På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2012

Transkript

1 Lathund om jämställdhet 212

2 På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet

3 Women and men in Sweden 212 Facts and figures Statistics Sweden 212 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, har utkommit i 12 utgåvor sedan Twelve versions of Women and men in Sweden, Facts and figures, have been published since 1984., enheten för befolkningsstatistik Statistics Sweden, Population Statistics Unit SE Örebro jamstalldhet@scb.se Förfrågningar Carolina Nordström Enquiries Lena Bernhardtz Helena Löf Statistikservice Statistics Service jamstalldhet@scb.se Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 212. Elements in this publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Women and men in Sweden 212. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Innehåll Jämställdhet... 4 Befolkning Hälsa Utbildning Tidsanvändning Omsorg Förvärvsarbete... 5 Lön Inkomst Kriminalitet Inflytande och makt Sakregister Omslag: Ateljén, SCB Cover ISBN (Print) URN:NBN:SE:SCB-212-X1BR121_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 212.1

4 Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 6 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 6 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet berör alla samhällsområden För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla områden. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering. Strategin innebär att analyser av kvinnors och mäns, flickors och pojkars, situation och villkor ska ingå i beslutsunderlag, och att konsekvenser av förslag analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där resurser fördelas och beslut tas. Därför måste jämställdhetsperspektivet införlivas i allt beslutsfattande av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 5

5 Nationell organisation av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt sakområde. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar samt för att utveckla metoder för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. På varje länsstyrelse finns en person anställd som är särskilt sakkunnig i jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillser att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen efterlevs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, exempelvis diskriminering på grund av kön. Jämställdhet och statistik och män ska vara synliga i statistiken För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Riksdagen har beslutat att jämställdhetsstatistiken är officiell statistik. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Statistiken ska dessutom presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (21:1) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet Tillgänglighet : 14. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram råd och riktlinjer för arbete med könsuppdelad statistik (CBM 24:1). Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. Så här långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 187 får rätt att ta studenten som privatister får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 191 får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 7

6 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 195 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader får rätt att bli präster. 196 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 197 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 198 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 8 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 9

7 1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2 FN:s specialsession, 2: jämställdhet, utveckling och fred inför 2-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 21 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 22 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. Av dessa reserveras 6 för vardera föräldern och kan inte överlåtas. 23 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. 24 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 25 Ny sexualbrottslagstiftning. 26 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. 1 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 11

8 27 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 29 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhets lagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhets institutet inrättas i Vilnius, Litauen. 211 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Läsanvisning Uppgifterna i denna lathund kommer till övervägande del från s (SCB) och andra statistikansvariga myndigheters produktion. Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper dels för kvinnor dels för män. Andel (%) redovisas på två sätt: Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar heltid. Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasielärare. Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Se t.ex. diagrammet över avgångna från gymnasieskolan på sidan 34. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program. Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar. Statistik som ingår i Sveriges officiella statistik har märkts ut med symbolen. Arbetskraftsundersökningen (AKU) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar av AKU och är därför inte officiell statistik. När det gäller kvalitet hänvisas till angivna källor. Se också SCB:s webbplats: Teckenförklaring Inget finns att redovisa (värdet noll). Mindre än hälften av den använda enheten... Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Uppgift kan inte förekomma. 12 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 13

9 Befolkning Befolkningens utveckling Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda Invandrade Utvandrade Årlig folkökning ( ) ,3 8, , 2, ,7 8, ,5 3, ,9 2, ,5 7,8 Källa: Befolkningsstatistik, SCB I början av 19-talet var antalet utvandrade fortfarande högre än antalet invandrade. Under mitten av 19-talet ökade antalet som invandrade. Detta bland annat till följd av arbetskraftsinvandring under 195- och 196-talen samt flykting- och anhöriginvandring sedan 198-talet. Bland de som invandrar är återvändande svenska medborgare numera den enskilt största gruppen. Befolkning efter ålder 19, 195, 211 och 25 Antal i 1-tal och procent av alla kvinnor och män 19 Ålder Ålder Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB Befolkningen har åldrats under 19-talet. Andelen i åldern 19 år har minskat och andelen som är 65 år eller äldre har ökat. Andelen personer i åldern 2 64 år förändrades dock inte nämnvärt under 19-talet. Idag är nästan var femte person 65 år eller äldre. År 25 kommer var fjärde person att ingå i den åldersgruppen Ålder Ålder På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 15

10 Befolkning efter ålder 19, 211 och 25 uell fördelning Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal 19 år 2 64 år 65 år Kv M Kv M Kv M Utrikes födda Bosatta i Sverige 4 år 1) Bosatta i Sverige 5 år 1) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands med en förälder född utomlands med båda föräldrarna födda i Sverige Totalt procent antal Antal år sedan senaste invandring. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB år 2 64 år 19 år Ensamstående och gift/sambo efter ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal år 2 24 år år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal år år 4 49 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal år 6 64 år år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 16 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 17

11 Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal Civilstånd år 7 74 år år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Ensamboende, ensamstående och sammanboende efter ålder 211 Andel (%) av samtliga i åldersgruppen Civilstånd 8 84 år år 9 år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Ålder Ensamboende Ensamstående men ej ensamboende Sammanboende Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Ålder Källa: Befolkningsstatistik, SCB Återstående medellivslängd vid födelsen Ålder : 84 år 211: 8 år M Kv Exempel på grupper som är ensamstående men ej ensamboende: Ungdomar som bor kvar hemma Vänner/kamrater som bor ihop Syskon som bor ihop Föräldrar som bor hos vuxna barn Källa: Befolkningsstatistik, SCB 18 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 19

12 Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Hushållstyp Antal Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn 12 2 Ensamboende kvinna Ensamboende man Övriga familjehushåll Totalt Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Antal barn Sammanboende Ensamstående Antal % Antal % Antal % Totalt Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Barn 17 år, hemmaboende efter föräldrarnas sammanboende status och ej hemmaboende efter ålder 21 uell fördelning och antal i 1-tal år 1 5 år 6 12 år år Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Pojkor kar kor kar kor kar kor kar Hemmaboende barn Sammanboende föräldrar Biologiska/ adoptivföräldrar Mor och styvförälder Far och styvförälder Ensamstående 1) Mor Far Övriga Ej hemmaboende barn 1 1 Totalt procent antal I gruppen ensamstående ingår sambor utan gemensamma barn. Källa: Barn- och familjestatistik, SCB 2 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 21

13 Summerad fruktsamhet Antal barn per kvinna resp. man : 1,9 Barnlösa efter ålder 197, 1985, 1995, 25 och 211 Andel (%) av alla Sverigefödda i åldersgruppen Ålder Kv M Kv M Kv M Källa: Prognosinstitutet, SCB : 1,7 21 Förstagångsföräldrar Förstagångsmödrarna har sedan mitten av 197-talet i genomsnitt blivit drygt 4 år äldre. År 211 var medelåldern för kvinnor 29 år och för män 31 år vid första barnets födelse. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Ålder Kv M Kv M Källa: Historiska befolkningsregistret (HBR) och Flergenerationsregistret, SCB Uppgifter avseende utrikes födda är allt för osäkra för att redovisas. Verkställda aborter Antal, 1-tal Abortlag Källa: Abortregistret, Socialstyrelsen 22 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 23

14 Hälsa Sjukdomar och symtom efter ålder Andel (%) i åldern 16 år och äldre som själv uppger sig ha långvarig sjukdom eller symtom Sjukdom eller symtom år år 65 år Kv M Kv M Kv M Endokrina sjukdomar därav: diabetes Nervsjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar därav: högt blodtryck hjärtsjukdom Sjukdom i andningsorganen Sjukdom i matsmältningsorganen Hudsjukdomar Sjukdom i rörelseorganen Totalt 1) Avser andel som uppger att de har minst en långvarig sjukdom Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Dagligrökare efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Ålder Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Alkoholkonsumtion, rökning och snusning bland elever i årskurs 9, 211 Andel (%) av alla elever Flickor Pojkar Intensivkonsumerar 1) alkohol 2 18 Röker och snusar 3 8 Röker endast Snusar endast Minst en halv flaska sprit eller motsvarande en gång i månaden eller oftare Källa: Skolelevers drogvanor 211, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 24 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 25

15 Personer med övervikt/fetma efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Motionsvanor efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Övervikt BMI >25 Ålder Motionerar ej Ålder Därav feta BMI > Motionerar minst en gång i veckan Överviktiga: BMI > 25 Feta: BMI > 3 BMI = Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Vikt i kg (Längd i m) 2 Därav minst två gånger i veckan Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 26 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 27

16 Besvär av ängslan, oro eller ångest efter hushållstyp och ålder Andel (%) av alla i gruppen Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Ålder Totalt Totalt Totalt Totalt.... Få i redovisningsgruppen Dödstal efter dödsorsak och ålder 21 Döda per 1 av medelfolkmängden i respektive åldersgrupp (dödstal) Dödsorsak år 1 14 år Cirkulationsorganens sjukdomar 7 5 Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år år Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år 75 år Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 28 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 29

17 Dödstal efter dödsorsak 21 Antal döda och döda per 1 av medelfolkmängden (dödstal) Dödsorsak Antal Dödstal Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Källa: Dödsorsaker 211, Socialstyrelsen Spädbarnsdödlighet Döda under det första levnadsåret per 1 levande födda Antal Flickor 195 Pojkar 1925 Källa: Befolkningsstatistik Flickor 211: 2, Pojkar 211: 2, År 21 avled 3 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes barn. Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Pojkar Flickor Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseregion 211 uell fördelning Ålder och För- Gym- Efter- Uppgift Totalt födelseregion gymnasial nasial gymnasial saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Övriga länder Totalt år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Övriga länder Totalt Källa: Utbildningsregistret, SCB 3 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 31

18 Studiedeltagande för befolkningen år efter ålder höstterminen 21 Andel (%) av alla i åldersgruppen Ålder Gymnasie- Kommunal Högskole- Övrig utbildning vuxenutbildn. utbildning utbildning Kv M Kv M Kv M Kv M Totalt Källa: Befolkningens studiedeltagande, SCB Elever som började gymnasieskolan hösten 27 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund Antal och andel (%) av alla i gruppen Antal Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 1) Totalt Personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Avgångna elever från gymnasieskolan efter könsfördelningen i gymnasieprogrammen 21/11 uell fördelning och antal Gymnasieprogram med Mer än 6% kvinnor mindre än 4% män % kvinnor 4 6 % män Mindre än 4 % kvinnor mer än 6 % män 6 45 Totalt procent 1 1 antal Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 21/11 Genomsnittlig betygspoäng Bakgrund Svensk bakgrund 14,9 13,4 Utländsk bakgrund 13,9 12,7 Totalt 14,8 13,3 Källa: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan, Skolverket 32 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 33

19 Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 21/11 Antal och könsfördelning (%) Hantverk Omvårdnad Estetiska Handels- och adm. Hotell- och restaurang : 5 : 49 5 % % Livsmedel Barn- och fritid Naturbruk Int.Baccalaureate och Waldorfskolor Medie Studerande och examinerade från högskolan 21/211 Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning Högskolenybörjare Studerande Examinerade Doktorandnybörjare 1) Doktorsexamen 1) Licentiatexamen 1) Avser kalenderåret 211 Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Bygg Fordon El Energi % % Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Övriga utan anknytning Industri 34 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 35

20 Examinerade på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 21/11 Antal och könsfördelning (%) : 38 4 : 2 9 % % Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Tjänster Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik o data % % Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Antalet examinerade räknas inom varje område för sig. Vissa personer har tagit ut examen inom flera områden. Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 21/11 Antal och könsfördelning (%) Kategori Antal Könsfördelning Lärare Grundskolan Gymnasieskolan Rektor Grundskolan Gymnasieskolan Övriga skolledare Grundskolan Gymnasieskolan Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket Forskande och undervisande personal efter tjänstekategori 211 Antal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Tjänstekategori Antal Könsfördelning Adjunkt Gäst- och timlärare Annan forskande och undervisande personal Teknisk och adm. pers. som arbetar med undervisn. o forskn Forskarassistent Lektor Professor Källa: Personal vid universitet och högskolor, Högskoleverket 36 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 37

21 Tidsanvändning Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 2 64 år 199/91, 2/1 och 21/11 Timmar och minuter Ett vanligt vardagsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/ Timmar Ett vanligt veckoslutsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/ Timmar Betalt arbete 1) Obetalt arbete Utbildning Personliga behov Fri tid Annat 1 Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet. Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB Den senaste Tidsanvändningsundersökningen visar att kvinnor och män, 2 64 år, arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, i genomsnitt ca 7,5 timmar per dag. Det finns dock väsentliga skillnader mellan kvinnor och män, i synnerhet när arbete delas upp på betalt respektive obetalt arbete. får i större utsträckning än kvinnor betalt för sitt utförda arbete eftersom kvinnor lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Ett genomsnittligt vardagsdygn utför kvinnor 5,5 timmar och män nästan 7 timmar betalt arbete. Sedan 199/91 har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 3 minuter per vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter. na lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från 199/91 med drygt 1 timme. lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning från 199/91 med 8 minuter. Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 3 timmar jämfört med 27 timmar år 199/91. förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar år 199/91. Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. År 199/1991 utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete och män 21 timmar per vecka. Tiden som avsätts varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. 38 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 39

22 Tid för obetalt arbete för personer 2 64 år efter livscykel 21/11 Timmar per vecka Ensamstående 2 44 år utan barn Sammanboende 2 44 år utan barn Ensamstående år utan barn Sammanboende år utan barn Ensamstående småbarnsföräldrar Sammanboende småbarnsföräldrar Ensamstående föräldrar med barn 7 17 år Sammanboende föräldrar med barn 7 17 år Totalt Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB Få i redovisningsgruppen Timmar Omsorg Förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem efter verksamhetsform och barnets ålder 211 Andel (%) av alla barn i respektive åldersgrupp Verksamhetsform 1 5 år 6 9 år ) år Förskola i kommunal regi 67. Förskola i enskild regi 16. Fritidshem i kommunal regi Fritidshem i enskild regi 8 2 Pedagogisk omsorg i kommunal regi 2 Pedagogisk omsorg i enskild regi 1 Barn äldre än 12 år kan förekomma. Källa: Förskola och annan pedagogisk verksamhet, Fritidshem, Skolverket Personal inom kommunal förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem 211 Antal och könsfördelning (%) Verksamhetsform Antal Könsfördelning Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Öppen förskola Källa: Förskola och annan pedagogisk verksamhet, Fritidshem, Skolverket 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 41

23 Inskrivna barn i förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem efter ålder 2 och 211 Andel (%) av alla barn i respektive åldersgrupp Barn äldre än 12 år kan förekomma Källa: Förskola och annan pedagogisk verksamhet, Fritidshem, Skolverket 12 1) Ålder Inskrivna barn i förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem i kommunal regi Antal barn i befolkningen i 1 -tal och andel (%) i respektive åldersgrupp Ålder Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 1 6 1) ) ) År 2 och 211 avser uppgiften åldern År 2 och 211 avser uppgiften åldern Barn äldre än 12 år kan förekomma. Källa: Barnomsorg, SCB, Förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem, Skolverket Ersatta dagar för vård av barn Antal dagar i 1-tal och könsfördelning (%) År Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning Källa: Försäkringskassan Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Mottagare som uppburit ersättning för vård av barn Antal i 1-tal och könsfördelning (%) År Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning Källa: Försäkringskassan Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption samt kontaktdagar ingår inte. Från och med 1995 periodiseras statistiken till det år då utbetalningen gjordes. Från och med 211 är statistiken framtagen på ett nytt sätt, vilket kan medföra mindre skillnader jämfört med tidigare år. 42 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 43

24 Föräldraförsäkringen Föräldrapenningen införs. Ersättningen är 9 procent av lönen under 18 dagar och ska utnyttjas innan barnet fyller 8 år. Föräldraförsäkringen ersätter den tidigare moderskapsförsäkringen. får därmed rätt till ersättning för vård av barn på samma villkor som kvinnor. Sjukpenning för vård av sjukt barn införs. 1 dagar per familj och år för barn under 1 år. Ersättningen är 9 procent av lönen Föräldrapenningen utökas till 21 dagar Sjukpenning för vård av barn ersätts av föräldrapenning för vård av barn. Antalet dagar beror av antalet barn Föräldrapenningen förlängs till 27 dagar, varav 3 dagar med endast garantibelopp. 198 Havandeskapspenning införs och omfattar kvinnor som har fysiskt ansträngande arbete. Den kan ges från 6:e till 11:e dagen före förlossning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan utnyttjas i 6 dagar per barn och år, åldersgränsen höjs till 12 år. Fadern får rätt till föräldrapenning i 1 dagar i samband med barnets födelse, med en ersättning av 9 procent av lönen Havandeskapspenningen utvidgas till att omfatta även kvinnor med arbeten där det p.g.a. arbetsmiljön kan finnas risker för fosterskador Benämningen tillfällig föräldrapenning införs. Antalet föräldrapenningdagar utökas till Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 9 dagar per barn och år Föräldrapenningen ges i 45 dagar, varav 9 med endast garantibelopp. 199 Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 12 dagar per barn och år Tillfällig föräldrapenning ges med 8 procents ersättning under de första 14 dagarna per barn och år. Tid därefter ersätts med 9 procent Mamma-/pappamånad införs och antalet föräldrapenningdagar utökas till 45. Vardera föräldern har 3 dagar som inte kan överlåtas till den andra. Ersättningen är 9 procent av lönen. Av resterande dagar med föräldrapenning ersätts 3 med 8 procent av lönen och 9 med garantibelopp. Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan person som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet Ersättningsnivån under mamma-/pappamånad sänks till 85 procent. Av övriga 39 dagar ersätts 3 med 75 procent av lönen och 9 med garantibeloppet. Den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen sänks till 75 procent av lönen Ersättningsnivån för mamma-/pappamånad sänks till 75 procent Ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning höjs till 8 procent. 22 Föräldrapenningdagarna utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. 6 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas. Tillfällig föräldrapenning kan utbetalas till annan försäkrad person när föräldern är sjuk och därför varken kan arbeta eller vårda sitt barn. De 1 s.k. pappadagarna kan i vissa fall tas ut av annan försäkrad person. 44 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 45

25 26 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 1 prisbasbelopp för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. 27 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst sänks till 7,5 prisbasbelopp för tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. För föräldrapenning är inkomsttaket oförändrat 1 prisbasbelopp. 28 Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag införs vid uttag av föräldrapenning. Bonus kan utgå för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, exklusive de dagar som är reserverade för respektive förälder. Maximal bonus kan ges om dessa dagar delas lika. Kommunerna ges rätt att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag för barn i åldern 1 3 år för barn som inte använder offentligt finansierad barnomsorg. 21 För ensamstående föräldrar som blir sjuka och inte kan vårda sitt barn (barn under 3 år) införs möjlighet att låta någon annan person som avstår från förvärvsarbete att få tillfällig föräldrapenning för vård av barnet. 212 Dubbeldagar införs inom föräldrapenning. Föräldrar ges rätt att ta ut föräldrapenning samtidigt i 3 dagar under barnets första levnadsår. Dubbeldagarna får inte ligga till grund för beräkning av jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag ändras. Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och berättigad bonus betalas ut samtidigt som föräldrapenningen. Detta gäller jämställdhetsbonus för 212 och framåt. Sysselsatta 2 64 år som arbetar deltid av orsak som vård av barn och vård av vuxen anhörig/släkting 211 Antal i 1 -tal och könsfördelning (%) Orsak Antal Könsfördelning Vård av barn Vård av anhörig/släkting Vård av barn och vård av anhörig/släkting Källa: Arbetskraftsundersökningar (AKU), SCB Personer i åldern 65 år eller äldre med nedsatt syn 1) eller rörelsehinder 211 Andel (%) av alla i gruppen Nedsatt syn Rörelsehinder därav svårt Sammanboende år år Ensamstående år år Hit räknas personer som även med glasögon har svårigheter att läsa vanlig text i en dagstidning. Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Källa: Riksförsäkringsverket, Försäkringskassan och SOU 25:73 46 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 47

26 Personer i åldern 65 år eller äldre i ordinärt 1) boende som behöver och får 2) hjälp 198 3) och 21/11 Andel (%) av alla i gruppen / /11 Sammanboende år Kommunal hjälp Hjälp från hushållsmedlem Hjälp från övrig anhörig/bekant år Kommunal hjälp Hjälp från hushållsmedlem Hjälp från övrig anhörig/bekant Ensamstående år Kommunal hjälp Hjälp från hushållsmedlem Hjälp från övrig anhörig/bekant år Kommunal hjälp Hjälp från hushållsmedlem Hjälp från övrig anhörig/bekant Ej servicehus eller institution 2 Samma person kan få hjälp från flera håll 3 Uppgifter från 198 är inte helt jämförbara med uppgifter från 21/11 då frågan 198 löd Får ni regelbundet, dvs minst en gång i veckan, hjälp eller tillsyn för år 21/11 specificeras inte hur ofta hjälpen ges. Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Personer 65 år och äldre i ordinärt 1) boende som behöver och får hjälp efter ålder och vårdgivare 29/1 Andel (%) av alla i gruppen Sammanboende år Kommunal hjälp 1 1 Hjälp från hushållsmedlem 1.. Hjälp från övrig anhörig/bekant år Kommunal hjälp 14 8 Hjälp från hushållsmedlem Hjälp från övrig anhörig/bekant Ensamstående år Kommunal hjälp 5 3 Hjälp från hushållsmedlem.... Hjälp från övrig anhörig/bekant år Kommunal hjälp Hjälp från hushållsmedlem.... Hjälp från övrig anhörig/bekant Ej servicehus eller institution Källa: Undersökning om levnadsförhållanden (ULF), SCB 48 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 49

27 Förvärvsarbete I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här. Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet. Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier, värnpliktstjänstgöring med mera. Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften. Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer. Sedan år 25 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 27 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidsseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år I berörda diagram markeras detta med ett lodrätt streck. Befolkningen 2 64 år i och utanför arbetskraften 211 Andelar (%) av befolkningen i olika grupper Befolkning 211 i åldern 2 64 år : 2,7 milj : 2,8 milj Ej i arbetskraften Kv: 18 % M: 11 % I arbetskraften Kv: 82 % M: 89 % Huvudsaklig verksamhet Hemarbetande Studier Arbetssökande Pension Sjukdom Övrigt Kv: 2 % Kv: 4 % Kv: 1 % Kv: 1 % Kv 7 % Kv:2 % M: % M: 3 % M: 1 % M: 1 % M 4 % M: 2 % Arbetslösa heltidsstuderande 1 Kv: 2 % M: 2 % Arbetslösa 1 Kv: 6 % M: 7 % Sysselsatta Kv: 77 % M: 83 % Velat ha arbete och kunnat arbeta Kv: 1 % M: 1 % Sysselsatta, arbetar vanligen Heltid 35 tim Deltid 2 34 tim Deltid 1 19 tim Kv: 53 % Kv. 21 % Kv: 4 % M: 74 % M: 6 % M: 2 % Frånvarande Kv: 13 % M: 11 % I arbete Kv: 64 % M: 72 % Frånvaroorsak Sjukdom Semester Föräldraledighet Övrigt Kv: 2 % Kv. 7 % Kv. 3 % Kv: 1 % M: 1 % M: 7 % M: 1 % M: 1 % 1 Som andel av arbetskraften Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 5 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 51

28 i åldern 2 64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1 19 timmar Lång deltid 2 34 timmar i åldern 2 64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1 19 timmar Lång deltid 2 34 timmar 2 Heltid 35 timmar 2 Heltid 35 timmar Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökade mellan 197 och 199. Under hela 199-talet minskade arbetskraftsdeltagandet och därefter ökade det något fram till mitten av 2-talet. Under 197-talet och 198-talet ökade andelen med lång deltid. Samtidigt ökade andelen med heltid under 198-talet. Under 199-talet ökade arbetslösheten medan andelen som arbetade heltid eller lång deltid minskade. År 211 var relativa arbetskraftstalet för kvinnor i åldern 2-64 år 82,5 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,4 procent. Andelen män på arbetsmarknaden har varit konstant mellan 197 och 199. Fram till mitten av 199-talet minskade den och har därefter legat på samma nivå fram till mitten av 2-talet för att därefter öka något till 211. I slutet av 197-talet och början av 198-talet sjönk andelen med heltid något medan andelen med lång deltid ökade. Under 199-talets första del minskade andelen heltidsarbetande kraftigt. Samtidigt ökade både andelen arbetslösa och andelen utanför arbetskraften. År 211 var relativa arbetskraftstalet för män i åldern 2-64 år 88,7 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,7 procent. 52 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 53

29 Relativa arbetskraftstal för föräldrar med barn under 17 år efter antal barn och yngsta barnets ålder barn år 1 2 år 6 1 år år år år år år 1 2 år år barn år 1 2 år 6 1 år år år år 6 1 år 3 59 år år år Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB eller fler barn år 6 1 år år år 1 2 år 8 8 år år 6 1 år år 1 2 år Sysselsatta 1) föräldrar i åldern 2 64 år med hemmavarande barn efter yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 211 Andel (%) av alla sysselsatta Antal barn Yngsta barnets ålder Heltid Deltid Heltid Deltid 1 Barn år år år år år barn år år år år år barn eller fler år år år år år Sysselsatta omfattar även de som är frånvarande, t.ex. föräldralediga. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Vanligen arbetad tid År 211 arbetade 68 procent av alla sysselsatta kvinnor i åldern 2 64 år heltid och 32 procent deltid. Motsvarande andelar för männen var 9 respektive 1 procent. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB 54 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 55

30 Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 2 64 år, 211 Antal i 1 -tal Lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid Vård av barn Vill inte heltidsarbeta, uppger inget skäl Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga Studier Arbetet är fysiskt och/ eller psykiskt krävande Har flera jobb Vård av både barn och vuxna anhöriga/släktingar Vård av vuxna anhöriga/släktingar Övrigt Uppgift saknas Antal i 1-tal Sysselsatta i åldern 2 64 år som varit frånvarande hel eller del av vecka efter orsak 211 Andel (%) av alla Frånvaroorsak Samtliga Samtliga med barn under 7 år Hela veckan Sjuk Semester Vård av barn Övriga Totalt Del av veckan Sjuk Semester Vård av barn Övriga Totalt Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 56 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 57

31 Faktisk 1) och vanligen 2) arbetad tid i genomsnitt per vecka för sysselsatta i åldern 2 64 år, 211 Med barn under 7 år Sammanboende Ensamstående Utan barn under 7 år Sammanboende Ensamstående Faktisk arbetad tid Vanligen arbetad tid Timmar 1 Det antal timmar en person arbetar under referensveckan. 2 Den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Tidsbegränsat anställda i åldern 2 64 år efter typ av anställning 211 Antal i 1-tal Vikariat Kallas vid behov Timanställd med schema för viss tid Objekt/projekt Ferie- och säsongsarbete Anställda 2 64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden Antal i 1-tal Antal i 1-tal Antal i 1-tal Offentligt fast anställda Privat fast anställda 1992 Offentligt tidsbegr. anställda 1997 Privat fast anställda Privat tidsbegr. anställda Offentligt tidsbegränsat anställda Privat tidsbegränsat anställda Offentligt fast anställda 211 Prov och praktik Övrigt Antal i 1-tal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 59

32 Sysselsatta kvinnor i åldern år efter sektor Antal i 1-tal Antal i 1-tal 2 Sysselsatta män i åldern år efter sektor Antal i 1-tal Antal i 1-tal 2 15 Egen företagare 15 Privat 1 Kommunal Privat 1 5 Statlig Privat Egen företagare Kommunal 5 Kommunal Statlig Egen företagare Statlig Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Under 197- och 8-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Under dessa två decennier fördubblades antalet kvinnor i offentlig sektor. Under inledningen av 2-talet arbetade kvinnor till ungefär lika stor del i offent lig som i privat sektor. Idag arbetar något fler kvinnor i privat sektor jämfört med offentlig. nen arbetar till största delen i privat sektor. I den statliga sektorn har sysselsättningen minskat under 199-talet för kvinnorna och sedan 198 för männen. Minskningen beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 199-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor. Efter att ha minskat under Källa: Arbetskraftsundersökningar (AKU), SCB 199-talets början har antalet anställda i privat sektor ökat för såväl kvinnor som män. Under den första hälften av 199-talet minskade antalet sysselsatta i den kommunala sektorn, i synnerhet bland kvinnorna. Brottet i kurvorna beror på en ny mätmetod Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet i kurvan synligare för män än för kvinnor. 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 61