RELIGIONSVETENSKAP Grundkurs i religionshistoria med textläsning (2 sv)

Transkript

1 RELIGIONSVETENSKAP 1 RELIGIONSVETENSKAP innefattar studiet av de icke-kristna religionerna både i historia och nutid. Dessutom har ämnet en tonvikt på religionspsykologiska och religionssociologiska frågeställningar. Vid studiet av de främmande religionerna betonas dialogsituationen med kristendomen och i den mån beteendevetenskapliga aspekter (psykologi och sociologi) kommer upp, handlar det vanligen om vår egen religiösa situation. Den grundläggande perioden i religionshistoria har till mål att ge en översikt över religionen i allmänhet i dess historiska, fenomenologiska (jämförande), psykologiska och sociologiska gestaltning. Mellan dessa fyra huvudområden råder ett nära samband. Religionshistoria i trängre bemärkelse lägger vikt vid det historiskt-genetiska utforskandet av varje enskild religion. Med utnyttjande av det material, som härvid bjuds, vill religionsfenomenologin ge en omspännande, systematiskt lagd syntes av de religiösa fenomenen. Det religionspsykologiska studiet har till mål att ge en orientering om det religiösa livets psykologiska betingelser. Religionssociologin undersöker dels de gemenskapsformer religionen själv skapar, dels dessas förhållande till icke-religiöst betingade former såsom politik, ekonomi, socialgrupper etc. har studerande både från Teologiska och Humanistiska fakulteten. Ämnet kan ingå som huvudämne på alla tre linjer i Teologiska fakulteten. Dessutom kan man studera ämnet som alternativa ämnesstudier. Då man studerar religionsvetenskap vid Teologiska fakulteten rekommenderas en inriktning på kristendomens dialogsituation med andra religioner eller på religions-psykologiska / sociologiska frågeställningar. Religionsvetenskap I är obligatorisk för alla studerande. Religionsvetenskap II för dem som studerar på allmänna linjen och Religions-vetenskap för lärare för dem som studerar på lärarlinjen. Efter att man avlagt dessa grundstudieperioder väljer man religionsvetenskap om man så önskar. Studierna vid Teologiska fakulteten är mycket varierade. Kontakta gärna personalen - det finns en separat kursplan i religionsvetenskap som delas ut gratis. Den förnyas varje år. Religionsvetenskap I (3 sv) Grundkurs i religionshistoria med textläsning (2 sv) Att ge den studerande en introduktion i icke-kristna religioner och deras sakrala texter Religioner i historia och nutid. Varje läsår ges en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionshistoria. En introduktion med textläsning. 2:a uppl (Finns att köpa i kansliet) Obligatoriska grundstudier Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras

2 RELIGIONSVETENSKAP Grundkurs i religionsfenomenologi (1 sv) Mål, innehåll: En introduktion till ett jämförande grepp på religioner, där religiösa fenomen sätts i ett universellt sammanhang. Instudering av de mest centrala religionsvetenskapliga begreppen. Varje läsår ges en kurs och då tenteras föreläsningarna jämte litteratur. Litteratur väljs i samråd med examinator, t ex: Pettersson, Olof: Tro och rit Obligatoriska grundstudier Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras Religionsvetenskap II (3 sv) Grundkurs i religionspsykologi (1 sv) Att förstå religiositetens beroendeförhållande av psykologiska fenomen En översikt av de viktigaste religionspsykologiska rönen. Varje läsår ordnas en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionspsykologins grunder Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras Grundkurs i religionssociologi (1 sv) Att förstå religiositeten som ett socio-kulturellt fenomen En översikt av de viktigaste religionssociologiska rönen. Varje läsår ordnas en kurs som tenteras. Gustafsson, Göran: Tro, samfund och samhälle Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras

3 RELIGIONSVETENSKAP Islam (1 sv) Inhämta grundläggande förutsättningar för att tolka händelser inom islam idag Översikt av islam i historia och nutid Hjärpe, Jan: Islam - lära och livsmönster samt t ex en av följande: Holm, Nils G: (red.) Islam i forskningens ljus (Finns att köpa i kansliet) Holmberg, Åke: Muhammeds budskap och det muslimska samhället ingår i Holmberg, Åke: Vår världshistoria/ Hjärpe, J: Religionshistoria. Ritualer, mytologi, ikonografi s Smith, J.I: Women in World of Religions. Sharma, A. (ed.) s Schiratzki, J: Muslimsk familjerätt Utas, B (ed.): Women in Islamic Societies Samuelsson, J & Brattlund, Å: Kärlek och familjeliv enligt Islam Mernissi, F: Drömmar om frihet Mernissi, F: Women and Islam Kyykkynen, M (ed.): Ajankohtainen islam Svanberg, I & Westerlund, D (red.): Majoritetens islam Hourani, A: Arabfolkens historia Hedin, C: Islam i vardagen och världen Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen eller litteraturtentamen. Religionsvetenskap II för lärare (2 sv) Grundkurs i religionspsykologi (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II Grundkurs i religionssociologi (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II

4 RELIGIONSVETENSKAP Proseminarium i religionsvetenskap (5 sv) Att lära sig grunderna i religionsvetenskaplig metod Aktivt deltagande i proseminarierna under ett läsår, vilket innebär att man deltar i handledning i uppsatsskrivning, läser metodlitteratur, skriver referat, författar en uppsats och opponerar på en annans samt deltar i diskussionen. I samråd med handledaren i samband med seminariet Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap, huvudämnesstudier i religionsvetenskap Tredje till femte året (seminarierna hålls under vårterminen) I samråd med seminarieledaren 8621 Religionsdialog (5 sv) Att fördjupa den studerandes insikter i icke-kristna religioner Religioner i historia och nutid Religionshistoria. Ritualer, mytologi, ikonografi eller Nielsen, Niels C Jr. etc: Religions of the World. (utom sidorna ) samt.eilert, Håkan: I regnbågens tecken - dialoger, reflektioner, utmaningar Knitter, Paul F: No other name? A critical survey of Christian attitudes toward the world religions Ahlstrand, Kajsa: Fundamental openness Holm, Nils G. (Ed.): Teaching Islam in Finland Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte året Tentamensformen kan variera - kontakta examinatorn för alternativ 8622 Religionsbeteendevetenskap (5 sv)

5 RELIGIONSVETENSKAP 5 Att ge den studerande kunskaper om religion som upplevelse och beteende En fördjupning i religionspsykologi och sociologi Fem av t ex följande arbeten: Geels, Antoon S Wikström, Owe: Den religiösa människan McGuire, Meredith B: Religion: The Social Context Sundén, Hjalmar: Religionen och rollerna Batson, C Daniel & Ventis, W Larry: The religious experience. A Social-psychological perspective Hamilton, M.b: The Sociology of Religion Kurtz, L.R: Gods in the Global Village O'Toole, Roger: Religion: classic sociological approaches Berger, Peter: Religionssociologi Wilson, B: Religion in Sociological Perspective Bech, Birgitte: Religionspsykologi - et grænsland Roberts, Keith A: Religion in Sociological Perspective Wikström, Owe: Den outgrundliga människan Spilka, Gorsuch, Hood: Psychology of religion. An empirical approach Meadow, Mary Jo S Kahoe Richard D: Psychology of Religion. Religion in Individual Lives Delar kan ersättas av fortsättningskurs i religionspsykologi och -sociologi, (om sådan ges) Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte året Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser 8623 Religionspedagogik (5 sv) Bidra till en större förståelse för individens sätt att möta religion Introduktion till den religionspedagogiska problematiken Fem av t ex följande: Bergstrand, Göran: Från naivitet till naivitet Holm, Nils G: Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad Erricker, Clive m.fl: Teaching World Religions Selander, Sven-Åke: Undervisa i religionskunskap

6 RELIGIONSVETENSKAP 6 Hartman, Sven G: Barns tankar om livet Sundén, Hjalmar: Barn och religion Tulasiewicz, W et. To, C-y: World Religions in Education Brusselmans, Christiane (Ed.): Toward Moral and Religious maturity s , m fl Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser 8624 Religion och samhälle (5 sv) Mål, innehåll: Att se vilka uttrycksformer religionen kan få i dagens samhälle Fem av t ex följande: Aktuella religiösa rörelser. Holm, Nils G (red.) Frisk, Liselotte: Nya religiösa rörelser i Sverige Holm, Nils G: Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad Holm, N-G (red.): Politik och religion Illman, K-J: I Jobs tecken Martikainen, T: Moniarvoinen Turku Sundback, Susan: Utträdet ur Finlands lutherska kyrka Warburg, M: Studying New Religions Weber, Max: Ekonomi och samhälle II. s Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser Religioner i främre orienten (5 sv) Att vidga kunskaperna i de religioner som vuxit fram i Främre Orienten genom fördjupade studier i judendomen och baskurser i andra religioner

7 RELIGIONSVETENSKAP 7 E271.1 Religionerna i Främre Orienten i forntiden (1 sv) E271.2 Fördjupning i judaistik på något huvudområde, t.ex. hellenistisk judendom, den klassiska litteraturen, halaka, historia (med underavdelningar som judarnas historia under medeltiden, i Amerika, 1800-talet i Europa, sefardisk historia etc.), det moderna Israel, filosofi och idéhistoria (inklusive sionismen), förhållandet mellan judendom och andra religioner (framför allt kristendomen) (1 sv) Främre Orientens kyrkor i historia och nutid (1 sv) Islam i historia och nutid (2 sv) Perioderna kan helt eller delvis ersättas med föreläsningar a) Ringgren, H., Främre Orientens forntida religioner (eller motsvarande) b) Ett av förslagsvis följande alternativ: Ett urval artiklar ur The Jews. Ed. by L Finkelstein, vol Bouman, J: Der Koran und die Juden Dan, J: Jewish Mysticism and Jewish Ethics Gordis, R: The dynamics of Judaism Mansoor, M: The Dead Sea scrolls Bilde, P: Flavius Josephus between Jerusalem and Rome History from (Israel pocket library) The Jews of the United States. Ed. by P Fishman Judiskt liv i Norden. Red. G Broberg m.fl MacCoby, H: Judaism in the first century Avi-Yonah, M: Geschichte der Juden im Zeitalter des Talmud Back to the sources. Ed. by B W Holtz c) Ett av följande alternativ: Karlsson, I: Korset och halvmånen Martling, C H: Gud i Orienten d) Hourani, A: De arabiska folkens historia. 1992/1996 och Teaching Islam in Finland. Ed. by N G Holm Alternativa ämnesstudier i gammaltestamentlig exegetik och i religionsvetenskap Tredje till femte studieåret Arbetsform: Självstudier, föreläsningar Deltentamina: a) och b) tenteras för examinatorer i ämnet gammaltestamentlig exegetik, c) och d) för examinatorer i ämnet religionsvetenskap, kontakta examinator för tentamensform Huvudansvarig: (3 sv), delansvarig: ämnet

8 RELIGIONSVETENSKAP 8 gammaltestamentlig exegetik (2 sv) Specialiseringsstudier I (5 sv) Specialiseringsstudier II (5 sv) Då man väljer religionsvetenskap som huvudämne måste man läsa dessa moduler. Man skriver alltså också avhandling i religionsvetenskap då. Innehållet kan variera mycket beroende på tidigare kurser och på vilket inriktningsalternativ man valt. Dessa bör göras upp skilt för varje studerande. Modulerna omfattar ca 5 arbeten vardera och ansluter till den specialinriktning man själv valt i samråd med examinator och anknyter oftast till avhandlingsarbetet. Delar kan ersättas av kurser Projekt i religionsvetenskap (20 sv) Detta är avhandlingen pro gradu. Man bör aktivt delta ett läsår i högre seminarierna, varvid man framlägger delar av avhandlingen samt tenterar metodlitteratur. Avhandlingsämnet väljs i samråd med examinator. Avhandlingen omfattar c. 60 sidor. Den bedöms ur både innehållslig och språklig synvinkel. Bör skrivas på svenska.