Skriv en historisk Stockholmsnovell

Transkript

1 Lärarhandledning Skriv en historisk Stockholmsnovell LÄRARHANDLEDNING Ämnen: Årskurs: Svenska Åk 9 Svenska/historia Gymnasiet Elevernas bild av historia är starkt präglad av filmer, fantasylitteratur och dataspel, det vill säga av fiktion. Men hur går det egentligen till när man skapar berättelser i en historisk miljö? Att skriva en historisk novell är en rolig uppgift som fungerar mycket väl i såväl högstadium som gymnasium. Genom sökningar i Stockholmskällan () kan eleverna söka sig fram till spännande material om en specifik plats och tid i Stockholm. Allt material på Stockholmskällan är helt kostnadsfritt att använda i skolan, såväl bilder som texter. Givetvis krävs en källhänvisning. Uppgiften syftar till att: öva elevernas förmåga att söka, sålla och sammanställa fakta låta eleverna bekanta sig med autentiska historiska källor träna elevernas förmåga att sätta sig in i ett historiskt sammanhang träna elevernas skriftliga uttrycksförmåga träna elevernas källkritiska förmåga i synnerhet genom att skapa en förståelse för hur författare blandar fakta och fiktion Den historiska novellen fungerar bäst i ett ämnesövergripande arbete i svenska och historia, men kan även genomföras i ämnena var för sig. Smidigast är det förstås om eleverna får förlägga sin berättelse till den epok man just studerar, eller studerar, i historia eller i litteraturhistoria. Det ska sägas att Stockholmskällan har mest material om tiden Elevmaterialet Hur arbetsgången kan gå till framgår av elevmaterialet nedan. Insprängt i instruktionerna finns en rad mindre förberedande uppgifter. Där finns även ämnesförslag med söktips och betygskriterier i ämnet svenska för ÅK 9. Källor Kom ihåg att eleverna inte uteslutande behöver använda sig av Stockholmskällan i sin research. I många fall kan det vara bra att eleven börjar researchen med att läsa ett avsnitt om den valda perioden i skolans historieläromedel och därefter hämta inspiration och bildmateriel från Stockholmskällan. Behöver man svar på specifika frågor som man inte finner i Stockholmskällan kan man även vända sig till samverkande museum, bibliotek och arkiv. Länkar till institutionerna finns här.

2 Dispositionsmodellen en metod för att träna elevernas skriftliga förmåga Det är svårt att skapa en berättelse. Eleverna jobbar ofta kronologiskt och behöver få insikt i att man faktiskt kan lägga upp berättelser på andra sätt. Ofta behöver de litet hjälp på vägen. En möjlig väg att gå är att ge dem en tydlig dispositionsmodell. I elevmaterialet finns ett exempel på en dispositionsmodell och en rekommendation är att eleverna ska följa den, eller någon annan modell du som lärare väljer att använda. Tanken är att eleverna ska få upp ögonen för hur kan man göra en text mer intressant och läsvärd genom att inte styras av kronologin. Styr upp arbetsprocessen! Det är en fördel att ha fasta punkter under arbetets gång. Här är några förslag på sådana: 1. Eleven får innan novellskrivningen redovisa vilken tid, plats och ämne denne valt att skriva om. 2. Eleven får redovisa vilka källor denne tänker använda sig av vid novellskrivandet. 3. Eleven lämnar in sin disposition. 4. Eleven visar sin omslagsbild och redovisar muntligt inför klassen huvudintrigen i sin berättelse. 5. Inlämning av uppsats/alternativt att eleverna skriver på plats (vilket ger ett tryggare betygsunderlag). Redovisning och uppföljning Processkrivning är alltid lärorikt och efter att uppsatserna är skrivna kan man låta eleverna göra en reviderad slutversion efter lärarens feedback. En annan uppföljningsuppgift, kanske särskilt lämpad för historia, är att låta eleverna gå igenom en kamrats uppsats och lyfta ut vad som bygger på historiskt källmaterial och vad som är fiktion. Man kan även tänka sig att eleven byter novell med en kompis och för att ge mer övergripande förbättringstips om hur novellen kan bli mer spännande och intressant. PÅ NÄSTA SIDA BÖRJAR ELEVMATERIALET

3 Elevhandledning Skriv en historisk Stockholmsnovell Du ska nu skriva en historisk novell i Stockholmsmiljö, det vill säga en kortare berättelse som utspelar sig i Stockholm någon gång förr i tiden. Novellen ska ha en huvudperson och innehålla ett problem. Din berättelse ska också vara uppbyggd efter en speciell dispositionsmodell (se nedan). Dyk ner i och fiska upp spännande material! Vad är en historisk novell? En historisk novell är en kort berättelse som utspelar sig förr i tiden. Något som är viktigt för författare som skriver historiska berättelser är att det ska kännas som att man verkligen befinner sig i den tid det handlar om att det känns trovärdigt. I historiska noveller så blandar man historiska fakta med påhittade händelser. De påhittade händelserna ska då helst vara sådant som man tror skulle kunna hänt under den tid och på den plats då historien utspelar sig. Det man hittar på får inte vara sådant som bevisligen inte har hänt. Uppgift: Du har säkert sett en massa filmer som försöker skildra viktiga historiska händelser eller personer (s.k. historiska dramer). Nämn några historiska filmer du sett. Vad tyckte du? Var de trovärdiga?

4 Vad är ett problem? Ett sätt att göra en berättelse spännande och intressant är att bygga historien kring något problem. Ett problem kan vara många saker att det ligger ett hot hängande över huvudpersonen (kommer t.ex. ringen ta makten över Frodo i Sagan om Ringen?), att huvudpersonen har ett svåruppnått mål (kan Ronja Rövardotter förena sin kärlek till Birk och samtidigt behålla sin fars kärlek?), eller att det finns en olöst konflikt mellan två personer. Vitsen är att läsaren ska undra hur det ska sluta, eller varför huvudpersonen mår som han mår. Fler exempel på problem kan vara den elaka styvmodern som försöker förstöra för Askungen, den mobbing Juha i en Komikers uppväxt får utstå eller Batmans hemliga identitet som hela tiden riskerar att röjas. Givetvis kan en historia innehålla flera olika problem. Uppgift: Välj två böcker du läst eller två filmer du sett. Fundera och beskriv sedan huvudproblemet i respektive bok för en klasskamrat. Stockholmsnovell från 1800-talet. Foto: Axel Malmström, 1908 Låt dig gärna inspireras av någon av de gamla novellerna eller bilderna i Stockholmskällan!

5 Dags att börja arbetet med din historiska stockholmsnovell! 1. Huvudperson, tid och plats? Ska du skriva om en föräldralös barnhemspojke på 1700-talet, en flicka under första världskrigets hungersnöd eller kanske en hemmafru på 50-talet? Du ska också bestämma om din huvudperson ska vara fiktiv (påhittad) eller om du ska våga ta dig an en person som levt på riktigt. Då gäller det att läsa på rejält om den personen! Låt dig inspireras av konst, foton och texter i Stockholmskällan,! Sök till exempel på brev, så hittar du en del intressanta människoöden. Skriv in ett sökord i den enkla sökningen kanske ett ämne i Stockholm som du tycker är spännande, eller en plats du är intresserad av och se vad du får fram. Finns det något du kan använda dig av i din novell? Finns det någon bild du kan ha på omslaget till din novell? (Har du svårt att komma igång, finns det en förslagslista på ämnen längre ned.). Välj gärna en bild som omslag till din novell! 2. Bestäm problemet! Nu är det dags att börja fundera noggrannare på vilket eller vilka problem som ska skapa spänning i din berättelse. Försök beskriva huvudproblemet i tre meningar! 3. Sök information! När du valt ämne är det dags att börja göra litet förberedande research. Vilka saker måste du söka information och lära dig mer om för att du ska kunna skriva din novell på ett trovärdigt sätt? I novellen ska du väva in minst tre historiska fakta (gärna fler). En hel del kan du få direkt från Stockholmskällan men använd även litteraturtipsen i träfflistan och annan lämplig litteratur. Glöm inte att ange källa i källförteckningen. OBS! Ibland kan det hända att den spännande information man får fram ger ny inspiration vad gäller valet av problem och huvudperson. Det är helt OK att ändra sig när man lärt sig mer! Uppgift: Tomas Blom har skrivit många historiska noveller. Här har vi tagit ett citat ur berättelsen Springpojken och Sagogrottan. Året är 1897 och den unge Ludvig har en dröm. Vad kan man lära sig om 1897 års Stockholm genom att läsa citatet? Utställningen, som Ludvig drömmer om, heter egentligen Allmänna Konst- och Industriutställningen, och den ligger ända ute på Djurgården, långt från Kungsholmen där Ludvig och mamma bor. Man kan åka hästspårvagn, om man vill slösa bort sina pengar på det. Men det vill inte Ludvig och mamma, så de går istället. Nu har de kommit en bra bit på väg och passerar Tegelbacken. Där vimlar det av människor som strömmar ut från den nya Centralstationen. De är finklädda, de flesta, och blir stående på gatan och ser sig omkring en stund innan de vilset söker sig vidare i långa led. (Ur: Tomas Blom, Gudrun Wessnert & Sara Lundeberg, Ingela Shingela. Berättelser om 1900-talet. Tusen år i Sverige Del 4. Raben & Sjögren, 2005.)

6 4. Berättarröst Vem ska berätta om det som händer i din novell? Vilket perspektiv ska du ha? Ska du berätta i tredje person, i jag-form eller ska du ha en allvetande berättare? Fundera på vilken berättarröst som du ska använda i din novell. 5. Miljöskildringen ger stämning och trovärdighet Här är det mycket viktigt att du söker information om tiden och platsen! Hur såg det ut på platsen när din historia utspelade sig? Här kan Stockholmskällans bilder vara till stor hjälp. Försök att hitta en bild som visar platsen och tiden du valt. Vad ser du på bilden? Vad skiljer sig från idag? Låt dig inspireras! 6. Hur kan du illustrera novellen? I Stockholmskällan finns massa bilder, kartor och konst som du kan använda för att sätta färg på berättelsen. 7. Dispositionsmodellen När man skriver en berättelse är det lätt hänt att man bara radar upp händelserna i den följd de händer. Det kan ibland fungera bra men det är viktigt att lära sig andra sätt att lägga upp en berättelse. Ni har säkert sett många filmer där ni kastas rakt in i det mest spännande och dramatiska skedet (In medias res). När man inleder sin berättelse in medias res, blir det spännande och läsaren vill veta mer. Här nedanför finns en modell man kan följa när man skriver en berättelse. Dispositionsmodell 1. Börja berätta in medias res När man inleder en berättelse in medias res så börjar man inte från början utan istället kastar man in läsaren mitt när det är som mest spännande. Sedan berättar man vad som hänt tidigare. Om Snövit börjat in medias res skulle berättelsens första mening kunnat se ut så här: -Jag måste döda dig. Det är order från drottningen. Jägarens min var bister och Snövit tog ett förskrämt steg bort från kniven i hans hand. 2. Gör en återblick Men naturligtvis vill läsaren veta varför den spännande situationen uppstått. Man vill förstå! Därför gör författaren återblickar, d.v.s. man går tillbaka i tiden och beskriver det som varit för att förklara det som händer nu. Redan som ett litet barn hade Snövit fruktat Drottningen som så hastigt gift sig med hennes älskade far när modern dött 3. Upplösningen förklaringen eller den avgörande förändringen: Upplösningen innebär i de flesta fallen att något förändras på ett avgörande sätt för huvudpersonen till det sämre eller till det bättre. I exemplet Snövit så kommer upplösningen när Snövit hostar ut det giftiga äpplet och häxan får sitt straff. Upplösningen kan också vara

7 att läsaren får ny information som förklarar problemet, t.ex. varför huvudpersonen betett sig märkligt. 4. Novellens avslutning Avslutningen handlar om att knyta ihop säcken och runda av berättelsen. Avslutningen ger oss ofta en vink om hur det kommer att fortsätta för huvudpersonen. Hur är livet nu efter den dramatiska upplösningen? Snövit får ju t.ex. prinsen och lever lycklig i alla sina dagar. Ibland kan upplösning och avslutning flyta ihop i synnerhet när författaren bestämmer sig för att göra ett s.k. öppet slut. Ett öppet slut innebär att läsaren inte helt säkert får veta hur det gick för huvudpersonen eller att han/hon inte får någon helt tydlig förklaring av problemet i historien. I Stockholmskällan kan du finna porträttrullor och biografiböcker som berättar om de dömda brottslingarna på Långholmens fängelse. Kanske ska du skriva om någon av fångarna?

8 Ämnesförslag med söktips Här nedan följer en rad ämnesförslag med tips på bra sökord du kan använda i Stockholmskällan. Johan Alfred Andersson Ander den sista mördaren som avrättades i Sverige Söktips: Andersson Ander, Dalman Idolen och luftballongseglaren Victor Rolla Söktips: Victor Rolla Vackra dalkullan Carin Ersdotter Söktips: Carin Ersdotter Socialisten Birger Svahn som greps efter att ha busvisslat åt kungligheter Söktips: Birger Svahn 16-årig skomakargesäll mördar 70-årig lärling med kniv och stekpanna Söktips: Vesterlund Den svikna bedragerskan Johanna Lovisa Åkerberg Söktips: Johanna Lovisa Åkerberg En italiensk invandrare runt sekeskiftet 1900 Söktips: Italienare Ett barnhusbarn på 1700-talet Sökordstips: Barnhus En person som tvingas arbeta på Dihlströmska arbetsinrättningen under 1800-talet Sökordstips: Dihlström En barnamörderska på 1800-talet Sökordstips: Barnamord En fattig arbetare på 1890-talet Söktips: Arbetare 1890-tal Ett hembiträde som vantrivs Söktips: Hembiträde