Producerad av Länsstyrelsen i Kronobergs län januari 2007 ISSN , meddelande nr 2007:01 Omslagsbild: Hans Runesson Layout samt bild sid.

Transkript

1

2 Producerad av Länsstyrelsen i Kronobergs län januari 2007 ISSN , meddelande nr 2007:01 Omslagsbild: Hans Runesson Layout samt bild sid. 21: Christina Jonasson Statistik: Allan Karlsson och Birgitta Blomdahl Fler exemplar av denna skrift kan beställas kostnadsfritt från Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö, tel , eller laddas ner från vår webbplats Sök under fl iken Jämställdhet. Ansvarig: Andreas Liljenrud, jämställdhetsdirektör 2

3 Innehåll Förord 4 Jämställdhet 5 Så långt har vi hunnit 8 Befolkning 12 Barn och familj 20 Utbildning 26 Arbete 30 Hälsa 39 Makt 42 Brott 47 Jämställdhetsarbetet - två dimensioner 48 Vill du veta mer? 49 3

4 Förord Välkommen att ta del av fakta om kvinnor och män i Kronobergs län. Jämställdhet handlar om män och kvinnors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Med den här foldern vill Länsstyrelsen synliggöra hur ojämställdheten ser ut i vårt län. På följande sidor presenteras några exempel utifrån de områden som den nationella jämställdhetspolitiken utgår ifrån. För att nå förändring måste vi först analysera hur vi har det idag. Var finns ojämställdheten? Vilka insatser krävs för att uppnå förändring? Regeringen har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå målen i den nationella jämställdhetspolitiken. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande som i planering och genomförande av verksamhet. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken, samt ge stöd och samordning för arbetet med jämställdhetsintegrering i vårt län. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader mellan män och kvinnor. Alla med - borgare i Kronobergs län, har ett gemensamt ansvar för att bryta den ojämställdhet som finns, det är först då jämställdhetspolitiken kommer att uppfyllas, till förmån för såväl män som kvinnor. Andreas Liljenrud Jämställdhetsdirektör i Kronobergs län 4

5 Jämställdhet Vad är jämställdhet? Jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara - den kvalitativa jämställdheten. 5

6 Jämställdhet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engagemang. De direktvalda politiska församlingarna är idag kvantitativt jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Löneskillnaderna består kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de fl esta yrken. Pensionärerna blir allt fl er och lever längre kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott. 6

7 Jämställdhet Några viktiga fakta - siffrorna gäller riket Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 80 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 86 %. 42 % av kvinnorna fanns 1970 i offentlig sektor och 58 % i privat sektor fanns 52 % i offentlig sektor och 48 % i privat sektor. 21 % av männen fanns 1970 i offentlig sektor och 79 % i privat sektor fanns 19 % i offentlig sektor och 81 % i privat sektor. År 1970 arbetade 7 % av alla förvärvsarbetande kvinnor i jämställda yrken och 4 % av alla förvärvsarbetande män var motsvarande andel 16 % för kvinnor och 14 % för män. Andelen 1 6-åringar i kommunal barnomsorg var 12 % år År 2004 var andelen 84 %. Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0 % år 1974 och 20 % år Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 1973 var 15 % kvinnor och 85 % män. År 2006 var fördelningen 49 % kvinnor och 51 % män. Könsfördelningen bland ledamöter i centrala statliga lekmannastyrelser var 17 % kvinnor och 83 % män år År 2004 var fördelningen 48 % kvinnor och 52 % män. Från jämställda linjer/program i gymnasieskolan examinerades 12 % av alla fl ickor och 14 % av alla pojkar år 1971/72. År 2004/05 var motsvarande andelar 30 % för både fl ickor och pojkar. Källa: SCB:s Lathund om jämställdhet

8 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig, blir hon åter omyndig Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen, med några få undantag (jur. lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för fl ickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 8

9 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader Kvinnan får rätt att bli präst SAF och LO beslutar att, inom en femårsperiod, slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografi ska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 9

10 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Jämställdhetsstatistiken blir offi ciell statistik Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner Antal dagar utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv. Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemen samma hemmet En utredning tillsätts om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 10

11 2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet Länsstyrelsen i Kronoberg antar en särskild handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Ny sexualbrottslagstiftning. Slutbetänkandet Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål SOU 2005:66 presenteras Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kr/dag. En handlingsplan för jämställda löner har överlämnats till riksdagen Ett nytt jämställdhets- och integrationsdepartement bildas av den nytillträdda regeringen. Ansvarig minister tillika departementschef är Nyamko Sabuni. 11

12 Befolkning Folkmängd Därav utrikes födda Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kronobergs län Källa: SCB I Kronobergs län bor det något färre kvinnor än män. Av utrikes födda är förhållandet det omvända där är kvinnorna fler. 12

13 Befolkning Medelålder 2005 Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året därpå. Alvesta kvinnor 42,9 män 41,2 Ljungby kvinnor 43,3 män 41,2 Lessebo kvinnor 44,0 män 40,9 Markaryd kvinnor 44,7 män 43,1 Tingsryd kvinnor 46,2 män 44,1 Uppvidinge kvinnor 45,0 män 42,3 Växjö kvinnor 41,1 män 38,6 Älmhult kvinnor 43,3 män 41,4 Kronobergs län kvinnor 42,7 män 40,4 Riket kvinnor 42,0 män 39,7 Källa: SCB 13

14 Befolkning Befolkning, 16 år och äldre, efter civilstånd och ålder 2005, Kronobergs län, % år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ogifta 99,5 100,0 94,3 98,2 49,1 61,8 Gifta 0,5 0 5,4 1,7 43,3 33,3 Änkor/ Änklingar ,2 0,1 Skilda 0 0 0,3 0,1 7,4 4,8 Totalt Antal Källa: SCB I Kronobergs län har vi en ojämn fördelning av män och kvinnor inom respektive åldersgrupp. I åldern år har vi betydligt fler män än kvinnor, medan i åldern 65 år och uppåt är det tvärtom - kvinnorna är fler. 14

15 Befolkning år år 80 år och äldre Samtliga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 13,0 21,5 5,7 10,9 6,4 13,1 45,2 54,3 65,7 62,8 56,1 70,2 19,4 56,1 36,8 36,5 3,8 1,4 26,4 7,3 68,4 26,0 9,7 2,5 17,4 14,3 11,8 11,6 5,7 4,9 8,3 6,

16 Befolkning Återstående medellivslängd vid födelsen Kronobergs län kvinnor 83,08 män 78,83 Riket kvinnor 82,41 män 77,99 Stockholms län kvinnor 82,65 män 78,06 Uppsala län kvinnor 82,90 män 79,07 Södermanlands län kvinnor 82,00 män 77,56 Östergötlands län kvinnor 82,42 män 78,25 Jönköpings län kvinnor 82,87 män 78,43 Kalmar län kvinnor 82,18 män 77,59 Gotlands län kvinnor 81,83 män 77,78 Blekinge län kvinnor 82,94 män 78,46 Skåne län kvinnor 82,43 män 78,08 16

17 Befolkning Hallands län kvinnor 83,44 män 79,13 Västra Götalands län kvinnor 82,40 män 78,07 Värmlands län kvinnor 82,01 män 77,37 Örebro län kvinnor 82,07 män 77,68 Västmanlands län kvinnor 82,17 män 77,89 Dalarnas län kvinnor 82,24 män 77,65 Gävleborgs län kvinnor 81,52 män 77,28 Västernorrlands län kvinnor 81,72 män 77,41 Jämtlands län kvinnor 81,94 män 77,73 Västerbottens län kvinnor 82,48 män 77,83 Norrbottens län kvinnor 81,71 män 76,84 Källa: SCB region: År 1997 bildades Skåne län utifrån Malmöhus och Kristianstads län. År 1998 bildades Västra Götalands län utifrån Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs och Skaraborgs län (utom kommunerna Habo och Mullsjö som från och med år 1998 tillhör Jönköpings län) 17

18 Befolkning Flyttningar i genomsnitt per år Infl yttade Utfl yttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Källa: SCB 18

19 Befolkning Flyttningsöverskott för Kronobergs län i genomsnitt per år efter ålder Källa: SCB Till länet flyttar det in mer människor än vad det årligen flyttar ut, med ett undantag och det är i åldern år, där kvinnor flyttar i högre utsträckning än män. Noteras bör att i åldern år är flyttningsöverskottet högre för kvinnor än för män. Ljungby, Växjö och Älmhult visar en positiv flyttström medan övriga kommuner har ett flyttningsunderskott. Kvinnor flyttar generellt mer än män och i yngre åldrar. 19

20 Barn och familj Summerat fruktsamhetstal *) i länet och riket under tiden Källa: SCB *) Det antal barn en kvinna förväntas föda under sin livstid. Under och 1980-talet födde kvinnorna i Kronobergs län fler barn än riksgenomsnittet. Under senare år har fruktsamhetstalet i länet legat nära rikets nivå. 20

21 Barn och familj 21

22 Barn och familj Medelålder för förstföderskor 2005 Källa: SCB Genomsnittsåldern för förstföderskor var 28,7 år i riket Medelåldern har ökat kontinuerligt sedan Medelåldern för män vid första barnets födelse var 31,1 år. 22

23 Barn och familj Genomsnittligt antal barn 0-21 år i barnfamiljer År 2004 Källa: SCB Barnfamiljer i Kronobergs län har fler barn än riksgenomsnittet. Generellt kan man säga att i storstadsregionerna har barnfamiljerna färre barn och mödrarna föder sina barn senare i livet. Detta syns om än måttligt, även i vårt län, där exempelvis barnfamiljer i Växjö kommun har färre barn än i mer glesbefolkade kommuner som Uppvidinge och Lessebo. 23

24 Barn och familj Föräldrapenning Uttagna nettodagar fördelat på män och kvinnor 2005 Nettodagar, andel % Kvinnor Män Kronobergs län 82,2 17,8 Alvesta kn 83,3 16,7 Lessebo kn 84,2 15,8 Ljungby kn 83,0 17,0 Markaryd kn 82,7 17,3 Tingsryd kn 81,7 18,3 Uppvidinge kn 82,2 17,8 Växjö kn 81,6 18,4 Älmhult kn 82,4 17,6 Riket *) 80,5 19,5 Källa: Försäkringskassan *) I Riket ingår utomlands bosatta och där uppgift saknas om län. Uttaget av föräldrapenning bland män har i riket mer än fördubblats de senaste 10 åren. Trots det är skillnaden stor mellan män och kvinnor. 24

25 Barn och familj Tillfällig föräldrapenning för vård av barn Antal försäkrade som uppburit ersättning, antal barn och antal nettodagar år Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. I samtliga ingår utomlands bosatta och där uppgift saknas om län LÄNET RIKET Källa: Försäkringskassan 25

26 Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen i Kronobergs län i olika åldrar (%) Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift om utbildningsnivå saknas Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift om utbildningsnivå saknas Källa: SCB Kvinnor har generellt högre formell utbildning än män. Kraven på utbildning har varit högre inom flera av de sektorer där kvinnor traditionellt har varit verksamma. 26

27 Utbildning Andel av befolkningen i åldern år med eftergymnasial utbildning Källa: SCB 27

28 Utbildning Andel elever som 2005 gått ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiets nationella program, angivet i % Flickor Pojkar Totalt Alvesta 14,2 14,1 14,1 Lessebo 11,9 8,6 10,0 Ljungby 5,2 8,5 6,9 Markaryd 3,1 10,9 7,0 Tingsryd 8,3 11,2 9,7 Uppvidinge 9,9 21,3 15,8 Växjö 7,4 7,5 7,5 Älmhult 12,0 13,9 13,0 Kronobergs län 8,4 10,4 9,4 Riket 9,3 12,3 10,8 Källa: Skolverket 28

29 Utbildning Övergångsfrekvens till högskoleutbildning 2005, angivet i % Avgångna gymn.skolan 2001/02 och påbörjat högskolestudier t.o.m. 2004/05. Kvinnor Män Totalt Alvesta 50,4 32,5 41,6 Lessebo 36,4 45,9 41,4 Ljungby 52,2 33,3 42,1 Markaryd 38,8 30,6 34,7 Tingsryd 47,1 43,1 45,2 Uppvidinge 48,6 45,5 47,1 Växjö 57,7 46,6 52,2 Älmhult 58,3 47,0 52,9 Kronobergs län 52,7 41,1 47,0 Riket 50,1 39,3 44,8 Källa: SCB 29

30 Arbete Näringsstruktur, angivet i % Länet Riket Jord- och skogsbruk 2,8 1,9 Tillverkning 24,7 17,6 Energi, vatten, avfall 0,5 1,0 Byggverksamhet 5,1 5,8 Handel, kommunikationer 18,7 18,4 Kreditinstitut, företagstjänster 10,2 13,3 Utbildning 10,3 11,1 Vård, omsorg 16,6 16,4 Personliga och kulturella tjänster 5,2 7,2 Offentlig förvaltning 3,7 5,7 Okänd näringsgren 2,2 1,6 Totalt 100,0 100,0 Källa: SCB Andelen sysselsatta inom industrin har successivt minskat den senaste 30-årsperioden, medan den privata tjänstesektorn har fått ökad betydelse sysselsättningsmässigt. Andelen sysselsatta inom de i huvudsak offentligt finansierade tjänsterna har hållit sig i stort sett oförändrad sedan mitten av 1980-talet. 30

31 Arbete Könsfördelning, länet Könsfördelning, riket Kvinnor Män Kvinnor Män 18,7 81,3 18,8 81,2 23,3 76,7 25,6 74,4 19,2 80,8 21,7 78,3 7,3 92,7 7,6 92,4 36,7 63,3 38,3 61,7 41,3 58,7 41,7 58,3 74,7 25,3 72,8 27,2 85,2 14,8 83,8 16,2 56,9 43,1 55,2 44,8 56,6 43,4 53,6 46,4 68,5 31,5 56,3 43,7 46,2 53,8 47,9 52,1 Vård- och omsorgssektorn har liksom utbildningssektorn en sned könsfördelning med kvinnlig dominans, medan industri- och byggsektorn är mansdominerad. 31

32 Arbete Förvärvsarbetande dagbefolkning 2004 efter typ av produktion Källa: SCB 32

33 Arbete Andel förvärvsarbetande i åldern år 2004 Källa: SCB Andelen förvärvsarbetande av länets befolkning är hög. Kvinnorna var runt 1990 på väg upp i männens nivå, men gapet har därefter åter ökat något. 33

34 Arbete Förvärvsarbetande nattbefolkning*) i länet 2004 Källa: SCB *) Nattbefolkning = invånare som bor i länet. Kronobergs län har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Män arbetar huvudsakligen inom den privata sektorn och kvinnor inom den offentliga sektorn. 34

35 Arbete Yrke 2004 Källa: SCB 35

36 Arbete Utpendlare 2004 Kvinnor Män Totalt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Källa: SCB Kvinnor pendlar i mindre utsträckning än män och kortare sträckor. 36 Kommentar Nyföretagande, sid. 37 Andelen kvinnor av nyföretagarna har legat på cirka en tredjedel under relativt många år.

37 Arbete Nyföretagande 2005 i Sveriges län Kvinna Kvinna Man Man Andel /1000 /1000 kvinnor av nyföretagare (%) Stockholm , ,0 35 Uppsala 542 5, ,9 35 Södermanland 355 4, ,8 33 Östergötland 504 3, ,9 32 Jönköping 334 3, ,5 30 Kronoberg 200 3, ,5 35 Kalmar 264 3, ,3 33 Gotland 85 4, ,1 31 Blekinge 134 3, ,2 28 Skåne , ,9 34 Halland 441 5, ,0 35 Va Götaland , ,6 32 Värmland 335 4, ,7 36 Örebro 352 4, ,9 37 Västmanland 352 4, ,2 34 Dalarna 337 4, ,3 34 Gävleborg 356 4, ,1 36 Västernorrland 261 3, ,0 33 Jämtland 173 4, ,0 30 Västerbotten 284 3, ,6 31 Norrbotten 281 3, ,2 32 Samtliga , ,1 34 Källa: ITPS 37

38 Arbete Genomsnittlig sammanräknad förvärvsinkomst för befolkningen år Källa: SCB Kvinnor har lägre medelinkomst än män, vilket till stor del beror på att kvinnor deltidsarbetar i större utsträckning. 38

39 Hälsa Sjukpenningdagar 2005, bruttodagar Länet Samtliga Kvinnor Män Alvesta Samtliga Kvinnor Män Lessebo Samtliga Kvinnor Män Ljungby Samtliga Kvinnor Män Markaryd Samtliga Kvinnor Män Tingsryd Samtliga Kvinnor Män Uppvidinge Samtliga Kvinnor Män Växjö Samtliga Kvinnor Män Älmhult Samtliga Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan 39

40 Hälsa Ohälsotal*) med fördelning efter ålder, kön och kommun. År 2005 KVINNOR år år år år år år Samtliga Alvesta 1,0 11,7 30,4 45,6 70,4 123,6 46,3 Lessebo 1,8 11,8 32,3 53,7 75,7 127,9 52,3 Ljungby 2,0 16,0 42,8 46,7 78,1 121,6 52,3 Markaryd 3,4 13,5 28,4 57,4 88,0 125,4 55,7 Tingsryd 0,0 15,6 39,7 49,1 74,1 113,0 51,4 Uppvidinge 2,9 16,6 43,4 51,4 72,9 125,9 53,4 Växjö 1,3 9,9 27,0 43,1 62,8 97,4 37,8 Älmhult 1,7 13,5 25,9 36,1 71,7 113,5 43,0 Länet 1,5 11,7 31,4 45,3 70,0 111,1 44,4 MÄN år år år år år år Samtliga Alvesta 1,2 9,2 17,4 21,9 47,7 88,5 30,0 Lessebo 2,1 16,5 17,4 24,2 46,5 80,9 31,3 Ljungby 2,7 11,9 19,2 29,6 46,7 83,1 31,5 Markaryd 0,6 15,0 19,2 42,1 59,7 89,9 39,2 Tingsryd 1,6 13,2 19,4 27,9 43,2 77,9 31,2 Uppvidinge 2,4 12,9 15,7 27,6 51,5 90,8 33,2 Växjö 1,1 7,6 15,1 26,6 40,9 66,9 24,1 Älmhult 0,0 9,5 11,3 20,8 42,7 71,7 24,9 Länet 1,4 9,6 16,2 26,9 44,8 76,5 27,9 Källa: Försäkringskassan *) Ohälsotal - antal ersatta dagar med sjukpenning per försäkrad. Kvinnorna är betydligt mer sjukskrivna än männen. Variationerna mellan kommunerna är stora. 40

41 Hälsa Dödsorsak för kvinnor och män, Kronobergs län Kvinnor Män Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Andningsorganens sjukdomar Övriga Totalt Källa: Socialstyrelsen; Epidemiologiskt centrum 41

42 Makt Vilka styr näringslivet i Kronobergs län? Företag med 100 anställda och däröver VD 7 % 93 % 14 % Styrelser (ledamöter + suppl.) 86 % Källa: Upplysningscentralen (UC) I motsats till politiken är representationen av kvinnor och män i företagsledning i näringslivet mycket ojämställd. Huvuddelen av såväl VD som representanter i styrelserna är män. 42

43 Makt Vilka styr i statliga styrelser och nämnder? (inkl suppleanter) % Kvinnor Män Växjö universitet Polismyndigheten Försäkringskassan Landstinget Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen (år 2007) Totalt Källa: Respektive myndighet/organisation, år 2006 Växjö universitet och Landstinget har en icke jämställd representation i styrelsen utifrån principen %, läs mer på sidan 5. 43

44 Makt Kommunfullmäktigeledamöter efter valet 2006 Ordinarie Kvinnor Män % % Alvesta kn Lessebo kn Ljungby kn Markaryd kn Tingsryd kn Uppvidinge kn Växjö kn Älmhult kn Kronobergs län Källa: SCB I Sverige har vi i princip uppnått jämställdhet vad gäller representation i politiken. I Kronobergs län har vi i snitt en jämställd fördelning av andelen kommunfullmäktigeledamöter. 44

45 Makt Könsfördelning på ledamöter i kommunfullmäktige som avgick under mandatperioden Ledamöter inkl. ersättare Faktiskt antal Kvinnor Män Kvinnor Män % % Landstinget Alvesta kn Lessebo kn Ljungby kn Markaryds kn Tingsryds kn Uppvidinge kn Växjö kn Älmhults kn Källa: Länsstyrelsen 45

46 Makt Kommunstyrelseledamöter mandatperioden Faktiskt antal Kvinnor Män Kvinnor Män % % Alvesta kn Lessebo kn Ljungby kn Markaryd kn Tingsryd kn Uppvidinge kn Växjö kn Älmhult kn Kronobergs län Källa: SCB Vid tiden för denna skrifts sammanställning var ej valresultatet för mandatperioden klart. 46

47 Brott Anmälda brott 2005 Kronobergs län Relation Mot kvinna Mot man Plats Antal % Antal % Bekant med offret inomhus utomhus Obekant med offret inomhus utomhus Samtliga Riket Relation Mot kvinna Mot man Plats Antal % Antal % Bekant med offret inomhus utomhus Obekant med offret inomhus utomhus Samtliga Källa: Brottsförebyggande rådet Anmälda brott avser våldsbrott som mord, dråp och misshandel. Observera att sexualbrott ej ingår. 47

48 Jämställdhetsarbetet - två dimensioner Vanligtvis när vi talar och tänker kring jämställdhet tänker vi löner, representation, rätten till heltid m.m, dvs. frågor som hör till arbetslivet och dess organisering. Jämställdhetsarbetet har sedan slutet av 60-talet handlat mycket om kvinnans rätt att ta sig ut i arbetslivet och villkoren för detta fick vi en jämställdhetslag som huvudsakligen kom till för att motverka könsdiskriminering i arbetslivet. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) är den myndighet som har till uppgift att arbeta för jämställdhetslagens efterlevnad. Länsstyrelsens jämställdhetsarbete utgår från det andra perspektivet, jämställdhetsintegrering. Regeringen antog redan 1994 jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå målen i den nationella jämställdhetspolitiken. Länsstyrelsens uppgift är att ge stöd och samordning åt detta arbete på regional nivå. Jämställdhetsintegrering handlar om att föra in jämställdhet i ledningssystemet genom att i alla beslutsprocesser beakta ett jämställdhetsperspektiv. 48

49 Vill du veta mer? Vill du läsa mer om den nationella jämställdhetspolitiken?... det regionala jämställdhetsarbetet?... eller kom ma i kontakt med oss på Länsstyrelsen, är du välkommen att besöka vår webbplats. Du hittar oss under verksamhetsområde Jämställdhet. Du kan också läsa mer om den nationella jämställdhetspolitiken på regeringens hemsida: JÄMINDEX och Jämdata Jämindex och jämdata är två olika sätt att presentera jämställdhetsstatistik som SCB, Statistiska Centralbyrån, ansvarar för. Jämindex visar hur landets kommuner förhåller sig till varandra. Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Jämdata visar utvecklingen i kommuner och län utifrån en mängd olika variabler. De tabeller som presenteras har sin utgångspunkt i målen för den nationella jämställdhetspolitiken. 49

50