Skolområde Syd. Vitsippans förskola Lärkans Likabehandlingsplan

Transkript

1 Vitsippans förskola Lärkans Likabehandlingsplan

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation... 3 Sammanfattning av föregående år insatser... 4 Främjande arbete... 5 Vår förskolas vision... 5 Vår förskolas värdegrundsarbete... 6 Förebygga och förhindra... 8 Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kartläggning... 8 Analys av kartläggning... 9 Mål och insatser för att förebygga och förhindra Reflektion/Planering Uppföljning/Utvärdering Resultat Analys Bedömning av måluppfyllelse Utveckling Upptäcka och anmäla Vår förskolas rutiner att upptäcka Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: medarbetare barn Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn barn Rutiner för information till vårdnadshavare Vår förskolas rutiner att anmäla Utreda, dokumentera och åtgärda Vår förskolas rutiner att utreda, dokumentera och åtgärda Bakgrund Syfte Definitioner Styrdokument Referenser och tillsynsmyndigheter... 23

3 Presentation Tidsperiod: Planen gäller från Målen kommer att stämmas av i januari 2016 samt utvärderas maj Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Jenni Gunnberg. Vitsippans förskola är en av Karlstads äldsta och var från början ett barnhem. Huset är byggt i flera våningar där de fyra avdelningarna finns på olika våningsplan. Storken har barn i åldrar 1-2 år och Lärkans barn är 2-3 år.. Svalan och Duvan är avdelningar för de äldre barnen 3-6 år. Det arbetar 14 pedagoger på förskolan och vi är ca barn i verksamheten. Utemiljön är fantastisk! Stora gräsytor, skogspartier, buskage och lekplatser erbjuder stor variation. Jakobsbergsskogen är en naturlig del av förskolebarnens vardagsmiljö. Vitsippans pedagoger har ett nära samarbete mellan de olika barngrupperna och gör många aktiviteter gemensamt i huset. Arbetet med att lära för hållbar utveckling har länge varit en viktig del av förskolans verksamhet. Sedan fyra år är Vitsippans förskola miljöcertifierad med Grön Flagg. Vitsippan har ett samarbete med en skola i Nepal vilket innebär bland annat att munken Pema kommer på regelbundna besök till förskolan samt att 4 pedagoger har haft möjlighet att göra ett lärande studiebesök i Nepal under påsklovet Samarbetet är en del av värdegrundsarbetet med barnen; att vi är alla olika men ändå väldigt lika. Vi arbetar aktivt med att ta tillvara barns egna intressen och idéer. Arbetet med estetiska lärprocesser samt en "inlyssnande" pedagogik är ett gemensamt förhållningssätt på Vitsippans förskola. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barn hos oss ska vilja, våga och kunna ta del av sin omvärld. Det är viktigt för våra barn när de finns i vår verksamhet men också när de lämnar oss för nya upptäckter. Vårt ledord för vår verksamhet är Upplevelse med Inlevelse. Alla Upplevelser på Vitsippan görs med Inlevelse.

4 Sammanfattning av föregående år insatser Föregående års mål var följande: Mål ur diskrimineringslagen: På lärkan arbetar pedagogerna för att alla barn oavsett ålder, kön och etnisk ursprung ska få samma möjligheter till att utvecklas utifrån sin egen förmåga, de ska också få samma rättigheter och bemötande från pedagogerna. Mål ur skollagen: På lärkan arbetar pedagogerna med att ha ett förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och varandra som leder till att alla ska känna sig inkluderade i gruppen, ha förtroende för varandra och känna trygghet i våra miljöer. Utvärdering av föregående års insatser: Vi bedömer att vi har under året arbetat mot och för de mål vi satt upp från diskrimineringslagen och skollagen på ett gott sätt. Vi har strävat efter att få goda miljöer för barnen och känner att vi kommit en bit på väg men detta behöver arbetas med kontinuerligt.

5 Främjande arbete Att främja barns lika rättigheter och möjligheter. Vår förskolas vision

6 Vår förskolas värdegrundsarbete Skolområde Syd Så här arbetar vi främjande i vårt vardagsarbete: Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna som barn. Vi bryr oss om och finns här för barnen och även deras familjer. Grunden för vår verksamhet är att ha närvarande pedagoger som är tillsammans med barnen i deras vardag. Vi låter barnen ta den tid de behöver för att bli trygga under inskolningen. Vi är måna om att alla pedagoger lär känna nya barn och familjer. Vi tror på det kompetenta barnet och behandlar dem som våra medmänniskor - Allt barn gör, har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är. Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen. Vi tar tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra oliktänkande. Vi har roligt och lär tillsammans på Vitsippan! För att skapa en god pedagogisk miljö för alla barn tilltalar vi alla barn vid namn, miljöerna är väl planerade och genomtänkta så att det finns något som lockar och tilltalar alla. Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om både pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet. Vi anpassar verksamheten, lokaler, aktiviteter och pedagogiskt material med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Vi väljer gemensamma aktiviteter och utformar dem så att alla barn ska kunna delta på sina villkor, t.ex. hitta sätt för att delta i leken. Vi arbetar medvetet för att det ska finnas material, leksaker och böcker på förskolan som speglar olika kulturer, kön, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer och får varje barn att känna stolthet över sin familj genom arbetet med pedagogisk dokumentation. Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar med barnen vad en bra kompis är i leken och under samlingar. Bland de yngre barnen är

7 pedagogerna med i leken och vägleder. De äldre barnen delas vid vissa planerade aktiviteter in i mindre grupper för att alla ska lära känna varandra. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som inte har med ålder att göra. Vi vill vårda vår sammanhållning och Vikänsla i huset, och behöver arbeta aktivt med detta. Att träffas utanför huset och skratta tillsammans stärker sammanhållningen. Vi behöver fortsätta att göra minst en aktivitet varje termin tillsammans, ex apt på badhuset, studieresa. Vi har ett samarbete med Nepal. Under april besökte fyra pedagoger från Vitsippans förskola en skola i Nepal för att starta upp ett långsiktigt utbyte mellan skolorna. Syftet med samarbetet är att barnen ska få en förståelse för andra kulturer och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive kulturer. Barnen på Vitsippan lär sig sånger från Nepal och barnen i Nepal lär sig sånger från Sverige. Under hösten 15 har rektor Anita från Malagiriskolan i Nepal hälsat på oss som ett led i vårt samarbete. Vad behöver vi ev. för kompetensutveckling inom området (skollagen och eller diskrimineringsgrunderna)? Vi behöver läsa det allmänna rådet gällande plan för diskrimenering och kränkande behandling för att skapa trygghet kring vad alla begrepp står för. Vi behöver rannsaka och utveckla vårt arbete med genus. Hur ger vi information till nyanställda medarbetare och vikarier? Alla nyanställda samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och diskriminering. Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga? Vårdnadshavare är delaktiga genom enkäter gällande kartläggningen till vår likabehandlingsplan. Vi lägger stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och föräldrar känner sig trygga och välkomna. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Pratar om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling vid inskolning, föräldramöten och på utvecklingssamtal.

8 Förebygga och förhindra Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggning Pedagogerna har diskuterat och reflekterat utifrån frågor om barnens sociala gemenskap, språkbruk, attityder och värderingar, trygghet och vuxennärvaro. Lika rättigheter i förskolan-handledning DO Pedagogerna har svarat på enkätfrågor utifrån föregående reflektioner om vad de anser vara viktigt att lägga fokus på i årets likabehandlingsarbete utifrån Diskrimineringslagen och Skollagen. Vårdnadshavarna har fått information om förskolans likabehandlingsarbete i samband med höstens föräldramöte. Därefter har de svarat på samma enkät som pedagogerna. Barnen 3-5 år har blivit intervjuade i grupp om sin trivsel på förskolan utifrån bilder på rum/miljöer/aktiviteter. Barnen har diskuterat och satt glada eller ledsna gubbar på bilderna och fått ge förslag till förändring. Barnen 1-3 år har blivit filmade i olika rum/miljöer/aktiviteter. Pedagogerna analysar filmerna för att identifiera vart risk för kränkningar och trakasserier finns. Vi har tittat på filmer som är tagna i stora rummet, samt observerat olika situationer i de andra rummen på avdelningen samt i hallen. Vi har tittat på Kommunens strategiska plan

9 Analys av kartläggning Skolområde Syd Kartläggning utifrån föräldrarnas enkäter: Av de svar vi fått in så anser majoriteten att det är viktigt att alla har samma möjligheter oavsett kön. Inga av de svarande föräldrarna känner någon oro för någon plats eller situation på förskolan. Barnkartläggning Vid några tillfällen är det några barn som har nämnt hemma och på förskolan att de blir knuffade. Detta är något som barnen upplever jobbigt så det är något som vi har tagit till oss och vi behöver jobba med det. Utifrån vår observation så är hallen fortfarande ett utvecklingsområde eftersom de insatser vi tidigare gjort inte gett det resultat vi önskat. Kartläggning utifrån pedagogernas enkät Diskussionsfrågor utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Extra fokus läggs på GENUS i årets likabehandlingsplan. Genus är något som huset gemensamt skall jobba med under Genus är något som vi försöker ha med i åtanke i allt det vi gör, men nu fokuserar vi extra på det. Vi kommer att reflektera tillsammans på vårt förhållningssätt i samband med våra planeringar. Vi kommer att tänka till extra när det gäller böcker och lekmaterial. På Lärkan skall vi åter igen jobba med miljöerna och göra dem tydliga för barnen. Vi upplever att miljöerna är förhållandevis neutrala. Ett utvecklingsområde är utklädningskläder, där vi vill erbjuda en större variation då sortimentet nu består av klänningar och hattar. En plats på Lärkan är hallen på nedre botten som fortfarande är en svår situation att tackla och ger utrymme för spring och knuffar. Det svåra med Lärkan är översynen över avdelningen. Genom att översynen är svår så är det lätt att det händer saker i skymundan. Kommunens strategiska plan Vi har också tittat på kommunens strategiska plan där det står att kommunen ska genomföra insatser för att öka likvärdigheten mellan flickor och pojkars förutsättningar för lärande och utveckling. Syftet är att öka likvärdigheten mellan förskolornas måluppfyllelse så väl inom värdegrundsuppdraget som kunskapsuppdraget med särskilt fokus på skillnader mellan flickor och pojkar. Utifrån vår kartläggning av Kommunens strategiska plan ser vi att vår förskola bör lägga fokus på genusarbete. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ges samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller ( Lpfö 98 reviderad 2010 s.5)

10 Mål och insatser för att förebygga och förhindra Mål 1 (Diskrimineringslagen) Alla barn ska ha samma rättigheter och få samma möjligheter till utveckling oavsett kön. Insatser: Vi kommer att fokusera på att få in böcker utifrån ett Genusperspektiv, samma gäller utklädningskläder. Vi vill att utbudet skall vara bredare. Miljöerna fortsätter vi att göra neutrala och tydliga. Vi kommer att utse en genus-grupp på förskolan som ansvarar för att likabehandlingsarbetet utvecklas framåt. Innan januari månad genomför avdelningarna observationer vid fem tillfällen var a 15 min. Vi kommer att filma eller föra statistik på en streck-karta för att se hur talutrymmet fördelas mellan pojkar och flickor under en samling. Resultatet kommer att diskuteras under ALM-tillfällen och i genus-gruppen. Avdelningarna har genusglasögon och observerar varandra, för anteckningar i ett Genusblock, filmar, fotar och diskuterar utifrån det på avdelningens gemensamma PUT. På förskolans stängningsdag i januari 2016 kommer kommunens genuspedagog och föreläser för personalen. Vi läser artikeln Flitig som en Tittmyra - tjugo år av arbete för jämställdhet från Pedagogiska magasinet och diskuterar på ALM. Vi läser kapitlet: Att synliggöra det osynliga-hur går det till? Ur boken Skolledaren i fokus, Ulf Blossing och diskuterar på ALM. Ansvar: Genus-gruppen

11 Mål 2 (Skollagen) Skolområde Syd Alla barn skall känna sig inkluderade i gruppen. Alla skall ha förtroende för varandra och tycka det är roligt att komma till Vitsippan. Insatser: Vi vill att alla barnen skall känna sig trygga på förskolan så detta med knuffar är verkligen något som vi skall jobba med, vi vill ge barnen bra verktyg för att vara en bra kompis. Vi säger stopp och försöker att berätta konsekvenserna för barnen, att man kan få ont eller att man blir ledsen osv. Barnen gör förlåt istället för att säga förlåt. Vi sjunger "kompis sånger" och vi jobbar med kompis solen. Vi uppmärksammar positiva handlingar som barnen gör. När det gäller hallen så har vi kommit fram till att två pedagoger går ner med ca 8-10 barn i första vändan. När ca 5-6 barn är klara så tar en pedagog med dem ut. Vi tänker köpa in walkie-talkie så att vi kan meddela varandra när det är dags för övriga att komma ner till hallen.

12 Reflektion/Planering Skolområde Syd Vad har vi gjort? Hur blev det? Hur går vi vidare? Beskriv i löpande text om vad ni gjort sen sist för att jobba mot de uppsatta målen. Reflektera över vad som hänt, vilka lärdomar erövrade barnen, vad visar de intresse för, vad sa barnen, vilka frågor ställde de och hur går vi vidare utifrån det?

13 Uppföljning/Utvärdering Resultat Redovisa de resultat ni uppnått. Resultaten ska stå i relation till de mål och kriterier ni angivit. Resultaten ska ange vad som uppnåtts och inte hur de uppnåtts. Det är verksamhetens kvalitet som ska bedömas, inte det enskilda barnets utveckling! Resultaten kan beskrivas i löpande text eller med hjälp av tabeller/diagram. Analys Analysera och reflektera utifrån resultaten. Gör gärna kopplingar till teori och forskning! Har ni tänkt på det här: Hur ser sambandet mellan resultat och metod/lärmiljö ut? På vilket sätt överensstämmer/överensstämmer inte arbetssättet och förhållningssättet med vår syn på värdegrund och helhetssyn? Vad har vi som pedagoger lärt oss? Var målen för högt/lågt ställda? Var metoderna/insatserna relevanta? Vilka är våra starka och svaga sidor? Vilka möjligheter eller hinder finns? Hur ser årets resultat ut jämfört med föregående år? Viktiga händelser som påverkat resultatet. Bedömning av måluppfyllelse Bedöm måluppfyllelsen i relation till målen. Värdera resultatet med hjälp av den bedömningsskala ni angivit. Utveckling 1. Hur går vi vidare 2. Ange eventuella förbättringsområden.

14 Upptäcka och anmäla Skolområde Syd Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att vi vuxna ger varandra mandat att, på ett bra sätt, diskutera hur vi agerar i olika situationer. Trakasserier och kränkningar är upprepade kränkningar med obalans i styrkeförhållandet och får inte förväxlas med vanligt bråk som sker mellan barn. Vår förskolas rutiner att upptäcka Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: medarbetare barn Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen

15 Anmälan till förskolechef enligt rutin för Den som uppmärksammar anmälan Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn barn Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta

16 Rutiner för information till vårdnadshavare Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal

17 Vår förskolas rutiner att anmäla Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF.(bilaga 2) Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. (bilaga 2)

18 Utreda, dokumentera och åtgärda Att utreda, dokumentera och åtgärda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Vår förskolas rutiner att utreda, dokumentera och åtgärda Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUFs rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas

19 Bakgrund Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta inom verksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna må bra och utvecklas. Från den 1 juli 2011 har lagstiftningen ännu en gång ändrats/skärpts och bestämmelserna om att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns nu angivna i: Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen Förändringarna rör främst personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudmannen dvs. Barn- och utbildningsnämnden, som sedan har utredningsskyldighet för varje anmälan. Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083, 2008:946). Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten dvs. för alla anställda, barn och föräldrar. Syfte Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i det dagliga arbetet: främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

20 Därtill kommer att: upptäcka och anmäla alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling samt utreda, dokumentera och åtgärda inkomna anmälningar. Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s hanledning alternativt webbsida. Definitioner av olika former av kränkningar Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Andra centrala och viktiga begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika.

21 Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell

22 läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4.

23 Referenser och tillsynsmyndigheter Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. Skolverket, (1998, rev. 2010, 2011). Läroplan för förskolan. Stockholm; Fritzes förlag. Skolverket, (2012). Skolverkets Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Skolverket; BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. Svensk författningssamling (SFS); Diskrimineringslagen (2008:567) Svensk författningssamling (SFS); Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling (SFS 2006:1083, 2008:946) Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsyn Barn och elevombudet, BEO, Diskrimineringsombudsmannen, DO,