Kylskåp och kylboxar för fritidsbåtar Utgåva Reviderad

Transkript

1 Kylskåp och kylboxar för fritidsbåtar Utgåva Reviderad Inledning Vadå kyla! Här har folk färdats på sjön i tusentals år och överlevt alldeles utmärkt (nåja) utan några konstigheter. Å andra sidan har strävan alltid varit att ta med tillämpliga delar av livet i land också till sjöss. Så även med kyla som vi med möda och besvär - isen på sommaren - så småningom lärt oss att åstadkomma på ett enkelt sätt. På land ja, men på sjön är det fortfarande förenat med vissa problem att få med sig kyla. Vill vi få modern mathållning ombord krävs kylskåp av ena eller andra slaget. För att hålla ett utrymme vid lägre temperatur än omgivningen krävs energi. Den kan erhållas från elektricitet, fotogen, gasol eller liknande. Även gas i komprimerad form kan användas genom att man utnyttjar dess förångningsvärme. Till sjöss kommer inte energin enkelt och billigt från "två hål i väggen" utan måste framställas ombord från motorns generator eller bäras ombord i form av fotogen eller trycktuber med gasol eller ammoniak. Energin får begränsad tillgänglighet. Det är alltså väsentligt att kunna framställa kyla med så lite energi som möjligt och att bevara den väl med god isolation. Vi är en arbetsgrupp inom Stockholmskretsens Tekniska kommitté som nedan försökt beskriva de olika metoderna för att åstadkomma kyla och inventera utbudet av kylskåp och - boxar på marknaden ur praktisk och ekonomisk synpunkt. Denna rapport har publicerats i På Kryss nr 2/2000 med i stort sett samma innehåll. Författare i bokstavsordning: Ernst Blixt, Per-Erik Forssberg/ordförande, Bo Sandgren, Harald Wenander, Sture Åström. 2. Livsmedels hållbarhet Kyl- och frysförvaring av livsmedel är en av de viktigaste funktionerna i dagens samhälle. Så även för en lyckad tur på sjön. Livsmedel behåller kvalitet och näringsvärde längre ju lägre temperatur de förvaras vid (med få undantag). De förstörs främst av mikroorganismer som orsakar mögel, jäsning, försurning och förruttnelse. Dessa förökar sig långsammare eller inte alls vid låg temperatur. Mikroorganismer finns överallt i luften omkring oss och därmed även i all mat som inte är sterilt förpackad eller konserverad. Så fort en sådan förpackning öppnas, blir innehållet påverkat av luftens mikroorganismer. Givetvis mera om man stoppar "smutsiga fingrar" i syltburken än om man tar ut det goda med en rendiskad sked. Mjölk och grädde i brickpack har värmebehandlats så att de allra flesta bakterierna är dödade, men det finns alltid några kvar. Även om man inte öppnar förpackningen, blir mjölken därför sur om man spar den för länge. Den viktigaste effekten av kylförvaring är att bakterierna helt stannar i växten under en viss temperatur. När sjukdomar sprids med maten, har bakterierna nästan alltid fått tillfälle att växa till. Får man i sig bara ett fåtal sjukdomsalstrande bakterier kan kroppen oftast kämpa ner dem så snabbt att man inte hinner bli sjuk. Det är när maten varit "okyld" för länge som man kan bli sjuk av den. Det kan således vara farligt att ha ett kylskåp som inte orkar hålla tillräckligt låg temperatur även de varmaste dagarna. Nedan ges några exempel på temperaturkrav: Temp. +18 till +13 Vissa tropiska frukter mår bäst i detta område. Exempelvis bananer som får sämre smak och textur om de lagras svalare än + 13 grader. Området kan ibland vara lämpligt för bröd, som snabbare blir "gammalt" (stelt) i kyla än vid rumstemperatur, men möglar fortare ju varmare det är.

2 Temp. +12 till +8 Bäst för finsmakarnas öl. Tillräckligt för färsk frukt och grönsaker en kort tid. Temp. +8 till +4 Temp.+4 till +2 Temp.+2 till 0 Temp. 18 till 25 Animala livsmedel bör ej förvaras vid högre temperatur än + 8 grader, eftersom det är gränsen för tillväxt av sjukdomsbakterier. Mjölkens "bäst före datum" gäller om den förvarats vid rätt temperatur. Provsmaka! Ibland håller den sig längre. Kött får betydligt längre hållbarhet vid temperaturer under 4 grader. Detsamma gäller för färsk frukt och grönsaker. Fisk är känsligare än kött. Temperaturer så nära noll grader är svåra att hålla i ett kylskåp, eftersom frystemperaturer då lätt uppstår under vissa tider eller på vissa ställen. Fisk förvaras bäst inbäddad i is som förvaras i kylskåp så den håller längre. Alla djupfrysta varor Djupfrysta varor håller sig i månader och år vid gängse frysboxtemperaturer, - 18 till - 25 grader. I en båt kan anspråken på hållbarhet ofta sänkas till en vecka eller två, en tid som för många produkter nås i fack märkta -12 grader exempelvis för grönsaker och kött. Denna temperatur gäller inte för salta eller söta produkter, exempelvis glass. Man kan tillägga att livsmedlen aldrig blir farliga, så länge de bara är frysta. En kvalitetsförsämring blir dock märkbar, snabbare ju närmare fryspunkten de förvaras. Det kan också vara värt att nämna att det är ofarligt att frysa om produkter som råkat tina en kortare tid, ett dygn eller två, så länge man vet att de aldrig varit över + 8 grader. Dock förlorar de i kvalitet och konsistens, varför omfrysning bör undvikas. 3. Kylbehovet När man bestämt hur stort förvaringsutrymme man behöver, hur länge man tänkt vara ute och hur snabbt man vill kyla ned matvarorna, bör man göra en bedömning av den energiförbrukning man kan räkna med och det pris man vill betala. Om det gäller ett elektriskt kylskåp måste troligen elsystemet utökas så att man slipper köra motorn varje dag för att ladda batterierna. Placeringen Avgörande för energibehovet är dels kylutrymmets placering, d.v.s. hur varmt det är runt omkring, dels dess storlek, isolering och täthet. Ett kylskåp eller en kylbox bör inte placeras så att det utsätts för motorrummets värme. Kylapparaten i skåpet eller boxen producerar också värme, som måste ledas bort. Detta sker bäst till sjövattnet utanför skrovet. I annat fall måste man säkerställa god luftcirkulation omkring de värmeavgivande ytorna. Helst skall kylsystemet inte ytterligare värma luften i ruffen. Att bygga in en box eller ett skåp i båten är ganska enkelt - om bara man vet hur man skall göra. Här är inte platsen för en sådan handledning, men det kan vara skäl att påpeka de två vanligaste misstagen: Isoleringens yttre hölje är inte diffusionstätt (gastätt). Skåpdörren eller boxluckan sluter inte tillräckligt tätt. På "köpeskåp" är dessa detaljer för det mesta av god kvalitet. Skåp eller box När man öppnar locket till en box ligger den kalla luften kvar. När en skåpdörr öppnas, rinner den kalla luften snabbt ut ur skåpet och ersätts med rumsluft. Önskar man ekonomisera

3 elförbrukningen maximalt, är en box att föredra. Dock vinner man ingenting, om den görs så trång och djup, att man oftast måste lyfta korgar med varor upp i värmen, för att nå det man söker. Under tiden i värmen drar varorna sekundsnabbt på sig fukt från luften, vilket ger ännu större energiförlust än en öppen skåpdörr. 4. Olika principer att alstra kyla För att börja lite mer tekniskt kan man dela in de olika principerna för att skapa kyla ombord på följande sätt: Metod Drivmedel Utmärkande egenskap Kompressor Drivs av elmotor Drivs av motoraxeln Bra verkningsgrad Bra verkningsgrad Peltierelement Batteri eller generator Dålig verkningsgrad Absorption Gasol El Fotogen Dålig verkningsgrad Dålig verkningsgrad Dålig verkningsgrad Förångning av vätska Ammoniak Kan fungera utan el Omgivningstemperaturen har stor betydelse för kylskåpets funktion. Dels blir värmeförlusterna större vid högre omgivningstemperatur och dels blir verkningsgraden sämre i kylmaskinen om temperaturskillnaden mellan omgivning och kylskåp är stor. Det första problemet åtgärdas genom effektivare isolering i kylskåpets väggar och det andra problemet genom att den varma sidan av kylmaskinen kyls med sjövatten Ackumulerad kyla Det enklaste sättet att hålla ett isolerat utrymme svalt eller kallt är att lägga in isblock i det, så som is-skåp användes på 30-talet. I modernare form använder man "kylklampar". Sådana innehåller ofta en saltlösning som fryser under 0 grader, vilket gör att de kan hålla låg temperatur i utrymmet. Idag används denna princip vanligen bara för pick-nick-väskor. I USA är det vanligt att motorbåtar har en kylkompressor med mycket stor kapacitet, som "laddar", d.v.s. fryser, verkligt stora kylklampar, vilka är fast monterade i ett kylskåp. Någon enda timmas motordrift ger tillräcklig kyla för ett eller två dygn. På detta sätt ackumulerar man energin som kyla direkt utan att gå omvägen över el. Kompressorsystem För stationära kylar och frysar är kompressordrift numera helt dominerande. Nu börjar de bli vanligast även i mobila sammanhang. En kompressor suger gas, köldmediet, exempelvis ammoniak eller butan, från kylelementet i skåpet, även kallat "Kall radiator" eller "Förångare", se figur 1. Figur1. Kylkompressorns funktion

4 Då upprätthålls ett så lågt tryck att köldmediet förångas, varvid det upptar värme. Från kompressorn strömmar het gas under högt tryck till "Varm radiator" även kallad "Kondensor". Detta är vanligen en rörslinga placerad utanpå skåpet. Omgivande luft eller sjövatten kyler den heta gasen så att den kondenserar till vätska. Denna sipprar sedan fram genom en strypning, vanligen ett kapillär-rör, och sedan tillbaka till Kall radiator. I större system används en expansionsventil, som mera sofistikerat reglerar flödet. I figuren råder således lågt tryck motsvarande en kokpunkt av exempelvis -10 grader i den nedre halvan av systemet, och högt tryck motsvarande exempelvis +40 grader i den övre halvan. Båda temperaturerna påverkas av belastningen, d.v.s. hur mycket varma varor som behöver kylas ner och hur varmt det är omkring kondensorn. Avgörande för kylsystemets tillförlitlighet är dess täthet. För eldrift används kompressorer som är sammanbyggda med en elmotor och inneslutna i en hermetiskt hopsvetsad kapsling. Elkablarna är insmälta i en glaspropp i väggen. Sådana system behåller gasfyllningen år Kompressordrift är idag den mest energisnåla metoden. Kompressorerna dimensioneras vanligen så att en betydande reservkapacitet finns för nedkylning även vid de högsta aktuella temperaturerna i omgivningen. Vissa faktorer gör att kompressorn ej kan göras hur liten som helst. Även den minsta kompressorn blir dock stor som en handboll och väger flera kilo. Termoelektriska system En likström leds genom ett kylelement med skikt av olika legeringar. Dessa har valts så att flödet av elektroner gör elementets ena sida kall och den andra varm. Elementet placeras i väggen till ett skåp med den varma sidan utåt. Det förses ibland med aluminiumflänsar på ena eller båda sidorna och en liten fläkt, som blåser rumsluft på utsidans flänsar. Den varma sidan kan också kylas med sjövatten, vilket förbättrar verkningsgraden. Systemet är enkelt och utan rörliga delar med undantag för eventuell fläkt. Det kan göras litet. och är därför lämpligt för mobilt bruk. Det finns i så små enheter som picknick-väskor och uppåt. Nackdelen är dess låga verkningsgrad, vilken gör att boxarna ofta får liten kylförmåga. De förmår då inte hålla +

5 8 grader, när ruffens temperatur går över 25 grader. Det tar också lång tid att kyla maten. Elförbrukningen ställer stora krav på batterikapaciteten. Absorptions system Absorptions-system eller Platen-Munters system, kallas ibland Electrolux' system och är helt utan rörliga delar". Funktionen är i princip enkel men utförandet är ett synnerligen sinnrikt system av behållare, värmeväxlare och rör. Energin tillförs i form av värme från el, gasol eller fotogen. Den gasoldrivna versionen används bland annat i husvagnar men är ej tillåten i båtar på grund av den öppna lågan. Verkningsgraden är låg men avsaknaden av rörliga delar gör systemet driftsäkert. Vätskeförångare Ett mer sofistikerat system att skapa kyla är att använder en komprimerad gas, vanligen ammoniak, som köps i en trycktub, ungefär som gasol, fast vid mycket högre tryck. Vid detta tryck är gasen vätskeformig i rumstemperatur. För alla vätskor gäller att kokpunkten är lägre ju lägre trycket är. Då gasen släpps ut i atmosfären, minskar trycket och en liten del av gasen kokar av, förångas, så att resten kyls ner till kokpunkten vid atmosfärstryck, - 33 grader för ammoniak. Vid förångningen absorberas mycket stora värmemängder. Blandningen av gas och vätska leds genom en rörslinga i skåpet, där den förångas helt och kyler detta. Den förångade gasen leds ner i vattnet, som mycket snabbt absorberar ammoniak, så att man ej har obehag av dess stickande lukt. Gasen ingår i det naturliga kretsloppet (urin bildar ammoniak), varför de små mängder det handlar om inte utgör någon miljöbelastning. Ammoniak är ganska billig och tuberna kan förvaras i rumstemperatur. Denna kylningsprincip är ett sätt att "köpa kyla på tub" istället för isblock. Men tuberna är tunga och finns bara att köpa på ett fåtal ställen. Man bör beakta att ammoniak som läcker ut är giftig. 5. Köpa eller bygga själv Om man inte har kylanordning ombord och avser att skaffa en kan man antingen köpa ett färdigt system eller bygga ihop ett av byggstenar. Valet beror på händighet och ekonomi. Vilken typ man väljer beror på vad man värdesätter när man skall välja kylanordning ombord. Vill man ha låg strömförbrukning och korta nerkylningstider skall man välja ett kompressordrivet skåp eller box. Vill man ha en enkel och billig anordning men accepterar en högre strömförbrukning och längre nerkylningstid skall man välja termoelektrisk drift. Om man vill ha låg strömförbrukning spelar det ingen större roll om man väljer box eller skåp. Boxen håller kylan något bättre än skåpet men skillnaden är inte stor. När man öppnar dörren på ett skåp rinner den kalla luften ut och ersätts med varm luft, men det går inte åt så mycket energi att kyla ner den varma luften. Valet är mer en fråga om praktiska synpunkter som till exempel när båten lutar och man behöver komma in i kylutrymmet. En bärbar box har fördelen att den kan packas hemma med kalla varor innan den tas ombord. Men den kan vara knepigare att stuva ombord. Vill man ha en billig liten anordning skall man välja en bärbar termoelektrisk box. De är inte så stora, liter och kostar bara runt tusenlappen. 6. Några mätningar på kylbox och skåp Tillverkarnas reklam lovar det mesta. Hur det ser ut i verkligheten, hur snabbt kyls varorna ner och hur mycket ström drar kylanordningen? För att ta reda på det har gruppen gjort

6 mätningar på en termoelektrisk box och ett kompressordrivet skåp. Vi lade in vattenflaskor i skåpet och kylklampar i kylboxen. Box och skåp startades. Sedan mätte vi temperaturen på vattenflaskorna och kylklamparna under några timmar samtidigt som vi mätte strömförbrukningen med en amperetimmemätare, Ah-meter. Figur 2. Temperaturmätning på kylbox Medelströmförbrukningen för denna lilla termoelektriska box var ungefär 3 A både för nedkylning och kylhållning av 2,8 liter vatten. Här arbetar kylapparaten hela tiden. Nerkylningstiden från knappt 20 grader till 4 grader var ca 10 timmar. Det är långsamt jämfört med kompressorskåpet. Strömförbrukningen blev ca 72 Ah per dygn

7 Figur. 3 Temperaturmätning på kylskåp Kompressorn har "överkapacitet" det vill säga att den stannar emellanåt för att bortförandet av värme från vattenflaskorna tar tid på grund av att luften inne i skåpet isolerar. Medelströmen vid nedkylning av 2.7 liter vatten blev cirka 1,5 A. Vid kylhållning var strömmen 0,8 A. Det innebär ca 16 Ah per dygn. 7. Elbudget ombord Exempel på behovet av ström under ett dygn eller vad som batteriet kan behöva avge av sin laddning under detta dygn. Var och en får göra en tabell som passar de egna förhållandena Förbrukare Strömstyrka Tid i drift per dygn Kylskåp med kompressor Laddningsförbrukning Kylskåp av termoelektrisk typ Laddningsförbrukning Kylskåp. Nedkylning Drift, se not 2 tim x 4 A = 8 Ah 22 timx0,2 x 4 A=18 Ah 6 tim x 4A= 24 Ah 18 timx0,9x4 A= 65Ah Värmare, eldriven Lanternor, 2 styck 2 A 8 tim 16 Ah 16 Ah 3 A 4 tim 12 Ah 12 Ah Radio och navinstrument 0,3 A 12 tim 4 Ah 4 Ah Belysning 3 x 2,4 A 3 tim 8 Ah 8 Ah

8 10 W Övrigt 0,5 A 12 tim 6 Ah 6 Ah Summa 72 Ah 135 Ah Not: Då kylskåpet är kallt ser dess termostat till att elströmmen slås till och från allt efter behov. I tabellen anges talen 0,2 och 0,9. Det är exempel på den bråkdel av tiden som elströmmen är tillslagen. Om man i det ena fallet ovan gör av med laddningen 72 Ah på ett dygn, och ej kan ladda batterierna under detta dygn, så behöver man förbrukningsbatterier märkta med en sammanlagd kapacitet förslagsvis överstigande 100 Ah. Detta därför att åldrade batterier märkta med kapaciteten 100 Ah ej längre kan lagra så mycket som 100 Ah, ej heller kan man vara säker på att batteriet var fulladdat vid dygnets början. I det andra fallet åtgår 135 Ah varför en sammanlagd batterikapacitet på ca 180 Ah föreslås. Den som ej kan ladda batterierna på två dygn med exemplens förbrukning ovan, behöver dubbelt så mycket batterikapacitet, o s v. Det är ej acceptabelt att ligga i en hamn och ladda batterierna med en bullrande och stinkande motor. Situationen kan förbättras genom att man har solceller som underhållsladdar batterierna. Där finns många amperetimmar att hämta per dygn beroende på storlek och vädertyp. Beträffande batteriladdning se På Kryss och Till Rors nr 2/1999 eller på Internet Beträffande båtvärmares strömförbrukning se På Kryss och Till Rors nr 1/1998 eller på Internet 8. Marknadsöversikt Vad finns på marknaden? Det finns mycket att välja på antingen man bygger själv eller köper en färdig anläggning. I uppställningen nedan har endast de vanligare boxarna och skåpen tagits med, dvs de med volymer mellan ca 10 till 90 liter. Gasol- och ammoniakdrivna båtkylskåp har heller inte tagits med då de är ganska sällsynta och inte tillverkas längre. Figur 4. Tabell över kylboxar på marknaden Benämning Speciellt Kyl Volym metod liter Pris kronor Tillverkare Supercool CB20- ACD Bärbar, god isolering, ACD T Supercool

9 Supercool CB20- MCD Bärbar, god isolering, ACD T Supercool Tropicool Classic TC07-UG Bärbar, ny design T WAECO Svenska Tropicool Classic TC15-UG Bärbar, högre verkningsgrad T WAECO Svenska Tropicool Classic TC18-UG Bärbar, högre verkningsgrad T WAECO Svenska Tropicool Classic TC32-UG Bärbar, högre verkningsgrad T WAECO Svenska FF- 20 Bärbar, 3- vägsgångjärn K WAECO Svenska FF- 30 Bärbar, 3- vägsgångjärn K WAECO Svenska FF- 40 Bärbar, 3- vägsgångjärn K WAECO Svenska FF- 70 Bärbar, även 240V K WAECO Svenska CB- 36 För inbyggnad, rostfri insida K WAECO Svenska CB- 40 För inbyggnad, rostfri insida K WAECO Svenska CCF- 18 Bärbar, kompakt K WAECO Svenska CCF- 35 CCF- 40 Frigocar 22 Bärbar, belysning, 12V, 24V, 230V Bärbar, belysning, 12V, 24V, 230V Aggregatet i locket K WAECO Svenska K WAECO Svenska T Kyl/värmebox 10,5 l Bärbar T Agent Biltema Kyl/värmebox 18 l Bärbar T Agent Biltema Kyl/värmebox 26 l Bärbar T Agent Biltema

10 Isotherm 1261 Bärbar, kylack, belysning K Thermoprodukter Isotherm1510 Bärbar, kyl/frys, fläktkyld komp, bel K Thermoprodukter MarinCool 85 Vattenkyld T Electrolux Origo PowerFridge "Click-on" hjul, även gasol i 190 gr flaska A Electrolux Electrolux RC 180 Bärbar T Electrolux Electrolux RC 600 Bärbar T Electrolux Electrolux RC 210 Bärbar T Electrolux Electrolux RC1500 Bärbar kyl, fritt energival A Electrolux Electrolux RC1600 Bärbar kyl, fritt energival A Electrolux Electrolux F 400 Bärbar fys, fritt energival A Electrolux "Fritt energival" betyder drift på 12V, 230V eller gasol. ACD betyder smart elektronik. A= Absorption K=Kompressor T=Termo-elektriskt Benämning Speciellt Kyl Volym metod liter Pris kronor Tillverkare Figur 5. Tabell över kylskåp på marknaden Benämning Supercool VS40-MCD Supercool VS40-ACD RA-40 RA-60 RA-80 RD 040F Speciellt Kyl- Vatten- Volym princip kylning liter Pris kronor Tillverkare. T Nej Supercool. T Nej Supercool Kylackumulator K Nej WAECO Sv. Kylackumulator K Nej WAECO Sv. Kylackumulator K Nej WAECO Sv. Direktevaporator K Nej WAECO Sv.

11 RD-050B RD-065B RD-080B Direktevaporator K Nej WAECO Sv. Direktevaporator K Nej WAECO Sv. Direktevaporator K Nej WAECO Sv. Isotherm 1421 Frysfack K Nej Thermoprodukter Isotherm 1491 Frysfack K Nej Thermoprodukter Isotherm 1493 ASU Frysfack, kylmagasin K Nej 1) Thermoprodukter Isotherm 1655 Frysfack K Nej Thermoprodukter Isotherm 1653 ASU Frysfack, kylmagasin K Nej 1) Thermoprodukter Isotherm 1851 Frysfack K Nej Thermoprodukter Isotherm 1853 ASU Frysfack, kylmagasin K Nej 1) Thermoprodukter Nej 1) betyder fläktkyld kompressor. K=Kompressor. T=Termoelektriskt. Benämning Speciellt Kyl- Vatten- Volym princip kylning liter Pris kronor Tillverkare Figur 6. Tabell över byggsatser på marknaden Benämning Speciellt Kylmetod Vatten- kylning Dim. för max. kylvolym liter Pris kronor Tillverkare Supercool LK33-ACD Supercool LK33-MCD TROPICOOL TU-6AS CU 54 VD 07 CU 85 VD 15 Isotherm Classic Compact 2001 Isotherm Classic Compact 2301 Isotherm 2051SP Smart elektronik T Nej Supercool Spänningsövervakning T Nej Supercool Spänningsövervakning T Nej WAECO Sv. Oval evaporator K Nej WAECO Sv. Fläktevaporator K Nej WAECO Sv. Mont i bef skåp/box K Nej Thermoprodukter Mont i bef skåp/box K Nej Thermoprodukter Mont i bef skåp/box K Ja Thermoprodukter

12 Isotherm 2351SP Isotherm 3201 ASU Isotherm 3251 ASU SP Mont i bef skåp/box K Ja Thermoprodukter Kylmagasin K Nej Thermoprodukter Kylmagasin K Ja Thermoprodukter MarinCool Kit. T Ja Electrolux Origo TE60 Mont i bef skåp/box T Nej KMP TE80 Mont i bef skåp/box T Nej KMP Nej 1) = Fläktkyld kompressor. ASU = Automatisk Speed Up. T= Termoelektriskt. K= Kompressor Benämning Speciellt Kylmetod Vatten- kylning Dim. för max. kylvolym liter Pris kronor Tillverkare Skåp och boxar finns hos välsorterade båttillbehörsfirmor som till exempel Byggplast och Båtprylar, Watski och Erlandsons Brygga. 9. Är vi bortskämda Det går utmärkt att klara livhanken ombord utan kyla tack vare alla utmärkta konserver som finns. Kölsvinet - i den mån det finns på moderna båtar - ger på högsommaren ett förvaringsutrymme med en maxtemperatur på c:a 20 grader. För högt för njutbart öl; kött och fisk klarar sig en eller annan dag, rotfrukter betydligt längre. Ägg är naturligt förpackade och håller sig en vecka eller mer. På längre turer blir dock konservbaserad mat lätt enformig - och så var det andra drycker som inte kommer till sin rätt när de är ljumma. Vi har blivit bortskämda med de möjligheter våra kylskåp och frysar ger - att inte bara äta för att överleva utan för att må gott. Något får vi kosta på oss för denna lyx - en investering från någon tusenlapp till många tusen i en kylanläggning av något slag - plus en trolig uppgradering av elsystemet ombord. Som framgår av ovanstående är möjligheterna många och det bör vara möjligt att välja en anläggning som passar både båt och kassa. 10. Tillägg KYLIGA FAKTA Denna notis är kopierad från På Kryss nr 4/2000. l På Kryss nummer hade vi en artikel om kyla och kylskåp ombord. Thermoprodukter i Kalmar tycker det var en bra artikel men vill framhålla att det testade lsostar-kylskåpet är ett tio år gammalt kylskåp, vilket ej framgick. Mycket har förstås hänt sedan dess. lsotar-skåpet är ersatt med ett lsotherm 42-liters kylskåp med en medelströmförbrukning på 0,6 ampere, en minskning på hela 25 % genom dagens mer effektiva kompressorer och isolering. lnfo Thermoprodukter