Mysigaste korridoren i Örebro

Transkript

1 Frågvis genuslektor Lite tid tillsammans med lärare Party in Tybble every week Sen hon började på universitetet har genuslektorn och jämställdhetshandläggaren Ingrid Pincus fått fler frågor än svar. Lösnummers granskning av höstterminens scheman visar att bara tre institutioner har mer än tio lärarledda timmar i veckan. Inte vad vi hade hoppats på, kommenterar rektorn. Every Tuesday for about ten years it s been parties for the international students in Tybble-hall. When Lösnummer visited it was a Queen s day theme arranged by Dutch students. Sid Sid 4-5 Sid 9 #8/07 Före Mysigaste korridoren i Örebro Sid Efter

2 doktorandhandboken.nu Vill du forska? På Högskoleverkets webbplats om forskarutbildning, doktorandhandboken.nu, kan du läsa om livet som doktorand. Här finns det mesta du behöver veta om rättigheter, skyldigheter och villkor under utbildningen. En engelsk version av doktorandhandboken finns på doktorandhandboken.nu/english. Lösnummer söker en modern webbutvecklare med lite tid över och som kan hjälpa oss med den fortsatta utvecklingen av losnummer.net...du bör har koll på: XHTML, CSS, PHP, MySQL (gärna med kunskaper om så kallade JOIN-satser)...att jobba med Lösnummer innebär ideellt arbete, inga pengar alltså, men likväl goda erfarenheter och referenser för framtiden...kontakta Jacob (redaktör) om du är intresserad: / Tack! ungdomar står i begrepp att flytta hemifrån de närmaste åren. Är du en av dem? I så fall vill vi att du ska kunna välja att bo på det sätt som passar dig bäst. Vi vill att det byggs många nya och billiga bostäder. Oavsett vilket val var och en gör så måste det byggas fler bostäder till rimliga produktionskostnader. Lösnummer vill tacka alla sponsorer som bidrog med pengar, material och kunskap till vår korridorstävling. Utan er så hade korridoren på Tybblegatan 106B blivit så grym som den nu är. Återigen tack till: Sälj inte små och billiga hyresrätter till bostadsrätter. Hyr ut dem till unga blivande hyresgäster istället. Bygg fler bostadsrätter så att de som vill kan köpa. Hyrorna måste vara rimliga även i fortsättningen. Förhandlade hyror med en övre maxgräns ger hyresvärdarna möjlighet att sätta en lägre hyra om de vill. Den som vill ska kunna komma överens med hyresvärden om sin egen hyra. Så är det idag och så vill vi att det ska vara även i fortsättningen. Vi är över medlemmar i Hyresgästföreningen som vill ha rimliga hyror och hyresrättens alla fördelar kvar även i framtiden. Utveckla istället för att avveckla!

3 LÖSNUMMER NR Kritisera ledaren genom att kommentera på Vi kanske inte håller med din åsikt, men vi är villiga att dö för din rätt att uttrycka den. Ledare 3 Odramatiskt Spännande diagnoser av House, kärleksintriger i Grey s anatomy och dramatik i Cityakuten. Men hur ser det egentligen ut i verkligheten? Lösnummer besökte Universitetssjukhuset för att leta intriger och dramatik Bo i korridor Vad går hyran till? Hur ofta ska det renoveras? Lösnummer har frågat, Öbo svarat. Vi har också pratat med studenter om deras boendesituation Koll på fysik? Om inte, så ska du passa på den 14 december när nobelpristagaren i 6 fysik Peter Grünberg kommer till universitetet och föreläser. Kommenterat på losnummer.net Universitetet måste kommunicera värdet av språk Universitetet vet inte hur man ska sälja in språk till studenterna, det skriver signaturen Patrik i en kommentar till ledaren i 7-07 på losnummer.net. Problemet är att universitetet inte vet hur man ska "sälja in" språk till studenterna. Det är uppenbart att franska och tyska är väldigt viktiga språk om man jobbar inom internationella organisationer, speciellt inom EU. Medan resten av Europa intresserar sig mer för andra språk gör vi svenskar precis tvärt om. Inte bara vänta Det är dags att universiteten kommunicerar värdet av språk och inte bara sitter och väntar på att något sorts intresse ska komma fram av sig självt. Patrik Lösnummer 8-07 Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning. Chefredaktör och ansvarig utgivare Jacob Järpegård jacob.jarpegard@karen.oru.se Biträdande redaktör Ida Andersson ida.andersson@karen.oru.se Bildredaktörer Jonatan Tjäder & Jessica Jansson losnummer@karen.oru.se Medarbetare i detta nummer Linnea Alvinzi, serietecknare Kamala Andersson, illustratör Sandra Andersson, skribent Radhika Bhasin, skribent Matilda Brandell, kock Andreas Ericson, skribent Moa Hedbrandt, skribent Jessica Jansson, fotograf, skribent, inredare Matilda Jysky, praktikant Sven Knutson, fotograf Kelsey Lamb, international columnist Daniel Lundsten, skribent Rebekah Norell, skribent Pär Persson, fotograf Borna S. Rowshani, skribent Hampus Rundbom, illustratör Ehsan Shams, fotograf Annakaisa Suni, skribent Veronica Svensson, skribent Gunilla Säwenmyr, skribent Neringa Öhrström, skribent Redaktion losnummer.net/ redaktion Omslagsbild Jonatan Tjäder Bylinebilder Jonatan Tjäder och Jessica Jansson Redigering Jacob Järpegård Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan. Insänt material Allt material välkomnas av redaktionen, men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter. Annonsering Kontakta redaktören eller se annonsera Redaktionsmöten Måndagar klockan i studentkårens lokaler. Upplaga Issn Tryck V-TAB Örebro AB Lösnummer är en fristånde medlemstidning för Örebro studentkår. Mer information om oss hittar du på Därför får du Lösnummer Alla som är medlemmar i Örebro studentkår får Lösnummer, det vill säga alla studenter vid Örebro universitet. Därför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig, adressändring gör du på studentkårens kansli som har öppet vardagar mellan Prenumeration En helårsprenumeration på Lösnummer kostar 100 kronor, kontakta redaktören för mer information. Nästa nummer, 1-08, kommer ut den 31 januari och har manusstopp den 21 januari. KONTAKT Adress Fakultetsgatan Örebro Telefon eller E-post losnummer@karen.oru.se Webb illustration: HAmpus rundbom

4 4 Nyheter Vet du något Lösnummers läsare borde få veta? Tipsa oss på LÖSNUMMER NR Studiesocial utredning vill öka studenters trygghet Elin Rosenberg. Lars Leijonborg. UTREDNING. En studiesocial utredning ska se över hur studiemedelssystemet och det sociala trygghetssystemet ska utformas för att öka studenters trygghet. Sverige har ett bra studiestödssystem, men vissa studenter har ändå en bekymmersam situation. Det gäller studenter med barn och studenter som är sjuka länge eller ofta. Därför har den studiesociala utredningen en viktig uppgift, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. SFS ordförande Elin Rosenberg tycker att det är på tiden att utredningen kommer: Äntligen kommer utredningen som vi länge väntat på. Bland annat vill man ta itu med problemen som finns för studenter med barn, en grupp som blir allt större. SFS är dock inte positiva till alla förslag i utredningen, bland annat ställer de sig kritiska till förslaget om ett system som ska utredas som innebär att studenter som inte tar alla poäng får ett lägre studiebidrag och ett högre studielån. Högre inkomst inte orsak EKONOMI. Under ett antal år har andelen studerande som tar studielån kontinuerligt minskat. År 2006 lånade endast 71 procent av de studerande, vilket var den lägsta nivån sedan En nyligen publicerad rapport visar att den minskade andelen låntagare inte kan förklaras med att de studerande har ökat sina inkomster. Vi trodde att den huvudsakliga förklaringen till att så många avstår från studielån var att de studerande generellt sett ökat sina inkomster sedan fribeloppet höjts. Men medelinkomsten för heltidsstuderande har endast ökat marginellt, säger Elisabeth Januzaj Ögren, ansvarig utredare på CSN. Vill inte rankas RANKING. Lars Leijonborg vill att landets lärosäten ska rankas och han får medhåll av universitetskansler Anders Flodström. Men landets rekotorer håller inte med, det visar en enkät som tidnignen Studentliv har gjort. Av de 27 rektorerna som svarade var 18 klart emot en ranking av landets lärosäten och bara fyra för detsamma. Mig veterligen så finns det inte en enda rankning nationellt eller internationellt som håller för minsta godtagbara akademiska krav vad avser kredibilitet, säger Högskolan i Halmstads rektor Romulo Enmark till Studentliv. Få lärarledda timmar för Örebrostudenter Bara åtta timmar i snitt med lärare i veckan visar Lösnummers granskning Ingen av universitetets institutioner lever upp till Sveriges förenade studentkårers kvalitetskrav om att varje student ska få minst 15 lärarledda timmar per vecka. Av Lösnummers kartläggning framgår att universitetet i snitt endast erbjuder studenterna åtta timmar och åtta minuter lärarledd undervisning per vecka. De institutioner som erbjuder mest undervisning är Teknik, Restauranghögskolan och Natur medan pedagogiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionen erbjuder studenterna minst undervisning. Förvånade Sämst resultat i undersökningen uppvisar som sagt den pedagogiska institutionen där Att studenter vid Örebro universitet knappt erbjuds åtta timmar lärarledd undervisning per vecka är inget som rektor Janerik Gidlund är stolt över. Det var inte det resultat vi hoppades på. Av Lösnummers granskning ser man tydligt att det är kurser inom pedagogik, humaniora och samhällsvetenskap som uppvisar sämst resultat. Detta i sig är inte unikt för Örebro universitet utan verkar vara en rådande trend vid flertalet av Sveriges högskolor och universitet. Chefen för Högskoleverket, Anders Flodström, uttalade sig nyligen i Sydsvenska Dagbladet om att varje student bör få minst lärarledda timmar i veckan. Samtidigt menar han att den låga andelen lärartimmar kan vara ett hot Ämnen med många laborationer har fler lärarledda timmar än de utan. arkivbild: jonatan tjäder studenterna inte ens får fyra timmar lärarledd undervisning per vecka. Jag är förvånad, säger prefekten på Pedagogiska i n s t i t u t i o n e n Kerstin Skog- Östlin. Utan att veta detaljer så trodde jag att vi låg högre. Det handlar om resurser, om vi fick mer pengar skulle vi kunna ge studenterna mer lärarledd tid, säger Kerstin och får medhåll av prefekten på naturvetenskapliga institutionen, Peter Johansson. Om vår ekonomi var bättre skulle vi erbjuda mer lärarledd undervisning. mot utbildningskvaliteten. Jag vill inte se detta som ett kvantitativt problem, säger Janerik Gidlund innan han fortsätter: Universitetsutbildning handlar om kvalitet och det är vuxna människor som studerar här. Mycket handlar om att studenterna ska ta eget ansvar och få hjälp att bearbeta den inhämtade kunskapen. Anslag måste ökas Gidlund är av åsikten att den låga andelen lärartimmar inte enbart beror på lokala prioriteringar utan att problemet ligger hos en högre instans. För att komma på rätsida med problemet måste universitetsanslagen ökas, det är både Gidlund och universitetskansler Flodström överens om. De får även medhåll från den nyligen genomförda utredningen om resurstilldelningen inom universitet och När studenterna har hittat sin studieteknik och lärt sig att tackla stoftet så kan de jobba mer självständigt Bästa över tio timmar Pedagogiska och naturvetenskapliga institutionen ligger i varsin del av spektrat. Topp-tre institutionerna som erbjuder över tio timmar lärarledd undervisning är Teknik, Restauranghögskolan och naturvetenskapliga institutionen. Därpå följer Hälsoakademin, BSR och ESI. I b o t t e n t r ä s k e t finns samhällsvetenskapliga, humanistiska och pedagogiska institutionen alla med runt fyra timmars undervisning i veckan. Naturstudenterna får, i snitt, tillbringa 11 timmar och 20 minuter tillsammans med sina lärare varje vecka. Vi har teoretisk krävande kurser så det är inte konstigt att vi är bland de högsta. Däremot är det fortfarande en Inte vad vi hoppades på Rektorn: Mycket handlar om att studenterna ska ta eget ansvar Janerik Gidlund. Jag tror inte det går att lösa problemen med den nuvarande tilldelningen högskola där utredaren Dan Brändström föreslår att universitetsanslagen borde ökas med 50 procent. Nationellt skulle det innebära ytterligare 10 miljarder kronor och för Örebro universitet cirka 250 miljoner. Men Janerik är skeptisk till att det kommer att bli verklighet inom den närmaste framtiden. Jag tror inte det går att lösa problemen med den nuvarande tilldelningen. Samtidigt tror jag inte nuvarande finansministern är så pigg på att ge de pengarna som krävs. Andreas Ericson

5 LÖSNUMMER NR Vet du något Lösnummers läsare borde få veta? Tipsa oss på losnummer@karen.oru.se Nyheter 5 Fakta Så här gjorde vi: Undersökningen bygger på den information som Örebro universitet tillhandahållit. Lösnummer begärde att få ut scheman till samtliga helfartskurser vid Örebro universitet höstterminen Utifrån kursscheman sammanräknades all tid där en lärare eller motsvarande undervisat eller handlett studenterna. Tid avsatt för praktik, VFU eller gästföreläsare har inte räknats med. Vidare är kurser på musikhögskolan exkluderade då studenterna har individuella scheman. Research: Sandra Andersson, Andreas Ericson, Annakais Suni och Jacob Järpegård dålig siffra, säger Peter Johansson innan han fortsätter: När jag själv läste till civilingenjör hade vi runt 30 timmar i veckan med våra lärare. Men institutionen befinner sig i en kärv ekonomisk situation och då måste vi dra ned på antalet timmar, säger Peter Johansson. Labbar ger fler timmar En avgörande faktor om en kurs har många lärarledda Får lärarledda timmar förvånar inte Kenny Nilsson, utbildningsbevakare på Studentkåren. Jag är inte direkt förvånad, säger han. Men universitetet måste skärpa sig, även studenter som läser mer humanistiskt inriktade ämnen måste få ordentligt med lärarledd tid. Örebro studentkår (ÖS) har beslutat på att ett krav på tio lärarledda timmar i veckan ska finnas med i organisationens åsiktsdokument. ÖS lägger sig därmed fem timmar under SFS riktlinjer. Det viktigaste för oss är att ha ett mål att jobba mot, men jag kan tänka mig att vi kan jämka oss med SFS femton timmar i framtiden, Antal lärarledda timmar per vecka och institution BSR, 8 h 8 min ESI 6 h 38 min Hum 4 h 13 min timmar eller ej, är var i utbildningen den är. Kerstin Skog- Östlin menar att studenterna behöver lärarna mest i början av sin utbildning. När studenterna har hittat sin studieteknik och lärt sig att tackla stoftet så kan de jobba mer Hälsoakademin 8 h 51 min Om vår ekonomi var bättre skulle vi erbjuda mer lärarledd undervisning Natur 11 h 21 min Pedagogiska 3 h 57 min självständigt. Vidare är det en skillnad mellan institutioner. Kurser som ges inom topptre institutionerna Teknik, Natur och Restauranghögskolan inne- Restauranghögskolan 11h 54 min Samhällsvetenskap 4 h 47 min Teknik 13 h 21 min håller många laborationer och inte lika mycket litteratur som pedagogiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionen. En stor del kan förklaras av att de får mer pengar och att de har många laborationer, säger Kerstin Skog-Östlin. Något som Peter Johansson instämmer i: Många laborationer och inte så mycket litteratur gör att vi har fler lärartimmar. Andreas Ericson Studentkåren inte förvånade kräver tio timmar undervisning i veckan Glest med anteckningar om föreläsningar i Örebrostudentens kalender. ILLUSTRATION: kamala andersson säger Kenny Nilsson. Problem med ekonomi Institutionerna Lösnummer varit i kontakt med använder bristande ekonomi som argument till att de har för få timmar. Något som man från studentkårens sida kan förstå, men de ifrågasätter ändå hur universitetet använder sina resurser. Olyckligtvis så kan man använda ekonomiska argument, det är så att ett universitet får en fyra gånger så stor peng för en naturstudent än för en humanistisk student. Det är en felsatsning från staten som leder till en snedvriden ekonomisk situation på institutionerna, säger Nilsson. Även om man använder ekonomin som argument så måste man se över hur universitetet använder sina resurser; används det mesta till att gradera doktorander eller läggs det på grundutbildningen? frågar han sig. Inget nytt problem Att det är för få lärarledda timmar är inget nytt problem, men Kenny tycker inte att det är konstigt att det inte är åtgärdat. Både och. Nej, eftersom universitetet inte har fått mer resurser de senaste åren till sådant. Ja, eftersom det är konstigt att de inte satsar sina resurser annorlunda, det är konstigt att de inte gör det bästa av pengarna de har. Jacob järpegård 1,6 miljoner och toppbetyg FORSKNING. Statsvetaren Jan Olssons forskning får högsta betyg av det statliga forskningsrådet Formas. Forskningsrådet har beviljat ett anslag på kronor till studier om hållbar utveckling underifrån i ämnet statskunskap. Jag är naturligtvis jätteglad över det fina omdömet. Konkurrensen om forskningsanslagen är stenhård, och du får vara nöjd om du överhuvudtaget får pengar, kommenterar Jan Olsson. Fler börjar studera STUDENTER. Efter nedgången 2006 är det nu fler som studerar på högskolan igen. Störst är ökningen bland 19-åringarna. Det visar nya preliminära uppgifter från Högskoleverket. Ansökningarna inför våren 2008 är också något fler än föregående vårtermin. Det talar för att ökningen av antalet studenter hösten 2007 inte bara är en engångsföreteelse, säger Stig Forneng, utredare på Högskoleverket. Få känner till likabehadlingslag LAG. Nästan hälften av studenterna känner inte till likabehandlingslagen enligt en undersökning som SFS har gjort. Frya av tio i undersökningen uppger också att de inte fått information från sitt lärosäte. Nu menar SFS att det behövs omfattande informationsinsatser, nationellt och framför allt lokalt. SFS vill också se mer av tillsyn av och rådgivning gentemot universitet och högskolor. Lärosätena måste också göra en kraftsamling och förändra sin verksamhet så att arbetet mot diskriminering blir en naturlig del av denna, skriver SFS i rapporten. Annons YBBLE-FRISÖRE DROP IN DROP IN TIDBESTÄLLNING Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

6 6 Nyheter Vet du något Lösnummers läsare borde få veta? Tipsa oss på LÖSNUMMER NR foto: drivhuset Vänta lite......per Hjalmarsson, som medverkade i det vinnande laget i Uppdrag 24-tävlingen som anordnades av Drivhuset. Tävlingen ägde rum den oktober och priset de vann var en weekendresa till New York. Vad handlade tävlingen om? Den handlade om att göra campus mer levande, och hur man kan stimulera till fler möten med varandra. Vi fick ganska fria händer, det var ingen budget med i bilden, och idéerna vi hade var tänkt för ett campus år Hur gick tävlingen till? Vi fick små kontor att arbeta i under de 24 timmar tävlingen pågick. Vi fick lämna in fyra löpande inlämningsuppgifter, som handlade om att lära känna varandra och ta fram vår kompetens, brainstorma, gå vidare med de idéer vi satsade på samt att skapa ett koncept och presentera detta. Varför tror ni att ni vann? Vi hade ett helhetskoncept som involverade hela universitetsområdet. Vi ville använda naturen på campus i samverkan med digital teknik och skapa ett globalt samhälle. Våra idéer kommer vi att få presentera för universitetsledningen, som förhoppningsvis kommer att kunna göra verklighet av några av dem. När åker ni till New York och vad ska ni göra där? Resan är bokad och vi åker i slutet av februari, början av mars för en weekend, fredag till söndag. Förhoppningsvis kan vi få in någon slags nytta i det hela, men det kommer nog mest bli nöje. Utöver Per Hjalmarsson, bestod laget även av Björn Olsson, Mattis von Corswant samt Jennie Ölmerud. Gunilla Säwenmyr Nobelpristagare till Oru Årets nobelpristagare i fysik, Peter Grünberg, kommer till Örebro universitet för att hålla ett föredrag. Han och kollegan Albert Fert har fått nobelpriset för sin upptäckt av jättemagnetoresistans. Peter Grünberg kommer till universitetet den 14 december och kommer att hålla ett föredrag i Aulan klockan Vi har tillsammans med landshövdingen Sören Gunnarsson bjudit in samtliga nobelpristagare och lagt upp ett program där besöket innefattar föreläsning på Örebro universitet, middag på slottet och besök på Björkborn i Karlskoga där ett nobelmuseum ligger. Peter Grünberg tackade ja. Tyvärr har de övriga tackat nej, säger prorektorn Jens Schollin. Peter Grünberg är dock inte den förste att besöka universitetet. Bland annat har Barry Marshall, nobelpristagaren i medicin 2005 varit här. Vi kommer att fortsätta att bjuda in Nobelpristagare under de kommande åren på samma sätt. Nobelstiftelsen tyckte att vårt upplägg var en utmärkt idé, fortsätter Jens Schollin. Elisabeth och Jörgen prisade pedagoger Varje år delar studentkåren ut Pedagogiska priset. Årets vinnare: Elisabeth Legel som undervisar både på HUM och på ESI samt Jörgen Stenlund som undervisar vid Naturvetenskapliga institutionen. Jag är så lycklig så lycklig, upprepade Elisabeth om och om igen samtidigt som hon sken upp av glädje när hon fick reda på att hon vann. Elisabeth undervisar i engelska (hum) och engelsk terminologi för medicinska Har du dålig koll på jättemagnetoresistans? Lugn, nobelpristagaren i fysik, Peter Grünberg, kommer till Örebro universitet och förklarar. Foto: Forschungszentrum Jülich foto: jacob järpegård sekreterare (ESI). Överraskad Det var en fullständig överraskning, förklarade Jörgen som undervisar i natur och skapande. Men jättekul, verkligen! Priset består av ett stipendium på ett halvt prisbasbelopp att använda för lärarens vidare utveckling, pedagogiskt som ämnesmässigt. Till det tillkommer även diplom från studentkåren och en symbolisk gåva från Örebro universitet. Jacob järpegård Jättemagnetoresonans Peter Grünberg och Albert Fert har fått nobelpriset för sina upptäckter av jättemagnetoresistans eller giant magnetoresistive (GMR). Det de upptäckte i slutet på 1980-talet var att om man varvar tunna lager av en magnetisk metall som järn, och en normalt omagnetisk metall Sedan hösten 2006 har Studentnätets bandbredd och tillförlitlighet kraftigt varierat. Lösnummer skrev i nummer 2-07 bland annat om krånglet med dåvarande leverantören Thalamus och det nonchalanta bemötandet som de gav vid klagomål, men nu finns en ny leverantör. Efter lång väntan har Stadsnätet/Studentnätet en ny leverantör, OpenNet, som erbjuder en rad olika paket för bland annat bredband och IP-telefoni. Övergången till OpenNet skedde successivt under hösten 2007 och efter årsskiftet beräknas allt vara klart. Bashastighet 2Mbit/s Öbo har under hösten förhandlat fram ett avtal om kollektiv anslutning med Bahnhof vilket innebär en bashastighet på 2Mbit/s som krom kan man få ett material där den elektriska ledningsförmågan ändras med så mycket som 50 procent om det utsätts för ett magnetfält. Detta är vad som kallas jättemagnetoresistans, säger Peter Johansson, professor i fysik vid Örebro universitet. Mindre hårddiskar Upptäckterna har gjort att tekniken för att läsa information från hårddiskar har revolutionerats. Bland annat har hårddiskarna blivit mycket mindre och kan lagra mycket mer information. En orsak till att Grünberg och Fert får priset i år är säkert just att de gjort en upptäckt som på mindre än 20 år gått från ren grundforskning till en teknik som nästan alla har nytta och användning av dagligen, säger Peter Johansson. Neringa Öhrström 2Mbit/s i studentnätet men med möjlighet till mer efter årsskiftet för alla anslutna studentbostäder. Utöver denna bashastighet ska studenterna även få tillgång till det utökade utbud som OpenNet erbjuder det övriga Stadsnätet, säger Kenneth Haglert som är IT-chef på Öbo. Den här möjligheten beräknades finnas tillgänglig redan nu i december månad men har i skrivande stund försenats på grund av tekniska svårigheter. Vi har räknat med att kunna tillhandahålla tjänsten efter årsskiftet men det viktigaste för oss var att så snabbt som möjligt förhandla fram ett fullt dugligt basutbud. Det är naturligtvis viktigt för oss att kunna erbjuda våra hyresgäster på Öbo ett bra bredband eftersom det är ett så viktigt verktyg för dagens studenter, säger Haglert. Borna S. Rowshani

7 Din egen nöjesguide! Medhane Asefaw, Julia Klockhoff & Nadia Sjöstedt fotograferade av Per Knutsson. meny.nu

8 8 Nyheter Vet du något Lösnummers läsare borde få veta? Tipsa oss på LÖSNUMMER NR foto: ehsan shams FRÅGAN Byggkranarna slåss om utrymmet på campus, här vid Universitetsgatan. Det är inte bara Naturvetarhuset som håller på att byggas. Även längs Universitetsgatan rasslar arbetsfordonen fram. Vad är det egentligen som byggs? Just nu bygger man på ett bostadsrättshus med 24 lägenheter. Mellan det bygget och universitetet finns det även tre uppgrusade, men ännu inte gjutna plattor. Där ska vi bygga tre hus med totalt 105 studentlägenheter, säger Håkan Gabrielsson, projektledare på Asplunds fastigheter, företaget som ligger bakom byggnationerna. Varför väljer ni att bygga just nu? Det kan man fråga sig. Vi har investerat mycket pengar i tomten och för att få ränta på dem valde vi att investera nu. Det fanns en tanke om att vi skulle kunna få investeringsbidrag, men vi vet inte riktigt hur det blir med den saken. När kommer husen att stå klara? Sista inflyttning är planerad till november Studentlägenheterna kommer att vara klara runt den 1 september. Av de 105 studentlägenheterna är 83 stycken 1:or och 22 är dubbletter. Om man redan nu känner för en flytt till hösten, hur går man tillväga då? Då kan man gå in på asplundsfastigheter.se och anmäla sitt intresse. Just nu har vi inget reklammaterial, men så fort det är färdigt kommer vi att skicka till de som är intresserade. Andreas Ericson Svårt för universitetet att komma åt problem med olaglig kopiering Att studenter kopierar upp stora delar av kurslitteraturen kom inte som en överraskning för varken Repro, biblioteket eller Örebro universitet. Men alla är överens om att den olagliga kopieringen är studenternas eget ansvar. Det är svårt att komma åt problemet, då man inte kan stå som en vakt vid kopieringsmaskinerna, säger överbibliotekarie Elisabeth Andersson. Örebro universitet har ett tillsynsansvar eftersom man tillhandahåller kopiatorer, men även processchef Jörgen Westlin menar att det är omöjligt att övervaka. Nerikes Allehanda uppmärksammade i november att studenter på Örebro universitet kopierar upp sin kurslitteratur, ofta hela böcker och att det inte var några problem att få hjälp med att kopiera en bok av universitetets personal. Efter NA:s artiklar har universitetet nu lagt ner mer tid på att förtydliga den infor- Bara hälften köper sin kurslitteratur Enligt en undersökning från SCB avstår cirka 50 procent av högskolestuderande att köpa kurslitteratur eftersom de inte anser sig att ha råd. Rapporten, Högskolestuderandes levnadsvillkor, släpptes den 28 november och Sveriges förenade studentkårer (SFS) kommenterade direkt: Kurslitteraturen är nödvändig för att studenter ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning fullt ut, det förstår vem som helst. Att hälften av studenterna avstår från att köpa kurslitteratur för att de inte anser sig ha råd, visar hur otillräckliga studiemedlen är idag. Regeringen måste inse att en höjning av studiemedlet är satsning som höjer kvaliteten på studierna och som Universitetet har den senaste tiden lagt ner mer tid på att förtydliga den information som finns vid kopiatorerna. mation som finns vid kopiatorerna. Den lagtext som fanns innan var inte bra och nu finns text på engelska, förklara Westlin. Även Repro har fått en uppmaning att inte hjälpa studenter som kopierar upp en bok. Deras uppgift är att visa studenterna hur maskinerna fungerar och hur man ska kopiera, men de poängterar att de inte längre hjälper studenter att binda in böcker. Fler böcker lösning? Lösningen på problemet tror dessutom kommer att göra att fler studenter kommer att ta examen på utsatt tid, säger SFS ordförande Elin Rosenberg. Avstår från resor Enligt rapporten så avstod hälften av alla studenter också från att resa till släktingar eller vänner som bor på en annan ort, en av tre avstod från tandläkarbesök och en av fyra avstod från månadskort (kollektivtrafik) på grund av brist på pengar under våren Rapporten visar dessutom att sex av tio studerande arbetade vid sidan av studierna under våren, en tredjedel av dessa tycker att arbetet påverkade deras studier negativt. jacob järpegård foto: ehsan shams Jörgen Westlin kan komma från bibliotekets håll med fler böcker och att lärare kan bli bättre på att förutse litteratur. Från bibliotekets håll säger man sig dock redan ha provat olika modeller. Vi har köpt in fler böcker och haft upp till åtta stycken för hemlån, men det resulterade i att de stod kvar i hyllan, förklarar Elisabeth Andersson. Oftast har de ett referensexemplar och två hemlån, men om efterfrågan är stor kan de komplettera med fler. Något Kopierar du din kurslitteratur? Alexandra Dalberg, Byggarbetsledarprogrammet Nej, inte än, men jag kommer kanske att göra det snart. Wazah Pello-Esso, MKV Nej, faktiskt inte, dels för att jag läser media och enligt upphovsrätten är det förbjudet. Men jag kommer nog att göra det någon gång. som biblioteket däremot satsat mer på är elektronisk litteratur, vilket innebär tillgång till kurslitteratur hemifrån. Höjda priser Eftersom författarna arvoderas med ersättning per såld bok, får detta till följd en stor ekonomisk förlust. Bokförlaget Studentlitteratur säger att de länge har varit påverkade av det omfattande kopierandet av kurslitteratur. Konsekvenserna blir att vi måste kompensera detta genom att avstå från att ge ut böcker eller höja priset, säger Jerker Fransson, bolagsjurist på Studentlitteratur. I synnerhet drabbas de smalare titlarna, vars ekonomi från början är känslig. Innan 2005 var det lagligt att kopiera böcker för privat bruk, något som kan ligga kvar hos vissa studenter. Nu säger lagen däremot att det endast är tillåtet att kopiera upp begränsade delar av litterära verk för privat bruk, alltså bara ett fåtal kapitel. Sandra Andersson Cathrin Åhlen, Design 2 Nej, för jag läser bara en kurs så jag har inte så mycket kurslitteratur att införskaffa. Yared Habte Yohanes, Ekonomi Nej, jag köper den. Enkät: Matilda Jysky

9 LÖSNUMMER NR Student news in English: losnummer.net/english International 9 My butt is ready to leave Sweden COLUMN. For my final column before I go back to the U.S., I chose a topic that is not so close to my heart, but dramatically closer to another part of my body toilet paper. I used to believe that there was a correlation between the development of a country and the development of a country s toilet paper. When I went to Zambia, Africa, it was BYOTP (Bring Your Own Toilet Paper) or be left to suffer the consequences of using branches and leaves. Before I came to Sweden, I heard tales of Sweden s technological prowess and naturally assumed that I would be able to buy adequate toiletries; boy was I wrong. Queen s day is a holiday in the Netherlands, mostly known for its free markets. In recent years it has become an open-air party, where everybody dresses in orange (source; wikipedia.org). foto: sven knutson Ten years of partying in Tybble The 139 exchange students (from all over the world) who currently are studying at Örebro University, mostly go unnoticed by the Swedish students. But every Tuesday you can hear exotic music from the Tybble-hall and see the dancing internationals having fun at the famous Tuesday parties. Tybble-hall-parties have been a tradition in almost as long as Internationella Fadderiet has been active. It is hard to say exactly how long, says Sofia Sohl, coordinator of Internationella Fadderiet, but she thinks that it is at least ten years that the international students of Örebro University have gathered in the hall in Tybble every Tuesday. Themes every week The represented countries take turns in organizing the parties and during this last semester the themes have varied from pirates, black and white till flower power. Mostly the hosting students are trying to show some of their own culture and on this particular Tuesday the Netherlands The crossdressing party a couple of weeks ago was very fun were hosting the party with a mixed theme. We wanted to make the theme orange, and show a typical Dutch Queens day celebration, but it turned out that it was too hard for people to find orange clothes, says Nicole Stroker, one of the evening s hosts. Amsterdam is very famous for its Red Light District, she continues and therefore we decided to split the theme in two, having both a Queens-day and a pimp and hoe-party. Red lights And the Tybble-hall is indeed split in two, one room full of red lights and pictures of naked girls and the other one painted in bright orange with orange decorations such as lighted orange bicycles. The guests are however not as divided and as the night continues it becomes obvious that many of the exchange students decided to go with the orange theme. I am very happy with everyone s costumes, Dirk- Jan den Ouden says with a grin and points at the some French girls wearing various orange clothing. He is another one of the Dutch hosts, and is going all the way with the theme, dressed entirely in orange from head to foot. People usually dress up pretty good for the Tybbleparties, he explains and when everybody is wearing costumes the parties become more fun and relaxed. Cross-dressing This autumn has been full of costume parties in Tybble-hall and the approximately 60 international students who are dancing the night away have gone to most of them. The cross-dressing party a couple of weeks ago was very fun, says Michael Sommerhalder, a Swiss who is a regular Tybble-visitor. It was the French students who held the popular party where the girls should dress as guys and vice versa and it seems to be a common opinion that it was one of the best parties this semester: People walked around staring at each other and laughing, Rianne van Schie, the third of the fourth Dutch hosts, recalls with a smile. But I think that our party is just as fun! Rebekah Norell Bleeding bums I have heard horror stories of blistered and bleeding bums; and, considering the fact that Swedish toilet paper is the textural equivalent of sand In my first home, I begged my parents to ship me some TP, and, for some reason, they refused paper, I believe them. For double the price of the toilet paper in the US, I can buy the best that Hemköp can offer and it still will not compare to the lotion infused, can-blow your nose with it, double-quilted, silky soft, and very absorbent toilet paper of Cha-cha-cha- Charmin (A popular brand of TP in the USA). Eco-friendly but scratchy All my efforts to get TP imported to me have been scorned. In my first home, I begged my parents to ship me some TP, and, for some reason, they refused. I don t know why. A $50 shipping fee is nothing when compared to the long-term damage that could be inflicted on my derrière. When my mother came to visit, toilet paper was at the top of my list of things to bring. Somehow, she managed to forget the most important of my requests, and I was left to suffer another month with the scratchy, course, non-absorbent, eco-friendly toilet paper of Sweden. After that last effort, I have resigned myself to suffering with the TP of Sweden for my last few weeks here. Let me tell you, while I may not be completely ready to leave Sweden; after a semester abroad, my butt sure is. Kelsey Lamb

10 Studentvardag 10 Korridorsspecial LÖSNUMMER NR Varför bor du inte i korridor? Korridorer i behov av underhåll medger Öbo Men en standardhöjning ger hyreshöjning, säger Per Åberg på Öbo Pernilla Bengtsson, läser nationalekonomi B. Jag vill ha mitt eget hem, mitt krypin, så jag har aldrig funderat på att bo i korridor. Varför bor du i korridor? Om korridorsboende är himmelriket så är Öbo Sankte Per? Hur det än må vara med den saken svarar här i alla fall Per Åberg från Öbo på Lösnummers frågor kring korridorerna runt campus. Erik Tidfält, läser till sjuksköterska. Det är billigt och ligger nära universitetet. Visst har jag funderat på att flytta till egen lägenhet, men jag trivs så bra att det inte är värt att flytta. Jag tycker det är bra standard i korridoren, det blir lite vad man gör det till också. Varför bor du inte i korridor? Janna Willman läser ekonomi. Jag bor med en kompis och vi delar badrum och kök. Jag vill helst inte bo i vanlig korridor, det är för många och säkert alltid någon som inte städar och så. Vad är det sämsta med att bo i korridor? Jakob Andersson läser till maskiningenjör. Att det är liv på nätterna, det är alltid fest någonstans oavsett om det är vardag eller helg. Men jag vill inte flytta, för jag har jättebra grannar och trivs. Text och foto: ida andersson Vad går hyran till? Framför allt till tunga poster som värme, vatten, el och sopor, och så reparationer och underhåll. Det är ingen skillnad mot vanligt boende, förutom att hyran är utslagen på tio månader. De flesta korridorer är ju minst sagt lite slitna, många undrar varför de inte rustas upp Ja, vi ser ju att underhållsbehovet finns, och vi funderar på ett större grepp i dessa områden. Det blir samtidigt en balansgång studenter tycker det är viktigt med en låg hyra, men en standardhöjning ger hyreshöjning. Vad för kontinuerligt underhåll sker egentligen? Det vanligaste är målning och byte av mattor. Det är ett hårt slitage på studentbostäder eftersom det är så stor omsättning på hyresgästerna, så därför är underhållsperioden åtta år, mot tolv år i vanliga bostäder. Men vi gör en bedömning när det är dags att göra något, det kan ske oftare. De gemensamma utrymmena ska vara fräscha och funktionella. Av rummen gör vi en besiktning efter varje hyresgäst. Underhåll sker utifrån behov, ofta i samförstånd med dem som flyttar in. För vissa är det okej som det är. Skadedjursproblem Nyligen var det en korridor på Studentgatan som hade påhälsning av möss. Vad gör ni åt skadedjursproblemen? Så fort vi får reda på något sånt tar vi kontakt med Anticimex, som åker ut och sätter fällor. I det aktuella fallet märkte man mössen i köket på Studentgatans korridorsfyllda tegelhus. Ja, vi ser ju att underhållsbehovet finns, och vi funderar på ett större grepp i dessa områden lördagskvällen och ringde det angivna numret direkt, men fick vänta till måndagen innan några fällor kom på plats. Hade vanliga hyresgäster ickestudenter fått vänta? Vi gör absolut ingen särbehandling mellan studenter och andra boende! Avtalen vi har med entreprenörer som Anticimex ser exakt likadana ut för alla områden. Hur ser ni på husdjur i korridorerna? Öbo har inget generellt förbud, studenterna får själva kolla om det är okej med de andra i korridoren. Vi har inget stöd i hyreslagen att bestämma det ena eller andra, men för vår del skulle det naturligtvis vara smidigare om man inte hade husdjur. Hör ni många klagomål via störningsjouren, på högljutt festande och liknande? Nja, vi märker att studenter i allmänhet, och speciellt i korridorerna, är betydligt tåligare än vanliga boende. Det kan bli mer gnissel i områden med insprängda studentboenden, som Brickebacken. Förekommer mycket skadegörelse i korridorsområdena? Relativt sett, nej. Det vanligaste, som entrérutor i trapphus, får vi laga kanske fem-sex gånger per termin, och söndersparkade dörrar Arkivbild: Marcus Lundstedt Hyra Karlstad STUB kvm kronor Tio månaders hyra inklusive el Möjlighet till bredbandsuppkoppling finns De flesta korridorsrum är möblerade Växjö Hyresbostäder i Växjö kvm kronor Tio månaders hyra inklusive el och bredband Finns omöblerat och möblerat. Hyran är lite dyrare vid möblerat Örebro Öbo Möblerat, 18,8-19,2 kvm kronor Omöblerat, 18,8-19,2 kvm kronor Tio månaders hyra inklusive el och bredband ungefär lika ofta. Hur ser ni på er relation med studenter? Vi är intresserade av att få ett än närmare samarbete med studenterna, veta mer hur de tänker och tycker och har det. Skulle du själv vilja bo i korridor? Haha, nja Inte nu i alla fall. Hade jag varit runt 20 och ny i en stad vore det ett bra sätt att snabbt få kontakter Jag hade klarat en termin kanske! Moa hedbrant

11 LÖSNUMMER NR Studentvardag 11 Studentkåren vill bli mer aktiva i boendefrågor Studentkåren erkänner att de tidigare har varit passiva i boendefrågor, men det ska det bli ändring på, menar Camilla Mortyr, studiesocialt ansvarig. Webbfrågan: Trivs du med ditt korridorsboende? 32 % 25 % Ja Nej Ingen åsikt 43 % Lösnummer har pratat med Fredrik Andersson på Hyresgästföreningen och föga förvånande är kanske att de vanligaste funderingarna studenter har kring sitt boende handlar om byte av tapeter och ofräscha badrum. Fram tills nu har studentkåren mest haft informella möten med Öbo och då har det framför allt handlat om akutboendet och bostadsgarantin. Men nu hoppas studentkåren att frågan om kvalitet på studenters boende ska diskuteras mer aktivt. Sedan det kom fram att studenter hade möss i sina korridorer så har det kommit igång en diskussion om kvalitet på boendet i studentkåren, säger Camilla Mortyr. På något sätt måste vi få reda på hur det ligger till med korridorsboende. Hur ser du på boendesituationen för studenter? Just nu, när det gäller korridorer så finns det de som inte är helt acceptabla, det finns mycket att förbättra. Studenterna har rätt till en dräglig levnadsstandard! Hyreshöjning Nyligen höjdes hyrorna i Öbos studentlägenheter, anledningen var att finansiera en nedkortning av renoveringsin- De som är medlemmar i föreningen kan vända sig dit om de behöver hjälp med exempelvis hyresjuridisk rådgivning eller vid problem med hyresvärden. Vi stödjer oss på hyreslagen och den berättar vad man får och inte får göra som hyresvärd och hyresgäst. Fredrik törs inte svara på hur vanligt det är att de möter studenter som är medlemmar och hör av sig om problem de har med sitt boende, men generellt sett är det klagomål och funderingar på underhållet av rummen i korridoren som är mest förekommande. Ja, de vanligaste funderingarna har att göra med själva standarden, byte av tapeter och att badrummet är ofräscht, men annars kan det tervallet från åtta till tolv år. I framtiden vill Stud e n t k å r e n tillsammans med studenterna vara Camilla Mortyr. med när det är hyresförhandlingar. Varje gång hyrorna förhandlas ska vi vara med och då ska det även finnas en referensgrupp med studenter, säger Camilla. Boendefrågor är något som Camilla tror engagerar studenter, trots detta får studentkåren inte ta emot mycket klagomål gällande vara allt om man betalar för hög hyra eller om man blivit felaktigt vräkt. problem med boende och hyresvärdar. Jag tror att det är så att studenter klagar hos Öbo och om det då inte händer någonting så tar det stopp. Vi vill vara en länk som kan hjälpa studenter när de har problem med sin boendesituation, säger Camilla. Men Camilla är också självkritisk och medger att man tidigare har varit ganska passiva i frågan om boende för studenter. Vi har varit för passiva och jag tycker att vi måste ta en mer aktiv roll! Jacob Järpegård Sven, Alja, Lina, Sebastian och Jesús i sin korridor i Tybble en korridor som hade turen att få en renovering av sitt allrum genom Lösnummers tävling. Andra korridorer har inte haft samma tur och är ganska nedgångna, men en standardhöjning skulle innebära en hyreshöjning, säger Öbo. Foto: jonatan tjäder Få studenter medlemmar i Hyresgästföreningen Inte ofta medlemmar Även om studenter kanske inte ofta är medlemmar i Hyresgästföreningen och behöver hjälp minns Fredrik en händelse för flera år sedan där han själv var med och hjälpte till. Det regnade in i husen muttrarna och vi fick flera klagomål från studenter som var medlemmar hos oss. Där gick vi sedan in och fick igenom bland annat skadeersättningskrav och hjälpte de boende i hela huset. Möss i korridoren En mer aktuell händelse handlar om mössen på Studentgatan, men om dem har Fredrik och hans kolleger inte hört någonting från de boende. Nej, inget alls. Vi tyckte det var lite konstigt, men det visade sig att vi inte har en enda medlem i de husen där det var aktuellt och då är det i och för sig inte så underligt. Ida andersson Vänta lite... Mikael Ek, hustomte för Öbo Student Vad gör man som hustomte? Man är kontakt mellan studenter i Öbo:s boenden och Öbo, och förmedlar vad parterna tycker och tänker. Vi har möten ungefär tre gånger per termin. Varför är du hustomte? Jag har alltid varit engagerad i korridoren, och tycker helt enkelt det är kul att kunna hjälpa till och fixa saker. Sen är det viktigt att bygga upp kontakterna, de har varit dåliga och studenter har ofta en negativ syn på Öbo Student, man vet inte vad de kräver eller varför de gör som de gör. Vad diskuteras på mötena? Dels hur kontakten med Öbo ska gå till, men annars mest om praktiska frågor som lampbyten och grovsopshantering. Just nu pratar vi mycket om miljö och elbesparing och kring hur sopsorteringen i korridorerna kan förenklas och förbättras. Vad ser du för konkreta resultat? Många korridorer har bland annat fått olika lösningar på sopsystem, med olika lådor och påsar. I vissa korridorer har Öbo börjat med elmätare för varje enskilt rum. Det var på initiativ från Öbo och väcker intresse hos studenterna, det blir en chans att spara pengar. Hur ser du på relationen med Öbo? Innan har den varit ganska dålig, men nu tycker jag det funkar jättebra med Öbo Student. Vårt arbete ger absolut resultat, Öbo är duktiga på att lyssna på oss. Som ersättning för sitt arbete får hustomtarna 1500 kronor per termin, att spendera på sin egen korridor. Moa Hedbrant foto: Jacob järpegård

12 Äntligen love i the Love Place 15 ville, men bara en fick... Knappa tre veckor efter att vinnaren avslöjats på losnummer.net stod det gamla allrummet och köket i ny blom. Lösnummers inredare Jessica står tillsammans med Linda Sturesson från IKEA och annan nödvändig hjälp bakom det ni nu beskådar det färdiga resultatet av Korridoren! Text: Jessica Jansson Foto: Jonatan Tjäder Varma och mustiga färger Samtliga väggar i korridorens gemensamma utrymmen målades i en obruten vit kulör, vilket gav ett lyft man knappast kan tala för länge om. Det kliniskt vita har balanserats upp av en i övrigt varm och mustig färgskala i vinröda och lila nyanser. Dubbla gardinlager ger tyngd och golvkuddarna en mysighet som efterfrågades. Levande ljus i fönster är vackert, men farligt. Därför valdes en lykta med sidor av glas, som effektivt skyddar ljuset mot drag. Utan detaljer finns inte ett rum. På vägghyllorna finns dekorativa föremål, en del är funktionella, som den lila skålen i pressat glas. Vy från soffan. De svulstiga och för bordet näst intill oproportionerliga ljusstakarna i glas och metall bidrar till rummets karaktär.

13 Smarta lösningar ger utrymme Allrummet är inte stort, och det blev en utmaning att få in de funktioner som behövs. Rummet ska fungera för att kolla på TV, äta mat, plugga och bara umgås med varandra. För att spara på utrymme valdes en valnötsmönstrad bänkskiva som vi skruvade fast ben på, istället för ett traditionellt matbord. Med en längd på 189 cm och bredd på 62 cm får alla plats att äta, och de stapelbara pallarna i mängder går lätt att gömma under bordet när det skjuts intill väggen. >> Mer om korridoren på losnummer.net under v.50: Bildspel mer före- och efterbilder och även bilder från arbetets gång. Inköpslista vad och var har vi handlat? En vecka senare hur känner de boende när den nya inredningen sjunkit in? Illgrön vattenkokare Också köket genomgick en stor förändring. Nytt golv, nya handtag till skåpsluckorna, en illgrön vattenkokare i retrostil, nya redskap. För att inte förglömma kakelplasten i reflekterande silver som både döljer fula kakelplattor från förr och binder samman kökets olika beståndsdelar. Vid den lilla arbetsbänken bredvid kyl och frys står en ny mikrovågsugn och brödrost, framför en hel kaskad av silverkakel! Till och med den nya TV:n passar in i allrummets färgskala, med sin vita bas och vinröda dekorlist. I skåpen har det laddats upp med nytt porslin, gratängformar och en kavel för bakning av lussebullar! De virkade grytlapparna mjukar upp köket som annars är ganska hårt. Och vad vore ett gäng tedrickare utan en värdig tekanna?

14 14 Studentvardag Korridorsspecial LÖSNUMMER NR Så överlever ni tillsammans i korridoren: Michael Horvath är universitetsadjunkt inom psykologiämnet och ger här tips till studenter som bor i korridor. Hur ökar man gemenskapen i en korridor? Genom att ge korridoren ett namn och skapa en formell beslutsstruktur i den så uppstår en unik korridorskultur som alla kan vara stolta över. Man kan också öka gemenskapskänslan med aktiviteter. Om det är ett spel eller en tävling, ha inga insatser, utan bara äran. Hur hanterar man jobbiga situationer så som för hög ljudnivå? Det bästa är att förebygga problemen genom att komma överens om hur man fattar beslut i korridoren. Jag uppmanar alla korridorer att träffas i ett demokratiskt möte en gång varannan vecka, där beslut kan fattas i allt möjligt. Var kreativ och föreslå många olika lösningar, lyssna på varandra och jämför alla alternativ. Se till att alla beslut är demokratiskt fattade och accepteras av alla, samt har en tydlig ansvarsfördelning för genomförande. Hur välkomnar man nykomlingar på bäst sätt? Ge dem ett välkomstbrev, undertecknat av alla i korridoren, där ni berättar vilka tider ni träffas och att ni ser fram emot en ny bekantskap. Bjud gärna på äppelpaj och berätta kort om er själva. Låt nykomlingen på eget initiativ berätta om sig själv, pressa inte personen i fråga till umgänge, men belöna det fria berättandet med positiva kommentarer. Vad ska man göra om man känner sig illa behandlad av sina grannar? Börja med att ta reda på om grannen verkligen står för det här. Tycker grannen att det är bra med fest till tre på natten? Om svaret är nej, hänvisa då till det när grannen går emot sin egen norm. Om svaret är ja, då är det läge för en förhandling mellan alla som bor i korridoren. Neringa Öhrström TIPS. Vann inte er korridor Lösnummers tävling? Kanske skickade ni inte in något bidrag för att nu i efterhand bittert ångra det? Lugn, här följer några tips på hur ni, tillsammans, kan piffa till era gemensamma utrymmen utan att öppna plånböckerna alltför mycket. Jessicas inredningstips Soffan viktig för gemenskapen Men vad göra åt den för tio år sedan nedsuttna soffan, som sprider sin odör när ni går förbi? Hör med bovärden om det är okej att kasta bort den, och köp sedan en fräschare soffa för ett par hundringar på Bra & Begagnat. Om ni vill ha ett allrum som uppmuntrar till umgänge kommer det definitivt att löna sig. Kakelplast lyfter köket Kakelplast måste vara en av de bästa vägarna (bortsett från att städa) för att fräscha upp köket. Vill ni betala så lite som möjligt är metervara det som gäller (till vår korridor kostade förvandlingen knappt 100 spänn!) och färghandeln är the place to be för ett brett urval. Dessutom kommer ni ägna er åt en stunds pyssel, och det lämpar sig väl både i vinterrusk och för att bygga upp gemenskapen i korridoren. På bilden ser ni silvrig kakelplast. foto: jessica jansson Ljuskällor Vintertid är mörkertid, och ljustid. Ibland är det rent otroligt vilken skillnad ett par stearinljus och en rislampa kan åstadkomma. Och inte är det dyrt heller! Linda Sturesson, inredare på IKEA poängterar också hon värdet av många ljuskällor i ett rum: Stora förändringar kan göras med belysning och textiler! Det är även viktigt att tydligt avskärma, stycka upp rummet, om många stilar konkurrerar med varandra. En skena i taket med skirt tyg är ett sätt. Men det viktigaste är ändå att inte trycka in för stora möbler i ett litet rum. Stolar och pallar Har ert allrum trasiga stolar, eller kanske inga alls? Klappstolen Jeff från IKEA kostar 50 riksdaler och går dessutom att hänga upp på väggen när ni vill komma åt dansgolvet på fredagskvällen! Eller gör som i vår korridor, använd pallar också de lätta att ställa undan. Text: Jessica Jansson Foto: Jonatan tjäder Gardiner Den där sunkiga gardinen som inte ens farmor skulle sätta upp i kolonilottens lilla stugfönster kan enkelt bytas ut mot just en sådan pinnvävsjalusi av bambu som kan beskådas ovan. Beroende på bredd kostar den ynka kronor och finns på IKEA. Jalusin ger ett varmt intryck, dock skyddar den inte mot så pass mycket insyn man kan tro...

15 LÖSNUMMER NR Kultur och Nöje 15 3,6 miljoner svenskar kollar reklam på julafton KRÖNIKA. Fingrarna tvekar över mitt nedslitna tangentbord. Rädslan greppar tag i mig. Hjärtat bultar och tanken bedrar. Kan och får jag verkligen skriva om en av julens stora traditioner på ett sådant här cyniskt sätt? Klart jag kan. Det borde vara en plikt att kritisera att vår statliga reklamfria kanal faktiskt ägnar en hel timme, på den mest kommersiella högtiden, till att göra reklam för ett av de mest förmögna bolagen Disney. Då spelar det ingen roll att 3,6 miljoner svenskar, julen 2006, såg på Kalle Anka önskar en God jul, vilket dessutom var årets näst mest sedda program. Folkvimmel på slottet under bokmässan. Med barnslig förtjusning på slottets bokmässa BOKMÄSSA. Många älskar mässor av något slag. Beroende på intresse kan man för några timmar stiga in i en värld full av det man älskar mest; vare sig det är bilar, hästprylar, inredning eller som senast i Örebro böcker. Det är inte bara i godisaffärerna som munnen öppnas av ren och skär hänförelse och glädje med barnslig förtjusning klev jag in på bokmässan på slottet den sista helgen i november. Liten, mysig och genuin är bokmässan på slottet, en lillasyster till den omfattande och välkända mässan i Göteborg som varje år lockar stora mängder besökare. I dagar fylls lokaler med böcker, utställare, föreläsare, författare och publiken strömmar in för att gotta sig i programmet av seminarier och botanisera bland fynd i bokform. Men vad gör en bokmässa så lockande? Varför har det en dragningskraft som drar även gemene man, inte bara oss nördar som kämpar med att slita näsan från litteraturen? Något för studenter Länge har människan läst böcker. Allt eftersom folket har lärt sig läsa och tekniken utvecklats har litteraturen sakta men säkert blivit något för alla. En gång i tiden var böcker betraktat som något som bara unnades de privilegade, de rika. Idag, efter en sänkning på bokskatten och en omfattande marknad för pocketboken, kan även vi fattiga studenter ha råd med några timmars avkoppling och flykt till en annan värld. Titta, något nytt, något ovanligt, vad är detta? Intresset väcks för det okända Det känns lyxigt att kunna unna sig tid och pengar att läsa en bok. Och lyx, det är precis den känsla jag får när jag befinner mig mitt på bokmässan. Jag är omringad av tusentals böcker, kända som okända. Bakom varje omslag döljer sig en historia som ännu är outforskad. Att det är billigt, att jag kan få en bok författarsignerad och att jag kan lyssna till personer bakom böckerna är grädden på moset. Det är svårt att bli uttråkad. Små och annorlunda förlag På en bokmässa är mångfalden representerad. Den skiljer sig från en bokhandel, där det ofta bara är redan etablerade storsäljare som får ta plats. Här kan man som ny eller erfaren författare själv ställa ut sina böcker och försöka göra sig ett Foto: Jonatan Tjäder namn, skapa kontakter med kunder och öppna nya dörrar på marknaden. De små, annorlunda förlagen vågar också breda ut sitt material på borden. De som ger ut nischade böcker som exempelvis kan handla om Örebros historia 1945, eller vad Sverige gör för landet Afghanistan. Lokala förbund ser sin chans att slå sig fram på marknaden. De visar att de finns, på ett billigt och effektivt sätt. Det okända intressant Och besökarna ger respons. Titta, något nytt, något ovanligt, vad är detta? Intresset väcks för det okända, det som inte haft möjlighet att synas förut. En bokmässa är kommersiell, men ändå inte. Den finns där för alla, men du kan hitta det som just du är intresserad av. Det är det speciella med en bokmässa. För visst är det så att det är som en godisaffär. Inte bara öppnas munnen när man stiger in, utan det finns verkligen något för alla. Välj och vraka, botanisera bland fynden och gå ut från slottet med mer än en påse i handen och fler än en outforskad historia att kliva in i. Bli inspirerad! Det är vad en bokmässa handlar om. Gunilla Säwenmyr Mer från bokmässan på losnummer.net/kultur Oförstående kusiner För några år sen var mina kusiner från England här i Sverige och firade jul för första gången. Efter vi ätit de feta prinskorvarna, de mjöliga köttbullarna och den alltför torra julskinkan så var det dags att samlas framför TV:n. För Mamma Mia, nu skulle hundar börja prata mat, möss dansa och sjunga och en fjollig tjur återigen reprisera sig. Från mina kusiners håll blev det höjda ögonbryn med förundran över denna svenska tradition. You do this every year? Watching tv? Why?. Jag kunde inte förklara denna tradition utan satt nu rätt obekvämt i den annars bekväma soffan. Men varför sitter vi då där varje år och tittar på något som vi kan ut och innantill. Sjunger med i sångerna, gör samma kommentarer och tröttsamt gäspar efter en halvtimme. Svaret är givetvis gemenskap. Men måste vi ha TV:n och Kalle till hjälp för det? Missförstå mig inte nu. Jag gillar Disney. Jag kan se bortom deras konservativa budskap och stereotypiska könsroller och glädjas barnsligt åt filmernas charm och humor. Jag anser bara att ska vi umgås på julafton så kan man lika gärna låta bli sätta på TV:n. Speciellt när det gäller sånt vi kan se när som helst annars och då även se filmerna i sin helhet. En bal på slottet Men vad är väl en bal på slottet? Tråkig, dötrist och alldeles, alldeles underbar. Askungens kommentar fungerar utmärkt som en metafor för vad Kalle (med flera) betyder för oss på julafton. Något som säkert skulle vara tråkigt och otryggt om det uteblev. Jag kommer väl att sitta där i år igen, under min korkek. daniel lundsten

16 Kultur och Nöje 16 LÖSNUMMER NR Vem har inte någon gång fastnat framför dramaserier som Cityakuten, Scrubs, Grey's anatomy, House eller Sjukhuset? Barndomens nostalgi gör sig påmind när vi börjar tänka på Dr Quinn och M.A.S.H. Succéserierna avlöser varandra och gemensamt är att alla utspelar sig på något slags sjukhus. Vad gör denna miljö så attraktiv för dramaserier? Lösnummer åkte till universitetssjukhuset i Örebro för att utforska saken. Text: Veronica Svensson & Gunilla Säwenmyr Foto: jonatan tjäder Verkligheten lugnare än dikten Vårt första besök var på akutavdelningen. Våra förväntningar på hög ljudnivå, hjärtpumpande läkare och romanser i städskrubbarna var kanske lite väl höga. Ett oväntat lugn har hunnit infinna sig i de öde korridorerna när vi träffar akutsköterskorna Linn och Caroline för att prata om varför sjukhusserier har blivit så populärt. Människor lockas säkert av den dramatik de ser på TV. Visst kan det vara dramatik på akuten ibland, men det är nog mer en odramatisk vardag än tvärtom. Den serie som speglar sjukhusvardagen bäst är nog den svenska serien Sjukhuset, den är annorlunda mot amerikanska serier och dess verklighet. Stor skillnad På förlossningsavdelningen möter vi underläkaren Linda och barnmorskan Birgitta som håller med om att det skiljer sig mycket mellan svenska och amerikanska sjukhus. Jag har sett hur det kan vara i USA i vissa områden och på sjukhusen där, och då Barnmorskan Birgitta och underläkaren Linda. är det som hämtat ur Cityakuten där man ger hjärt- och lugnräddning på patienter i korridorerna, menar Linda. Att folk skulle fascineras av sjukhus är de däremot lite oense om. Birgitta tror inte att tittarna är intresserade av sjukhus i sig, utan av det paket som serierna packas in i. När vården omges av romanser, action, spänning och intriger skapas ett intressant koncept. Att sjukhusen är intressanta i sig, är Birgitta tveksam till. Jag tror att folk är nyfikna på vad som pågår, säger Linda. De vill veta mer om sådant man inte vet så mycket om. Sen kan det vara ganska överdrivet på TV såklart, det finns inte en chans i världen att en läkare kan allt om alla sjukdomar och står och skriker ut order till alla runt omkring. Ingen fritid I tv-serierna får man ofta uppfattningen av att personalen inte har något liv utanför sjukhuset. Man tar med sig jobbet hem och verkar bara umgås med sina arbetskam- Redaktionen gillar just nu... illustration: Hampus Rundbom Adam Tensta som berättar en livshistoria från just Tensta till svängiga beats, och är precis vad svensk hiphop behöver just nu. Heartbreak Kid. Ben Stiller och svenska Malin Åkerman i bröderna Farellys nya skrattkavalkad. Discovery Civilisation (TVkanal). När man väl fastnar kan man sitta i timmar och förundras....flm. En nystartad filmtidning som går på djupet istället för att kort recensera filmerna på biorepertoaren. I tidningen skriver filmvetare om både gamla och nya filmer ur specifika perspektiv, till exempel mode och teknologi. Bladerunner - Final Cut. En given film för filmälskaren att ha i hyllan. Finns nu i ny snygg förpackning. Smultronstället. SF satsar på kvalitet och låter minst en salong stå öppen för alternativ film....conventum nöje. Först Lars Winnerbäck och nu är det klart att Kent kommer till Örebro den 21 mars. Fredrik Mudda Johansson verkar vara precis vad Conventum behövde....heartland, ny sjukhusserie som handlar om donationer, lyckan för den behövande att få ett hjärta och sorgen bland dem som förlorat hjärtats första ägare. Sänds på Kanal 5, onsdagar klockan Årsbästa-listor, snart är det dags.

17 LÖSNUMMER NR Kultur och Nöje 17 Universitetet är uselt lokaliserat DEBATT. Jag tror inte att Örebro som stad till fullo förstod hur dumt det i realiteten var att ta beslutet att lägga vårt universitet så långt utanför centrum som det nu ligger. Akutsjuksköterskorna Caroline och Linn. Jag vet inte när beslutet togs. Jag vet inte vem som tog det. Jag har ingen aning om varför det togs. Jag vet bara att det var idiotiskt. Tänk så här: hur intressant hade inte Örebro som stad varit ifall universitetet integrerats i befintliga lokaler i centrum liknande så man har det i exempelvis Lund? En del av universitetet hade kunnat ligga på gamla I3, en annan på industriområdet Jernhusen, ett nybygge hade kunnat göras där parkeringsplatsen nu finns bredvid tågstationen: studenterna hade då pluggat och levt inne i Örebro, vilket är ohyggligt mer attraktivt än att som nu behöva ägna tjugo minuter på en buss bara för att ta sig till närmsta kafé (studenter gillar såna, har jag hört) med sjyst espresso. Människor lockas säkert av den dramatik de ser på TV. Visst kan det vara dramatik på akuten ibland, men det är nog mer en odramatisk vardag än tvärtom rater på fritiden. Att verkligheten är annorlunda anser de flesta. De vi pratat med menar att man normalt skiljer på jobb och fritid, precis som i vilket annat yrke som helst. Tobias, en läkarstudent, har dock sett att det finns vissa personer som verkligen lever med sitt arbete dygnet runt. Han menar också att man lätt får en stämpel inom sjukvården, man är doktor eller sjuksköterska även utanför jobbet. Romanser Det är något speciellt även med romanser i sjukhusmiljö. För visst finns det mycket kärlekshistorier involverade i sjukhusserierna, och det verkar det finnas också i verkligheten. Alla vi pratat med kan hålla med om att man ganska ofta träffar sin partner i sjukhussammanhang. Vissa träffas redan som kurskamrater, andra träffas på arbetsplatsen. Tobias, vars flickvän också är hans kurskamrat, tycker detta är extremt vanligt bland folk som arbetar på sjukhus. Han förklarar det med att man arbetar tätt och det är ofta stora arbetsplatser där man träffar mycket folk. Det är också människor med en viss personlighet som arbetar inom yrket, och har man detta gemensamt är det lätt att man hittar någon här. Vara galen Den här speciella personligheten då, vad är det för egenskaper som gör att man väljer att arbeta inom just sjukvården? Antagligen har man ett intresse för att hjälpa andra. Men enligt Linn har man också en annan viktig gemenskap. Tjusningen med jobbet är utmaningen, och att ingen dag är den andra lik. Men man måste nog också vara lite smågalen för att arbeta med det här! topp-5 Lösnummers skribenter Veronica och Gunilla listar sina TV-seriefavoriter som utspelas i sjukhusmiljöer. 1. Cityakuten. En decennierlång megasuccé som satte ribban högt för kommande sjukhusserier och fick oss att dregla över George Clooney i vit rock. 2. House. Kontroversiell, elak, osympatisk och helt briljant! Låt oss bara hoppas att verklighetens läkare är lika intelligenta men visar något mer empati M.A.S.H. Klassikernas klassiker, utspelar sig under koreakriget men med humor som vapen. 4. Dr Quinn. Jane Seymour som tuff kvinnlig läkare i vilda västern visar att kvinnor kan. Barndomsnostalgi. 5. Grey s anatomy. Nykomlingen med flest romanser i städskrubbarna och komplicerade relationsproblem som tar större plats än patienterna. Locka studenter? Som det är nu tvingas vi som jobbar i klubbranschen att: a) peka ut studenterna som en enskild grupp med logistiska särintressen b) ta oss bort från stan varje gång vi ska affischera för våra arrangemang och c) konkurrera med Kårhuset när man istället (om det låg i centrum) kunnat se det som en krog som alla andra. Att inför varje nytt klubbprojekt man vill starta tvingas ställa sig själv frågan ska vi göra något speciellt för att locka studenterna till centrum? är lika förnedrande för alla inblandade parter som den är förödande för Örebros rykte som attraktiv studentstad. En förklaring från någon som vet varför det ser ut som det gör vore på sin plats. Joakim Johansson, klubbarrangör & frilansjournalist Texten är tidigare publicerad i bloggen: blogg.expressen.se/ klubbsmart. På sidan 22 i detta nummer kan du läsa Gunilla Björlings, samordnare i Universitetsstadsrådet svar till Joakim. foto: robert johansson, barj.se Nea en originalserie för Lösnummer av Linnea Alvinzi

18 18 Intervju LÖSNUMMER NR De på toppen av näringskedjan, som inte alltför ofta skådas i Teknikhuset eller forumrestaurangen, verkar hålla till överst i Entréhuset. Där finns både rektorn, universitetsdirektören och en planeringschef. Här finns de skönaste fåtöljerna, de finaste miljöerna och den bästa utsikten, så det är inte för intet jag flåsande tagit mig upp för trappen och dessutom får hälsa på Ingrid Pincus, ordförande i jämställdhetsrådet. Text: Ida Andersson Foto: Pär Persson Sökte svar fick frågor Fotografen vill hinna fota Ingrid innan det blir mörkt, så vi tar oss ut bort mot biblioteket i regn som under kvällens sjunkande temperatur bildar isbana över hela campus. Det är ett typiskt novemberrusk och jag skämtar med Ingrid om att en väderbeskrivning ofta brukar finnas med i ingressen av en sådan här text. Ja, det vore bra, så läsarna förstår varför mina glasögon är fyllda av regndroppar och näsan är röd. Väl inne igen förser vi oss med te och kaffe och slår oss ner i fikarummet som är större än en vanlig studentlägenhet. Standardfrågor som var Ingrid bor, hur gammal hon är och vilken utbildning hon har, blir svårare att plita ner än jag trott. Det visar sig att hon förutom två arbetsrum även växelvis har två hem, att hennes ålder är oväsentligt och att information om hennes utbildning skulle förlänga intervjutiden med fem minuter. Jag byter tankespår och frågar istället hur hon hamnat här, på tredje våningen. Uppväxt i Brooklyn Man kan väl säga att det började med uppväxten i Brooklyn, USA, dit hennes svenska föräldrar flyttat. Där gifte hon sig med en advokat, skaffade hund, hade fina håruppsättningar och fick barn. Hade någon frågat henne om jämställdhet då, hade svaret kanske blivit förvånande. Ja, min åsikt om kvinnofrågor då var att de var till för de kvinnor som Visst har det gått framåt, men ännu kan jag inte ens föreställa mig hur det skulle se ut i ett jämställt samhälle av någon a n l e d n i n g inte kunde bli gifta. Sen såg jag en artikel som handlade om fördelningen av hushållsarbete och den fångade mig som tyckt det varit orättvist att jag skötte allt i hemmet. Artikeln hade stor genomslagskraft och Ingrid separerade från sin man som blev kvar i USA och själv flyttade hon till Sverige. Väl hemma hade ett kvinnobokcafé öppnat på Engelbrektsgatan här i Örebro, så jag tog min dotter i barnvagnen och rullade dit. Eftersom hon vuxit upp i en miljö där det inte var självklart med akademiska inslag, var det stort för henne att sedan börja studera i Sverige, först till socionom, för att sedan byta till samhällsvetarlinjen med statsvetenskap som huvudämne. Idag är Ingrid lektor i genusvetenskap och ordförande i jämställdhetsrådet sedan tre och ett halvt år. Det är aldrig för sent att lära sig, säger hon och påpekar betydelsen av att utbilda personal på universitetet om könets betydelse i samhället. Visionen är att alla, såväl studenter som personal som lämnar universitetet ska vara medvetna om just det. Hur står det då till med jämställdheten? Visst har det gått framåt, men ännu kan jag inte ens föreställa mig hur det skulle se ut i ett jämställt samhälle. Men bara det att du och jag sitter här där vi gör, i våra yrkesroller, visar att det gått framåt. Det hade inte varit tänkbart en längre tid tillbaka. Två titlar Hon arbetar mycket, med två titlar och två inriktningar, där ordförandeskapet är det ena och föreläsningar inom genusvetenskapen det andra. Det senare är ett stort intresse, vilket visar sig i arbetstid som ibland överstiger 100 procent. Det är ju det som är det jobbiga med att ha ett yrke som även är ens intressefält, man måste hålla sig à jour rent yrkesmässigt med all ny forskning inom området, men man vill även hålla sig uppdaterad och det går aldrig inom arbetstid. Fakta Ingrid Pincus......Blev intervjuad av Lösnummer redan på 80-talet....Läser skönlitteratur...senast inköpta teknikpryl var en liten sil där man har tepåsar. Är kanske ingen direkt teknisk pryl, men det är en teknisk innovation att tänka ut en sån klurig sak som denna...går på yoga hos grannen....planerar att snart bli sambo

19 LÖSNUMMER NR Intervju 19 Forskning Örebro och Linköpings universitet har beviljats stöd från Vetenskapsrådet under fem år för att utveckla ett genusvetenskapligt excellenscentrum. Det nya forskningsprojektet kallas GEXcel och betyder delvis besök av gästforskare från andra länder. På konferensen i oktober kom framstående forskare hit från bland annat Indien, Australien och Storbritannien. Det är så kul och utvecklande att möta andra och ta del av varandras arbeten. Det är stort att vi har det här forskningsprojektet, det är unikt och något vi ska vara jättestolta över. Vill släktforska Ingrid tror att hon ska gå i pension om ett halvår eller år, men engagemanget verkar inte ta slut med den. Det finns en massa andra saker jag vill göra, släktforska om släkt jag har i USA till exempel. Det finns mycket fakta och historier om emigranter som det gick bra för, men mindre om de som det inte alltid gick så bra för, som det kanske till och med gick dåligt för. Det och även pyssla med huset, som inte betyder att påta i trädgården, utan mer Det är ju det som är det jobbiga med att ha ett yrke som även är ens intressefält, man måste hålla sig à jour rent yrkesmässigt med all ny forskning inom området hålla skogen borta från tomten. Ta bort grenar och rensa upp. Huset ligger i Rossö och är pappans, som gått ur tiden för länge sedan, men det finns kvar inom familjen. Det är något jag faktiskt tycker om att göra, som håller tankarna borta från jobbet. Ibland kan det bli för mycket, men att greja med huset då gör att jag slappnar av. Jul med dottern Klockan börjar närma sig isbana och julgranen som håller på att sättas upp vid Långhuset fångar mitt intresse. Innan jag tackar för mig frågar jag av ren nyfikenhet var Ingrid ska fira jul. Det är en öppen fråga säger hon, och vi skrattar båda två. Nej, men du, det vet jag visst, förresten! Jag har blivit bjuden hem till min dotter Sonja och hennes Martin, de har just köpt ett hus. Att till och med julfirandet kan vara en öppen fråga är kanske inget förvånande svar från en kvinna med två kontor, som varken har ett lätt svar på sin ålder, vilken utbildning hon har eller var hon bor. Kanske är det till och med ett sundhetstecken, för som Ingrid säger själv, kan hon inte ha svaret på alla frågor, och det gäller kanske inom det privata men även inom hennes arbetsområde. Det är som jag brukar säga, att jag kom till universitetet för att jag trodde att jag skulle få svar, men fick egentligen bara fler frågor.

20 22 Synpunkt Vad tycker du om Lösnummer, dina lärare, din kurs, vädret, ja vad som helst? Berätta för oss: LÖSNUMMER NR Vad betyder det där med dålig ekonomi? INSÄNDARE. När Larsåke Larsson försvarar att studenterna på C-nivå i MKV inte rekommenderas att använda semiotik som metod hänvisar han till att det inte finns tillgängliga lärare. Eftersom institutionen har så ansträngd ekonomi säger han, vill de akta sig för att ta in någon utifrån. Gissning är att samma formel gäller för metoden retorik då den fick samma stämpel som semiotiken. Och ekonomin är ett argument, ett allt för regelbundet återkommande sådant som framställs som allt för universellt för att bevara en konkret REPLIK. C-studenter i MKV rekommenderas denna termin att inte skriva uppsats med semiotisk eller retorisk ansats och metod. Orsaken är enkel: Vi har inga tillgängliga lärare att handleda i dessa områden. men framförallt tillfredställande betydelse. Och det kan inte vara bra när ett argument uppkommer ofta och tycks vara en garant för att det inte finns något att göra. Frågor vi bör ställa oss är: Varför löser sig inte ekonomiproblemet? Går det att lösa? Och kan det vara så att det missbrukas? Faksimil ur Lösnummer 7-07 Exemplet semiotik Om vi ser på exemplet med semiotiken som har stor del under A och B kursen på MKV kan vi som studenter undra om det är acceptabelt att det inte uppmuntras som metod på C-kursen. Förbereder inte A- och B-kursen för C-uppsatsen? Och, har vi inte rätt att kräva att kurserna är konsekventa, det vill säga att vi kan utvecklas oss efter de metoder som vi lärt oss? C-uppsatsen är själva kontentan av många studenters studier Detta beror på att de lärare som är inriktade på dessa områden har andra uppdrag (forskning, institutionsadministration med mera). Det är också rätt uppfattat att vi inte hyr in externa lärare, dels därför att vi i princip inte har denna praxis för uppsatshandledning, dels på grund av ekonomiska förhållningsregler där vi för närvarande avkrävs högsta sparsamhet med våra medel. Detta är ett klart direktiv för MKV-ämnet (och hela humanistiska institutionen) och inget vi kan trixa med. Även om vi skulle på MKV. Tar för lätt på argument Men det inkluderar också en viss kritik mot oss studenter som tar allt för lätt på våra För närvarande avkrävs högsta sparsamhet ha medel så är det tämligen svårt att rekrytera sådan kompetens. Argumentet att semiotik är en sådan betydande del av MKV-ämnet att man måste få skriva uppsats med denna metod är knappast hållbart. Semiotik är bara en av många lärares argument och speciellt ekonomiargumentet. Vi har ett eget ekonomiargument som ofta kommer i skymundan när institutionens eget ekonomiargument lägger sig över himlen. För utbildningen är inte gratis, vi betalar för kurserna och institutionen får pengar för oss, inte tvärt om. De är där för att erbjuda tjänster till oss studenter även om de gärna vill få oss att tro att vi delar båt när det passar. Det är på tiden att någon säger: Vad betyder det där med dålig ekonomi och är det inte ett problem som ni lärare är menade att lösa? Dennis Rydgren, student, MKV-C teoretiska infallsvinklar. Det finns anledning att upprepa att vi rekommenderar studenterna att undvika semiotik denna termin, men vi förbjuder ingen att arbeta med det någon kompetent handledning på detta område kan vi dock inte ställa upp med för närvarande. Larsåke Larsson, Kursansvarig MKV-C Svar på Universitetet är uselt lokaliserat Ett samlat campus en konkurrensfördel REPLIK. Det är inte självklart vad som är det bästa alternativet när det gäller att bygga och utveckla ett universitet. Det finns för- och nackdelar både med koncentration och decentralisering det finns alltid två sidor av samma mynt! I många sammanhang framhålls ett samlat campus som en stark konkurrensfördel och ses som en av de faktorer som gör att Örebro har högt söktryck. I andra sammanhang, till exempel med Joakims utgångspunkt, framhålls avståndet till stadens centrum vara det som skapar problem med identiteten som universitets- och studentstad. Samma förhållande gäller studenterna. Ibland beskrivs de som en homogen grupp och ibland framhålls vikten av att se studenterna som vilka medborgare som helst, med olika smak och intressen. Levand mötesplats I universitetets visionsarbete 2003 fastställdes tanken att samla all utbildningsverksamhet inom samma område med målet att bland annat stärka det tvärvetenskapliga arbetet. Campus ska vara en levande mötesplats för studenter, anställda och besökare. Samtidigt finns ambitionen att integreras i staden. När kommunen nu reviderar sin översiktsplan är viljan också att universitetet ska kunna Lång väg till Stortorget från universitetet? Bra eller dåligt? växa inåt staden. Måste samarbeta Att skapa en identitet som universitetsstad innebär att jobba med båda riktningarna samtidigt. Att se studenterna som örebroare parallellt med att intressera örebroarna för studentlivet och det som händer på campus. Det handlar då om att hitta bättre former för kommunikation, utnyttja modern teknik, hitta bättre sätt att samarbeta och komplettera istället för att konkurrera om själarna. Se möjligheter Oavsett uppfattning i frågan och vem som ursprungligen arkivbild: jonatan tjäder fattat besluten om lokalisering har vi ett samlat campus i Örebro och då gäller det att se möjligheterna! Ett utspritt universitet medför säkert inte mindre arbete med marknadsföring! Gunilla Björling Samordnare, Universitetsstadsrådet