 16 Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Efter krävs minst 4 D raksträcka före donet. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet Fläkt Woods: ATTA med spridare RSKP 16 4 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 13,0 (har gett -2 % till +19 %). Mätuppställningar 6 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form, har samma förutsättningar i allt förutom luftflödets storlek. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Luftflödet har varierats mellan 25 och 105 liter/s. De olika grupperna innehåller olika antal mätningar. (Om k = 13,0 för 4 D och k = 11,4 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 5 %.) MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 18 19

11 4.1.2 Fläkt Woods: ATTB med spridare RSKP Fläkt Woods: CYLP 12 Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Får monteras direkt efter. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet. 7% 6% 4% 3% 2% 1% -1% -2% Fläkt Woods: ATTB med spridare RSKP 16 0 D 3 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Efter krävs minst 4 D raksträcka före donet. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet Fläkt Woods:CYLP 12 4 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 10,6 för 0 D, k = 11,7 för 1-7 D och k = 10,7 för >7 D (har gett -1 % till +6 %). Mätuppställningar 4, 5 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form, har samma förutsättningar i allt förutom luftflödets storlek. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Luftflödet har varierats mellan 33 och 104 liter/s. De olika grupperna innehåller olika antal mätningar. Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 13,0 (har gett -2 % till +19 %). Mätuppställningar 6 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form, har samma förutsättningar i allt förutom luftflödets storlek. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Luftflödet har varierats mellan 25 och 104 liter/s. De olika grupperna innehåller olika antal mätningar. (Om k = 13,0 för 4 D och k = 11,4 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 5 %.) 20 21

12 4.1.4 Halton: TRI/S med spridare THB Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Efter krävs minst 3 D raksträcka före donet. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet Halton: TRI/S (TKB/TKC) med spridare THB 3 D 5 D 8 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 12,6 för 3-8 D och k = 9,9 >8 D (har gett -4 % till +20 %.) Mätuppställningar 5, 9, 11 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 30, 40 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från mätriggens luftflöde. Vid 24 D är det dubbelt så många mätningar. Det beror på att ett annat don av samma typ har mätts. Som synes är skillnaden mellan de båda donen liten. (Om k = 12,7 för 3 D, k = 11,2 för 5 D, k = 10,6 för 8 D och k = 9,5 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 4 %.) Klimatbyrån: TK med spridare PET 16 Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Får monteras direkt efter. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet. Donet är märkt med k = 9,5 men i bifogad mät- och monteringsanvisning står det k = 10,1. I mätningarna har k = 9,5 används Klimatbyrån: TK med spridare PET 16 0 D 3 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 9,5 (har gett -10 % till +8 %). Mätuppställningar 4, 5 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 30, 40 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Vid 24 D är det dubbelt så många mätningar. Det beror på att ett annat don av samma typ har mätts. Som synes är skillnaden mellan de båda donen liten. (Om k = 9,9 för 0 D, k = 10,2 för 3 D och k = 9,2 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 5 %.) MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 22 23

13 4.1.6 Lindab: MBA med spridare PKT Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Både till- och frånluft. Får monteras direkt efter. Donets mätenhet är placerad i donets låda. Två identiska don var märkta med olika k-faktorer. Här nedan redovisas donet som var riktigt märkt. Det andra donet redovisas i kapitlet Kommentarer och observationer vid inköp och mätningar. Tilluft. Don A. Lindab: MBA med spridare PKT % -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% -16% 0 D 3 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Figuren visar tilluft. k = 8,0 (har gett -14 % till +1 %). Mätuppställningar 4, 5 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 30, 40 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek oftast bara en liten förändring av donets avvikelse från. Två don av samma typ har mätts men figuren visar endast det ena av donen (don A), vilket är det don som är märkt med rätt k-faktor. (Om k = 8,6 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 8 %.) Frånluft. Don A. Lindab: MBA med spridare PKT % -4% -6% -8% -1-12% 0 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Figuren visar frånluft. k = 8,4 (har gett -11 % till -9 %). Mätuppställningar 1 resp. 3 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på mellan 30 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Två don av samma typ har mätts men figuren visar endast det ena av donen (don A), vilket är det don som är märkt med rätt k-faktor. (Om k = 9,4 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 2 %.) Lindinvent: TTD 160 Takdon. Kanaldiameter D = 160 mm. Endast mätningar med tilluft har gjorts. Får monteras direkt efter. Donet är ett motoriserat konstantflödesdon för montering i tak. (Sorteras som takdon i den här rapporten.) Till skillnad från övriga don påverkas den procentuella avvikelsen i dessa mätningar mycket av luftflödets storlek. Det gör att diagram med andra axlar har valts för att på ett tydligare sätt visa mätresultaten. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 24 25

14 LindinVent: TTD Mätriggens luftflöde [liter/s] 0 D efter böj 19 D efter böj Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. Tilluft. Luftflödet presenteras automatiskt på en elektronisk display, vilket gör att handhavaren av donet inte använder sig av någon k-faktor. Mätuppställningar 27 resp. 26 enligt bilaga 1. De största procentuella avvikelserna i figuren ovan är vid små luftflöden. Det behöver inte innebära att avvikelsen är så stor mätt i liter/s och därmed även i energiförbrukning. Figuren nedan innehåller samma data som i figuren ovan men den lodräta axeln har ändrats från procent till liter/s. [liter/s] LindinVent: TTD 160. OBS: avvikelse i liter/s Mätriggens luftflöde [liter/s] 0 D efter böj 19 D efter böj Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. Tilluft. Luftflödet presenteras automatiskt på en elektronisk display, vilket gör att handhavaren av donet inte använder sig av någon k-faktor. Mätuppställningar 27 resp. 26 enligt bilaga 1. Observera att den lodräta axeln inte visar procent, utan liter/s. Figuren innehåller samma information som närmast föregående figur Swegon: ALSc med spridare TDYcK Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Både till- och frånluft. Får monteras direkt efter. Donets mätenhet är placerad i donets låda. 8% 6% 4% 2% -2% -4% Tilluft. Swegon: ALSc med spridare TDYcK D 3 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Figuren visar tilluft. k = 12,7 (har gett -3 % till +7 %). Mätuppställningar 4, 5 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 34, 42 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Vid 24 D är det dubbelt så många mätningar. Det beror på att ett annat don av samma typ har mätts. Som synes är skillnaden mellan de båda donen liten. Mätningar av frånluft har endast gjorts med donet monterat direkt efter en, det vill säga 0 D (mätuppställning 1 enligt bilaga 1). k = 9,6. Luftflödet har varierat mellan 30 liter/s och 50 liter/s och spjället har ställts i minimiläge, mellanläge och öppet läge. Två identiska don har mätts. Samtliga mätningar har gett en avvikelse från på mellan -3 % och +3 %. Mätningarna visas grafiskt i kapitlet Diskussioner och slutsatser, Takdon, Frånluft. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 26 27

15 4.1.9 Swegon: ALSc med spridare PMTd Swegon: CDYb Takdon. Kanaldiameter D = 250 mm. Både till- och frånluft. Får monteras direkt efter. Donets mätenhet är placerad i donets låda Swegon: ALSc med spridare PMTd D och frånluft 12 D och tilluft Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Efter krävs minst 3 D raksträcka före donet. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet. 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% Swegon: CDYb D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 250 mm. Figuren visar både från- och tilluft, men i båda fallen har endast avståndet 12 kanaldiametrar efter används. Mätuppställningar 28 resp. 29 enligt bilaga 1. k = 38,3 (har gett +2 % till +17 %) för 12 D och frånluft. k = 40,7 (har gett -22 % till +10 %) för 12 D och tilluft. Luftflödena varierar mellan 115 och 364 liter/s. För 12 D och frånluft och öppet spjäll ger olika luftflöden stor skillnad i mätresultaten, vilka därför redovisas i tabellen nedan. Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 8,2 (har gett -12 % till +2 %). Mätuppställningar 5 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 27, 36 och 46 liter/s. Vid 24 D är det dubbelt så många mätningar. Det beror på att ett annat don av samma typ har mätts. Som synes är skillnaden mellan de båda donen liten. (Om k = 9,2 för 3 D och k = 8,2 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 3 %.) Mätriggens luftflöde [liter/s] % % % % % (Om k = 35,1 hade använts i just de här mätningarna för 12 D och frånluft, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 7 %.) 28 29

16 Systemair: PER med spridare Sinus A 160 L 4.2 Väggdon Takdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. Efter krävs minst 4 D raksträcka före donet. Donets mätenhet är placerad i halsen mellan donets låda och anslutningen till kanalsystemet Systemair: PER med spridare Sinus A 160 L 4 D 24 D Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Väggdon är avsedda att monteras på vägg, där de med minsta möjliga drag/ljud ska sprida ut luft i rummet (alternativt suga ut luft ur rummet) Systemair: Sinus BR 125 Wall Väggdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Tilluft. Efter krävs minst 4 D raksträcka före donet. Endast en typ av väggdon har mätts, men fem exemplar av den typen. De fem bör alltså vara identiska. Två mätuppställningar har använts. Mätuppställning 10, som är en lång raksträcka före donet, och mätuppställning 7, som är en följt av en raksträcka motsvarande 4 kanaldiametrar och därefter donet. I båda fallen med tilluft. I stort sett har samma luftflöde används vid alla mätningar. Den parameter som har ändrats (förutom de små variationerna i luftflödet), är hur öppet donets spjäll har varit. Resultatet visas i de två figurerna nedan. Väggdon, Sinus BR, efter lång raksträcka MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 9,5 (har gett -16 % till +9 %). Mätuppställningar 6 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 30, 40 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Vid 24 D är det dubbelt så många mätningar. Det beror på att ett annat don av samma typ har mätts. Som synes är skillnaden mellan de båda donen liten. (Om k = 10,6 för 4 D och k = 9,2 för 24 D hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 7 %.) Donens avvikelse från Min-läge Mellanläge Öppet Don nr 1 Don nr 2 Don nr 3 Don nr 4 Don nr 5 Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 8,5 (har gett -14 % till -2 %.) Mätuppställning 10 enligt bilaga 1. Ett luftflöde på cirka 30 liter/s har använts vid alla mätningar. (Om k = 9,2 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 8 %.) 30 31

17 Donens avvikelse från Väggdon, Sinus BR, 4 D efter 90-gradersböj Min-läge Mellanläge Öppet Don nr 1 Don nr 2 Don nr 3 Don nr 4 Don nr 5 Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast tilluft. k = 8,5 (har gett -24 % till -13 %.) Mätuppställning 7 enligt bilaga 1. Ett luftflöde på cirka 30 liter/s har använts vid alla mätningar. (Om k = 10,5 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från mätriggens luftflöde hamnat inom ± 8 %.) 4.3 Kontrollventiler En kontrollventil reglerar luftflödet från en lokal till en frånluftskanal och möjliggör mätning av luftflödet. Kontrollventiler monteras vanligen på vägg. Kontrollventilerna har mätts före en lång raksträcka. Det ger en så stabil luftströmning som möjligt. Men det bör observeras att mätuppställningen inte är relevant som ett verkligt monteringsfall. Ytterligare mätningar av kontrollventiler kan göras med en nära donet. De olika kurvbeteckningarna i figurerna (till exempel -10 mm eller 5 mm), avser olika inställningar av donets öppning enligt tillverkarens anvisningar. För varje inställning anger tillverkaren en k-faktor. Ett större tal betyder en större öppning och en större k-faktor, som ger ett större luftflöde vid samma tryckskillnad. Vid samma tryckskillnad ger alltså inställningen 5 mm ett större luftflöde än inställningen -10 mm. När donen har varit inställda med små öppningar, det vill säga små k-faktorer, har en del av mätningarna skett med stora tryckfall över donen Fläkt Woods: BYBA Kontrollventil. Kanaldiameter D = 100 mm. Endast frånluft. Donet har tolv hål, som används för att reglera luftflödets storlek. Ett valfritt antal av dessa hålls öppna. Resten pluggas igen. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Fläkt Woods kontrollventil BYBA (100 mm diameter) Mätriggens luftflöde [liter/s] 2 hål öppna 4 hål öppna 8 hål öppna Figurtext: Kanaldiameter D = 100 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 2 enligt bilaga

18 4.3.2 Fläkt Woods: GPDF Fläkt Woods: KGE B 125 Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Konstruktionen tätar inte helt mellan donet och kanalen. Läckaget mättes till 1,4 liter/s vid 200 Pa Fläkt Woods GPDF Mätriggens luftflöde [liter/s] -17 mm -9 mm -3 mm 5 mm 15 mm Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft Kontrollventil, Fläkt Woods: KGE B Mätriggens luftflöde [liter/s] -18 mm -12 mm -6 mm 0 mm 6 mm MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga 1. Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga

19 4.3.4 Fläkt Woods: KGF (C, D) Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Konstruktionen tätar inte helt mellan donet och kanalen. Läckaget mättes till 2,2 liter/s vid 200 Pa. Se kapitlet Diskussioner och slutsatser, Kontrollventiler, Läckage Fläkt Woods kontrollventil KGF(C, D) Mätriggens luftflöde [liter/s] Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga 1. 0,5 cm 1 cm 2 cm 3 cm 5 cm Halton: URH 125 Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Konstruktionen tätar inte helt mellan donet och kanalen. Läckaget mättes till 0,7 liter/s vid 250 Pa Haltons kontrollventil URH Mätriggens luftflöde [liter/s] -15 mm -9 mm -3 mm 3 mm 9 mm 15 mm Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga 1. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 36 37

20 4.3.6 Klimatbyrån: KVD Swegon: EXCa 125 Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft Klimatbyråns kontrollventil KVD Mätriggens luftflöde [liter/s] Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga mm -6 mm 0 mm 6 mm 12 mm Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft Swegons kontrollventil EXCa Mätriggens luftflöde [liter/s] -10 mm -5 mm 0 mm 5 mm 10 mm Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga 1. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 38 39

21 4.3.8 Systemair: Balance E Systemair: EFF 125 Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Konstruktionen tätar inte helt mellan donet och kanalen. Läckaget mättes till 1,7 liter/s vid 200 Pa Kontrollventil, Systemair: Balance E Mätriggens luftflöde [liter/s] -7,5 mm -5 mm 0 mm 5 mm 10 mm 15 mm Kontrollventil. Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft Systemairs kontrollventil EFF Mätriggens luftflöde [liter/s] -18 mm -12 mm -7 mm 0 mm 10 mm MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga 1. Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Endast frånluft. Mätuppställning 3 enligt bilaga

22 4.4 Mätflänsar En mätfläns är en anordning för flödesmätning i en luftkanal. Till- och frånluft är begrepp som inte är relevanta i samband med mätflänsar. Mätflänsar används för att mäta luftflöden och är gjorda för att monteras med kanal både före och efter sig. Därför påverkas de inte av om luften strömmar till eller från en lokal Hallström: HMDK 125 Mätfläns. Kanaldiameter D = 125 mm. Får monteras direkt efter. Två don, som ska vara identiska, har mätts efter en 18 D lång raksträcka. Det ena av donen har även mätts direkt efter en. mätflänsens luftflöde 9% 8% 7% 6% 4% 3% 2% 1% Mätflänsar, Hallströms: HMDK 125, olika raksträcka och don Mätriggens luftflöde [liter/s] 18 D, don A 18 D, don B 0 D, don A Hallström: HMDK 160 Mätfläns. Kanaldiameter D = 160 mm. Får monteras direkt efter. Två don, som ska vara identiska, har mätts efter en 19 D lång raksträcka. 24% 22% 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Mätflänsar, Hallström: HMDK Mätriggens luftflöde [liter/s] Don A Don B Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 17,1 (har gett +12 % till +22 %.). Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet. (Om k = 14,6 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 5 %.) MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. k = 8,6 (har gett +3 % till +8 %.). Mätuppställningar 23 resp. 21 enligt bilaga

23 4.5 Mätspjäll Ett mätspjäll är en anordning för reglering och mätning av flödet i en luftkanal. Till- och frånluft är begrepp som inte är relevanta i samband med mätspjäll. De används inte för att släppa in luft i en lokal eller för att suga ut luft därifrån. Mätspjäll är gjorda för att monteras med kanal både före och efter Klimatbyrån: ZMC 100 Mätspjäll. Kanaldiameter D = 100 mm. Donet har mätts efter en 15 D lång raksträcka. Spjällets inställning har varit helt öppet och halvvägs öppet, det vill säga 45. 7% 6% 4% 3% 2% 1% Mätspjäll, Klimatbyrån: ZMC Mätriggens luftflöde [liter/s] 45 grader Öppet spjäll Swegon: CRMc Mätspjäll. Kanaldiameter D = 160 mm. Donet har mätts efter en 19 D lång raksträcka. Spjällets inställning har varit så stängt det går, halvvägs öppet, det vill säga 45 och helt öppet. Luftflödet har varit lika stort varje gång ett visst spjälläge har mätts. 6% 4% 3% 2% 1% Mätspjäll, Swegon: CRMc Min-läge 45 grader Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 15,8 (har gett +2 % till +5 %). Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet. Luftflödena är cirka 42, 72 respektive 82 liter/s för mätspjällets inställningar min-läge, 45 grader respektive öppet spjäll. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 100 mm. k = 7,2 (har gett +1 % till +6 %). Mätuppställning 30 i bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet

24 4.6 Irisspjäll Irisspjäll är luftspjäll enligt samma princip som irisbländaren i en kamera. Irisspjäll monteras i ett kanalsystem för att strypa och mäta luftflödet. Till- och frånluft är begrepp som inte är relevanta i samband med irisspjäll. De används inte för att föra in luft i en lokal eller för att föra ut luft därifrån. Irisspjäll är gjorda för att monteras med kanal både före och efter. För varje inställning av ett irisspjäll har tillverkaren angett en k-faktor. Figurerna för irisspjällen är gjorda så att en mätpunkt till höger motsvarar en större öppning och en större k-faktor än en mätpunkt till vänster Fläkt Woods: Iris Original Irisspjäll. Kanaldiameter D = 160 mm. Efter krävs minst 1 D raksträcka före donet. Två irisspjäll, som ska vara identiska, har mätts efter en 19 D lång raksträcka. Donens avvikelse från Irisspjäll, Fläkt Woods: Iris Original Inställt läge på donens reglage Don A Don B Följande mätning undersöker hur donet påverkas om reglaget vrids från ena hållet till ett visst läge eller om reglaget vrids från det andra hållet till samma läge. Reglaget pendlas även in mot detta läge. Detta har gjorts med en monterad 4 D före donet Irisspjäll, Fläkt Woods, inställning av reglage Inställt läge på donets reglage Nerifrån Uppifrån Pendla in Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 3,5, 10,7 resp. 22,1 (har gett -3 % till +12 %). Mätuppställning 18 enligt bilaga 1, vilket är 4 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form, har samma förutsättningar i allt förutom luftflödets storlek. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek bara en liten förändring av donets avvikelse från. Luftflödet har varierats mellan 68 och 90 liter/s. (Om k = 3,6, 10,3 resp. 20,1 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 3 %.) Mätningar har gjorts med irisspjället felaktigt monterat, strax efter en. Dessa mätningar presenteras i kapitlet Diskussioner och slutsatser, Irisspjäll, Olika monteringsfall efter en. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 3,5, 10,7 resp. 22,1 (har gett -4 % till +24 %). Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form, har samma förutsättningar i allt förutom luftflödets storlek. Luftflödet har varierats mellan 62 och 90 liter/s. (Om k = 3,4, 10,0 resp.19,0 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 7 %.) 46 47

25 4.6.2 Halton: PRA Irisspjäll. Kanaldiameter D = 160 mm. Om montering sker med en följt av en raksträcka på mellan 0 D och 4 D före donet, så ska k-faktorn multipliceras med en koefficient, 0,97 (0 D) 1,00 (4 D). Två irisspjäll, som ska vara identiska, har mätts efter en 19 D lång raksträcka. Donens avvikelse från Irisspjäll, Halton: PRA Inställt läge på donens reglage Don A Don B Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 4,1, 10,6 resp. 22,9 (har gett -12 % till +1 %). Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 70, 80 respektive 90 liter/s för läge 1, 4 respektive 6. (Om k = 4,5, 10,9 resp. 23,3 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från mätriggens luftflöde hamnat inom ± 4 %.) Följande mätning undersöker hur donet påverkas om reglaget vrids från ena hållet till ett visst läge eller om reglaget vrids från det andra hållet till samma läge. Reglaget pendlas även in mot detta läge. Detta har gjorts med en monterad 4 D före donet Irisspjäll, Halton, inställning av reglage Inställt läge på donets reglage Nerifrån Uppifrån Pendla in Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 4,1, 7,6 resp. 22,9 (har gett -7 % till +2 %). Mätuppställning 18 enligt bilaga 1, vilket är 4 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 44, 57 respektive 71 liter/s för läge 1, 3 respektive 6. De olika grupperna innehåller samma antal mätningar. Mätningar har gjorts med irisspjället felaktigt monterat, strax efter en. Dessa mätningar presenteras i kapitlet Diskussioner och slutsatser, Irisspjäll, Olika monteringsfall efter en. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 48 49

26 4.6.3 Systemair: SPI 160 Irisspjäll. Kanaldiameter D = 160 mm. Efter krävs minst 1 D raksträcka före donet. Två irisspjäll, som ska vara identiska, har mätts efter en 19 D lång raksträcka. Donens avvikelse från Irisspjäll, Systemair: SPI Inställt läge på donens reglage Don A Don B Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 4,1, 8,9 resp. 25,4 (har gett +4 % till +18 %). Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, vilket är 19 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 65, 80 respektive 90 liter/s för läge 1, 3 respektive 5. De olika grupperna innehåller samma antal mätningar. (Om k = 3,6, 8,1 resp. 22,8 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från mätriggens luftflöde hamnat inom ± 7 %.) Följande mätning undersöker hur donet påverkas om reglaget vrids från ena hållet till ett visst läge eller om reglaget vrids från det andra hållet till samma läge. Reglaget pendlas även in mot detta läge. Detta har gjorts med en monterad 4 D före donet Irisspjäll, Systemair, inställning av reglage Inställt läge på donets reglage Nerifrån Uppifrån Pendla in Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. k = 4,1, 8,9 resp. 25,4 (har gett +9 % till +21 %). Mätuppställning 18 enligt bilaga 1, vilket är 4 D lång raksträcka före donet. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 70, 80 respektive 90 liter/s för läge 1, 3 respektive 6. De olika grupperna innehåller samma antal mätningar. (Om k = 3,7, 8,0 resp. 21,8 hade använts i just de här mätningarna, hade donets avvikelse från hamnat inom ± 5 %.) Mätningar har gjorts med irisspjället felaktigt monterat, strax efter en. Dessa mätningar presenteras i kapitlet Diskussioner och slutsatser, Irisspjäll, Olika monteringsfall efter en. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 50 51

27 4.7 Konstantflödesdon Konstantflödesdon är anordningar som automatiskt håller flödet i en luftkanal konstant trots tryckändringar. Till- och frånluft är begrepp som inte är relevanta i samband med konstantflödesdon. De reglerar luftflödet och är gjorda för att monteras med kanal både före och efter. Därför påverkas de inte av om luften strömmar till eller från en lokal Halton: RMC 125 Konstantflödesdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Efter krävs minst 3 D raksträcka före donet. Arbetsområde Pa. Donet har en fast inställning på 200 m³/h, vilket motsvarar 55,6 liter/s. Mätningarna har gjorts med en 18 D lång raksträcka före donet, mätuppställning 21 enligt bilaga 1. Två don, som ska vara identiska, har mätts. -1% -1% -2% -2% -3% -3% -4% -4% Konstantflödesdon, Halton: RMC Tryckfall över donet [Pa] 55,6 liter/s, don A 55,6 liter/s, don B Halton: RMC 160 Konstantflödesdon. Kanaldiameter D = 160 mm. Efter krävs minst 3 D raksträcka före donet. Arbetsområde Pa. Donet har en fast inställning på 350 m³/h, vilket motsvarar 97,2 liter/s. Mätningarna har gjorts med en 19 D lång raksträcka före donet, mätuppställning 20 enligt bilaga 1. 2% 1% -1% -2% -3% -4% -6% -7% -8% Konstantflödesdon, Halton: RMC Tryckfall över donet [Pa] 97,2 liter/s Figurtext: Kanaldiameter D = 160 mm. Mätuppställning 20 enligt bilaga 1, d.v.s. 19 D raksträcka före donet. MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Mätuppställning 21 enligt bilaga 1, d.v.s. 18 D raksträcka före donet. Två don, som ska vara identiska, har mätts

28 4.7.3 Lindab: DAU 125 Konstantflödesdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Efter krävs minst 3 D raksträcka före donet. Donet har mätts i två mätuppställningar, en med en placerad 3 D före donet och en med 18 D. Donet har ställts in för att ge 200, 300 och 400 m³/h, vilket motsvarar 55,6, 83,3 och 111,1 liter/s. Vid inställningen med det största luftflödet har mätriggen inte kunnat ge en större tryckskillnad än den mätpunkt som är redovisad D efter 90-böj, Konstantflödesdon, Lindab: DAU Tryckfall över donet [Pa] 18 D efter 90-böj, Konstantflödesdon, Lindab:DAU ,6 liter/s 83,3 liter/s 111,1 liter/s Systemair: MR 125 Konstantflödesdon. Kanaldiameter D = 125 mm. Får monteras direkt efter. Donet har mätts i två mätuppställningar, en med en placerad precis före donet och en med 18 D lång raksträcka före donet. Luftflödet ställs in genom att två clips placeras i olika lägen enligt en flödesnyckel, som bifogas donet. I mätningen med 0 D har endast en kombination använts (lägena som ger 40 liter/s). Vid 18 D har ett urval kombinationer använts: lägena som ger 19 liter/s, lägena som ger 27 liter/s, lägena som ger 37 liter/s och lägena (det vill säga helt öppet don) som ger 46 liter/s D före 90-böj, Konstantflödesdon, Systemair: MR Tryckfall över donet [Pa] 40 liter/s MÄTRESULTAT OCH OBJEKTDATA 2 18 D före 90-böj, Konstantflödesdon, Systemair: MR Tryckfall över donet [Pa] 55,6 liter/s 83,3 liter/s 111,1 liter/s liter/s 27 liter/s 37 liter/s 46 liter/s -2 Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Mätuppställningar 22 resp. 21 enligt bilaga 1. Tryckfall över donet [Pa] Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Mätuppställningar 23 resp. 21 enligt bilaga 1. Ett andra don, som ska vara identiskt med det ovanstående, har också mätts med en 18 D lång raksträcka före donet (mätuppställning 21). Det har mätts på samma sätt som donet ovan och har gett ett liknande mätresultat (mestadels mindre än 5 % från ovanstående don)

29 KAPITEL 5 KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR 56 57

30 Kommentarer och observationer vid inköp och mätningar 5 KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR Till de flesta donen fanns på förpackningen uppgift om tillverkare, typbeteckning med mera. Först i efterhand upptäckte vi att dessa uppgifter många gånger saknades på själva donen. Därför har vi avstått från att anmärka på detta, utom i särskilt graverande fall. 5.1 Takdon Felaktigt angivna k-faktorer Tre av de elva uppmätta takdonen har haft felaktigt angivna k-faktorer. För Fläkt Woods: ATTB och Klimatbyrån: TK har detta bara konstaterats. För Lindab: MBA har de två donen (märkta med olika k-faktorer) utvärderats utifrån de k-faktorer, som de har varit märkta med. Fläkt Woods: ATTB med spridare RSKP 16 Vårt exemplar av Fläkt Woods: ATTB är felaktigt märkt. Kanaldiametern är 125 mm men donet är märkt med k-faktorer för 160 mm. Det ger ett fel i luftflödet på cirka 70 %. I mätningarna har de riktiga k-faktorerna använts. I tabellen nedan finns de rätta k-faktorerna och de som donet är märkt med. 0 D 1-7 D > 7 D Donet märkt med k = 17,6 k = 20,0 k = 18,5 Rätt värden k = 10,6 k = 11,7 k = 10,7 Tabelltext: Tabellen visar med vilka k-faktorer Fläkt Woods: ATTB är märkt och vilka de rätta k-faktorerna är. Klimatbyrån: TK med spridare PET 16 Klimatbyrån: TK är märkt med k = 9,5 men i bifogad mät- och monteringsanvisning står det k = 10,1. Det ger en skillnad i beräknat luftflöde på cirka 6 %. Vi har använt k = 9,5. Lindab: MBA med spridare PKT Två identiska don av Lindab: MBA köptes in. Dessa var märkta med olika k-faktorer. Mätresultatet från det don som är märkt med rätt k-faktor (don A) redovisas i kapitlet Mätresultat och objektdata. Nedan visas mätningarna från det andra donet (don B). Don B s avvikelse från don A ger en teoretisk skillnad i luftflöde på 15 % vid tilluft och 28 % vid frånluft, se tabellen nedan. Tilluft Frånluft Don A k = 8,0 k = 8,4 Don B k = 6,8 k = 6,0 Tabelltext: Tabellen visar med vilka k-faktorer Lindab: MBA don A respektive don B var märkta vid inköpet. Den här typen av don tillverkas för flera olika dimensioner av luftkanaler. Don B, som har diameter 125 mm, är märkt med samma k-faktorer som gäller för donen med diameter 100 mm Don B. Lindab: MBA med spridare PKT D och frånluft 24 D och tilluft Antal kanaldiametrar efter böj Stängt spjäll Mellanläge Öppet spjäll Figurtext: Kanaldiameter D = 125 mm. Till vänster i figuren visas frånluft med donet placerat direkt efter en. k = 6,0 (har gett -35 % till -33 %). Till höger visas tilluft med donet placerat 24 D efter en. k = 6,8 (har gett -27 % till -14 %). Mätuppställningar 1 resp. 12 enligt bilaga 1. En grupp av prickar med samma form motsvarar luftflöden på cirka 30, 40 och 50 liter/s. Som synes ger skillnader i luftflödets storlek oftast bara en liten förändring av donets avvikelse från. Två don av samma typ har mätts, men figuren visar endast det ena av donen (don B), vilket är det don som är märkt med fel k-faktor. Jämför med don A i figurerna i kapitlet Mätresultat och objektdata, Takdon, Lindab: MBA Anvisningar saknas Följande takdon var märkta med k-faktorer, men vid köpet saknades mät- och monteringsanvisningar: Lindab: MBA med spridare PKT Swegon: CDYb Systemair: PER med spridare Sinus A 160 L KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR 58 59

31 5.1.3 Övrigt Fläkt Woods: ATTB med spridare RSKP 16 Donet har inte valts slumpmässigt i en affär, utan har levererats direkt till oss. Lindab: MBA med spridare PKT Spjällets inställning går inte att ändra när spridaren är monterad. Reglaget är för kort. Lindinvent: TTD 160 Donen (4 st.) har inte valts slumpmässigt i en affär, utan har levererats direkt till oss. Systemair: PER med spridare Sinus A 160 L Två don, som bör vara identiska, har provats. Det ena donets reglage ändras på grund av luftströmmen om det inte låses. Det andra donets reglage kan släppas utan att det ändras, även om det inte är låst. 5.2 Väggdon Inga mät- och monteringsanvisningar fanns med vid leveransen. Vid telefonsamtal med Systemair Stockholm Öst AB den 15/ uppges att donet får monteras direkt efter en. Då vi ifrågasatte detta bad personen att få återkomma och ändrade då uppgiften till 4 D efter böj. Anslutningsslangen till donets mätenhet lossnar lätt på ett av de fem väggdonen. 5.3 Kontrollventiler Problem vid inställning Fläkt Woods: KGE B 125 Till Fläkt Woods: KGE B 125 medföljer en mätsticka, av plast, för att användas vid inställning av donet. Mätstickan har två distansben. Dessa var svåra att ställa in, därför att det ena benet gled för trögt och det andra benet gled så lätt att dess läge ändrades ofrivilligt. Donet ställs in med mätstickan så att läget är -19 mm. En kontrollmätning med tumstock/skjutmått ger samma resultat. Däremot visar skalan vid låsskruven (centrum) ca -21 mm. Det ger en teoretisk skillnad på minst 17 % (k = 0,88 vid 22 mm och k = 1,30 vid 18 mm). Vid inställning av donet i dessa mätningar, har den medsända mätstickan använts. I tillverkarens mätanvisning anges en k-faktor (k = 0,88) för läge -22 mm, men konen går inte att skjuta in längre än till -19 mm. Därför har vi använt läge -18 mm (ger k = 1,30). Det kan ge problem, om en installatör ställer donet i ändläget och tror att det motsvarar det första dokumenterade läget. Det skulle i så fall ge ett teoretiskt fel på minst 26 %. Efter ett fåtal justeringar har justeranordningens gängning gått sönder. För att kunna fortsätta mätningarna har en bricka monterats som mothåll för justerskruven. Fläkt Woods: KGF (C, D) För injustering och mätning av Fläkt Woods: KGF (C, D) finns en mätsond och en mätsticka, som vi dock inte lyckades använda. En annan möjlighet att ställa in donet är att använda markeringarna som är präglade i plåten. Dessvärre är plåten lackerad efter präglingen, vilket gör att markeringarna är mycket svåra att se. Vid våra mätningar har vi ställt in donet med ett skjutmått. Systemair: EFF 125 Vid injustering ska avståndet till en tallrik mätas. Då tallriken inte är plan och justeringsskruven är snett monterad, ger detta en osäker alternativt felaktig inställning Övrigt Fläkt Woods: KGF (C, D) Donet är helt utan märkning. Det vill säga att märkning med tillverkare, typbeteckning, serienummer och tillverkningsdatum saknas. Då donet, precis som övriga kontrollventiler, även saknar märkning med k-faktorer kan det ge problem vid injustering eller kontrollmätning av en befintlig anläggning. Klimatbyrån: KVD 125 Donet har inte valts slumpmässigt i en affär, utan har levererats direkt till oss. Systemair: EFF 125 I donets mätanvisningar står det inte hur mätsonden ska placeras. 5.4 Mätflänsar För de provade mätflänsarna är det viktigt att mätsonderna är skjutna helt i botten, annars påverkas mätresultaten mycket. 5.5 Mätspjäll Klimatbyrån: ZMC 100: Anslutningsslangarna till donets mätenhet lossnar lätt. 5.6 Irisspjäll En liten lapp med information finns fastsatt på alla irisspjäll. Där anges k-faktorn för olika monteringsfall och olika reglageinställningar. I samband med inköpet i affären efterfrågades ytterligare anvisningar för mätning och montering. Till Haltons don överlämnades en monterings-, mätningsoch underhållsanvisning. Till Fläkt Woods don fick vi två buntar med papper som föreståndaren själv hade skrivit ut från internet. Båda buntarna handlade om ett motoriserat don även om vi hade köpt ett manuellt. Till Systemairs don fick vi ingen mer information, endast en uppmaning om att leta på internet. Hur irisspjället ska vara monterat efter en, för att mätnipplarna ska hamna rätt, finns inte KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR 60 61

32 nämnt i Systemairs och Fläkt Woods monteringsanvisningar. Genomförda mätningar, där irisspjäll har monterats på olika sätt, redovisas i Diskussioner och slutsatser, Irisspjäll, Olika monteringsfall. På Haltons och Systemairs inställningsreglage finns symboler som markerar större eller mindre luftflöde. På Fläkt Woods finns inga markeringar om flödesminskning/ökning. Dessutom används skalorna olika. Vid inställning av Haltons och Systemairs don ger ett större tal ett större luftflöde. På Fläkt Woods don däremot ger ett större tal ett mindre luftflöde. Detta är en möjlig felkälla som kan orsaka en felaktig inställning eller merarbete vid injusteringar. På Fläkt Woods sitter injusteringsskalan löst och glappar. Glappet gör att skalan lika gärna kan peka på 2,5 som på 3,0, vilket motsvarar k-faktorer på 13,4 respektive 12,5. I luftflöde ger det en skillnad på cirka 7 %. 5.7 Konstantflödesdon Systemair: MR 125 Donet är märkt med tillverkare och inställningslägen för olika flödesområden men saknar märkning som anger flödesriktningen. Eftersom flödesriktningen påverkar flödets storlek är det viktigt med en tydlig märkning. KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INKÖP OCH MÄTNINGAR 62 63

33 DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER KAPITEL 6 DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER 64 65