Samråd. Röster om möjligheter, hinder och utmaningar. »legitimerar vad idéburna. »Hitta innovativa lösningar« Maria Larsson / Regeringen

Transkript

1 »Hitta innovativa lösningar«anders Knape / SKL»legitimerar vad idéburna alltid gjort«maria Larsson / Regeringen»resurser för förverkligande behövs«claes Becklin / Idéburna Samråd en skrift om Överenskommelsen inom det sociala området Röster om möjligheter, hinder och utmaningar utgiven av överenskommelsen 2012

2 innehåll Fyra år har nu gått kontakt & Information 4 6 Parterna blickar framåt Kommer idédebatten påverkas? Hösten 2008 fastställdes Överenskommelsen inom det sociala området av de tre parterna: regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt en stor grupp idéburna organisationer inom det sociala området. I själva Överenskommelsen framgår att den ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Målet är att Överenskommelsen ska vara ett levande dokument som inspirerar, både till att ta tillvara den idéburna sektorns kompetens och till att utveckla förutsättningarna för de idéburna organisationerna. Arbetet har organiserats genom att parterna samverkar i den så kallade Gemensamma arbetsgruppen som träffas ungefär en gång i månaden. På mötena rapporterar parterna om arbetet med sina respektive åtgärdsplaner, och diskuterar gemensamma åtaganden. Ett gemensamt åtagande är att göra överenskommelsen känd. Ett annat är att stödja lokala initiativ till Överenskommelser. Gemensamma arbetsgruppen följer också upp Överenskommelsens genomförande och ansvarar för att utveckla innehållet. Parterna har sedan starten varit överens om att kontinuerligt följa upp och utvärdera åtaganden, åtgärder och resurser till den idéburna sektorn, och att vart femte år följa upp principerna. Med detta material vill därför den Gemensamma arbetsgruppen ge några exempel på vad Överenskommelsen har inneburit för de olika parterna. Vi vill visa på möjligheter och hinder för att genomföra Överenskommelser på lokal och regional nivå samt ge exempel på utmaningar som parterna står inför. Förhoppningen är att materialet ska ge en bild av vad Överenskommelsen fört med sig, och också inspirera alla engagerade inom stat, kommuner, landsting, regioner och idéburna organisationer att bidra med tankar och idéer till de kommande årens arbete. Gemensamma arbetsgruppen Publicerad av Överenskommelsen, 2012 hemsida overenskommelsen.se adress Överenskommelsen Hornsgatan Stockholm Telefon E-post info@overenskommelsen.se Texter Sofia Modigh Art direction & Grafisk form Pasadena Studio pasadenastudio.se Illustrationer Annelie Carlström / Woo Agentur anneliecarlstrom.se Tryck Sandvikens Tryckeri, 2012 ISBN På overenskommelsen.se kan du se allt material som finns att beställa, kontaktuppgifter till oss som arbetar med överenskommelsen och material från konferenser, semiarier och andra aktiviteter vi anordnar Tillsammans mot hemlöshet i Västerås Dialog och samverkan är igång Från ord till handling Treåriga bidrag istället för ettåriga Förbättrade relationer ger jämbördiga parter Vad säger politikerna? För lite samarbete med de idéburna Med sikte på framtiden 3

3 de tre parterna de tre parterna Anders Knape, Maria Larsson och Claes Becklin samtalar Parterna blickar framåt Tillsammans fick regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och de idéburna organisationerna Överenskommelsen på plats Nu blickar de tillbaka och framåt. De konstaterar att fyra års erfarenhet av samverkan och samtal ger mersmak. Alla tre parter ser fram emot det fortsatta arbetet. Regeringens företrädare, barn- och äldreminister Maria Larsson, inleder: Jag är mycket nöjd med att vi fick Överenskommelsen på plats. Det är viktigt att vi har principer för hur samverkan mellan staten, SKL och de idéburna ska ske. Principerna säkerställer att vi som stat respekterar de idéburna organisationernas särskilda roll som både opinionsbildare och utförare av socialt arbete. Som jag ser det är utmaningen att hela tiden gå från ord till handling. Nu, med lite perspektiv, konstaterar jag att det tas nya initiativ till samverkan hela tiden och därmed händer det också mycket, säger Claes Becklin som är ordförande i samordningsgruppen för de idéburna organisationerna. Sveriges kommuner och landstings ordförande, Anders Knape, menar att: Överenskommelsen bidrar till att synliggöra idéburna organisationer. Allt fler kommuner, landsting och regioner uppmärksammar civilsamhällets organisationer. De ser dem som strategiskt viktiga aktörer som de på olika sätt vill stödja, samarbeta med och sluta överenskommelser, avtal och partnerskap med. Maria Larsson fyller i: Överenskommelsen är också viktig för att den legitimerar det sociala arbete som idéburna organisationer alltid gjort, som ett komplement till de offentliga välfärdssystemen, men som tidigare inte värdesatts.»det handlar om att bejaka och ge utrymme åt nya idéer som kan bidra till innovativa lösningar i välfärden!«anders knape Ordförande, SKL För oss idéburna är det viktigt att hålla kvar de principiella och praktiska frågorna»överenskommelsen är också viktig för att den legitimerar det sociala arbete som idéburna organisationer alltid gjort.«maria larsson Barn- och äldreminister högt på den politiska agendan. Vi ser Överenskommelsen som ett politiskt arbete och vill därför inte att frågorna bara trycks ner på tjänstemän och förvaltningar, fortsätter Claes Becklin. Samverkan och konkret samarbete hittar ständigt nya former. Det handlar om att bejaka och ge utrymme åt nya idéer som kan bidra till innovativa lösningar i välfärden! Det handlar om socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar för välfärden, där utvecklingskraften ligger just i att vi samverkar över sektorsgränserna, säger Anders Knape. Min förhoppning är att den nationella Överenskommelsen fungerar som en inspiration lokalt och regionalt. Det är minst lika viktigt att hitta former för samverkan med de idéburna organisationerna i kommuner»för oss idéburna är det viktigt att hålla kvar de principiella och praktiska frågorna högt på den politiska agendan.«claes becklin Ordförande, samordningsgruppen och landsting, menar Maria Larsson som har siktet inställt på fortsatt arbete med Överenskommelsen. En slutsats som vi idéburna dragit är att det krävs politiskt avdelade resurser till genomförande av t ex projekt som syftar till att omsätta Överenskommelsen i praktiken. Skulle vi, med de erfarenheter vi har nu, göra om processen med Överenskommelsen skulle vi stenhårt kräva resurser för förverkligandet av projekten, avslutar Claes Becklin med en ögonblinkning till sina samarbetspartners. 4 5

4 marta reuter marta reuter Kommer idédebatten påverkas? Överenskommelsen i Sverige kan ses som en del av en internationell trend. England var banbrytande som redan 1998 slöt ett avtal mellan staten och det civila samhällets organisationer. Därefter har bland annat Frankrike, Kanada, Australien, Danmark och de baltiska länderna följt i Englands spår. Den här typen av överenskommelser kalllas på forskarspråk government-voluntary sector compacts och de fokuserar vanligen på principer för samverkan, tänkta roller, skyldigheter och hur överläggningar och samråd ska ske, berättar Marta Reuter, statsvetare vid Stockholms universitet med doktorsexamen från Humboldtuniversitetet i Berlin. Marta Reuter har bidragit med en artikel om Överenskommelsen i boken Civilsamhället i samhällskontraktet. Det finns likheter men också olikheter i överenskommelserna eftersom de anpassas efter det samhälle de ska gälla i, men det går att hitta spår från den ursprungliga engelska överenskommelsen även i den svenska Överenskommelsen, vilket t ex Håkan Johansson, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, skrivit om, fortsätter Marta Reuter. Att Överenskommelsen handlar just om det sociala och välfärdspolitiska området är speciellt, menar Marta. Till skillnad från de idéburna organisationerna i andra länder med överenskommelser har inte de idéburna organisationerna i Sverige traditionellt haft en»det går att hitta spår från den ursprungliga engelska överenskommelsen även i den svenska Överenskommelsen.«Marta reuter Statsvetare, Stockholms universitet dominerande roll inom det välfärdspolitiska området, förklarar Marta. I sin artikel beskriver Marta Reuter att man kan läsa Överenskommelsen på flera sätt. Man kan läsa den som att det som i praktiken förenar de tre parterna är deras intresse av att legitimera de ideella organisationernas närvaro på välfärdsarenan, och deras funktion som utförare. En betydande del av texten i Överenskommelsen handlar om just de idéburna organisationerna. Det är de som ska ha större utrymme, uppmärksamhet och erkännande i samhället. Det framgår ganska klart av Överenskommelsens text att regeringen är den part som är mest mån om att lyfta fram de idéburna aktörernas roll som utförare av välfärdstjänster. Den idéburna partens inställning däremot skulle på basis av texten kunna karaktäriseras som kluven och ambivalent, säger Marta. Marta Reuter konstaterar att texten i Överenskommelsen inte är så konkret att den förändrar något direkt. Att den inte styr genom att föreskriva några specifika handlingar. I sin artikel skriver hon att Överenskommelsen istället styr indirekt, genom att förändra vår bild av vad civilsamhället är eller kan vara. Genom sin politiska tyngd ger dokumentet legitimitet åt en särskild sorts ideell verksamhet det frivilliga sociala arbetet. Överenskommelsen bekräftar den gamla modellen demokrati och samhällsförändring genom politiskt arbete samtidigt som den river upp statens monopol på välfärdsproduktion. Just nu samexisterar två olika modeller sida vid sida i Överenskommelsen. En traditionell skandinavisk modell, och en mer liberal modell inspirerad av den anglosaxiska traditionen. Är budskapet mellan raderna att dessa två modeller, som av många ses som varandras motsatser, kan och bör samexistera utan större konflikter? frågar Marta med en glimt i ögat. Jag menar att demokratipratet i Överenskommelsen kan ses som ett slags smörjmedel för att man ska lyckas lyfta fram den mer svårsmälta frågan om välfärdsproduktion i ljuset. På så vis flyttar man gränserna för vad man kan och inte kan säga i den offentliga debatten om det civila samhället och dess organisationer. Enligt Marta Reuters analys i artikeln pågår en transformation av synen på civilsamhället och dess organisationer. Transformationen innebär en långsam förskjutning i liberal anglosaxisk riktning. I den ingår att välfärdstjänster inte bara utförs av offentlig sektor, och att de idéburna organisationernas opinionsbildande röst kanske inte längre kommer att vara deras främsta funktion. Även om vi idag har två modeller sida vid sida kan man fråga sig hur en text som Överenskommelsen kommer ha påverkat idédebatten om fem, tio eller tjugo år. Dagens formuleringar kan ses som ett uttryck för en politisk vilja till förändring av relationen mellan staten och det civila samhället generellt, och mellan parterna inom det välfärdspolitiska området specifikt, avslutar Marta.»Demokratipratet kan ses som ett smörjmedel för att man ska lyckas lyfta fram den mer svårsmälta frågan om välfärdsproduktion i ljuset.«marta reuter Statsvetare, Stockholms universitet 6 7

5 david sundén anna-karin berglund Tillsammans mot hemlöshet i Västerås David Sundén, direktor, på stadsmissionen i Västerås är mycket nöjd över det partnerskap om dagverksamheten för vuxna som stadsmissionen kommit överens med kommunen om. Långsiktighet, flexibilitet utifrån målgruppens behov, och jämlikhet parterna emellan är några av skälen som låg till grund för partnerskapet. David Sundén har länge varit engagerad i idéburna organisationer. Först som förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga, och senare bland annat som ordförande för Ideell Arena. Han är numer bosatt i Västerås, och har varit en av de drivande personerna i arbetet med att bygga upp en helt ny stadsmission. Västerås stadsmission finns till för människor i Västerås stad som behöver hjälp och stöd att hitta sin egen motivation och kraft, för att kunna påverka och förändra sin livssituation. Det kan handla om hemlöshet, missbruksproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, ungdomar i utsatthet och riskmiljöer med mera, berättar David. Verksamheterna för människor i hemlöshet drivs av Västerås stadsmission i ett partnerskap med Västerås stad. Till denna verksamhet kan människor komma oavsett livssituation. Besökarna kan t ex samtala med personal, köpa lunch, få sina kläder tvättade, sköta sin hygien och vila. I samarbete med Västerås stad och landstinget finns i dagverksamheten bland annat också en sjukvårdsmottagning för hemlösa där besökarna får hjälp med basal sjukvård av sjuksköterska och läkare, förklarar David Sundén. För vår del var partnerskapet en nödvändighet. Vi hade som idéburen organisation ingen möjlighet att själva helt finansiera verksamheten, och även hemlösa i Västerås ska ha rätt till stöd och omsorg. Vår verksamhet har dessutom en kvalitativ fördel, vi vinner våra besökares förtroende just för att vi inte är en myndighet, berättar David. Ytterligare en fördel är att vi bedriver annan verksamhet som utgör en möjlighet till arbete och stöd även för deltagarna i dagverksamheten. I dagsläget har vi bl a två second hand-butiker, ett ungdomsteam och vi erbjuder samtal genom Talk2me. Egentligen borde man inte behöva kämpa så hårt som vi fick göra för att nå fram till ett partnerskap med kommunen. Men det kommunala regelverket är väldigt komplext, och kräver juridisk kompetens på högsta nivå. Varken tjänstemän eller politiker vill ju göra fel, det förstår jag, men under tiden kan människor fara illa, säger David engagerat.»vår verksamhet har en kvalitativ fördel, vi vinner våra besökares förtroende just för att vi inte är en myndighet.«david sundén Stadsmissionen, Västerås Dialog och samverkan är igång Överenskommelsen har funnits sedan hösten Flera kommuner och en region har i samverkan med lokala idéburna organisationer genomfört dialogprocesser och tagit fram överenskommelser. Ytterligare landsting och regioner är på gång. Anna-Karin Berglund, som arbetar som projektledare på avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting, är med i Gemensamma arbetsgruppen nationellt. Vi i Gemensamma arbetsgruppen har ansvar för uppföljningsarbetet, både löpande månad för månad och långsiktigt. Överenskommelsen på nationell nivå har visat sig vara en inspirationskälla. Vi ser att fler kommuner, landsting och regioner kommer igång med omfattande dialogprocesser tillsammans med idéburna organisationer, nätverk, sociala entreprenörer och sociala företag, berättar Anna-Karin Berglund. Dialogprocesserna leder ofta fram till en överenskommelse. Det är inte alltid själva dokumentet som är viktigast utan det är vägen dit. Samtalen och möjligheten att bygga goda relationer värderas högt. Det framgår av den utvärdering av lokala överenskommelser som tagits fram, fortsätter Anna- Karin. Det jag har lärt mig är att det tar tid att bygga samverkan och relationer. Därför krävs tålamod hos alla deltagare. Jag kan också konstatera att i dialogen är det viktigt att alla parter är öppna med hur man tänker och känner, och att man är beredd att ta in nya perspektiv och lösningar. Gemensamma arbetsgruppen är ense om att målet inte är att alla ska ha en lokal eller regional överenskommelse. Målet är att man ska utveckla goda relationer, och på så sätt skapa riktigt bra samverkan mellan det offentliga och de idéburna, säger Anna-Karin. Om man vill bygga förtroende är det viktigt att vara respektfull inför varandras olika uppdrag. Det är bra att lyssna uppmärksamt och försöka förstå den andres synsätt. Ju bättre vi lär känna varandra desto fler tillfällen uppstår där vi ser möjligheter och lösningar, avslutar Anna-Karin Berglund.»I dialogen är det viktigt att alla parter är öppna, och att man är beredd att ta in nya perspektiv och lösningar.«anna-karin berglund Projektledare, SKL 8 9

6 de tre parterna de tre parterna Från ord till handling ett framgångsrikt gemensamt resultat I arbetet med Överenskommelsen har respektive part deltagit och bidragit utifrån de egna förutsättningarna. De tre parterna i den nationella Överenskommelsen tog för ett år sedan på sig delvis nya åtaganden. Nu har de redovisat vad de gjort för att uppfylla sina åtaganden. SKL Nätverk höjer kunskapsnivån Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tog på sig att bidra till att göra Överenskommelsen mer känd inom kommuner, landsting och regioner. SKL åtog sig också att synliggöra betydelsen av stöd till samverkan och dialog som rör socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling på lokal och regional nivå. Vidare åtog de sig att bidra till att lokala, regionala och internationella erfarenheter av dialog och överenskommelser skulle spridas till kommuner, landsting och regioner. Åtagandena inom ramen för Överenskommelsen genomförs bland annat via satsningen Samspel med civilsamhället, och inom SKL:s sakfrågeområden. En viktig del av arbetet har varit att förmedla information. På alla arrangemang som berör dialog och samverkan med civilsamhället har SKL presenterat Överenskommelsen. Sprida och synliggöra SKL har under året genomfört seminarier för att ytterligare synliggöra betydelsen av samverkan och erfarenhetsutbyte. I januari genomfördes t ex ett seminarium för frivilligsamordnare, och i november ett seminarium med rubriken Fler idéburna leverantörer av vård och omsorgstjänster. Ytterligare insatser som bidragit till att skapa kännedom om Överenskommelsen är seminariet Civilsamhället och den nya samhällsstyrningen som genomfördes i Västra Götaland den 29 mars, och en nationell lärkonferens som genomfördes som ett samarbete mellan alla parter i december i Göteborg. SKL:s avdelning för vård och omsorg har bidragit till att uppfylla åtagandena genom att initiera ett samarbete inom områdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utgångspunkten är att idéburna organisationer har kunskap och erfarenheter som måste tas tillvara för att utveckla kvaliteten och effektiviteten i den verksamhet som bedrivs av kommuner, landsting och regioner. Nätverk som metod Inom SKL finns nätverk som syftar till att stödja kommuner, landsting och regioner som vill utveckla sitt samarbete med civilsamhällets organisationer. Inom nätverken sker ett kontinuerligt lärande genom föreläsningar, studiebesök och gemensamt utvecklingsarbete av metoder. Stöd till andra aktörer SKL har aktivt medverkat och stöttat andra aktörers nationella satsningar som berör dialog och samverkan med civilsamhället och dess organisationer. Stöd för fler och växande sociala företag, och SCB:s arbete med statistik för det civila samhällets organisationer, är exempel på satsningar som SKL har stöttat. REGERINGEN»SKL har under året genomfört seminarier för att synliggöra betydelsen av samverkan och erfarenhetsutbyte.«principerna har väglett regeringen Regeringen har, för att förverkliga sina åtaganden, satt in Överenskommelsen i sitt bredare arbete med politiken för det civila samhället. Självständighet och dialog Regeringen åtog sig för fyra år sedan att stärka erkännandet av de idéburna organisationernas roll som röstbärare och opinionsbildare samt att stärka respekten för organisationernas egenvärde. För att uppfylla åtagandet har regeringen bl a beslutat om en ny förordning om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Regeringen har också genomfört en enkätstudie som visar att 82 procent av de statliga bidragen ses som organisations- och verksamhetsstöd, och inte som projektstöd, vilket är en utveckling i önskad riktning. Dessutom har en skattereduktion för penninggåvor till vissa idéburna organisationer införts. Gemensamma forum En metod som regeringen använt för att öka dialogen, öppenheten och insynen är att bilda gemensamma forum. Det så kallade partsgemensamma forumet är ett exempel på en grupp vars uppgift är att diskutera generella förutsättningar för de idéburna organisationerna. Liknande gemensamma forum har bildats, t ex ANDT-rådet, Välfärdsutvecklingsrådet och Dialogforum för föräldrastöd. Regeringen konstaterar att idéburna organisationer bjudits in att svara på remisser, att 80 fasta gemensamma forum har etablerats, och att dessa haft cirka 300 möten. Öppna jämförelser När det gäller principen om kvalitet har regeringen dels satsat på forskning, dels fortsatt utvecklingsarbetet med Statistiska centralbyrån för att få fram ändamålsenlig statistik. Den åtgärd som främst belyser kvalitetsfrågan är de öppna jämförelser som utvecklats inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Nya myndighetsuppdrag Regeringen har också åtagit sig att verka för att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i organisationer, och att utföra frivilligt arbete. Regeringen ska dessutom verka för att fri konkurrens råder så att de idéburna organisationerna kan konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Därför har myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser fått i uppdrag att»regeringen har beslutat om en ny förordning om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området.«rapportera och bedöma utvecklingen av mångfald och entreprenörskap inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och övrig socialtjänst. Konkurrensverket har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem. Även Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Socialstyrelsen har fått olika uppdrag av regeringen för att åtagandena ska uppfyllas. Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera och utvärdera effekterna av införandet av lagen om valfrihetssystem, förkortad LOV. I uppdraget ingår att identifiera och analysera de problem som idéburna organisationer har för att kunna konkurrera på marknaden. DE IDÉBURNA De idéburna arbetar ihop Grunden för att de idéburna organisationerna, åren efter millennieskiftet, tog initiativet till de processer som ledde fram till den sociala nationella överenskommelsen var uppfattningen att de tillsammans utgjorde en viktig kraft i samhället, som trots det var osynlig i det politiska samtalet. De idéburna organisationerna är egentligen inte en part utan en stor grupp organisationer med olikheter i både uppdrag och arbetsformer. Ett 60-tal organisationer har skrivit under den nationella Överenskommelsen och 45 av organisationerna har utsett en gemensam samordningsgrupp för att kunna arbeta med de idéburnas åtaganden på ett bra sätt. Tillsammans har organisationerna i samordningsgruppen pekat på tre områden att starta sitt utvecklingsarbete kring: kvalitetsfrågor (hur mäta och utveckla så att den ideella särarten bibehålls), offentlignära frivilligarbete (hur se till att det frivilliga arbetet som utförs nära skola, vård och omsorg inte ersätter offentligt ansvar), och ett näringspolitiskt program (hur omfattas idéburet företagande av näringspolitiken). Dessvärre har ingen offentlig finansiering av dessa gemensamma projekt ännu kunnat säkras. Arbetet med detta går vidare! tals möten Utöver dessa tre projekt är de idéburna organisationernas huvudsakliga åtagande i Överenskommelsen att sprida kunskap om civilsamhällets betydelse och Överenskommelsen. Detta har de idéburna samtalat och informerat om på tusentals möten, konferenser, i seminarier och under evenemang på lokal, regional, nationell och internationell nivå.»de idéburnas huvudsakliga åtagande är att sprida kunskap om civilsamhällets betydelse och Överenskommelsen.«Ett omfattande idéburet arbete De idéburna har dessutom drivit, stöttat och utbildat kring regionala och lokala processer. De har bildat opinion i olika gemensamma frågor och ökat de idéburnas sociala företagande via projekt. Dessutom har de deltagit i en mängd referensgrupper. Utöver detta har de idéburna fört dialogsamtal om Överenskommelsen inom politiken på alla nivåer, bland annat i möte med näringsminister Annie Lööf, för att integrera sitt perspektiv i många sakfrågeområden. Vidare har kompetensutvecklingsprojekt och metoder för att visa ekonomisk, social och miljömässig samhällsnytta, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling bedrivits. omfördela resurserna Organisationerna har under året verkat för att omfördela resurserna inom kansliet i en riktning där mer av det praktiska arbetet kring Överenskommelsen kan genomföras av organisationerna och där kansliet får en mer stödjande roll. Detta ligger till grund för de idéburnas arbete med den verksamhetsplan som de tre parterna nu arbetar med inför Detta hänger också samman med ett ökande intresse för Överenskommelsen som verktyg för förändring och samhällsutveckling som vi kan se i kommuner, regioner, landsting och organisationer runt om i landet. Det är bara via dessa aktörer som Överenskommelsen och denna form av samhällsutveckling kan nå ut brett

7 ludvig sandberg ludvig sandberg»jag tror att många underskattar betydelsen av processerna kring Överenskommelser nationellt, regionalt och lokalt, «ludvig sandberg Forum idéburna organisationer med social inriktning Treåriga bidrag istället för ettåriga Ludvig Sandberg arbetar på Forum. Han är en av de personer som varit med i hela processen med den nationella Överenskommelsen. Han är också en av dem som engagerat sig för att få till stånd lokala överenskommelser. I Uppsala är han processledare för framtagandet av en överenskommelse, och han har nära följt arbetet i flera kommuner och regioner. Jag tror att många underskattar betydelsen av processerna kring överenskommelser nationellt, regionalt och lokalt, inleder Ludvig Sandberg. En lokal överenskommelse kan t ex leda till ett partnerskap mellan kommunen och föreningslivet där båda parter vinner på kontinuitet, tillit och långsiktighet. En förening som vill starta ett boende, en daglig verksamhet med personal, eller en föreningsgård får bättre förutsättningar om de inte hänvisas till ettåriga projektbidrag. Kommunen får med ett längre perspektiv stabilitet i sitt utbud av verksamheter för medborgarna, berättar Ludvig. De senaste tio åren har stiftelser inte delat ut medel till idéburna organisationer i lika stor omfattning som tidigare. Skälet är att en myndighet tolkat ett begrepp i skattelagstiftningen på ett annat sätt än staten gjort tidigare. För att inte riskera att bli inkomstbeskattade har stiftelserna hållit igen utdelningarna. Frågan har engagerat många, och tagits upp under arbetet med överenskommelsen. Nu, till slut, verkar vi gå i mål med frågan, och många föreningar kan förhoppningsvis återigen få stöd av stiftelser för att genomföra sin verksamhet. Utan den nationella Överenskommelsen i ryggen hade dialogen med staten om detta varit mycket svårare, kanske till och med omöjlig, fortsätter Ludvig. Den nationella Överenskommelsen bygger på sex principer Självständighet och oberoende, Dialog, Öppenhet och insyn, Kvalitet, Långsiktighet och Mångfald som ska genomsyra samverkan mellan den offentliga sektorn och den idéburna sektorn. Redan själva processen med att ta fram en lokal överenskommelse brukar visa behovet av principerna. Det är trots allt två skilda världar, den idéburna och den offentliga. Parterna går in i en process utifrån sin vardag och tvingas ibland stanna upp för att förstå att den andra parten inte tänker på samma sätt. Den nationella Överenskommelsen omfattar både frågor om demokrati och socialt arbete. En del menar att dokumentet därmed spretar åt två olika håll. Jag menar att det inte spretar åt olika håll utan att demokrati och socialt arbete förutsätter varandra, svarar Ludvig. En kritik som förts fram mot överenskommelsen är att föreningslivet ska vara en frizon som inte ska regleras. Att varje form av överenskommelse innebär att friheten beskärs.»partnerskap innebär att kommunen eller regionen bygger en långsiktig relation med en förening istället för att köpa tjänster.«ludvid sandberg Forum idéburna organisationer med social inriktning Jag har hört den invändningen, men jag brukar fråga: Vilken situation ger bäst förutsättningar för ett fritt föreningsliv? Är det en situation med gemensamma principer, arenor och samtal med det offentliga, eller en situation utan dessa? Jag hävdar med, säger Ludvig. Jag har också hört att arbete med överenskommelser gör att de olika parterna kommer för nära varandra. Jag menar att den risken torde vara större utan ett strategiskt partnerskap där självständighet och oberoende är en av grundpelarna, fortsätter Ludvig. Vad har då blivit skillnaden i de kommuner som arbetat fram överenskommelser? Exempelvis har de båda storstäderna Stockholm och Göteborg tagit fram lokala överenskommelser liksom även Örebro och Botkyrka. En konkret skillnad är de partnerskap som nu arbetas fram på flera håll, t ex i Västerås och på Gotland. Partnerskap innebär att kommunen eller regionen bygger en långsiktig relation med en förening istället för att köpa tjänster. En fördel är att föreningen får möjlighet att utveckla sin verksamhet långsiktigt. En annan fördel är att kommunen eller regionen får möjlighet att erbjuda sina medborgare metoder eller andra arbetssätt än t ex kommunens egna genom partnerskapen som inte hade kommit till stånd utan överenskommelserna. Det bästa för samhället är om de idéburna organisationernas engagemang och idéer kan stärkas samtidigt som de offentliga aktörerna är starka i sina roller. Då kan vi tillsammans möta de sociala och ekologiska utmaningar som framtiden, enligt prognoserna, kommer ställa oss inför, avslutar Ludvig Sandberg

8 marie nordfeldt marie nordfeldt Förbättrade relationer ger jämbördiga parter Marie Nordfeldt, docent vid Ersta Sköndal Högskola, har tillsammans med Karin Gavelin, doktorand, genomfört en studie med syftet att diskutera Överenskommelsens genomslag från starten 2008 till våren Överenskommelsen upplevs som en framgång Forskarna bakom studien har bland annat genomfört intervjuer med representanter för parterna, dels efter ett år, dels efter tre år. Genom de senare intervjuerna kan nu mönster och förändringar redovisas. I stort sett bekräftar intervjuerna år tre den positiva inställning till Överenskommelsen som framkom i intervjuerna efter första året. Många av intervjupersonerna från de idéburna organisationerna är överens om att dokumentet är lyckat, och det faktum att det kom till är en framgång i sig, berättar Marie Nordfeldt. Representanter för Regeringskansliet beskriver Överenskommelsen som ett aktivt verktyg under utveckling och spridning. Någon intervjuperson menar att Överenskommelsen ger organisationerna en större stolthet och medvetenhet i sitt förhållningssätt till den offentliga sektorn. Företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting lyfter framför allt fram Överenskommelsens användbarhet som en enkel metod lokalt och regionalt för att arbeta med medborgardialog. Parternas åtgärdsplaner En del i genomförandet av Överenskommelsen har varit att respektive part har haft sin egen åtgärdsplan. Sammantaget har parterna enligt studien genomfört det mesta i sina åtgärdsplaner trots att förutsättningarna för parterna är väldigt olika. De idéburna organisationerna har t ex utvecklat ett samlat program med näringspolitiska insatser för att stimulera tillväxt och utveckling av idéburet företagande inom det sociala området. Regeringen har bland annat infört en ny förordning om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. SKL i sin tur har vid samtliga SKL:s aktiviteter som berör dialog och samverkan med civilsamhället presenterat Överenskommelsen, fortsätter Nordfeldt.»De idéburna har uvecklat insatser för att stimulera utveckling av idéburet företagande.«marie nordfeldt Docent vid Ersta Sköndal Högskola Ett missnöje från representanter för de idéburna organisationerna återkommer i intervjuerna. De önskar att resurser för implementering av Överenskommelsen hade följt av initiativet att skapa den. Större genomslag önskas I studien har också en enkätundersökning ingått. En övervikt av dem som svarat efter tre år är inte nöjda med det genomslag som Överenskommelsen fått. Efter första året var de flesta nöjda. Samtidigt påpekas av flera att Överenskommelsen fortfarande är i sin linda. De hinder som anges som skäl till att Överenskommelsen inte fått större genomslag är okunskap, ointresse och tidsbrist. Förändrade relationer Enkätundersökningen i studien visar att en majoritet av dem som svarat anser att Överenskommelsen lett till att relationerna mellan regeringen och de idéburna organisationerna har förändrats. Olika företrädare för de idéburna tycker att det finns en ökad insikt om att samhället är beroende av ideellt arbete samt att idéburna organisationers betydelse för samhället fått ett erkännande. I vår studie säger flera intervjupersoner att relationerna mellan de idéburna organisationerna och regeringen har förändrats. Det är självklart svårt att härleda förändringen till Överenskommelsen eftersom den kan bero på en allmän utveckling, men det är även svårt att utesluta att Överenskommelsen kan ha haft betydelse, berättar Marie vidare. Företrädare för Regeringskansliet menar att den tydligaste konkreta effekten av Överenskommelsen är att Regeringskansliet inrättat en interdepartemental arbetsgrupp för uppföljning av politiken för det civila samhället. Både Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet anger att man utökat dialogen med det civila samhället, att fler samråd sker nu än tidigare. En annan positiv aspekt av Överenskommelsen är att relationerna upplevs ha förändrats i riktning mot att parterna blir mer jämbördiga. Hinder på vägen En brist som tas upp av flera företrädare för idéburna organisationer, och som också togs upp i den första studien är att Näringsdepartementet inte varit delaktigt i arbetet med Överenskommelsen. I enkäten ställdes en fråga om Överenskommelsen gynnar vissa organisationer. När det gäller svaren på vilka som gynnas så lyfts återkommande stora organisationer fram samt organisationer som säljer tjänster. Organisationer med mer fokus på röstbärande verksamhet har svårare att få ut något, och har heller inte engagerat sig så mycket. Resursskäl anses vara anledningen till att små organisationer har svårt att delta. De resultat som framkommer i intervjuerna är motsägelsefulla när det gäller demokrati kontra ökad mångfald i välfärden. I intervjuerna framförs viss kritik mot det som upplevs som en påtvingad uppdelning mellan röst och service, där många organisationer upplever sig vara både och, berättar Marie Nordfeldt vidare. Av studien framkommer också att Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet skiljer sig åt i fokus. För Utbildningsdepartementets del handlar det främst om ökat samråd i olika sakfrågor medan det för Socialdepartementets del även finns ett tydligt intresse kopplat till en ökad mångfald av aktörer inom den sociala välfärden. Dialogen i centrum Både bland de öppna svaren i enkäten och intervjuerna är det framför allt dialogprincipen som lyfts fram som mycket viktig av både företrädare för» I vår studie säger flera intervjupersoner att relationerna mellan de idéburna och regeringen har förändrats.«marie nordfeldt Docent vid Ersta Sköndal Högskola de idéburna organisationerna och företrädare för myndigheter, Regeringskansliet och SKL. Fortsatt dialog och öppenhet ses som mycket väsentligt, avslutar Marie. De idéburna är ivriga och angelägna Studien visar också att det finns olika förväntningar på hur snabbt genomförandet av Överenskommelsen bör gå. En tydlig skillnad framträder mellan parterna representanter för de idéburna organisationerna är i högre grad kritiska och tycker att det tagit för lång tid, medan representanter för Regeringskansliet och Sveriges Kommuner och Landsting menar att dessa förändringsprocesser tar lång tid och måste få ta det. De anser därmed att Överenskommelsen har fått så stort genomslag som man kan förvänta sig utifrån de förutsättningar som finns

9 enkät rapport Vad säger politikerna?»från konkurrensmodellen kommer också kundbegreppet, att medborgaren ses som en kund hos t ex kommunen.«för lite samarbete med de idéburna Sedan 2008 har parterna spridit information om Överenskommelsen till kommuner, landsting och regioner. Flera politiker har drivit på lokalt och regionalt för att skapa motsvarade dialogprocesser och dokument. Några av dem delar här med sig av sina tankar om arbetet. Jan-Olov Häggström Kommunpolitiker i Örnsköldsvik Vi har en dialog med brukarorganisationerna. Dessutom har vi ett handikappråd och ett kommunalt pensionärsråd. De är formellt organiserade strukturer, berättar Jan-Olov Häggström, Socialdemokrat och ordförande i Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks kommun. Förutom de formella strukturerna försöker vi ha en fortlöpande dialog med t ex RSMH, FMN, Kvinnojouren, IOGT-NTO inom det sociala området, fortsätter Jan Olov. Vi har gett Kultur- och Fritidsnämnden i uppdrag att arbeta vidare med frågan om dialog och en eventuell överenskommelse. Det tror jag blir bra, avslutar Jan Olov Häggström. Ebba Busch Kommunpolitiker i Uppsala Vi tycker de idéburna organisationerna är oerhört viktiga. De kan bidra med något som myndigheter inte kan. De kan nå en viss målgrupp, de kan ha ett annorlunda arbetssätt eller erbjuda en kulturell gemenskap. Genom att fånga ett särskilt intresse eller utveckla idéer skapar de engagemang eller erbjuder en meningsfull tillvaro för många, säger Ebba Busch, Kristdemokraternas kommunalråd i Uppsala. I Uppsala finns ungefär föreningar. I vårt arbete med en lokal överenskommelse är det en utmaning att få med så många av föreningarna som möjligt. Det är också en utmaning att göra överenskommelsen så konkret som möjligt, fortsätter Ebba. Vårt primära intresse är inte att få en mångfald aktörer inom det sociala området. Om det blir en effekt av arbetet med överenskommelsen på längre sikt kan det vara en positiv möjlighet för kommunen. Att få en överenskommelse på plats är grunden. Att följa den är nästa steg. Vi har tänkt ut att om kommunen bryter mot överenskommelsen har en förening rätt till ett dialogmöte på högsta nivå i kommunen, avslutar Ebba Busch.»Som landstingspolitiker ser jag vad föreningslivet tillför för t ex de med kroniska sjukdomar.«helene öberg Landstingspolitiker, Stockholm Helene Öberg Landstingspolitiker i Stockholm Miljöpartiet har tagit initiativ till en överenskommelse i Stockholms landsting genom att lägga en skrivelse, och genom att uppvakta finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl i frågan. Vi är positiva och hoppas att den kan bli av, berättar Helene Öberg, Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson för Miljöpartiet i Stockholms landsting. Som landstingspolitiker ser jag vad föreningslivet tillför t ex människor som lever med kroniska sjukdomar. Utbildningar, erfarenhetsutbyte och roliga upplevelser tillsammans med andra med samma sjukdom ger ofta positiv energi i vardagen på ett sätt som sjukvården aldrig kan ge, säger Helene. Vi står inför stora behov inom sjukvården. Allt fler flyttar till Stockholmsregionen, och behovet av vård ökar. Jag tror att landstinget alltmer bara kommer att stå för de nödvändiga sjukvårdsinsatserna. Därmed ser jag en risk att tid för samtal och reflektion inte hinns med. Samtidigt får det inte betyda att sådant som är sjukvårdens ansvar överförs till andra aktörer. Kanske kan vi genom en överenskommelse hitta nya lösningar på landstingets behov, funderar Helene Öberg. lars bryntesson Kommunpolitiker, Sigtuna Lars Bryntesson Kommunpolitiker i Sigtuna Jag tycker en viktig poäng i arbetet med överenskommelser och dialogprocesser är att bryta upp den förhärskande konkurrensmodellen på det sociala området. Jag menar att samverkan är raka motsatsen till konkurrens, inleder Lars Bryntesson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Sigtuna. Från konkurrensmodellen kommer också kundbegreppet, att medborgaren ses som en kund hos t ex kommunen. Jag vill hellre se medborgare som ansvarstagande medskapare i samhället, fortsätter Bryntesson. När det gäller arbetet som påbörjats med överenskommelser ser jag dem som ett uttryck för att alla områden inte passar i näringslivets modell med konkurrens, tillväxt och avkastning. Och att en ny modell behövs, helt enkelt för att det inte blir positiva resultat när vi försöker klämma in föreningslivet och sociala företag i den nu rådande modellen. Ur mitt perspektiv är intresset för den sociala ekonomin, civilsamhället, de idéburna organisationerna, eller vad man nu vill kalla dem, växande. I Värmdö där jag arbetade länge fattade vi under hösten ett beslut om att dra igång en process, och i Sigtuna där jag arbetar nu, upplever jag också att intresset är stort, berättar Lars. Min förhoppning för framtiden är att vi nationellt ska kunna få fram skarpa legala instrument för den idéburna sektorn. Så att vi kan säkerställa att idéburna verksamheter inom t ex det sociala området inte hindras av konkurrensbaserade regler om upphandling eller liknande, avslutar Lars Bryntesson. Fackförbundet Visions rapport visar att 120 av 130 socialchefer menar att socialtjänsten kommer att vara beroende av den idéburna sektorn för att uppfylla sina åtaganden. Undersökningen genomfördes under perioden 31 augusti till 17 september, En elektronisk enkät skickades till socialchefer eller motsvarande i alla kommuner. När undersökningen avslutades hade 130 svar inkommit en svarsfrekvens på cirka 45 procent. Om man tittar på hur stor andel av befolkningen som de svarande representerar så finner man att majoriteten av den svenska befolkningen utgör underlag för undersökningen. 120 av de 130 socialcheferna som besvarade enkäten anser att socialtjänsten kommer vara beroende av den idéburna sektorn. Det är en markant ökning mot tidigare undersökningar. År 2011 svarade 79 procent av de svarande att socialtjänsten kommer vara beroende av den idéburna sektorn, och på en snarlik fråga år 2010 svarade 62 procent av de svarande att organisationerna inom det civila samhället blir en allt viktigare part, berättar Annika Strandhäll, Förbundsordförande för fackförbundet Vision. Av rapporten framgår också att bara 15 av de 130 socialchefer som besvarat enkäten har etablerat ett tillfredsställande samarbete med idéburna organisationer. Ett sådant arbete skulle kunna öka många medborgares livskvalitet och minska belastningen på förvaltningen

10 kontakt Med sikte på framtiden Den gemensamma arbetsgruppen Mer kunskap och information De senaste årens arbete med Överenskommelsen har varit intressanta och lärorika. Alla parter staten, SKL och de idéburna organisationerna har lärt sig nya saker. Överenskommelsen har varit ett pionjärarbete. Det har varit spännande att pröva sig fram på okänd mark, men det har också varit krävande. Därför har det varit viktigt att arbetet har fått ta tid så att alla parter hunnit vrida och vända på frågeställningar ur sitt perspektiv. Om ytterligare en period hoppas vi att fler överenskommelser finns på plats i kommuner och landsting. Uppföljningen, om ett par år, av de nya överenskommelserna i Stockholm och Göteborg kommer sannolikt att bli lärorika och inspirerande även för andra. Siktet är nu inställt på framtiden. Parterna ska ånyo formulera sina åtaganden och genomföra sina åtgärdsplaner. De principer som den nationella Överenskommelsen bygger på ska diskuteras och följas upp under Detta arbete kommer att ledas av Gemensamma arbetsgruppen. Från Gemensamma arbetsgruppens sida hoppas vi på en bred uppslutning från alla parter i det fortsatta arbetet både i uppföljningen av det som har varit och i arbetet med att formulera utvecklingsmöjligheter för de kommande årens arbete. Vi har ett nationellt arbete att göra tillsammans, och vi har också ett ansvar för att fortsätta sprida erfarenheter och metoder lokalt och regionalt. Tarja Birkoff (ordförande) Socialdepartementet Martin Jeppsson Socialdepartementet Stefan Holmgren Utbildningsdepartementet Annica Dahl Utbildningsdepartementet Kerstin Eriksson Famna Ludvig Sandberg Forum idéburna organisationer med social inriktning Claes Becklin Folkbildningsförbundet Lotta Johansson Hela Sverige ska leva För den som vill arbeta mer med överenskommelser finns många möjligheter. Det finns material och kompetens för den som är intresserad av lokalt eller regionalt arbete, och det finns även möjlighet att vara med i den fortsatta processen nationellt. Om t ex en kommun söker en processledare för arbetet med en lokal överenskommelse eller om en idéburen organisation vill underteckna den nationella Överenskommelsen finns hjälp att få på hemsidan eller via Överenskommelsens kansli. Överenskommelsens hemsida, overenskommelsen.se är navet för den information som alla parter står bakom. Hemsidan uppdateras löpande av kansliet som också skickar ut material som beställs. Ingrid Burman Handikappförbunden Vidar Aronsson LSU Sveriges ungdomsorganisationer Örjan Brinkman Sveriges konsumenter Elina Berg Sveriges Kommuner och Landsting Tarja Birkoff Ordförande, Gemensamma arbetsgruppen Anna-Karin Berglund Sveriges Kommuner och Landsting 18

11 Hornsgatan Stockholm