Storsjöskolan. Östersunds Kommun. MUR- Markteknisk undersökningsrapport

Transkript

1 Östersunds Kommun MUR- Markteknisk undersökningsrapport Upprättad av: Viktor Forsberg Granskad av: Mikael Persson Godkänd av: Mikael Persson

2 MUR- Markteknisk undersökningsrapport STORSJÖSKOLAN ÖSTERSUNDS KOMMUN KUND Östersunds kommun KONSULT WSP Sverige AB Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Viktor Forsberg Mikael Persson (14)

3 INNEHÅLL ÖSTERSUNDS KOMMUN 2 1 OBJEKT 5 2 ÄNDAMÅL 5 3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN 5 4 STYRANDE DOKUMENT 6 5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Topografi Hydrogeologiska förhållanden Geologiska förhållanden Positionering 7 6 GEOTEKNISKA FÄLTUNDERSÖKNINGAR Utförda undersökningar och provtagningar Undersökningsperiod Fältingenjörer Kalibrering och certifiering Provhantering 9 7 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Utförda undersökningar och provtagningar Korttidsobservationer Undersökningsperiod Fältingenjörer 9 8 GEOTEKNISK LABORATORIEUNDERSÖKNING Utförda undersökningar Undersökningsperiod Laboratorieingenjör Provförvaring Kalibrering och certifiering 10 3 (14)

4 9 MARKRADONUNDERSÖKNINGAR Utförda undersökningar Undersökningsperiod Laboratorieingenjör Kalibrering och certifiering HÄRLEDDA VÄRDEN Hållfasthetsegenskaper Deformationsegenskaper Övriga egenskaper VÄRDERING AV UNDERSÖKNING Generellt Härledda värdens spridning och relevans 14 BILAGOR: SGFs beteckningsblad Berg & Jord Bilaga 1 WSP Laboratorieundersökning Bilaga 2 RITNINGAR: Plan G Sektion A-A, B-B & C-C G Sektion D-D, E-E & F-F G (14)

5 1 OBJEKT På uppdrag av Östersunds Kommun har WSP Samhällsbyggnad utfört geotekniska undersökningar inom Örtagården 1 och Odensala 7:1 för ut- eller tillbyggnad av i Östersund, se figur 1. Figur 1. Röd markering visar ungefärligt läge för undersökt område 2 ÄNDAMÅL De geotekniska undersökningarnas syfte är att beskriva markförhållandena avseende jordlagerföljd och mekaniska egenskaper inför placering av byggnad samt vidare projektering. 3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN à Situationsplan i dwg daterad tillhandahållen av beställaren. à Ledningsunderlag från berörda ledningsägare. 5 (14)

6 4 STYRANDE DOKUMENT Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. För standarder se Tabell 1-4. Tabell 1: Planering och redovisning Skede Fältplanering Fältutförande Beteckningssystem Standard eller annat styrande dokument SS-EN och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok och SS-EN-ISO SGF/BGS beteckningssystem version 2001:2 och SGF beteckningsblad kompletterat Tabell 2: Fältundersökningar Metod Viktsondering Tung slagsondering Skruvprovtagning GW-observationer i bh Standard eller annat styrande dokument SIS-CEN ISO/TS :2005 och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SGF Metodblad SlbT (061001) och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok Tabell 3: Laboratorieundersökningar Metod Jordartsbeskrivning, klassificering Materialtyp och tjälfarlighetsklass Naturlig vattenkvot Kornfördelning (siktning) Standard eller annat styrande dokument SS-EN/ISO och SS-EN/ISO AMA Anläggning 13, tabell CB/1 SIS-CEN_ISO_TS_ _2005 SS-EN 933-1_ (14)

7 Tabell 4: Grundvatten Metod Installation för grundvattenmätning Funktionskontroll av grundvattenrör Avläsning av grundvattennivå Standard eller annat styrande dokument SS-EN-ISO , SS-EN och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SS-EN-ISO , SS-EN och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok SS-EN-ISO , SS-EN och SGF rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok 5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5.1 Topografi Det undersökta området ligger i Odensala, vilket är en stadsdel strax söder om Östersunds centrum. Undersökningsområdet består i dagsläget av gräsytor och mindre bil- och GCvägar. I norr angränsar ett tätbevuxet skogsparti mot undersökningsområdet. Befintliga lokaler tillhörande skolan är belägna i undersökningsområdets centrala delar. Runt fastigheten löper ett mindre vattenfyllt dike. Området är relativt plant, men faller något mot sydväst med varierande marknivåer i undersökningspunkterna mellan +325,2 till +328, Hydrogeologiska förhållanden Grundvattennivån ligger mellan ca +324,9 och +325,6 inom det undersökta området. 5.3 Geologiska förhållanden Markytan består generellt av mulljord och siltig grusig sand som underlagras av sandig lerig siltmorän. 5.4 Positionering Undersökningspunkternas lägen mättes in med RTK-GPS av Jörgen Boija, WSP Samhällsbyggnad Sundsvall. Inmätningar ansluter till referenssystem enligt tabell 5. Tabell 5: Referenssystem Referenssystem Plan SWEREF (14)

8 Höjd RH GEOTEKNISKA FÄLTUNDERSÖKNINGAR 6.1 Utförda undersökningar och provtagningar Fältprotokoll har upprättats för varje metod och punkt, resultat från dessa har inarbetats i denna handling. I de jordprover som analyserats ur geoteknisk synpunkt har inga indikationer på miljöföroreningar påträffats (såsom avvikande färg eller lukt). Utförda undersökningar redovisas i tabell 6. Tabell 6: Utförda undersökningar Sondering/provtagning Antal Typ/anmärkning Viktsondering 16 Skruvprovtagning 9 Grundvattenrör 2 Pvc Slagsondering 7 Radonmätning Undersökningsperiod Under februari månad Fältingenjörer Mikael Pettersson, WSP Samhällsbyggnad Sundsvall med borrbandvagn GM 75 GTT. 6.4 Kalibrering och certifiering Tabell 7: Kalibrering Utrustning Kalibrerad datum Kalibrerad av Borrvagn GM 75 GTT Geomek 8 (14)

9 6.5 Provhantering Skruvprover har tagits med 82 mm skruvborr och sparats i tätförslutna påsar för transport till WSPs jordlaboratorium i Umeå. 7 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR 7.1 Utförda undersökningar och provtagningar Installation av 2 st grundvattenrör (öppet system) har utförts. 7.2 Korttidsobservationer Resultat av grundvattenobservationer redovisas i tabell 8 och 9. Tabell 8: Kontrollmätning av installerade grundvattenrör Punkt Datum Djup u.m.y [m] Nivå GW17W , ,9 GW17W ,6 +325,3 Tabell 9: Grundvattenobservationer i samband med provtagning Punkt Datum Djup u.m.y [m] Nivå 17W ,0 +326,4 17W ,1 +325,6 7.3 Undersökningsperiod Under februari månad Fältingenjörer Installation av grundvattenrör har utförts av Mikael Pettersson. Kontrollmätning har utförts av Mikael Pettersson 9 (14)

10 8 GEOTEKNISK LABORATORIEUNDERSÖKNING 8.1 Utförda undersökningar Utförda undersökningar redovisas i tabell 10. Tabell 10: Sammanställning av utförda laboratorieundersökningar. Metod Antal Typ/anmärkning Jordartsbestämning 5 Finjordskontroll 5 Vattenkvot 5 Resultatet av utförda laboratorieundersökningar redovisas i bilaga Undersökningsperiod Under mars månad Laboratorieingenjör Annelie Lidgren, WSP Samhällsbyggnad Umeå 8.4 Provförvaring Proverna sparas i 6 månader efter utförd rutinundersökning. 8.5 Kalibrering och certifiering Samtlig utrustning uppnår krav enligt gällande EN standarder. Laboratorieutrustning kalibreras regelbundet enligt kalibreringsplan. 9 MARKRADONUNDERSÖKNINGAR 9.1 Utförda undersökningar Radonmätningarna har utförts på ett djup av 0,7 meter under markytan. Utförda undersökningar redovisas i tabell 11 och i ritning G och G (14)

11 Tabell 11: Utförda undersökningar Metod Antal Typ/anmärkning Emanometer 2 Ex Markus 10B (Gammadata) 9.2 Undersökningsperiod Under februari månad Laboratorieingenjör Mikael Pettersson, WSP Samhällsbyggnad Sundsvall 9.4 Kalibrering och certifiering Tabell 12: Kalibrering Utrustning Kalibrerad datum Marcus 10B, ID M HÄRLEDDA VÄRDEN 10.1 Hållfasthetsegenskaper Utvärdering av friktionsvinkel har utförts från viktsonderingar enligt figur i TR Geo 13 med korrektion för förekomst av fyllning och siltiga jordar. 11 (14)

12 + 327,5 Friktionsvinkel + 327, , , ,5 Nivå + 325, , , ,5 VIM1 VIM2 VIM3 VIM4 VIM5 VIM6 VIM7 VIM8 VIM9 VIM10 VIM11 VIM12 VIM13 VIM14 VIM15 VIM ,0 26,0 28,0 30,0 32,0 34,0 36,0 38,0 40,0 42,0 Friktionsvinkel [ ] Figur 2: Sammanställning av elasticitetsmodul. 12 (14)

13 10.2 Deformationsegenskaper Utvärdering av elasticitetsmodul har utförts från viktsonderingar enligt figur i TR Geo 13 med korrektion för förekomst av fyllning samt siltiga jordar ,5 E-modul + 327, , , ,5 Nivå + 325, , , ,5 VIM1 VIM2 VIM3 VIM4 VIM5 VIM6 VIM7 VIM8 VIM9 VIM10 VIM11 VIM12 VIM13 VIM14 VIM15 VIM , E-modul [MPa] Figur 3: Sammanställning av elasticitetsmodul. 13 (14)

14 10.3 Övriga egenskaper Tabell 13: Mätresultat för markradon uppmätt i jord med Emanometer. Undersökningspunkter *Radongashalt (kbq/m 3 ) Jordart Anmärkning 17W003 2,0 Torv Lågradonmark 17W013 1,3 Siltig grusig sand Lågradonmark 11 VÄRDERING AV UNDERSÖKNING 11.1 Generellt I resultatet från viktsonderingarna saknas värden från de övre 0,4-0,8 metrarna av jorden på grund av att fältgeotekniker har förborrat genom tjälade jordmassor. Detta innebär att härledda värden saknas från dessa nivåer Härledda värdens spridning och relevans Vid sammanställning av utförda geotekniska undersökningar erhålls en viss spridning och i vissa fall avvikande enstaka värden sinsemellan resultatet från de olika undersökningsmetoderna. Orsaken till spridningen och skillnader är alltifrån olika noggrannheter mellan mätmetoder till maskinella och yttre faktorer som i enstaka fall kan medföra avvikande uppmätta värden. Dock anses erhållna värden för spridning i hållfasthets- och deformationsegenskaper vara normala. 14 (14)

15 Svenska Geotekniska Föreningen Swedish Geotechnical Society Datum: Kompletterat Beteckningsblad Komplettering 2 fastställd av SGF styrelse Berg och jord beteckningsblad Detta beteckningsblad är en kompletterad version av beteckningssystemet i SS-EN Detta beteckningsblad är utgivet av SGF och ersätter tidigare kompletteringar från och det ingående beteckningsbladet i SGF/BGS beteckningssystem 2001:2. Denna revidering avser tillägg för skikttjocklekar, ändring av benämning av humusjord, fyllning samt redaktionella ändringar, i övrigt identiskt med tidigare version. Enligt gällande standard ska beteckningar/förkortningar i text och på ritning skrivas med engelska förkortningar. Tilläggsord/underfraktioner före huvudord Huvudord huvudfraktion Skikt/lager efter huvudord Beteckning 1 Benämning EN Benämning Beteckning¹ Benämning - EN Benämning (mm) Beteckning¹ Benämning - EN Benämning Ro ROCK BERG FrRo FRAGMENTED ROCK RÖSBERG So SOIL (not specified) JORD LBo LARGE BOULDERS STORBLOCKIG JORD > 630 bo boulder-bearing blockig Bo BOULDER BLOCKJORD > 200 till 630 co cobble-bearing stenig Co COBBLES STENJORD > 63 till 200 co cobble layer stenskikt gr gravely grusig Gr GRAVEL GRUS > 2,0 till 63 gr gravel layer grusskikt sa sandy sandig Sa SAND SAND > 0,063 till 2,0 sa sand layer sandskikt si silty siltig Si SILT SILT > 0,002 till 0,063 si silt layer siltskikt cl clayey lerig Cl CLAY LERA 0,002 cl clay layer lerskikt Ti TILL MORÄN BoTi BOULDER TILL BLOCK- OCH STENMORÄN CoTi COBBLE TILL STENMORÄN GrTi GRAVEL TILL GRUSMORÄN SaTi SAND TILL SANDMORÄN SiTi SILT TILL SILTMORÄN ClTi CLAY TILL LERMORÄN hu humus-bearing humushaltig Hu HUMUS HUMUSJORD (mulljord) hu humus layer humusskikt sh shell-bearing skalhaltig Sh SHELLS SKALJORD sh shell layer skalskikt ShGr SHELL GRAVEL SKALGRUS ShSa SHELL SAND SKALSAND pt peat-bearing torvhaltig Pt PEAT TORV pt peat layer torvskikt Ptf FIBROUS PEAT LÅGFÖRMULTNAD TORV (filttorv) Ptp PSEUDO-FIBROUS PEAT MELLANTORV Pta AMORPHOUS PEAT HÖGFÖRMULTNAD TORV (dytorv) 1 Nu gällande system med gällande nationella kompletteringar till SS-EN SGF Svenska Geotekniska Föreningen c/o Ernax Sveaborgsvägen Fjärås e-post: info@sgf.net Org. Nr

16 SGF Sidan 2 av 2 Tilläggsord/underfraktioner före huvudord Huvudord huvudfraktion Skikt/lager efter huvudord Beteckning 1 Benämning EN Benämning Beteckning¹ Benämning - EN Benämning (mm) Beteckning¹ Benämning - EN Benämning dy dy-bearing dyig Dy DY DY dy dy layer dyskikt gy gyttja-bearing gyttjig Gy GYTTJA GYTTJA gy gyttja layer gyttjeskikt Pr PLANT (WOOD) REMAINS VÄXTDELAR (trärester) pr pr layer of plant remains containing plant remains växtdelsskikt med växtdelar su sulfide-bearing sulfidjordshaltig Su SULFIDE SOIL SULFIDJORD su sulfide layer sulfidjordssikt SuCl SULFIDE CLAY SULFIDLERA SuSi SULFIDE SILT SULFIDSILT Suox OXIDIZED SULFIDE SOIL SULFATJORD 2 cs local suspected contaminated soil lokalt förkommande misstänkta föroreningar Cs suspected CONTAMINATED soil misstänkt FÖRORENAD jord cs layer of suspected contaminated soil misstänkta föroreningar finns som tunnare skikt Mg[ ] MADE GROUND of FYLLNING av Kompletterande beteckningar Beteckning¹ Benämning - EN Benämning Beteckning¹ Benämning - EN Benämning Beteckning¹ Benämning - EN Benämning v ( ) ) ( varved, e.g. vcl = VARVED CLAY (the term shall be reserved for glacial deposits) somewhat very or rich varvig, t ex varvig LERA vcl (beteckningen varvig ska förbehållas glaciala avlagringar) något eller enstaka mycket eller riklig dc dry crust (efter huvudord) torrskorpa, TORRSKORPELERA Cldc respektive TORRSKORPESILT Sidc / contact, e.g. gyttja and clay Gy/Cl kontakt gyttja överst, lera underst t ex Gy/Cl )(_)( (_) _ )_( very thin layer thin layer layer thick layer mycket tunna skikt tunna skikt skikt tjocka skikt <1 mm 1 á 3 mm 3 á 10 mm >10 mm Mineraljordarter kan delas in i grov, mellan och fin (C, M och F) såsom: Beteckning¹ Benämning - EN Benämning (mm) Beteckning¹ Benämning - EN Benämning (mm) Beteckning¹ Benämning - EN Benämning (mm) CGr COARSE GRAVEL GROVGRUS > 20 till 63 CSa COARSE SAND GROVSAND > 0,63 till 2,0 CSi COARSE SILT GROVSILT > 0,02 till 0,063 MGr MEDIUM GRAVEL MELLANGRUS > 6,3 till 20 MSa MEDIUM SAND MELLANSAND > 0,2 till 0,63 MSi MEDIUM SILT MELLANSILT > 0,0063 till 0,02 FGr FINE GRAVEL FINGRUS > 2,0 till 6,3 FSa FINE SAND FINSAND > 0,063 till 0,2 FSi FINE SILT FINSILT > 0,002 till 0,0063 Beteckningen för huvudfraktionen ska för klarhetens skull anges med versal begynnelsebokstav samt i benämning skrivas ut med versaler. Beteckningen för, och benämning av, tilläggsord som beskriver ingående underfraktioner (t ex sandigt GRUS sagr, grusig LERA grcl) skrivs med gemener. Underfraktioner skall placeras som adjektiv i den ordning intill huvudordet som visar deras respektive betydelse. Lägst betydelse först (tertiär) och störst betydelse (sekundär) närmast huvudfraktionen. Skiktad jord skrivs med understrukna tilläggsord med gemener efter huvudordet, (t ex grusig LERA med sandskikt grcl sa). Fyllningens innehåll skrivs ut i klartext inom raka parenteser (t ex FYLLNING av asfalt och tegel Mg[asfalt, tegel]). Exempel: (cl)sisa (si) något lerig siltig SAND med tunna siltskikt cogrsamn stenig grusig SANDMORÄN sisuclox siltig SULFATLERA 3 Mg[sa, si, tegel] FYLLNING av sand, silt och tegel 2 Oxiderad sulfidjord 3 Normalt en torrskorpebildning av oxiderad sulfidlera SGF Svenska Geotekniska Föreningen

17 LABORATORIEUNDERSÖKNING Projektnamn Storgatan 59, Box 502, UMEÅ. Tel: Provdatum Provtagningsredskap Provtagare Labdatum Sign. Uppdragsnummer Skr MP AnL Vatten Flyt Finjord Anl.AMA 13 Sektion/ Org. borrhål Okulär jordartsbenämning 1) kvot gräns halt 5) Mtrl Tjälf w 2) 3) w Djup/nivå L halt 4) (%) typ klass (%) (%) (%) Anmärkningar 17W03 1,0-2,5 Sandig lerig siltmorän 18,6% 45,1% 5A 4 17W05 0,4-1,1 Sandig lerig silt 14,5% 67,2% 5A 4 17W09 0,9-2,0 Sandig lerig siltmorän 16,2% 49,4% 5A 4 2,0-2,9 Grusig lerig siltmorän 13,9% 43,7% 5A 4 17W016 0,1-1,8 Sandig lerig silt 24,5% 64,2% 5A 4 Rötter 1) Jordart enl. SS-EN ISO :2002, -2:2004 2) Vattenkvot enl. ISO :2014 3) Konflytgräns enl. SIS-CEN ISO TS :2007 Sidan 1 av 1 4) Finjord <0,063mm enl. SS-EN 933-1:2012 5) Organisk halt kolorimeter enl. SS

18 10 9 8

19

20