Tehys kommunalvalsteman Bäst att rösta nu för god vård

Transkript

1 Tehys kommunalvalsteman 2008 Bäst att rösta nu för god vård

2 BÄST ATT RÖSTA NU för god vård Human vårdkvalitet skapar när den är som bäst en människovärdig inramning för födelse, liv och död. Den viktigaste förutsättningen för sådan vård är en uppskattad personal med tillräckligt goda förutsättningar för att göra ett arbete av god kvalitet. Beslutsfattarna måste ge sådan vård de resurser och den inramning den behöver. Personalen ger sitt hjärta. Martti Lindqvist från artikeln Astioilla on reunansa i boken Denna dag kastar långa skuggor, Tehy rf 1996

3 Tehys kommunalvalsteman 2008 Bäst att rösta nu för god vård 3 Social- och hälsovårdsservicen utgör för invånarnas del kärnan i samhällets service. En stor del av de gemensamma skattemedlen går till just social- och hälsovårdssektorn, så att befolkningen ska hålla sig frisk och få god vård om de blir sjuka, så att barnen har en god och trygg dagvård och så att äldre tryggas den vård och den service de kan behöva i olika livssituationer. Kommunalvalet 2008 äger rum i en tid då kommunsektorn är mitt uppe i historiskt stora förändringar och kommunens nya beslutsfattare står inför stora utmaningar och svåra beslut. Mitt i alla dessa förändringar gäller det emellertid att hålla fast vid grundlagens utgångspunkt, nämligen att den offentliga makten ska tillförsäkra var och en tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och främja befolkningens hälsa. Utgångspunkten i arbetet med att anordna social- och hälsovårdsservice ska vara befolkningens behov och rätt till en god och jämlik vård. Den utbildade vårdpersonalen bär ett stort ansvar för den praktiska delen av social- och hälsovårdsservicen och för utvecklingen av dem. Det är bara genom dessa människornas kunskaper, motiverade arbetsinsats och engagemang som vi uppnår god vård och bra service och även det så omtalade resultatet. Den utbildade vårdpersonalens kunskaper behövs i det kommunala beslutsfattandet. Kom ihåg att rösta för god vård. Jaana Laitinen-Pesola ordförande Tehy rf

4 4 Hälso- och socialvårdens attraktivitet måste bevaras Skolor och yrkeshögskolor inom hälso- och socialvård lockar många unga sökanden. De måste också erbjudas bra och attraktiva arbetsplatser och fasta anställningar. Särskild uppmärksamhet måste fästas på den befintliga personalens arbetshälsa och på att få dem att stanna kvar i vårdsektorn. Hälso- och socialvårdens arbetsuppgifter och arbetsplatser blir attraktivare genom god arbetsgemenskap, en kunnig ledning och rätt personalstruktur och -dimensionering. Allt detta måste stå i proportion till arbetets svårighetsgrad och hur krävande vården av patienterna/kunderna är. Personalen måste också ha möjlighet att utveckla sitt arbete och arbetsfördelningen mellan personalgrupperna. En konkurrenskraftig lön utgör naturligtvis ytterligare en viktig faktor. Dessutom måste man kunna erbjuda bostäder till en rimlig kostnad för att vårdpersonalen ska kunna bo och leva tillräckligt nära. Arbetsområdena får inte bli för stora. Vårdarbetet måste ledas Hälso- och socialvården reformeras inte genom projekt eller förnyelse av organisationsschemat. Parallellt med politiska beslut och omorganiseringar behövs människor som genomför förändringarna i praktiken. Ändringsprocesserna kräver inte bara medicinska kunskaper, utan också ledning och planering av vårdarbetet. Målet med

5 planeringen är att förbättra befolkningens hälsa, utveckla serviceproduktionen, främja användningen av nya tekniker, stödja vårdpersonalens arbete samt öka vårdsektorns attraktivitet. Ett exempel på hanteringen av ändringar är olika elektroniska datasystem och -register, vars ursprungliga syfte var att underlätta vårdarbetet. De kan i värsta fall bromsa arbetet om ingen ser till att systemen är användarvänliga. Dessutom kommer arbetet med obrutna servicekedjor inte att utvecklas om ingen tar ansvar för helheten. Det kan ta sig uttryck i bollande fram och tillbaka av patienter utan att informationen förmedlas mellan olika vårdenheter. Den utbildade vårdpersonalen utgör kommunsektorns största enskilda personalgrupp och ansvarar i mångt och mycket för att förändringarna genomförs i praktiken. Om ingen leder den största personalgruppen och vårdarbetet ordentligt i organisationen kan målen bakom reformationen gå förlorade. Vårda kunskaperna Den kunniga personalen har en viktig roll i arbetet med att producera social- och hälsovårdstjänster och utveckla arbetsfunktionerna. Kunskaper påverkar trivseln på arbetet. En väl insatt och utbildad personal blir attraktiv. Det är varje anställds rätt att bli utbildas och vägledas i arbetet, vilket leder till ökad patienttrygghet och bättre rättssäkerhet för personalen. Kompletterande utbildning är lagstadgat, men implementeras trots det inte i praktiken. 5

6 6 För att följa upp en kompletterande utbildning krävs mångsidigare arbetsredskap och utvärderingar än en mekanisk räkning av antalet genomförda utbildningsdagar. Främjande av hälsan ger hållbara besparingar I juni 2008 publicerades en proposition från social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp om en ny hälsovårdslag, som har för avsikt att slå samman folkhälsolagen med lagen om specialiserad sjukvård och stärka primärvården och det regionala samarbetet. Den nya hälsovårdslagen skulle skapa en grund för mer kundorienterad service och minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och regioner. Satsningen på förebyggande hälsovård har minskat för varje år. Den föreslagna hälsovårdslagen tillsammans med projektet Paras kan bara förbättra hälsovården om vikten av ett förebyggande arbete och främjande av hälsa erkänns. Skolhälsovården har till exempel skurits ner kraftigt sedan lågkonjunkturen. På samma sätt finns det en hel del förbättringar att göra i studerandehälsovården och i den övriga hälsorådgivningen. De växande hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper blir inte mindre och det blir allt svårare att behålla kontrollen över kostnaderna på lång sikt om kommunerna inte tar hälsofrämjandet på allvar.

7 Personalhälsovården måste också förbättras Personalen på Tehy arbetar för att främja befolkningens hälsa och livskvalitet. Dessvärre förtäljer vardagen på arbetsplatserna att samma mål inte alltid uppfylls i deras eget arbete. Arbetet är såväl psykiskt som fysiskt ansträngande och det finns brister i hälsofrämjarnas egen arbetshälsa. Servicenivån på social- och hälsovårdspersonalens företagshälsovård bör utöver de lagstadgade förpliktelserna minst omfatta vård av plötsligt insjuknade anställda. Resultat istället för produktivitet Det talas gärna om resultat istället för om ren produktivitetsökning, speciellt inom hälso- och socialservice. Som begrepp innefattar det inte enbart mätning av insatser och avkastning utan också servicens ändamålsenlighet, utvärdering av kvalitet och kundbelåtenhet samt personalens synpunkter i egenskap av serviceutförare. Social- och hälsovårdens produktivitet kan inte förbättras i en handvändning. Tvärtom leder en kortsiktig jakt på effektivitet och kostnadsbesparingar på lång sikt till större kostnader och omänskliga lidanden i form av dålig vårdkvalitet och trött och sjuk personal. För att nå en hållbar utveckling även på kostnadssidan måste kommunerna arbeta långsiktigt för servicestrukturer, fungerande vårdkedjor, organisering av arbetet och rätt arbetsfördelning, bra personalpolitik och -ledning samt främjande av hälsan. 7

8 8 Att köpa servicetjänster kräver kunskaper Kommunerna anordnar social- och hälsovårdsservice i sina egna regioner. Servicen kan produceras som egen verksamhet, men också tillsammans med andra kommuner, tredjepartssektorer eller enskilda serviceleverantörer. Då servicen ska organiseras måste behoven förutses och tillgången på service och personal och hur vårdkedjorna fungerar uppmärksammas. När servicen konkurrensutsätts ska uppmärksamhet fästas såväl på kostnaderna som på vårdkvaliteten och serviceleverantörens förmåga att anordna den utlovade servicen. Vårdkontinuiteten måste också tryggas. Det är viktigt för både patienten och vårdens ändamålsenlighet. Kunskaperna om inköp av servicetjänster måste säkerställas i kommunerna. Dagvård som en del av socialservicen ger barnet ett övergripande stöd Dagvård och förskola bör betraktas som en del av socialservicen. Utgångspunkten är ett övergripande stöd för barnets utveckling och fostringsgemenskap med familjerna. Ett tvärfackligt samarbete med social- och hälsovården under småbarnsåldern främjar familjernas välmående och hälsa. En reform av lagen om dagvård är på gång. Tehy har krävt att gruppstorlekarna ska fastställas i lagreformen. Högsta storleken på en grupp ska fastställas för

9 en hel verksamhetsperiod så att barnens ålder, utvecklingsnivå och behov av stöd beaktas. Förordningen om relationstal i dagvården bör också skärpas så att tillräckligt många vård- och pedagogikanställda kan tryggas för en hel vårddag. En ny mänsklig riktning i service för äldre De etiska principerna för en människovärdig ålderdom är: rätten till självbestämmande, resursorientering, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet. Äldrevården är ett specialområde som kräver kunskaper i samma saker som andra specialområden. Gerontologiska och geriatriska kunskaper och expertis måste säkerställas vid planeringen och implementeringen av äldrevårdsservice. Uppmärksamhet måste riktas mot främjande av de äldres välmående och hälsa och mot en förebyggande verksamhet. Målet ska vara att inrikta servicestrukturen på välmående och främjande av hälsan samt upprätthållande av funktionsförmågan. Äldrevårdsservicen implementeras så att den uppfyller kundens behov i samarbete med kunden och dennes närstående. Målet är att erbjuda service i hemmet eller i hemliknande miljöer. Enheter som erbjuder långtidsvård kräver också omfattande reformer. Konkreta förbättringar behövs bland annat inom möjligheterna till friluftsliv, gemensamma områden och privatliv som att ha ett eget rum, hygienutrymme och eventuella önskemål om en rumskamrat. 9

10 10 Personalen måste vara kunnig och det måste finnas tillräckligt många anställda. Alla anställda är utbildade inom social- och/eller hälsovård och har gerontologiska kunskaper från en grund-, fort- och/ eller kompletterande utbildning. Personalens arbetshälsa, arbetshygien och -trygghet måste också främjas. Boende- och vårdmiljöerna måste vara av god kvalitet, fria från hinder, säkra och trivsamma. Äldrevården handlar inte enbart om social- och hälsovård utan är en gemensam fråga för alla kommunens förvaltningsområden. Mångkulturella kunder och arbetsgemenskaper uppmuntrar personalen att lära sig nya saker Arbetsgemenskaperna blir allt mer mångkulturella. Kunderna och patienterna representerar också flera olika kulturer. Det är en rikedom i det finska samhället och förutsätter att man tar hänsyn till den mångkulturella aspekten ur många synvinklar även i social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhet. Den arbetsbaserade invandringen ökar också, men det löser inte problemen med vårdsektorns attraktivitet eller tillgång på arbetskraft. Blicken måste riktas mot den befintliga invandrarbefolkningen och locka dem att söka sig till social- och hälsovården. De bör informeras om att bristen på utbildad vårdpersonal är global. Därför måste den arbetsbaserade invandringen och rekryteringen av utländsk arbetskraft vara etisk hållbar. Vi kan inte tömma u-länder som själva har ett stort behov av hälsovårdspersonal. Rekryteringen måste också bygga på ärlighet och frivillighet.

11 BÄST ATT RÖSTA NU för god vård

12 Tehys kontor Växel (09) , fax (09) Besöksadress Stationskarlsgatan 4, 5:e våningen, Helsingfors Postadress Tehy, PB 10, Tehy Innocorp Oy Lönnberg Painot Oy, Helsingfors 2008