Innehållsförteckning

Transkript

1 2008 o i Malmö

2

3 Innehållsförteckning Rektorerna har ordet Samverkande i kvarteret Sofielund Folkbildning på ny plattform: Glokal-TV Samhällsentreprenörskap och socialt ansvarstagande I våra gemensamma rum - CFUK Folkbildningsföreningens årsberättelse 2008 Layout och idé: Liv Zetterling Inledning Styrelse och funktionärer Styrelsens arbetsformer Huvudsaklig verksamhet under året Administration och ekonomihantering Föreningens ekonomi Medlemmar och medlemskontakt Utbildningsledare och rektorer Policyfrågor Uppdragsutbildningar Komvuxkurser Glokala Folkhögskolan Deltagarveckor Planerings- och rekryteringsarbete Långa kurser Distanskurser Kortkurser Miniprojektstöd Forskarpanel och seminarier Kvalitetsarbete och forskning Personalfortbildning Samarbete och kommunikation mellan styrelse och anställda Författarkvällar Utvecklingsarbete och projekt Samverkan med närområdet Kommunikation Datorutveckling och öppen källkod Verksamhet inom social ekonomi Andra innovativa verksamheter inom den ideella sektorn Några samverkansprojekt inom kulturområdet Internationellt samarbete Magne Larssons minnesfond Seniorråd Samarbete med Österlens folkhögskola Föreningar där Folkbildningsföreningen är medlem Slutord Bilaga No 1: Personal 2008 Några av våra samverkansparters

4 Runt omkring oss rasar ekonomin i ett hisnande tempo. BNP-minskningen sista kvar talet 2008 var så gott som 5%. Med svenska mått mätt var det en nedgång som vi med våra snart 60 år inte upplevt tidigare. Man kan naturligtvis ställa sig frågan, och bör också göra det, hur påverkar den ekonomiska krisen vår verksamhet? glokala, en verksamhet med visionen: Malmö - den glokala staden. Rektorerna 4

5 Ett är ganska säkert nämligen att så länge inte staten ändrar förutsättningarna för bostadsbyggande så kommer våra studerande och ungdomar i Malmö utan pengar att ha svårt att hitta boende även framöver. Vi kommer fortsättningsvis också att i våra kurser ha hemlösa/bostadslösa deltagare. Vi har vid något tillfälle besökt en skola där deltagarna hade full rådighet över lokalerna utifrån att det var ju deras skola! Vill vi ha det så? Kan vi ha det så? Vi har inga egna lokaler utan hyr in oss. En arbetsmarknad som inte gett jobb till alla har i Sverige ofta resulterat i mera satsning på utbildning. Kommer krisen att leda till flera sökande till våra folkhögskolor? Det är sannolikt men inte bara av skälet att många kommer att stå utanför arbetsmarknaden utan också för att vi står för tydliga värderingar, försöker vara medskapande i större omfattning än objektiva utbildningsanordnare. har ordet Vi fyller ett behov som mötesplats för tänkande, reflekterande och byggande av meningssammanhang, och vi fungerar till viss del som organiseringsmotor vilket vi tror det finns stort behov av. Vår folkbildningsförening som snart fyller tjugo år rymmer mycket mer än vår folkhögskola. Vi driver som det framgår av denna verksamhetsberättelse många andra verksamheter, och allt eftersom omvärlden förändras behöver vi hitta nya utmaningar och möjligheter samtidigt som vi får anpassa oss. Men vi strävar oförtrutet efter att vara trogna våra värderingar - jämlikhet och solidaritet. Vi är en ideell förening, vi är en av många rörelser som bedriver folkbildning, folkhögskoleverksamhet, och vuxenutbildning. Vad lägger vi i ordet rörelse? Är det så att detta skiljer oss från offentliga utbildningsanordnare såtillvida att vi inte enbart finns på individplanet, ger deltagarna det de behöver. Vad är det i så fall mera som vi har ansvar för att sträva efter? Målmedvetet arbeta för? Är det främst att utveckla vår arbetsplats och kompetensutveckla oss som arbetar i föreningen, oavsett om vi gör det med lön eller ideellt? Räcker detta? Skall vi vara nöjda med att stimulera deltagarna att utvecklas personligt inom en rationell organisation, eller skall vi ha en större ambition att bygga ett kunnande som involverar medskapande i processen för vår vision Malmö - den Glokala staden? Väver vi ett nät av de trådar som vi är med och drar i? Bygger vi kroppar som utvecklas efter hand och blir alltmera komplexa? Skapar vi meningssammanhang för/med våra deltagare, för/med vår personal och våra ideella krafter? Stärker våra projekt våra andra verksamheter och vice versa? Stimulerar det ena det andra? Frågorna är många, och de mångskiftande verksamheter i form av kurser och projekt som vi har, visar hur vi i samarbete med andra aktörer söker besvara dem. Det känns inspirerande att så många vill ta del i denna både globalt och lokalt inriktade verksamhet som gör oss förtjänta att ha en Glokal folkhögskola. Håkan Larsson & Marie Hagström Rektorer på Glokala Folkhögskolan Mars

6 samverkande i 6 Text: Göte Rudvall Foto: Kristina Persson

7 kvarteret sofielund Detta är ett levande exempel på vad som kan ske när många krafter samverkar för att bygga den glokala staden! Så länge Folkbildningsföreningen funnits har vi mestadels hållit till i Sofielund i stadsdelen Södra Innerstaden. Den gamla folkskolan från 1902 som under mitten av 1990-talet hotades av rivning har som Sofielunds Folkets Hus efterhand blivit ett alltmer levande integrationshus som från morgon till kväll har verksamheter av det mest mångskiftande slag. I Marilús Café trängs alla på ett trivsamt sätt till lunch och kaffestunder. På Sofielunds Folkets Hus har vi under tio år haft komvuxkurser på grundläggande nivå. Glokala Folkhögskolan har sedan starten 2005 också förlagt de flesta av sina kurser här. Det är i detta hus som vi bjuder in till många av våra offentliga arrangemang som t ex Författaraftnar och Glokala Seminarium. Sedan 2002 har vi tillsammans med ett flertal kommunala och ideella aktörer arbetat på att göra kvarteren Trevnaden och Facklan till ett torg för alla möjliga typer av utbildningar och folkbildning. Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning, den kommunala Sofielundsskolan, Friskolan Kastanjeskolan, Sofielunds Fritidsgård, Sofielunds Folkets Hus och flera andra ideella föreningar har tillsammans arbetat för att med kollektiva resurser utveckla, vad vi kallar, ett Utbildningstorg. Öppnandet, under 2008 av mötesplatsen och idétorget Garaget (ett stort f d bussgarage i nära anslutning till ungdomscentret Arena 305, Lönngatan 30, med ett modernt stadsdelsbibliotek), är den största och mest synbara satsningen hittills. Här samlas alla våra kurser till terminsstart, skolavslutning och andra större arrangemang. 7

8 Folkbildning på ny plattform: Glokal-tv Den 28e februari 2008 föddes Glokal-TV genom sin första sändning via TV Malmö. Efter premiären gick det i ett rasande tempo med organisering och programutveckling (om ej alltid så enkelt). Redan till andra terminens sändningar hade det bildats en redaktion, iordningsställts ett Glokal-TV kontor och en liten inspelningsstudio. Med detta som bas, centralt placerat i huset, underlättades uppdraget att samordna, dokumentera och sända material från vår verksamhet, lokalsamhället och våra nätverk. Lika viktigt som det var att göra lokala sändningarna, lika viktigt var det att varje program komprimerades för en global publik via hemsidan och Youtube. Först då blev sändningarna äkta Glokal-TV eftersom de då nådde ut både lokalt och globalt. Ett sätt att förstå media är att göra media och därför har det bla varit viktigt att alla deltagare på Glokala Folkhögskolan givits lika möjligheter att sända egenproducerade program, personliga funderingar, berättelser och konstnärliga verk. Genom görande och samskapande kommer man närmre varandra. Fakta om Glokal-TV Glokal-TV sänder 24 timmar, alltid på en torsdag, september-juni med uppehåll för jul. Samskapar på en icke-kommersiell grund. Sänds via TV-Malmö/Öppna Kanaler samt som webtv på youtube.com/glokaltv. Vill börja sänd även i andra städers öppna kanaler. Tror på: Tillsammans KAN man och GÖR man bättre än som individualister. Består av fasta programinslag, bidrag från konstnärer/filmare utifrån samt är en plattform för nyskapande bidrag från kursdeltagarna på Glokala folkhögskolans kurser. Besök:Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16. Kontakt: redaktionen@glokaltv.se Hemsida: glokaltv.se Ett uppdrag är att hjälpa till att ge röst åt annorlunda berättelser som annars inte hade blivit till. Blandningar av det väntade och det oväntade är ett signum. Glokal-TV vill verka för ett alternativt eftertänksamhetsformat i egensinnigt tempo med den omöjliga målgruppen: ALLA. 8

9 det handlar inte om att vara svt, det handlar inte om att vara mtv. det handlar om att lyfta fram ett folkbildningens alternativ media och ge plats åt nya initiativ. folkbildning på ny plattform. Tänk att kunna nå ut med Glokal- TVs sändningar till Malmö hushåll! 9 Text: Liv Zetterling Bilder: Glokal-TV hösten 2008

10 Samhälls- entreprenörskap Samhällsentreprenörskap är ett begrepp som nu allt oftare dyker upp i olika sammanhang. Det är troligen så att entreprenörskap framöver kommer att fokusera mera på det kreativa och det socialt handlingsinriktade än att som varit fallet under de senaste årtiondena vara nästan synonymt med privat företagsbildande. När man nu talar om entreprenörer säger man gärna att de lämnar spår efter sig. Man säger att entreprenörer ser brister men också har idéer om hur bristerna kan lösas. Steget som leder till att bli just entreprenör är att man också vågar göra något. Det stannar inte vid att prata, tänka och fundera. En entreprenöriell insats som betytt och fortfarande betyder väldigt mycket för vår organisations utveckling är det initiativ som föräldrar i Sofielund tog i slutet av 1980-talet. De upplevde att deras barn hade för lite möjligheter till fritidsaktiviteter och bildade då en Sofielunds Folkets Hus-förening. Efterhand som arbetet pågått har vi kunnat finna hur detta satt både synliga och osynliga spår. Vi ser ljuset lysa ur den vackra gamla Folkskolan till sent in på kvällarna. I huset känner vi av, hur verksamheterna utvecklar deltagarna på många olika sätt. För några år sedan startade vi en projektutbildning i Föreningen Bryggeriet. Det handlade om att ur de erfarenheter som vunnits försöka utbilda och stödja andra idébärare till att gå i mål med sina drömmar. Vi såg projektarbete som en kollektiv process och lät bli att speciellt fokusera på individen och projektledaren. Det mest omskrivna projektet som fick näring ur denna resa var skejtarnas dröm om en betongpark, som några år senare blev förverkligad i Stapelbäddsparken i Västra Hamnen. Skejtarna fick sin dröm förverkligad, och staden fick en levande ungdomspark. 10 Processen kan nog när man blickar tillbaka beskrivas i termer av veta, vilja, våga och vandra. Det är också så att både vetandet, viljan, modet och vandrandet fortsätter till nya projekt. Nya skejtanläggningar byggs i andra kommuner, nya arrangemang utvecklas, och kring detta sprids en ungdomskultur som i botten bärs av glädjen av att skejta tillsammans med andra och lära av varandra.

11 Är entreprenörer speciella människor? Är de mer otåliga och oroliga än vi andra? Forskningen om detta är ganska entydig och säger att det knappast finns någon entreprenöriell gen som man kan hitta hos dessa skapande individer. Alltmera av forskningen ser också gemensamt arbete kring space and place som viktiga faktorer för entreprenörskapet. Det handlar sällan om enskilda individer som i sin skaparlya kreerar nya lösningar och vågar testa dessa. Oftare är det i nätverk, tillsammans med andra som idéer utvecklas och testas. Vi behöver flytta blicken från individ till samskapande sammanhang. och socialt ansvarstagande Inom vår Hip Hop-utbildning, som också rymmer ett slags entrepenörskap inom ungdomsvärlden, har vi kommit i kontakt med begreppet Each one teach one. Detta uppfattar vi så att vi som folkbildningsorganisation och folkhögskola kan bygga vidare på studiecirkelns grund. Folkhögskolans vuxenpedagogiska syn finns som ett naturligt inslag i dagens ungdomskultur. KK-stiftelsen satsar just nu särskilt på samhällsentreprenörskap. Vi är en av åtta organisationer i hela landet som blivit utvalda att under två år fungera som piloter för att sprida samhällsentreprenörskap i den offentliga diskussionen. Detta känner vi som en stor utmaning. Vilka entreprenöriella insatser kan komma från oss under dessa två år? Utbildning och stöd i olika former skall det givetvis bli. Kan vi därtill också medskapa så att Malmö blir Europas ledande Urbankonststad? Kan vi utveckla en unik Lokal-TV i Malmö, ägd av det civila samhällets organisationer och där Glokal-TV är en viktig och inspirerande del? Kan Magasin Nic utvecklas till ett omtalat och spritt livsstilsmagasin? Kan Infokooperativet, för hjälp åt långtidsarbetslösa och sjukskrivna, bli ett föredöme bland sociala företag i landet? Hur kommer våra deltagares många underbara projektidéer att kunna vattnas och gro i Sofielunds Folkets Hus, Hyllie Folkets Hus, Spinneriet och hela vår organisation? LÅT OSS SAMSKAPA DEN GLOKALA STADEN MALMÖ! Text: Håkan Larsson Foto: Ann Hingström 11

12 I våra gemensamma rum - Urbankonst Det internationella samtida muralmåleriet samlas kring ett gemensamt bildspråk. Utgångspunkten är en estetifiering av ordet där läsbarheten inte är viktig, vilken ordets egentliga innebörd är i övrigt skrift och tal. Det internationella måleriet är en abstraktion av ordet. Världen runt används bildbyggnadstenar som måleriet innehåller som kan identifieras såsom fejds, dimmers, highlights, sekonds, konturer etc. En komponent som är svårare att identifiera men som är totalt avgörande är begreppet stil. Studerar man målningarna kan stilen härledas till en viss kontinent, region, stad, kvarter och ner till en grupp eller enskild målare. Inte olikt det talade språket med dess myller av dialekter. I måleriets värld är koderna dock givna oavsett målarens ursprung och historia. Det är i grunden ett visuellt språk som kan läsas av alla. Måleriets ord/stil reagerar och följer andra framställningar av ord, tex kalligrafi, tags, typsnitt, klotter, namnteckningar, populärkulturens ordbilder, reklam mm. Mycket av detta ord användande följer en

13 mall där man i texten använder bokstäver som utgår från samma bas. Där R är exakt lika P med undantag för R:ets extra linje. Måleriet som utgångspunkt för förståelse för olikheter I de nordiska länderna har dock en annan stil vuxit fram där målarna talar om att bokstäverna skall fungera ihop, trots att de inte bygger på en gemensam bas, eller alls liknar varandra. För att undersöka vad, hur och varför denna säregenhet vuxit fram vill vi bjuda in målare från hela Norden för att jobba tillsammans under den Internationella Urbanart Manifestationen i Malmö maj 2009 (se vidare info på cfuk.se). Måleriet som samarbete I den nordiska måleriprocessen återfinns även samarbetet som tongivande ingrediens. Inte bara att målarna samlas och arbetar tillsammans utan att verken görs gemensamt - så till den grad att den enskildes arbete smälter ihop med de andras utan att det går att särskilja vem som gjort vad. Detta samarbete är också en del i det nordiska som skiljer måleriet från majoriteten av den internationella scenen. Inbetween Gallery Är inte det första, men det enda galleriet som låter konsten vara som den är. Galleri Inbetween i Malmö invigdes vid CFUK s första Urbana Manifestation i Stapelbädden den 26e oktober Malmö Streets ArtProject inbjöds att vara de första utställande konstnärerna i galleriet. Konsten når sin pubilk genom vernissagekortet som alltid är en sorts karta där alla verk finns markerade. Ibland ser man ett verk på stan och blir väldigt nyfiken. Vem har gjort detta? Vad betyder det? Kom till vernissagen, ta en drink, ät jordnötter och träffa personerna bakom. CFUK strävar efter att vara och bli ett resurscentrum för Urban-konst glokalt, i Malmö med internationella kontakter. Text: Pärra Andreasson Foto: Liv Zetterling & Pärra Andreasson

14 Verksamhetsberättelse för Folkbildningsföreningen i Malmö 2008 Inledning Folkbildningsföreningen i Malmö har existerat under detta namn i 10 år, sedan Men föreningen är egentligen ytterligare omkring 10 år äldre. Den tillkom under namnet Folkhögskoleföreningen 1989 för att i samverkan med ABF, Hyresgästföreningen och LO få till stånd en folkhögskola i Malmö, det som snart blev Malmö Folkhögskola med lokaler i Fosie. Men vår fortsatta strävan var att få en folkhögskola direkt i anslutning till kvarter i Malmös innerstad där de mest kortutbildade fanns, och föreningen ändrade då sitt namn till Folkbildningsföreningen. Dess breda syfte är enligt de 1997 antagna stadgarna: att stimulera folkbildningsarbete i Malmö såväl praktiskt som teoretiskt, att tillvarata och utveckla människors kraft genom att stödja bostadsområdesanknuten folkhögskoleverksamhet och annan folkbildningsverksamhet grundad på jämlikhet och solidaritet, att i samverkan med olika folkrörelser medverka till en bred diskussion om folkbildning och folkrörelsernas villkor i storstaden. Målet att få bli huvudman för en egen folkhögskola, Glokala Folkhögskolan i Malmö, nåddes efter flera olika försök Denna var då landets 148:e folkhögskola, tillika landet minsta. Efter regeringens folkbildningsproposition antagen av riksdagen 2006 utökades verksamheten från deltagarveckor till under Samma antal deltagarveckor tilldelades för Namnet på folkhögskolan, Glokala Folkhögskolan, syftar på den kända uppmaningen Tänk globalt - handla lokalt. I verksamhetsplanen för Folkbildningsföreningen 2007 framställdes en vision för all verksamhet inom föreningen. Föreningen ville verka för att Malmö, en stad med omkring 160 olika nationaliteter, väl skall ta tillvara på denna rika resurs. Alltså verka för att Malmö blir den, i äkta mening, Glokala Staden. Denna verksamhetsidé som närmare preciseras nedan har också varit vägledande för arbetet under Vision: Malmö - den Glokala Staden Verksamhetside 14 VI... är en öppen och modig organisation med hög kompetens inom folkbildnings- och entreprenörskapsområdet vi medskapar mötesplatser med möjlighet till utveckling av organisationer och individer vi vill vara ett föredöme i vårt långsiktiga arbete i medskapandet av den Glokala staden VI ARBETAR... utifrån en samhällssyn som bygger på solidaritet och alla människors lika värde för ett ekologiskt hållbart samhälle med folkbildning och utbildning på ett flerdimensionellt sätt aktivt med utveckling i ett folkrörelseperspektiv och i samspel med forskning, gemensam sektor och näringsliv med kunskapande, kunskapsspridning, organisering och opinionsbildning

15 1. Styrelse och funktionärer Till ordförande för två år (2008 och 2009) valdes Ronny Hallberg enligt årsmötesbeslut den 31 mars För samma tid valdes Eva-Maria Mörner (omval), Bo Werner (omval) samt Alf Trellid (nyval). Som ledamöter i styrelsen kvarstod, valda för tvårsperioden Kerstin Håkansson Sundin och Göte Rudvall (båda omval). För ett år (2008) valdes Inger Leite, fyllnadsval efter Ronny Hallberg som valts till ordförande. Till suppleanter under 2008 nyvaldes Hutham Alhajaj, Carlos Cortéz och Claes Carlsson. Personalens fackklubb har för 2008 utsett en ordinarie representant i styrelsen, Anders Lindholm, samt en suppleant. Under året har också funnits fyra elevrepresentanter jämt suppleanter för föreningens olika utbildningar med rätt att yttra sig men inte delta i beslut. Bo Werner har blivit utsedd till vice ordförande samt Göte Rudvall till sekreterare. Till revisorer för 2008 har utsetts Richard Korse (auktoriserad redovisningskonsult), (omval) samt Lars-Åke Ekstrand (omval). Till revisorssuppleant nyvaldes IngemarHolm. Antalet protokollförda sammanträden under året har varit 9 stycken. Rektorerna Marie Hagström och Håkan Larsson har varit föredragande på styrelsemötena och adjungerade till styrelsen. I en valberedning har omvalts Eiry Ranvide (sammankallande) och Kicki Malm samt Bengt Falk. 2. Styrelsens arbetsformer Det har under året funnits en beredningsgrupp utan beslutsfunktioner för att förbereda styrelsens sammanträden. Gruppen består av ordföranden, vice ordföranden, sekreteraren och de båda rektorerna. En s k Bildningsverkstad har liksom tidigare funnits med ansvar för verksamheter utöver uppdragsutbildningar inom Komvux och kurser inom Glokala Folkhögskolan, såsom seminarier och föreläsningar samt olika projekt och utvecklingsarbeten. För dessa verksamheter har det funnits en ledningsgrupp bestående av sekreteraren och de båda rektorerna samt IngemarHolm. För olika planeringsuppgifter har under året fungerat ett antal arbetsgrupper, där representanter för styrelsen också ingått. 3. Huvudsaklig verksamhet under året Verksamheten har i överensstämmelse med Verksamhetsplanen för 2008 haft fyra olika huvudinriktningar. 1. Länge dominerade olika slag av uppdragsverksamhet, främst komvuxkurser på grundskolenivå för invandrare. Denna verksamhet har under 2008 varit mera begränsad. 2. Den största verksamheten har under året bedrivits inom Glokala Folkhögskolan. För båda typerna av kurser har funnits lärarpersonal bestående av sammanlagt omkring 30 personer med heltids- och deltidsuppgifter. (Personal under året se bilaga 1) 3. En verksamhet som under året har ökat mycket i omfattning är utvecklingsarbete och projekt. 4. Övrig verksamhet bedrivs till största delen inom ramen för Bildningsverkstaden. 15 Denna verksamhet bygger på stadgans formulering att i samverkan med andra folkrörelser medverka till en bred diskussion om folkbildning och folkrörelsernas villkor i storstaden. De flesta av de verksamheter - utöver de olika kurserna och projekten som i punktform anges

16 i denna berättelse - har skett inom Bildningsverkstadens ram. Dessa verksamheter har liksom projekten till stor del ägt rum i samverkan med andra organisationer. 4. Administration och ekonomihantering För hantering av löner och andra ekonomiska frågor har Lars Brick varit anställd. Det finns därför ingen särskild kassör utsedd i föreningen. Inför Lars Bricks pensionering som inträder i februari 2009 har rekryterats Lars-Åke Ekstrand som efterträdare. Han började 15 november för att komma in i de nya uppgifterna och vara med i bokslutsarbetet för Visst samarbete har förekommit kring administrativa och ekonomiska frågor med Sofielunds Folkets Hus. Efter Eiry Ranvides pensionering från sin administrativa tjänst i Sofielunds Folkets Hus 2006 har han fortsatt med vissa stödinsatser rörande ekonomihanteringen i föreningen. Roger Andreasson från Göteborg med en bakgrund i Folkhögskolan i Angered (FIA) har gett viss rådgivning för administrativ personal angående ekonomisk redovisning för folkhögskolan. Han har också ansvarat för redovisningen av ESF-pojektet InfoKooperativet. Ansvaret inför styrelsen för administration och ekonomihantering har åvilat rektor Håkan Larsson. 5. Föreningens ekonomi Det ekonomiska utfallet har varje termin presenterats för styrelsen. Bokföringen har utarbetas så att det blivit möjligt att tydligt skilja på kostnader för uppdragsverksamheten och statliga medel för folkhögskolan. I samband med att det blivit minskning av uppdragsutbildningar och ökning av folkhögskolekurser har under året ett par gånger skett revidering av budgeten. Minskning av tilldelade elevplatser inom Komvux har lett till att det uppstått ett underskott, som täcks av tidigare reserverade överskottsmedel. Inom folkhögskolan har det blivit ett visst överskott. För att undvika underskott i uppdragsutbildningen även under 2009 har, efter centrala förhandlingar, tre lärare inom Komvux blivit uppsagda. Inom hela verksamheten har i samband med årsskiftet sammanlagt 5,25 tjänster dragits in. Detta av en personal på totalt drygt 30 personer. 6 personer har berörts av indragningen. Tre har fått ändrade arbetsuppgifter Medlemmar och medlemskontakt Antalet individuella medlemmar i föreningen har under året varit 35 st. Organisationer som varit medlemmar har varit 5st (Barnens Scen, Bryggeriet, Hyllie Folkets Hus, Sofielunds Folkets Hus och Malmö AllemansTV). Uppgiften kvarstår inför kommande år att utåt mera aktivt informera om föreningen och anordna aktiviteter för medlemmarna. 7. Utbildningsledare och rektorer Marie Hagström har varit utbildningsledare för uppdragsverksamheten och rektor för folkhögskolan. Hennes uppgifter är framför allt personalansvar och pedagogisk ledning. I samband med inrättandet av folkhögskolan inrättades en ny tjänst som rektor med särskild inriktning på ekonomi- och utvecklingsfrågor. Håkan Larsson innehar denna tjänst. Samarbetet mellan de båda utbildningsledarna regleras genom av styrelsen fastställd delegationsordning.

17 8. Policyfrågor En lönepolicy har tidigare antagits av styrelsen, en treårig uppgörelse med utgångspunkt att samma lön skall utgå till alla fast anställda pedagoger vid uppdragsutbildningen samt pedagoger/projektledare vid folkhögskolan. Styrelsen har också beslutat att ambitionen skall vara att lönenivån skall motsvara medianlönen för folkhögskollärare. Denna ambition har nåtts under Under året har det lokala arbetstidsavtalet sagts upp, och verksamheten går alltmera till så att beräkningen av arbetstiden sker på helårsbas i stället för som tidigare terminsvis. 9. Uppdragsutbildningar - Komvuxkurser Kurser på grundskolenivå har sedan ett tiotal år bedrivits på uppdrag av Komvux Centrum. Länge var det den mest omfattande verksamheten inom föreningen och den främsta basen för dess ekonomi. Under 2008 har dock denna verksamhet varit mycket begränsad efter att statsbidragen till den kommunala vuxenutbildning kraftigt reducerats av den nya alliansregeringen. Tilldelningen för föreningens komvuxkurser har såväl vårtermin som hösttermin 2008 endast varit 60 elevplatser. För att öka kursernas attraktivitet inför senare upphandlingar har kursupplägget fått mera inslag av arbete i mindre grupper enligt en s k verkstadsmodell. Inriktningen mot arbetsmarknaden med praktikinslag har också blivit starkare. Detta upplägg har vid besök från Komvux Centrum mött stor uppskattning. Medan flera externa utbildningsanordnare har försvunnit har vår verksamhet fått vara kvar. Kurserna har alla bedrivits vid Sofielunds Folkets Hus. I samband med viss omorganisation inom alla utbildningarna har dock beslutats att fr o m vårterminen 2009 ha all komvuxundervisning i Hyllie Folkets Hus. 10. Glokala Folkhögskolan 10.1 Deltagarveckor Folkhögskolan har för 2008 av Folkbildningsrådet tilldelats s k deltagarveckor. Sammanlagt rapporterades deltagarveckor, varav genomfördes under vårterminen och under höstterminen. Ansökan har insänts till Folkbildningsrådet att för 2008 få tilldelning av ytterligare 100 deltagarveckor, så att antalet skulle komma att överensstämma med vad som utdelats till övriga av de minsta folkhögskolorna. Den blev dock inte beviljad. Närmare detaljer om alla kurserna finns på den nyskapade hemsidan glokala.se och de presenteras kortfattat nedan Planerings- och rekryteringsarbete Planerna för folkhögskolekurser och projektverksamhet inom föreningen har sammanfattats i fyra olika huvudområden: 1. Globalt/lokalt 2. Kommunikation/media 3. Kultur 4. Publikt entreprenörskap 17

18 C:a kr har avsatts för utvecklingsarbete och marknadsföring av föreningen, uppdragsutbildningarna och folkhögskolekurserna. Utöver användandet av hemsidan har under hela vårterminen bedrivits ett omfattande rekryteringsarbete för kurser inom folkhögskolan. De planerade kurserna har presenterats på Folkbildningsnätet. Föregående år framställdes en s k Tellusgubbe, en jordglob med armar och ben ca 1.40 meter hög som symbol för det glokala perspektivet. Denna har i olika sammanhang också använts det gångna året. Det grundliga arbete som gjorts under 2007 för att göra folkhögskolan känd i hela landet, bl a genom en omfattande annonsering i rikspressen, har 2008 gett utdelning. Under våren 2008 beslöts att integrera hemsidans arbete med kursen Glokala Medier för att dessa delarna tillsammans skulle bli Glokal-TV med program ett dygn varje vecka i lokala kanalen TV Malmö. Denna satsning innebar att vi i vår marknadsföring gick från att betala för annonser i rikspressen till att med egen kraft kommunicera utåt genom hemsida och Glokal-TV. Annonsering har enbart skett lokalt, främst inom Södra Innerstadens stadsdelstidning, Sofielundsbladet, genom upprepad presentation av verksamheten på Glokal-TVs torsdags-sändningar samt som annonsbilder på slingan i TV Malmö övriga dagar. Första nyttjandet av communities på nätet som Facebook och Youtube har också kommit igång, främst vad det gäller aktiviteter kring CFUK (Centrum för urban konst) och Glokal-TV. Trycksaker har tagits fram, så att alla kurser har presenterats på infoblad och vykort. Liv Zetterling har haft ansvaret för layout av allt tryckt informationsmaterial och huvudansvar för hemsidans utformning. Besök har liksom föregående år gjorts vid Hultsfredsfestivalen för att sprida kännedom om folkhögskolan och marknadsföra kurserna. En presentationsskrift, gemensam för alla Skånes 17 folkhögskolor, hade utarbetats av Ann Hingström i syfte att användas i marknadsföringen inför läsåret 2008/09. Antalet sökande till föreningens olika längre kurser har utom i ett fall varit så stort att den av styrelsen för året uttryckta målsättning, att ha minst två sökande till varje utbildningsplats, har kunnat uppnås vid höstterminens kurser. Den enda kurs som inte varit fulltecknad från början av höstterminen har varit distanskursen om Samhällsentreprenörskap som först sent blev klar att presenteras på hemsidan Långa kurser Under året har inom folkhögskolan anordnats följande långa kurser: Allmän kurs med glokal profil. Kursledare: Gunilla Andersson. Kursen söker visa hur globala förändringar påverkar oss lokalt. Den undersöker också om lokala initiativ kan påverka den globala utvecklingen. Den söker finna strategier och handfasta verktyg för samhällsförändring genom att lära av goda exempel i historien och vår samtid. Gymnasieskolans kärnämnen ingår i kursen: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap och religion. Den kan därför ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Ämnena integreras huvudsakligen i olika teman. Under året har sådana teman varit:

19 Europa i ett glokalt perspektiv Demokrati i ett glokalt perspektiv Ekonomi i ett glokalt perspektiv Ekologi i ett glokalt perspektiv. Kurslängd: 1-2 år på heltid beroende på förkunskaper. Antagningsvillkor: Genomgången grundskola och dessutom ett års arbetslivserfarenhet eller något års gymnasiestudier. Kurslokal: Sofielunds Folkets Hus 2. Allmän kurs med glokal profil för kvinnor på grundskolenivå Kursledare: Madeleine Lundin. Kursen har vänt sig till kvinnor som saknar grundskolekompetens och vill läsa in denna och samtidigt bli mer medvetna om den egna och omvärldens möjligheter och villkor. Kärnämnena svenska som andra språk, samhällskunskap, matematik och engelska har ingått. Det har getts individualiserad undervisning i matematik och engelska. Undervisningen har delvis skett ämnesintegrerat i olika teman som tagit sin utgångspunkt i elevernas vardag. Friskvård har löpt som en röd tråd genom kursen. Simning och gymnastik har ingått. Det har gjorts utflykter och studiebesök hos arbetsgivare, myndigheter och organisationer. Under maj månad har det varit internat två dagar på Österlen. Inom kursen har man arbetat aktivt för att öka datoranvändandet i vardagen. Kurslängd: Ett år på heltid Antagningsvillkor: Avslutad SFI eller motsvarande. Kurslokal: Hyllie Folkets Hus. 3. Folkrörelser och förändring - en glokal kurs med praktik i Latinamerika Kursledare: Birgitta Göranson-Iliste. Internationell praktikantkurs med fokus på demokrati- och rättvisefrågor har arrangerats i samarbete med solidaritetsföreningen UBV/Latinamerika på olika folkhögskolor framför allt i Mellansverige sedan början av 2000-talet. Efter initiativ från den lokala Latinamerikagruppen Malmö/Lund startade höstterminen 2007 den första kursen av detta slag på Glokala Folkhögskolan, med 12 deltagare. Av dessa rekryterades drygt hälften regionalt i Skåne. De genomförde sin praktik hos lokala bonde- och kvinnoorganisationer i Chile respektive Nicaragua. En avsikt med praktikantkursen är just att utbyta erfarenheter och knyta kontakter mellan likasinnade föreningar i Latinamerika och i vårt eget närområde så kan lokalt bli globalt. Läsåret går ytterligare 12 deltagare på Glokala Folkhögsksolans praktikantkurs, den här gången med fokus på Nicaragua och Honduras. Liksom tidigare arbetar vi i nära samarbete med Latinamerikagrupperna i Sverige, som ansvarar för den tid kursdeltagarna befinner sig utomlands. Stor del av kostnaderna och infrastrukturen under praktiktiden finansieras via Forum Syd och Sida. Läsåret inleds med en förberedelsetid på två månader. Deltagarna fördjupar sig bl a i frågor som rör demokratibygge, jämlikhet, föreningsarbete, de sociala rörelserna i Latinamerika, Sveriges folkrörelsehistoria mm. Fem månader tillbringas hos lokala organisationer i Nicaragua eller Honduras. Man bor tillsammans med familjer som är medlemmar i organisationerna och får följa deras vardagsarbete. Avsikten är att lära sig under vilka villkor social mobilisering sker. En uppföljning i Malmö på drygt 2 månader innehåller ett folkbildningsprojekt och bearbetning av idéer kring fortsatt förändringsarbete med inriktning på solidaritet och rättvisa även i Sverige. 19

20 Det första läsårets deltagare genomförde som projekt en festivalhelg: LA Marknad, i Kristianstadsrondellen i centrala Malmö. Detta skedde i slutet av maj Ca personer besökte marknaden och dryga dussintalet föreningar deltog. Kurslängd: Ett år på heltid Antagningvillkor: Föreningserfarenhet, grundläggande spanska. Antagning genom intervjuer med bedömning av personligt intresse, erfarenheter och lämplighet. Kurslokal i Malmö: Sofielunds Folkets Hus. 4. Spinneriet - urban konst & hiphopkultur Kursledare: Pärra Andreasson. Kursen arbetar med urbankonstens alla uttryck, rap, breakdans, graffiti, DJ-ing, musikvideoproduktion, foto, streetart, serieteckning, design m m. Det ingår också Culture management med fokus på marknadsföring, organisation och ekonomi inom kulturvärlden. Där ingår både att göra studiebesök och att organisera utställningar och andra kulturaktiviteter. Media är ett annat viktigt kursinslag. Här behandlas populärkultur, språk och media. En stor del av detta studium består i att skapa egna medieprodukter, videos m m. Kursen har en internationell dimension som handlar om samarbete och utbyte av erfarenheter lokalt och globalt. Kursen bygger till stor del på gästlärarsystem i två-veckorsblock. Gästlärarna är internationellt framstående artister inom de olika konstgrenar som ingår i kursen. Kurslängd: Ett år på heltid. Antagningsvillkor: Ansökningsprov, intervjuer med bedömning av personligt intresse och lämplighet. Kurslokal: Spinneriet, Ystadvägen 22 E Glokala Medier - morgondagens röster Kursledare: Mathias Persson. Kursen har till syfte att ge eleverna grundläggande färdigheter i att styra och genomföra egna audiovisuella produktioner från idé till handling och färdigt resultat. De får redigera och arbeta med digitala medier och de får producera direktsänd TV i den lokala sändaren TV-Malmö med flera kameror i studiomiljö. De får också analysera världens mediesituation och hur nyhetsmedier fungerar på den globala nyhetsmarknaden. De får lära sig att starta och driva en egen medieorganisation. De får lära sig att administrera och lägga upp en webbsida med nyhetsfunktioner, forum och webb-tv. Studierna innehåller inslag av mediejuridik, företagsorganisation och företagsekonomi. Mycket av kursarbetet är upplagt som projekt där de studerande själva kan prioritera vilket medieområde som de helst vill fördjupa sig i. Kursdeltagarna erbjuds möjligheter att komplettera kunskaperna i grundläggande ämnen som svenska, matematik, samhällskunskap, naturvetenskap och engelska. Kurslängd: Ett år på heltid. Antagningsvillkor: Intervjuer med bedömning av personligt intresse och lämplighet. Erfarenhet av medieproduktion är meriterande men inte nödvändigt. Kurslokal: Sofielunds Folkets Hus Eleverna vid samtliga kurser har haft tillgång till bärbara datorer som de också kan använda i hemmet.

21 10.4 Distanskurser Följande distanskurser inom folkhögskolan har anordnats under året: 1. Linux för nybörjare. Kursledare: Jörgen Qvartsenklint. Denna distanskurs har ägt rum vårterminen 2008 med 3 träffar på kvällstid à 4 timmar. Kursen har omfattat sammanlagt 42 timmar, motsvarande eget arbete 3 timmar per vecka under 10 veckor. Kursen har lärt deltagarna att installera den populära Linuxvarianten Ubuntu på den egna datorn och gett grundläggande instruktion i hur systemet är uppbyggt, hur man surfar på nätet, skickar e-post, skapar dokument och hanterar filer m m. Förutsättning för deltagande har varit tillgång till egen dator med bredbandsuppkoppling. Kursmaterialet till hela kursen har gjorts tillgängligt för intresserade som Pdf-fil för nedladdning på hemsidan. Ny kurs har planerats men har ännu inte kommit till stånd. 2. Att arbeta med projekt Kursledare: Fredrik Björk Kursen har varit en distanskurs som det gått att flexibelt studera på halvtid eller heltid under läsåret 2007/2008. Den har varit möjlig att kombinera med heltids förvärvsarbete. Gemensamma träffar i Sofielunds Folkets Hus varannan vecka har förekommit. Deltagarna har haft egna projekt som de fått stöd och hjälp med under kursen. Kursen har inför läsåret 2008/2009 ersatts av distanskursen Samhällsentreprenör (se nedan) 3. Samhällsentreprenör Kursledare: Fredrik Björk Kursen är en distanskurs som påbörjats höstterminen 2008 med en omfattning som motsvarar 40 veckors studier på halvtid indelat i fyra moduler om vardera 10 veckor. Som en integrerad del av kursen ingår en kurs i projektledning som ges av Malmö Högskola (OL108A) och som utgör 7,5 högskolepoäng. Det finns inga krav på förkunskaper och erfarenheter för att gå kursen, men en viktig utgångspunkt är att ta vara på det som deltagarna bär med sig av erfarenheter och tankar. Det är en fördel om deltagarna är delaktiga i något projekt men det är inget krav. Kursen generella upplägg: är internet/internat. Det mesta arbetet utförs via internet, men kursen innehåller tre internat i Malmö. Kursens övergripande mål är att deltagarna efter kursen skall ha utvecklat handlingskompetens inom samhällsentreprenörskap som innebär att man kan ta initiativ till och skapa projekt som skapar mervärde för många människor, skriva projektplaner och ansökningar men också driva utvecklingsprocesser av olika slag. Ett viktigt fokus ligger på att utveckla förmåga att kommunicera i tal och skrift. (se ) 4. European Social Forum i Malmö och World Social Forum i Brasilien - en kurs med fokus på global organisering och nätverksarbete Kursansvariga: Daniel Sestrajcic och Anna Angantyr Kursen, som anordnades i samarbete med UBV/Latinamerika, drevs som en praktikantkurs, periodvis på deltid och distans. Syftet har varit att lära mera om globala rättvisefrågor, särskilt handels- och jordbruksfrågor samt att genom praktiskt handlande fördjupa kunskaperna om villkoren för folklig mobilisering så som den tar sig uttryck i internationella sociala forum. Kursdeltagarna har fått sin praktik genom aktivt deltagande i planering och genomförande av olika ansvarsområden 21

22 vid European Social Forum i Malmö september 2008 respektive vid World Social Forum i Belém, Brasilien, januari I Brasilien stod MST (de jordlösas rörelse) som värdar för samarbetet. Forumkursen inleddes med möjlighet till utbildning i portugisiska på SCSC, Sida Civil Society Center i Härnösand, under två veckor i januari. En förkurs på två veckor med grundläggande information om WSF och globala rättvisefrågor genomfördes därefter hos UBV/Latinamerika i Stockholm. Under mars-augusti drevs kursen på deltid och distans med en elevgrupp i Malmö och en i Stockholm. Grupperna ansvarade självständigt för tematisk fördjupning inom Rent mjöl!, en riksomfattande kampanj för rättvisa handelsvillkor. Från september 2008 t o m februari 2009 studerade praktikanterna på heltid, först i Malmö och från oktober i Brasilien. Efter återkomst görs såväl informationsarbete i samarbete med UBV/ Latinamerika som bearbetning av kursens erfarenheter. Det har varit 6 deltagare i kursen. Handledare har ställts till förfogande av UBV/ Latinamerika Kortkurser Följande kortkurser inom folkhögskolans ram har anordnats under år 2008: 1. En forskningscirkel rörande Urban kultur under ledning av Anders Järnegren från Lunds universitet. Till sammanträdena har bjudits in olika resurspersoner. 2. Utveckling av barnkultur i S Innerstaden med levande verkstad vid Barnen Scen. 3. CFUK Centrum För Urban Konst i Malmö, under ledning av Liv Zetterling. Den har bl a anordnat s k Full Moon Arty s med utställningar av grafitti i området Leonard i närheten av Möllevångstorget och på några andra håll i Malmö.(Se närmare punkt 14.5) 4. Studiecirkel i Seved kring produktion av lokala TV-program, under ledning av Håkan Larsson. Bo Werner från styrelsen har deltagit i samverkan med Seveds-TV. 5. Utveckling av Glokal-TV. (Se närmare punkt ) 6. Förberedelser och deltagande i Europeiskt Socialt Forum i Malmö september. (Se närmare punkt 15.3) 7. Utveckling genom bl a bildterapi. Ledare: Eva-Maria Mörner 8. Dansföreställning SMUTS, av koreograf Annou Nilsson, som genomförts vårterminen Studiecirkel kring kreativitet inom kulturområdet. Ledare: Sven Nilsson 10. Redaktion K på Kroksbäck med handledning av ungdomar i TV-teknik av Bo Werner Miniprojektstöd Som ett redskap för att stimulera deltagarnas initiativ och projektidéer har föreningen sedan flera år tillbaka delat ut det som vi valt att kalla miniprojektstöd kronor har delats ut som stipendium till enskildas idéer. Under året har en nyhet tillförts i form av att man kan söka miniprojektstöd för projekt som har mer än en initiativtagare och genomförare. Syftet med detta är att stimulera samarbete och stipendiesumman för dessa har varit kronor. Ungefär kronor har under året delats ut i miniprojektstöd. Under hösten skedde utdelningen vid terminsavslutningen. Sökande har främst kommit från vårens Projektledarkurs och Spinneriet.

23 10.7 Forskarpanel och seminarier För att stärka folkhögskoleutbildningens kontakt med relevant forskning har föreningen sedan tillkomsten av folkhögskolan en s k forskarpanel som på olika sätt följer verksamheten och även medverkar i en serie s k Glokala seminarier. Under året har denna verksamhet varit mera begränsad. Planer finns att på ett friare sätt ta vara på olika forskares intresse för vår verksamhet. Ett Glokalt seminarium, det sjunde i ordningen, hölls den 16 maj med titeln En svensk teori om kärlek oberoende och gemenskap i Sverige med förläsare Lars Trädgårdh. Moderator vid diskussionen var Monika Olin Wikman. Flera andra seminarier har anordnats som riktat sig till all personal och studerande, och några har även varit öppna för allmänheten. Den 15 oktober besöktes folkhögskolan av Anders Carlberg från Fryshuset i Stockholm, som talade om sitt arbete för att främja förståelsen mellan människor som kom från olika kulturer och religioner med särskild inriktning på förhållandet mellan muslimer och kristna i Sverige. Den 22 oktober var Pierre Schori på besök och talade om sina erfarenheter som FN-ambassadör, bl a med anknytning till sin nya bok Draksådd. Den 18 november ledde f d chefen för Malmö Stadsbibliotek Sven Nilsson ett allmänt seminarium i Konsthallen med titeln Var finns Kreativiteten? där han presenterade och öppnade för diskussion om sin undersökning av kulturlivet i Skåne. Seminariet var ett samarrangemang mellan Glokala Folkhögskolan, Konsthallen och Folkuniversitetet. Som en uppföljning av detta program har i kortkursform bildats en studiecirkel under Sven Nilssons ledning som fortsätter under Kvalitetsarbete och forskning Enligt riksdagsbeslut 2006, grundat på en utredning om folkbildningen i en ny tid, Lära, växa, förändra, skedde vissa ändringar när det gäller statens krav på redovisning av verksamheten inom folkhögskolor och studieförbund. Statens syfte med att ge medel till folkbildningen har preciserats i fyra punkter: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Det har också fastställts sju verksamhetsområden som bör beaktas i allt folkbildningsarbete. Dessa sju områden är: gemensam värdegrund, mångkulturalitet, tillgänglighet för alla åldrar, livslångt lärande, kultur, tillgänglighet för funktionshindrade samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Utöver årlig verksamhetsberättelse, liksom tidigare, skall det varje år till Folkbildningsrådet insändas en kvalitetsredovisning om hur man nått de uppsatta målen. Resultaten av sådan kvalitetsredovisning skall i framtiden få betydelse för tilldelning av resurser från Folkbildningsrådet. Den första kvalitetsredovisningen från vår folkhögskola insändes hösten Insändandet av nästa redovisning har blivit uppskjuten, så att den inte skall vara insänd förrän juni Omfattande förberedelser för denna redovisning har dock 23

24 gjorts under För att delta i arbetet med utvärderingar och kvalitetsredovisning har under året Kristina Persson varit anställd på deltid. Hon har genomfört intervjuer med alla studerande och även med all undervisande personal och rapporterat detta både i form av en fullständig redovisning av alla intervjuerna och en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Den 21 april var en personaldag som helt ägnades åt kvalitetsarbetet. Utöver kursutvärderingar av traditionellt slag i alla kurser har under året också förekommit utvecklingssamtal med all personal tillsammans med de båda rektorerna. Avsikten är att fortsätta förberedelserna av kvalitetsredovisningen under vårterminen En arbetsgrupp bestående av de båda rektorerna och representanter för styrelsen leder detta arbete. Det planeras också gemensamma möten mellan styrelse och personal. Vår folkhögskola har även deltagit i ett treårigt forskningsprojekt Folkhögskolans praxis i förändring, lett av professor Bernt Gustavsson vid Örebro universitet. Han besökte folkhögskolan i juni, då har redogjorde för några huvudresultat av projektet som då just avslutats. 11. Personalfortbildning Flera olika slags insatser har gjorts för personalfortbildning inom både Komvux och folkhögskolan, delvis tillsammans med styrelsemedlemmar. Viss personalutbildning har därutöver anordnats inom ramen för Komvux Malmö. Resurser har avdelats för att personal och styrelse efter eget val skall kunna delta i möten och kurser av olika slag som kan vara utvecklande. Under hela året har fredagseftermiddagarna under terminstid avsatts för olika former av personalfortbildning i strävan att vi skall bli en lärande organisation, vilket kräver tid att träffas, samtala och reflektera. Under hösten har det förekommit datorutbildning och instruktion om användning och utveckling av hemsidan. Gunilla Andersson och Birgitta Göranson-Iliste har deltagit i en av Färnebo Folkhögskola anordnad distansutbildning Folkbildning, sociala forum och global rättvisa med anknytning till förberedelser för och medverkan i Europeiskt Socialt Forum. För dokumenterade inköp av för verksamheten relevant facklitteratur har avsatts 500 kr per person Samarbete och kommunikation mellan styrelse och anställda Styrelsens medlemmar har varit välkomna till olika fortbildningsaktiveter för lärarpersonalen och en del arrangemang inom kurserna av allmänt intresse. Några inom styrelsen har också medverkat i undervisningen, bl a för att ge en bild av föreningslivets betydelse för demokratin. Varje termin har sedan flera år funnits gemensamma möten mellan styrelse och personal, vanligen kombinerade med något kulturinslag. Ett sådant tillfälle var konserten i Garaget den 3 oktober med sångerskan Isabel Parra och gitarristen Robert Trenca. 13. Författarkvällar Tre författarkvällar har anordnats under ledning av Kjell Hansson i Sofielunds Folkets Hus varje termin med ekonomiskt bidrag från Malmö Kulturstöd. Under vårterminen var de tre författarna: Björn Kumm, Ninni Holmqvist och Torbjörn

25 Flygt. Under hösten var det: Jan Sigurd, Karin Brunk Holmqvist och Fredrik Ekelund. Under året har den ändringen genomförts att författarna först under dagtid har sina föreläsning för folkhögskolans elever och samtalar med dem. Kvällsföreläsningarna har varit öppna för allmänheten. Varje besök har också resulterat i att alla författare intervjuats av Kjell Hansson som egna programinslag på Glokal-TV vilka sänts under hösten. Ett samarbete med ABF under hösten, ledde till att de som deltog i alla tre föreläsningarna fick köpa nyutgivna böcker från författarna till ett sammanlagt pris av 300 kr. Arbetet med författarkvällar fortsätter under kommande år. Ett långsiktigt syfte är att bygga upp ytterligare en litterär scen i Malmö på Sofielunds Folkets Hus. 14. Utvecklingsarbete och projekt Utvecklingsarbetet har under året varit omfattande. En del har bedrivits med Folkbildningsföreningens, för utvecklingsarbete, särskilt avsatta medel. En del har bedrivits i projektform med medel från externa finansiärer. Nedan redogörs först för det utvecklingsarbete som bedrivits i friare former och senare beskrivs projekten mera utförligt. Utvecklingsarbetet har haft följande huvudinriktningar: 1. Samverkan med organisationer i närområdet. Här finns samverkan med Sofielunds och Hyllie (Holma) Folkets Hus, där vi har våra kurser, men också mycket annat samarbete som presenteras nedan. 2. Kommunikation. Här har hemsidesarbetet varit grundläggande. Därtill har tillkommit särskilda TV-satsningar. 3. Datorutveckling och Öppen källkod. Här finns både kurser och utvecklingsarbete. 4. Social ekonomi, publikt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap. Här finns en omfattande verksamhet med såväl kurser, nätverkssamverkan som särskilda projekt. 5. Andra innovativa verksamheter inom ideella sektorn. 6. Urban kultur. Här finns också en hel rad olika verksamheter med olika former av finansiering som närmare beskrivs nedan Samverkan med närområdet Samarbete med Sofielunds Folkets Hus Större delen av föreningens olika utbildningar har liksom tidigare ägt rum i Sofielunds Folkets Hus. Ett gott samarbete har förekommit vid lokalutnyttjande och även när det gäller administration och ekonomihantering. Mycket utvecklingsarbete, bl a mediasatsningen med inspelning av videoprogram, har skett i samverkan. Matserveringen har utvecklats under året i god dialog, så att det nu finns både lagad mat, sallad och vegetariskt alternativ dagligen. Rektor Marie Hagström har varit ordförande och Bo Werner styrelsemedlem i SFH. Folkbildningsföreningens styrelse, och personal har alltid vart inbjudna att delta i SFH:s fester och större arrangemang Samarbete inom Utbildningstorget i Sofielund Med initialt lokalt projektstöd från ESF-rådet har sedan 2002 förekommit samarbete om hur man kan utveckla bildning, tillväxt och trivsel i kvarteret Trevnaden och Facklan i Sofielund, inom ramen för vad som kallas Utbildningstorget. Samverkande parter har utöver Folkbildningsföreningen varit Kastanjeskolan, Sofie-