På tal om KVINNOR OCH MÄN

Transkript

1 På tal om KVINNOR OCH MÄN LATHUND OM JÄMSTÄLLDHET 216

2 Women and men in Sweden 216 Facts and figures Statistics Sweden 216 Tidigare publicering På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, Previous publication har utkommit i 14 utgåvor sedan Fourteen versions of Women and men in Sweden, Facts and figures, have been published since Producent Producer Förfrågningar Enquiries, enheten för befolkningsstatistik Statistics Sweden, Population Statistics Unit SE Örebro jamstalldhet@scb.se Statistikservice Statistics Service NYTT TELEFONNUMMER/ NEW PHONE NUMBER från/from 27 september INNEHÅLL Jämställdhet... 2 Befolkning Hälsa Utbildning Tidsanvändning Omsorg Förvärvsarbete Lön Inkomst Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 216. Elements in this publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Women and men in Sweden 216. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Brott Inflytande och makt Omslag: Ateljén, SCB Cover ISBN (Print) URN:NBN:SE:SCB-216-X1BR161_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 216.6

3 JÄMSTÄLLDHET innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 6 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 6 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet berör alla samhällsområden För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla områden i samhället. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering. Strategin innebär att analyser av kvinnors och mäns, flickors och pojkars, situation och villkor ska ingå i beslutsunderlag och att konsekvenser av förslag ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslutsprocesser av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 3

4 Nationell organisation av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsministern ansvarar för samordning och utveckling av jämställdhetspolitiska frågor. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt sakområde. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar samt för att utveckla metoder för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. På varje länsstyrelse finns en person anställd som är särskilt sakkunnig i jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillser att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen efterlevs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, exempelvis diskriminering på grund av kön. Jämställdhet och statistik och män ska vara synliga i statistiken För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Regeringen har beslutat att det ska finnas officiell statistik om jämställdhet. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Statistiken ska dessutom presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (21:1) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet Tillgänglighet : 14. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram råd och riktlinjer för arbete med könsuppdelad statistik (CBM 24:1). Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. På SCB:s webbplats finns sedan 212 jämställdhetsstatistik i form av indikatorer för uppföljning av jämställdhetpolitiken samt fördjupningar inom några områden. Så här långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 187 får rätt att ta studenten som privatister får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 191 får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 5

5 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 195 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader får rätt att bli präster. 196 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 197 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 198 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2 FN:s specialsession, 2: jämställdhet, utveckling och fred inför 2-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 7

6 21 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 22 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. Av dessa reserveras 6 för vardera föräldern och kan inte överlåtas. 23 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. 24 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 25 Ny sexualbrottslagstiftning. 26 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. 27 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 28 Regeringen ger Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, medel för att stödja utvecklingsarbete kring jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner. 29 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhets lagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhets institutet inrättas i Vilnius, Litauen. 21 En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten könsneutral. 211 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. 212 Publicering på SCB:s webbplats av jämställdhetsstatistik i form av indikatorer, kopplade till de jämställdhetspolitiska målen. 213 Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet hjälplöst tillstånd ersätts av de vidare begreppet särskilt utsatt situation. Regeringen har i budgetpropositionen 214 föreslagit ett system för en förbättrad uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. Steriliseringskravet tas bort ur könstillhörighetslagen. Regeringen ger 18 statliga myndigheter i särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering, med stöd från Nationella sekretariatet för genusforskning. 214 Nordiskt Forum om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Första gången som en kvinna blir ärkebiskop. Regeringen betecknar sig som en feministisk regering. 215 Regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas från 18 till 41 myndigheter. En statlig utredning föreslår en ny myndighet samt delvis nya mål för jämställdhetspolitiken. 216 Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 6 till 9 dagar. Vårdnadsbidraget avskaffas. Ensamstående kvinnor får rätt till insemination i Sverige. Regeringen ger universitet och högskolor i särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Satsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas till 59 myndigheter och en organisation med vissa myndighetsuppdrag, Folkbildningsrådet. Jämställdhetsdagarna arrangeras, som den första av en årligt återkommande konferens med fokus på jämställdhetsintegrering. 8 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 9

7 Läsanvisning uppgifterna i denna lathund kommer till övervägande del från Statistiska centralbyråns (SCB) och andra statistikansvariga myndigheters produktion. Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper dels för kvinnor dels för män. Andel (%) redovisas på två sätt: Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar deltid. Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasielärare. Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Se t.ex. diagrammet över avgångna från gymnasieskolan på sidan 29. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program. Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar. Statistik som ingår i Sveriges officiella statistik har märkts ut med symbolen. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar och är därför inte officiell statistik. När det gäller statistikens kvalitet hänvisas till angivna källor. Se också SCB:s webbplats: delar av statistiken i den här fickboken kommer från urvalsundersökningar. Värden som hämtats från urvalsundersökningar är skattningar som är behäftade med en viss osäkerhet. Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av osäkerhetstal. I den här publikationen finns inte osäkerhetstalen redovisade. Istället kommer de att finnas tillgängliga på s webbplats; Teckenförklaring Inget finns att redovisa (värdet noll). Mindre än hälften av den använda enheten... Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Uppgift kan inte förekomma. BEFOLKNING Befolkningens utveckling Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda Invandrade Utvandrade Årlig folkökning ( ) ,3 8, , 2, ,7 8, ,5 3, ,9 2, ,2 12,1 Källa: Befolkningsstatistik, SCB I början av 19-talet bestod folkökningen av att antalet födda översteg antalet döda. Så var det fram till mitten av 197-talet. Numera är invandring den största orsaken till befolkningsökningen. Under mitten av 19-talet ökade antalet som invandrade. Detta bland annat till följd av arbetskraftsinvandring under 195- och 196-talen samt senare flykting- och anhöriginvandring. Bland de som invandrar idag är syriska medborgare den enskilt största gruppen. 1 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 11

8 Befolkning efter ålder 19, 195, 215 och 25 Antal i 1-tal och procent av alla kvinnor och män 19 Ålder Ålder Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB Under 19-talet har andelen äldre ökat i befolkningen, idag är nästan var femte person 65 år eller äldre. Under samma period har andelen i åldern 19 år minskat. Under första delen av 19-talet ökade andelen i åldern 2 64 år fram till mitten av 194-talet. Därefter minskade den och från början av 196-talet har den varit i stort sett konstant. I framtiden förväntas var fjärde person vara 65 år eller äldre. År 215 bestod befolkningen för första gången av fler män än kvinnor Ålder Ålder Befolkning efter ålder 19, 215 och 25 uell fördelning Kv M Kv M Kv M 1 Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB år 2 64 år 19 år Befolkning efter födelseregion och ålder 1985, 2 och 215 uell fördelning och antal i 1 -tal Ålder Födelseregion Kv M Kv M Kv M år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Afrika Övriga länder Totalt procent antal år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Afrika Övriga länder Totalt procent antal Källa: Befolkningsstatistik, SCB 12 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 13

9 Ensamstående och gift/sambo efter ålder 215 uell fördelning och antal i 1-tal 2 24 år år 3 34 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal år 4 49 år 5 64 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder 215 uell fördelning och antal i 1-tal Civilstånd år 7 74 år år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Civilstånd 8 84 år år 9 år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Källa: Befolkningsstatistik, SCB 14 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 15

10 Familjehushåll efter hushållstyp Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Hushållstyp 2 44 år år Antal % Antal % Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn Ensamboende kvinna Ensamboende man Övriga familjehushåll Totalt Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Familjehushåll med sammanboende och ensamstående 16 år och äldre efter antal barn Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Återstående medellivslängd vid födelsen Ålder Källa: Befolknings statistik, SCB Förstagångsföräldrar Förstagångsmödrarna har blivit 3 år äldre sedan År 215 var medelåldern 29 år och 2 var den 28 år. Förstagångspapporna har också blivit 3 år äldre sedan Idag är de 32 år och år 2 var de 31 år. Källa: Befolkningsstatistik, SCB : 84 år 215: 8 år Antal barn Sammanboende Ensamstående Antal % Antal % Antal % Totalt Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Summerad fruktsamhet Antal barn per kvinna resp. man : 1,8 215: 1, Källa: Befolkningsstatistik, SCB 16 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 17

11 Barnlösa efter ålder 197, 1985, 2 och 215 Andel (%) av alla födda i Sverige i åldersgruppen Ålder Verkställda aborter Antal, 1-tal Kv M Kv M Kv M Kv M Uppgifter avseende utrikes födda går inte beräkna och är därför inte med i redovisningen. Källa: Historiska befolkningsregistret (HBR) och Flergenerationsregistret, SCB År 197 hade många blivit föräldrar vid 25 års ålder. Idag är en majoritet barnlösa vid den åldern. Barnlösheten minskar sedan med ålder och vid 5 års ålder har 13 procent av kvinnorna och 21 procent av männen inte fått egna (biologiska) barn. Denna andel har varit relativt konstant de senaste decennierna. är barnlösa i något större utsträckning än kvinnor Abortlag Insamlingen av abortstatistiken stoppades under 213 och återupptogs innehåller ett uppskattat värde. HÄLSA Självupplevd hälsa Andel (%) i respektive åldersgrupp som själv uppger sig ha bra respektive dålig hälsa i allmänhet Bra hälsa Dålig hälsa Ålder Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Källa: Abortregistret, Socialstyrelsen 18 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 19

12 Självupplevd hälsa för personer i åldern 2 64 år efter hushållstyp Andel (%) i respektive grupp som själv uppger sig ha bra respektive dålig hälsa i allmänhet Bra hälsa Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Dålig hälsa Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Självupplevd hälsa för personer i åldern år efter utbildningsnivå Andel (%) i respektive grupp som själv uppger sig ha bra respektive dålig hälsa i allmänhet Utbildningsnivå Bra hälsa Dålig hälsa Kv M Kv M Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Röker och/eller snusar dagligen Andel (%) av alla i respektive grupp Ålder Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Rökning, snusning och alkoholkonsumtion bland elever i årskurs 9, 1985, 2 och 215 Andel (%) av alla elever Flickor Pojkar Röker/snusar 1) Röker och snusar Röker endast Snusar endast Intensivkonsumtion 2) av alkohol varje månad Frågan beträffande rökning och snusning förändrades I frågornas nya utformning upp mättes högre nivåer av tobaksbrukare. 2 Andel elever som minst en gång i månaden dricker en hel flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle. Frågan ändrades år 212 vilket gav lägre nivåer av intensivkonsumtion. Källa: Skolelevers drogvanor 215, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 2 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 21

13 Besvär av ängslan, oro eller ångest efter ålder Andel (%) av alla i respektive grupp Ålder Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Ohälsotal 1) efter åldersgrupp 215 Åldersgrupp Åldersgrupp ,3 2, ,1 19, , 12, ,6 36, ,9 13, ,8 56,3 1 Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna år. I ohälsotalet ingår sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Källa: Försäkringskassan Body Mass Index (BMI) efter ålder Andel (%) av alla i respektive grupp Feta BMI 3 eller högre Överviktiga BMI 25-29,9 Normalviktiga BMI 18,5-24,9 Underviktiga BMI mindre än 18, BMI = Vikt i kg / (Längd i m) 2 Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB 22 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 23

14 Dödstal efter dödsorsak och ålder 214 Döda per 1 av medelfolkmängden i respektive åldersgrupp (dödstal) Dödsorsak år 1 14 år Kv M Kv M Cirkulationsorganens sjukdomar 5 3 Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år år Kv M Kv M Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år 75 år och äldre Kv M Kv M Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Källa: Socialstyrelsen Dödstal efter dödsorsak 214 Antal döda och döda per 1 av medelfolkmängden (dödstal) Dödsorsak Antal Dödstal Kv M Kv M Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Spädbarnsdödlighet Döda under det första levnadsåret per 1 levande födda Antal Källa: Socialstyrelsen 1885 Flickor 195 Pojkar 1925 Källa: Befolkningsstatistik, SCB Flickor 215: 2 Pojkar 215: 3 År 214 avled 4 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes barn. Källa: Dödsorsaker, Socialstyrelsen 24 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 25

15 UTBILDNING Utbildningsnivå för befolkningen år, 199, 2 och 215 uell fördelning och antal i 1 -tal Utbildningsnivå Kv M Kv M Kv M år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Därav kortare än 3 år år eller längre Uppgift saknas Totalt procent antal år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Därav kortare än 3 år år eller längre Uppgift saknas Totalt procent antal Källa: Utbildningsregistret, SCB Utbildningsnivå för befolkningen efter födelseregion år 215 uell fördelning och antal i 1 -tal Utbildningsnivå Sverige Norden utom Europa utom Sverige Norden Kv M Kv M Kv M Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Därav kortare än 3 år år eller längre Uppgift saknas Totalt procent antal Utbildningsnivå Asien Övriga länder Totalt Kv M Kv M Kv M Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Därav kortare än 3 år år eller längre Uppgift saknas Totalt procent antal Källa: Utbildningsregistret, SCB 26 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 27

16 Meritvärde 1) för elever som avslutat årskurs 9, Genomsnittligt meritvärde Flickor Pojkar Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 214/15 Antal och könsfördelning (%) Hantverk : 42 1 % % Humanistiska Naturbruk Samhällsvetenskap : 42 3 Vård- och omsorg Hotel- och turism Estetiska 1 Meritvärde är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 32 poäng. Källa: Skolverket Int. Baccalaureate Handels- och administration Barn- och fritid Restaurangoch livsmedel Elever efter program i gymnasieskolan 215/16 uell fördelning, antal i 1 -tal och könsfördelning (%) Program Könsfördelning Kv M Kv M Högskoleförberedande program Introduktionsprogram Yrkesprogram Totalt, procent antal Inom gymnasieskolan finns 18 nationella program. Av dessa är tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Alla program är treåriga. Utöver de nationella programen finns det fem introduktionsprogram. Dessa ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Utbildningen är på heltid och eleven följer en individuell studieplan. Källa: Skolverket Naturvetenskap Teknik Fordons- och transport Riksrekryterande utbildningar Bygg- och anläggning VVS- och fastighet % % Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Ekonomi Industritekniska El- och energi 28 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 29

17 Av alla nationella program på gymnasieskolan har tre program en jämn könsfördelning, dvs 4 6 procent av vardera könet. Dessa är restaurang- och livsmedel, ekonomi respektive naturvetenskapsprogrammet. 64 procent av kvinnorna går på kvinnodominerade program och 46 procent av männen går på mansdominerade program. På program med jämn könsfördelning går 28 procent av kvinnorna och 26 procent av männen. Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 214/15 Antal och könsfördelning (%) Hälso- och sjukvård samt social omsorg : 51 2 : 29 7 % % Elever som började gymnasieskolan hösten 211 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund Andel (%) av alla i gruppen Antal Kv M Kv M Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Källa: Skolverket Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 214/15 Genomsnittlig betygspoäng 1) Bakgrund Svensk bakgrund 14,8 13,6 Utländsk bakgrund 13,6 12,5 Totalt 14,6 13,4 1 Högsta möjliga värde är 2. Källa: Skolverket Naturvetenskap, matematik och data Tjänster Teknik och tillverkning % % Inriktning enligt klassifikationen Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2 (1-siffernivå). andelarna avser uttagna examina. En examinerad person kan ta ut flera examina inom samma inriktning. Källa: Universitetskanslerämbetet 3 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 31

18 Studerande och examinerade från högskolan 1985/86, 1999/ och 214/15 Könsfördelning (%) 1985/ / 214/15 Kv M Kv M Kv M Grundnivå och avancerad nivå Högskolenybörjare Studerande Examinerade Forskarnivå 1) Doktorandnybörjare Licentiatexamen Doktorsexamen Avser kalenderåren 1986, 2 och 215. Källa: Universitetskanslersämbetet Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 215/16 Könsfördelning (%) Kategori 1985/86 2/1 215/16 Kv M Kv M Kv M Lärare Grundskolan Gymnasieskolan Rektorer Grundskolan Gymnasieskolan Övriga skolledare Grundskolan Gymnasieskolan Undervisande och forskande personal efter anställningskategori 214 Antal och könsfördelning (%) Anställningskategori Antal Könsfördelning Kv M Kv M Professorer Lektorer Meriteringsanställning Adjunkter Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen Annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen 1) Totalt Om en person har två anställningar med olika kategori, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal. 1 I gruppen annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen ingår annan forskande och undervisande personal för vilka uppgift om examen saknas. Källa: Universitetskanslerämbetet Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket 32 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 33

19 TIDSANVÄNDNING Genomsnittlig tidsanvändning för personer i åldern 2 64 år 199/91, 2/1 och 21/211 Timmar Ett vanligt vardagsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/ Timmar Ett vanligt veckoslutsdygn 199/91 2/1 21/11 Användning av tiden och män i åldern 2 64 år arbetar i genomsnitt 8 timmar om dagen sett över veckans alla dagar. Med arbete avses både betalt arbete, förvärvsarbete och obetalt arbete, hemarbete. ett genomsnittligt vardagsdygn ägnar kvinnor mer tid åt obetalt arbete än män, ca 1 timme. ägnar mer tid åt betalt arbete, ungefär 9 minuter. Sedan början av 199-talet har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 3 minuter ett vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter. na lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från början av 199-talet med drygt 1 timme. lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning med 8 minuter. sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 3 timmar jämfört med 27 timmar i början av 199-talet. förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar tidigare. Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. I början av 199-talet utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete per vecka och män 21 timmar. Tiden som avsätts för olika aktiviteter i undersökningen varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. 199/91 2/1 21/ Timmar Betalt arbete 1) Obetalt arbete Utbildning Personliga behov Fri tid Annat 1 Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet. Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB 34 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 35

20 Tid för obetalt arbete i åldern 2 64 år efter livscykel 21/11 Timmar per vecka Ensamstående 2 44 år utan barn Sammanboende 2 44 år utan barn Ensamstående år utan barn Sammanboende år utan barn Ensamstående småbarnsföräldrar Sammanboende småbarnsföräldrar Ensamstående föräldrar med barn 7 17 år Sammanboende föräldrar med barn 7 17 år Totalt Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB Få i redovisningsgruppen Timmar Tid för obetalt arbete i åldern 2 64 år efter aktivitet 21/11 Timmar per vecka Hushållsarbete Underhållsarbete Omsorg om egna barn Omsorg om andra.. Inköp av varor och tjänster.. Annat hemarbete Resor i samband med hemarbete Hushållsarbete totalt därav: matlagning Timmar diskning, avdukning.. städning av bostaden.. tvätt, strykning Timmar Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB 36 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 37

21 OMSORG Inskrivna barn i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter verksamhetsform och barnets ålder 214 Andel (%) av alla barn i åldersgruppen Verksamhetsform 1 5 år 6 9 år 1 12 år Förskola i kommunal regi 67. Förskola i enskild regi 16. Fritidshem i kommunal regi Fritidshem i enskild regi 9 3 Pedagogisk omsorg i kommunal regi 1 1 Pedagogisk omsorg i enskild regi 1 Källa: Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Skolverket Ersatta dagar för vård av barn Antal dagar i 1-tal och könsfördelning (%) År Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning Kv M Kv M Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Källa: Försäkringskassan Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i kommunal regi Antal barn i befolkningen i 1 -tal och andel (%) i respektive åldersgrupp Ålder Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 1 5 1) ) År 1972, 198 och 199 avser uppgiften åldern År 1972, 198 och 199 avser uppgiften åldern 7 9. Källa: Barnomsorg, SCB, Förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem, Skolverket Utbetalade föräldrapenningdagar 1) då barnet är 2 år, för barn födda 1999, 24 och 211 Genomsnittligt antal dagar Genomsnittligt antal utbetalade nettodagar. Källa: Försäkringskassan 38 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 39

22 Utbetalda föräldrapenningdagar efter uppnådd ålder på barn med födelseår 25 Genomsnittligt antal dagar och procentuell fördelning Uppnådd ålder Antal dagar uell fördelning på barnet Totalt Totalt Källa: Försäkringskassan Personal i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg efter huvudman 214 Antal i 1 -tal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning Förskola i kommunal regi Förskola i enskild regi Fritidshem i kommunal regi Fritidshem i enskild regi Pedagogisk omsorg i kommunal regi Pedagogisk omsorg i enskild regi Antal årsarbetare som arbetar med barn. Källa: Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Skolverket Föräldraförsäkringen Föräldrapenningen införs. Ersättningen är 9 procent av lönen under 18 dagar och ska utnyttjas innan barnet fyller 8 år. Föräldraförsäkringen ersätter den tidigare moderskapsförsäkringen. får därmed rätt till ersättning för vård av barn på samma villkor som kvinnor. Sjukpenning för vård av sjukt barn införs. 1 dagar per familj och år för barn under 1 år. Ersättningen är 9 procent av lönen Föräldrapenningen utökas till 21 dagar Sjukpenning för vård av barn ersätts av föräldrapenning för vård av barn. Antalet dagar beror av antalet barn Föräldrapenningen förlängs till 27 dagar, varav 3 dagar med endast garantibelopp. 198 Havandeskapspenning införs och omfattar kvinnor som har fysiskt ansträngande arbete. Den kan ges från 6:e till 11:e dagen före förlossning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan utnyttjas i 6 dagar per barn och år, åldersgränsen höjs till 12 år. Fadern får rätt till föräldrapenning i 1 dagar i samband med barnets födelse, med en ersättning av 9 procent av lönen Havandeskapspenningen utvidgas till att omfatta även kvinnor med arbeten där det p.g.a. arbetsmiljön kan finnas risker för fosterskador Benämningen tillfällig föräldrapenning införs. Antalet föräldrapenningdagar utökas till Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 9 dagar per barn och år Föräldrapenningen ges i 45 dagar, varav 9 med endast garantibelopp. 199 Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 12 dagar per barn och år Tillfällig föräldrapenning ges med 8 procents ersättning under de första 14 dagarna per barn och år. Tid därefter ersätts med 9 procent. 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 41

23 1995 Mamma-/pappamånad införs och antalet föräldrapenningdagar utökas till 45. Vardera föräldern har 3 dagar som inte kan överlåtas till den andra. Ersättningen är 9 procent av lönen. Av resterande dagar med föräldra penning ersätts 3 med 8 procent av lönen och 9 med garantibelopp. Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan person som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet Ersättningsnivån under mamma-/pappamånad sänks till 85 procent. Av övriga 39 dagar ersätts 3 med 75 procent av lönen och 9 med garantibeloppet. Den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskaps penningen sänks till 75 procent av lönen Ersättningsnivån för mamma-/pappamånad sänks till 75 procent Ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldra penning och havandeskapspenning höjs till 8 procent. 22 Föräldrapenningdagarna utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. 6 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas. Tillfällig föräldrapenning kan utbetalas till annan försäkrad person när föräldern är sjuk och därför varken kan arbeta eller vårda sitt barn. De 1 s.k. pappadagarna kan i vissa fall tas ut av annan försäkrad person. 26 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 1 prisbasbelopp för föräldrapenning, tillfällig föräldra penning och havandeskapspenning. 27 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst sänks till 7,5 prisbasbelopp för tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. För föräldrapenning är inkomst taket oförändrat 1 prisbasbelopp. 28 Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag införs vid uttag av föräldrapenning. Bonus kan utgå för föräldra penningdagar på sjukpenningnivå, exklusive de dagar som är reserverade för respektive förälder. Maximal bonus kan ges om dessa dagar delas lika. Kommunerna ges rätt att införa ett kommunalt vårdnads bidrag för barn i åldern 1 3 år för barn som inte använder offentligt finansierad barnomsorg. 21 För ensamstående föräldrar som blir sjuka och inte kan vårda sitt barn (barn under 3 år) införs möjlighet att låta någon annan person som avstår från förvärvsarbete att få tillfällig föräldrapenning för vård av barnet. 212 Dubbeldagar införs inom föräldrapenning. Föräldrar ges rätt att ta ut föräldrapenning samtidigt i 3 dagar under barnets första levnadsår. Dubbeldagarna får inte ligga till grund för beräkning av jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag ändras. Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och berättigad bonus betalas ut samtidigt som föräldrapenningen. Detta gäller jämställdhetsbonus för 212 och framåt. 214 Högst 2 procent av de 48 föräldrapenningdagarna kan sparas till tid efter barnets fyraårsdag. Gränsen för uttag av föräldrapenning förlängs till 12 år för barn födda eller adopterade 214 eller senare. De 39 dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivå respektive de 9 dagarna på lägstanivå fördelas med hälften till vardera föräldern. 215 Föräldrapenning kan inte beviljas för längre tid tillbaka än 9 dagar räknat från det datum då ansökan kommit in till Försäkringskassan. Om det finns synnerliga skäl kan föräldrapenning beviljas för längre tid 216 För barn födda 1 januari 216 eller senare reserveras en tredje månad för vardera föräldern och kan inte överlåtas. Grundnivån höjs till 25 kronor för föräldrapenning som avser tid från och med 1 januari 216, detta gäller samtliga barn. Källa: Riksförsäkringsverket, Försäkringskassan och SOU 25:73 42 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 43

24 FÖRVÄRVSARBETE Befolkningen 2 64 år i och utanför arbetskraften 215 Andelar (%) av befolkningen 1) i olika grupper I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här. Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet. Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Sysselsättningsgrad andel (%) sysselsatta av befolkningen. Faktiskt arbetad tid det antal timmar en person arbetar under referensveckan. Vanligen arbetad tid den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse. Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier, värnpliktstjänstgöring med mera. Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften. Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer. Sedan år 25 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 27 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år I berörda diagram markeras tidseriebrottet med ett lodrätt streck. 44 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 45 Befolkning 215 i åldern 2 64 år : 2,8 milj : 2,9 milj Ej i arbetskraften Kv: 16 % M: 11 % I arbetskraften Kv: 84 % M: 89 % Huvudsaklig verksamhet Hemarbetande Studier Arbetssökande Pension Sjukdom Övrigt Kv: 2 % Kv: 4 % Kv: 1 % Kv: 1 % Kv 6 % Kv:2 % M: % M: 4 % M: 1 % M: 1 % M 4 % M: 2 % Arbetslösa heltidsstuderande 1) Kv: 2 % M: 2 % Arbetslösa 1) Kv: 6 % M: 7 % Sysselsatta Kv: 78 % M: 82 % Velat ha arbete och kunnat arbeta Kv: 1 % M: 1 % Sysselsatta, arbetar vanligen Heltid 35 tim Deltid 2 34 tim Deltid 1 19 tim 1 Arbetslösa redovisas som andel av arbetskraften Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Kv: 55 % Kv.19 % Kv: 4 % M: 73 % M: 7 % M: 2 % Frånvarande Kv: 15 % M: 12 % I arbete Kv: 64 % M: 71 % Frånvaroorsak Sjukdom Semester Föräldraledighet Övrigt Kv: 2 % Kv. 7 % Kv. 3 % Kv: 2 % M: 2 % M: 7 % M: 1 % M: 2 %

25 i åldern 2 64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1 19 timmar Lång deltid 2 34 timmar i åldern 2 64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1 19 timmar Lång deltid 2 34 timmar 2 Heltid 35 timmar 2 Heltid 35 timmar Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökade mellan 197 och 199. Under 197- och 198-talen ökade framförallt andelen med lång deltid. Samtidigt ökade även andelen med heltid under 198-talet. Under 199-talet ökade arbetslösheten bland kvinnor. Även andelen kvinnor utanför arbetskraften ökade något. Vid inledningen av 2-talet hade andelen arbetslösa kvinnor sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än på 197- och 198-talen. Sedan mitten av 2-talet har andelen som arbetar heltid ökat. År 215 var relativa arbetskraftstalet för kvinnor i åldern 2 64 år 83,7 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,4 procent. Andelen män på arbetsmarknaden har i princip varit konstant mellan 197 och 199. Under 199-talet ökade arbetslösheten bland män. Även andelen män utanför arbetskraften ökade något. Vid inledningen av 2-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än på 197- och 198-talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar heltid minskat medan andelen som arbetar deltid ökat något. År 215 var relativa arbetskraftstalet för män i åldern 2 64 år 88,7 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,9 procent. 46 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 47

26 Relativa arbetskraftstal efter födelseregion och ålder 215 Andel (%) i arbetskraften av befolkningen Sysselsättningsgrad för personer i åldern 2 64 år efter ålder 1987, 2 och 215 Andel (%) sysselsatta av befolkningen Ålder/ Födelseregion år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien 73 9 Afrika Övriga länder Totalt år Sverige 85 9 Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Afrika Övriga länder Totalt Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Totalt Ålder Totalt Ålder Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Syssesättningsgraden för hela ådersgruppen 2 64 år var år procent för kvinnor och 83 procent för män. 48 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 49

27 Sysselsatta i åldern 2 64 år efter sektor Antal i 1 -tal 2 Privat 1 5 Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2 och 215 Andel (%) av alla i åldersgruppen 6 1 Kommunal Statlig 1983 Privat Egen företagare Kommunal Statlig Egen företagare År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet synligare för män än för kvinnor. Uppgifter för avser åldersgruppen år. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Totalt Ålder Under 197- och 198-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden i offentlig sektor. Detta framförallt till följd av att antalet kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 198- och 199-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i kommunal som i privat sektor. I dag är privat sektor den enskilt största bland kvinnor. Under hela tidsperioden har män till största delen arbetat i privat sektor. Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 199-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor Totalt Ålder Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB År 215 arbetade 29 procent av kvinnorna deltid. År 1987 var motsvarande andel 45 procent. Under samma period har andelen män som arbetar deltid ökat från 6 till 11 procent. 5 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 51

28 Sysselsatta föräldrar i åldern 2 64 år med hemmavarande barn efter antal barn, yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 215 Andel (%) av alla i gruppen Antal barn Yngsta barnets ålder Heltid Deltid Heltid Deltid 1 barn år år år år år barn år år år år år barn eller fler år år år år år Sysselsatta omfattar även de som är frånvarande, t.ex. föräldralediga. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 2 64 år, 215 Antal i 1 -tal Lämpligt heltidsarbete saknas Vård av barn Vill inte heltidsarbeta Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga Studier Arbetet är fysiskt/psykiskt krävande Har flera jobb Vård av både barn o vuxna anhöriga Vård av vuxna anhöriga Övrigt Lämpligt heltidsarbete saknas Studier Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga Vill inte heltidsarbeta Har flera jobb Vård av barn Arbetet är fysiskt/psykiskt krävande Vård av både barn o vuxna anhöriga Vård av vuxna anhöriga.. Övrigt Antal i 1-tal Antal i 1-tal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 52 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 53

29 Faktisk och vanligen arbetad tid i genomsnitt per vecka för sysselsatta i åldern 2 64 år, 215 Sammanboende Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Ensamstående Sammanboende Ensamstående Med barn under 7 år Faktisk arbetad tid Vanligen arbetad tid Timmar Utan barn under 7 år Faktisk arbetad tid Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Vanligen arbetad tid Timmar s arbetstid är genomgående lägre än mäns. Det gäller såväl vanligen som faktisk arbetad tid. Sammanboende kvinnormed barn under 7 år är den grupp som har den lägsta faktiska arbetade tiden. Förvärvsarbetande och typ av anställning samt arbetstid för personer med funktionsnedsättning 1) och övriga i befolkningen i åldern år, Andel (%) av alla i gruppen Personer med funktonsnedsättning Övriga i befolkningen Kv M Kv M Förvärvsarbetande Fast anställning Tidsbegränsad anställning Arbetar heltid Arbetar deltid 2) Gruppen personer med funktionsnedsättning omfattar här personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av astma eller allergi, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, svåra problem med dyslexi/dyskalkyli, neuropsykriatrisk diagnos eller som har hälsoproblem som i hög grad begränsar aktivitet. 2 Som deltid räknas en veckoarbetstid upp till 35 timmar (sammanlagt i ett eller flera jobb). Andelsvärdena för deltidsarbete beräknas i procent av samtliga fövärvsarbetande. Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB Anställda 2 64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden 1987 och 215 uell fördelning och antal i 1 tal Offentlig sektor Fast anställda Tidsbegränsat anställda Total procent antal Privat sektor Fast anställda Tidsbegränsat anställda Total procent antal Totalt antal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 54 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 55

30 Tidsbegränsat anställda i åldern 2 64 år efter typ av anställning 215 Antal i 1 -tal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Typ av anställning Antal Könsfördelning Kv M Kv M Kv M Vikariat Kallas vid behov Timanställd med överenskommet schema för viss tid Objekt/projekt Ferie- och säsongsarbete Prov och praktik Övrigt Totalt Källa: Arbetskraftsundersökningar (AKU), SCB De 3 största yrkena 214 Antal och könsfördelning (%). Ordnade efter antal personer i yrket : : % % Butikssäljare, fackhandel Barnskötare Vårdbiträden Förskollärare Personliga assistenter Planerare och utredare m.fl. Vårdare, boendestödjare Maskinställare o maskinoperat., metallarb. Träarbetare, snickare m.fl. Ekonomiassist. m.fl. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende Grundskollärare Företagssäljare Övriga kontorsassistenter o sekr. Städare Lager- o terminalpers. Butikssäljare, dagligvaror Mjukvaru- och systemutv. m.fl. Restaurang- och köksbiträden m.fl. Grundutbildade sjuksköterskor Lastbilsförare m.fl. Fastighetsskötare Kockar och kallskänkor Säljande butikschefer Undersköt., vård- o avd.chefer i butik o specialavd. Motorfordonsmek. o Gymnasielärare fordonsreparatörer Installations- och serviceelektriker Civiling.yrken inom Banktjänstemän elektroteknik % % Yrke redovisas enligt standard för yrkesklassificering (SSYK) 212. Källa: Yrkesregistret, SCB 56 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 57

31 Könsfördelningen inom de 3 största yrkena 214 I de 3 största yrkena fanns, år 214, 53 procent av alla anställda kvinnor och 36 procent av alla anställda män i åldern 2 64 år 1). Fyra av de 3 största yrkena hade en jämn könsfördelning, dvs. 4 6 procent av vardera könet. Dessa var: Butikssäljare, fackhandel; Kockar och kallskänkor; Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik samt Gymnasielärare. Det mest kvinnodominerade yrket var Undersköterskor, hem tjänst, hemsjukvård och äldreboende med 93 procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerade yrket var Träarbetare, snickare m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent män. 1 Gäller personer som har en yrkesuppgift. Den tudelade arbetsmarknaden 214 uell fördelning Yrken med % kv, 1 % m % kv, 1 4 % m % kv, 4 6 % m % kv, 6 9 % m % kv, 9 1 % m 1 22 Totalt 1 1 Beräkningarna baseras på samtliga anställda i åldern 2 64 år. Yrket har klassificerats enligt Standard för Svensk yrkesklassificering SSYK 212. Totalt yrken finns 429 yrken. Källa: Yrkesregistret, SCB Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Endast 16 procent av de anställda kvinnorna och 15 procent av de anställda männen finns i yrken med jämn könsfördelning. Här har det dock skett en ökning av både kvinnor och män sedan Då fanns endast 6 respektive 5 procent i yrken med jämn könsfördelning. 7 procent av kvinnorna finns i kvinnodominerade yrken och 67 procent av männen finns i mansdominerade yrken. Här har en minskning skett sedan Då fanns 77 procent av kvinnorna i kvinnordominerade yrken och 83 procent av männen i mansdominerade yrken. Kv M Egna företagare 2 64 år efter näringsgren 214 Antal i 1 -tal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Näringsgren Könsförd. Antal % Antal % Kv M Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Utbildning Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel Offentlig förvaltning mm Hotell och restaurang Tillverkning o utvinning, energi o miljö Jordbruk, skogsbruk och fiske Information och kommunikation Transport Byggverksamhet Uppgift saknas Totalt därav Med anställda Utan anställda Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB År 214 var 37 procent av egenföretagarna kvinnor och 63 procent var män. Inom alla näringsgrenar utom två, Utbildning respektive Finansiell verksamhet och företagstjänster, är könsfördelningen ojämn. Vård och omsorg respektive Personliga och kulturella tjänster är kvinnodominerade medan övriga åtta näringsgrenar är mansdominerade. 58 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 59

32 Företagare 2 64 år efter antal förvärvsarbetande i företaget samt företagets juridiska form 214 uell fördelning och antal i 1-tal Antal förvärvs- arbetande Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Totalt procent antal Förvärvsarbetande inkluderar företagaren. Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Antal arbetslösa och relativa arbetslöshetstal efter födelseregion och ålder 215 Antal i 1 tal och andel (%) arbetslösa av arbetskraften Ålder Antal Andel (%) Födelseregion Kv M Kv M år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Afrika Övriga länder Totalt år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Afrika Övriga länder Totalt Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Relativa arbetslöshetstal efter ålder Andel (%) arbetslösa av arbetskraften 3 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män år 1) år år år år 1) år år år Uppgifter för avser åldersgruppen år. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

33 Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande efter ålder Andel (%) av befolkningen i respektive åldersgrupp år år år Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB år år år Känslomässiga upplevelser av arbetet för sysselsatta i åldern år efter ålder 213 Andel (%) alla sysselsatta. Varje vecka Under 3 år Varit trött och håglös Känt sig uttröttad i kroppen efter arbetet Känt olust inför att gå till arbetet 3 år och över Varit trött och håglös Arbetsmiljöförhållanden för sysselsatta 213 Andel (%) av alla i gruppen Utsatt för buller minst en fjärdedel av tiden Tunga lyft (mer än 15 kg flera gånger om dagen) 1 16 Utsatt för våld eller hot om våld senaste 12 månaderna Har varje vecka svårt att sova pga tankar på jobbet Är uttröttad i kroppen varje vecka Har huvudvärk varje vecka 33 2 Har alldeles för mycket att göra Har haft samma yrke under de senaste 5 åren och anser att arbetsbelastningen har ökat Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket Antal pågående sjukfall med sjuk- och rehabiliteringspenning i december åren Antal i 1 -tal : 18 dagar och mer : 18 dagar och mer : dagar : dagar Känt sig uttröttad i kroppen efter arbetet Känt olust inför att gå till arbetet Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket Källa: Försäkringskassan 62 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 63

34 Pågående sjukfall 29 dagar eller längre efter ålder februari 1993, 2 och 215 Antal i 1 -tal Ålder Personer 2 64 år som inte tillhör arbetskraften efter huvudsaklig verksamhet 1987, 2 och 215 uell fördelning, antal i 1 -tal och könsfördelning (%) Huvudsaklig verksamhet Könsförd. Kv M Kv M Kv M Kv M Hemarbetande Studier Arbetssökande Pension Sjukdom Övrigt Totalt procent antal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Kv M Kv M Kv M Totalt Källa: Försäkringskassan LÖN De tio största yrkesgrupperna 214 Antal i 1 -tal, könsfördelning (%), medellön samt kvinnors lön i procent av mäns lön. Hel- och deltidsanställda 1). Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen. Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön s för- (kronor) lön i % av delning mäns lön Kv M Kv M Kv M Butikspersonal Grundskollärare, fritidspedagoger o förskollärare Undersköterskor Kontorsassist. och sekreterare Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl Barnskötare o elevassistenter m.fl IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl Lastbils- och bussförare Ingenjörer och tekniker Deltidsanställdas löner är omräknade till heltidslöner. Från och med år 214 redovisas yrkesgrupp enligt SSYK 212. Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB I de tio största yrkesgrupperna finns 45 procent av alla anställda kvinnor och 27 procent av alla anställda män. 64 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 65

35 Medellön i de tio största yrkesgrupperna 214 Månadslön i 1-tal kronor IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grunskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Kontorsassistenter och sekreterare Butikspersonal Lastbils- och bussförare Undersköterskor Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Barnskötare och elevassistenter m.fl. 1 -tal kronor IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. Ingenjörer och tekniker Kontorsassistenter och sekreterare Grunskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Butikspersonal Lastbils- och bussförare Undersköterskor Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Barnskötare och elevassistenter m.fl. De tio mest kvinnodominerade yrkesgrupperna 214 Antal i 1 -tal, könsfördelning (%), medellön samt kvinnors lön i procent av mäns lön. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter andel kvinnor i yrkesgruppen. Yrkesgrupp Antal Könsför- Medellön s delning lön i % av Kv M Kv M Kv M mäns lön Sjuksköterskor (fortsättning) Undersköterskor Sjuksköterskor Chefer inom äldreomsorg Socialsekreterare och kuratorer m.fl Naprapater, sjukgymnaster o arbetsterapeuter m.fl Kontorsassistenter och sekreterare Barnskötare o elevassistenter m.fl Vårdbiträden Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Från och med år 214 redovisas yrkesgrupp enligt SSYK 212. Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet Från och med år 214 redovisas yrkesgrupp enligt SSYK 212. Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB 66 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 67

36 De tio mest mansdominerade yrkesgrupperna 214 Antal i 1 -tal, könsfördelning (%), medellön samt kvinnors lön i procent av mäns lön. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter andel män i yrkesgruppen. Yrkesgrupp Antal Könsför- Medellön s delning lön i % av Kv M Kv M Kv M mäns lön Installations- och industrielektriker m.fl Snickare, murare och anläggningsarbetare Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl Officerare Skogsarbetare Maskinförare Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva Lastbils- och bussförare Återvinningsarbetare Från och med år 214 redovisas yrkesgrupp enligt SSYK 212. Lönespridning efter yrkesområden som kräver högskoleutbildning 214 Månadslön i 1-tal kronor Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 1 -tal kr Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor tal kr Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet 1 -tal kr P 1 P 25 P 5 P 75 P 9 Nedre kvartil Median Övre kvartil P 1 = det värde under vilken 1 % av gruppen ligger P 25 = det värde under vilken 25 % av gruppen ligger P 5 = det värde under vilken 5 % av gruppen ligger P 75 = det värde under vilken 75 % av gruppen ligger P 9 = det värde under vilken 9 % av gruppen ligger 68 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 69

37 Lönespridning efter yrkesområden som normalt inte kräver högskoleutbildning 214 Månadslön i 1-tal kronor 1 -tal kr Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgsoch försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk m.m. Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor Privat sektor Offentlig sektor s lön i procent av mäns lön efter sektor Standardvägd 1) och ej standardvägd heltidslön År Kommun Landsting Stat Privat Samtliga sektor sektorer Ej stv. Stv. Ej stv. Stv. Ej stv. Stv. Ej stv. Stv. Ej stv. Stv Stv. = Standardvägd Ej stv. = Ej standardvägd 1 Med standardvägning avses här att hänsyn har tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper. Beräkningarna före år 214 är gjorda på 113 yrkesgrupper. Resultatet kan skilja sig från beräkningar gjorda på 355 yrken. Beräkningarna för 214 är gjorda på 147 yrkesgrupper. Resultaten kan skilja sig på beräkningar gjorda på 429 yrken. Från och med år 214 redovisas yrkesgrupp enligt SSYK 212. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Privat sektor Offentlig sektor Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB tal kr Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB Förklaring till diagram se föregående sida. 7 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 71

38 INKOMSTER Sammanräknad förvärvsinkomst för sammanboende och ensamstående efter ålder 214 Medianinkomst i 1 -tal kronor Kronor, 1 -tal 4 Sammanboende Sammanräknad förvärvsinkomst för personer med eller utan barn efter ålder 214 Medianinkomst i 1 -tal kronor Kronor, 1 -tal 4 3 Med barn Kronor, 1 -tal Ensamstående 8 9 Ålder Kronor, 1 -tal Utan barn Ålder Ålder Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB 8 9 Ålder Observera att diagrammen inte visar någon inkomstutveckling över livscykeln, utan den medianinkomst som individerna i en viss åldersgrupp hade år 214 Sammanräknad förvärvsinkomst är skattepliktiga inkomster exklusive kapitalinkomster. Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB 72 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 73

39 Sammanräknad förvärvsinkomst för individer 2 64 år 1991, 2 och tal kr i 214 års priser Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 1) för hushåll 2 64 år efter hushållstyp 214 Medianinkomst i 1 -tal kronor Förklaring till diagrammen se sidan 69. Hushållstyp Medianinkomst Sammanboende utan barn 325 med barn 238 därav med 1 barn 259 med 2 barn 238 med minst 3 barn tal kr Sammanräknad förvärvsinkomst är skattepliktiga inkomster exklusive kapitalinkomster. Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB Nettoinkomst för individer 2 64 år 1991, 2 och tal kr i 214 års priser Ensamstående kvinnor utan barn 28 med barn 153 därav med 1 barn 166 med minst 2 barn 14 Ensamstående män utan barn 228 med barn 188 därav med 1 barn 198 med minst 2 barn Konsumtionsenheter beräknas genom att ta hänsyn till stordriftsfördelar och till att utgifter för barn varierar med barnens ålder. Detta görs för att man bättre ska kunna jämföra ekonomisk standard mellan olika typer av hushåll. Disponibel inkomst är summan av alla inkomster och transfereringar (t.ex. barn-och bostadsbidrag samt försörjningsstöd) minus slutlig skatt. Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB tal kr Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ. Inkomster som riktar sig till hela hushållet, som ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, har i förekommande fall delats upp på de vuxna i hushållet. Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB 74 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 75

40 Biståndshushåll efter hushållstyp med sökande i åldern år, 2 och 214 Antal och andel (%) av alla inom respektive grupp Hushållstyp Antal Andel av alla Sammanboende utan barn med barn Ensamstående kvinnor utan barn med barn Ensamstående män utan barn med barn Totalt 1) Inklusive okänd hushållstyp. Källa: Socialstyrelsen Personer 65 år och äldre efter pensionstyp 214 Antal i 1 -tal, pension i 1 -tal kr, median, andel (%) med pensionstyp och kvinnors pension i procent av mäns pension Typ av pension Antal Pension Andel med s (kronor) pensions- pension typen i % av mäns Kv M Kv M Kv M Totalt med någon pension därav med Allmän pension därav med garantipension Tjänstepension Privat pension Garantipension betalas ut till den som haft låg eller ingen arbetsinkomst under livet. Tjänstepension De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, dessutom en tjänstepension. I dessa fall sätter arbetsgivaren varje månad av en summa till den anställde. Tjänstepensionen kan också kallas avtalspension om företaget har kollektivavtal. Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB s pension i procent av mäns pension efter ålder år 7 74 år år 8 84 år år Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB 76 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 77

41 Nettoinkomst för personer i åldern 65 år och äldre efter hushållstyp och ålder 1991, 2 och 214 Medianinkomst i 1 -tal kronor i 214 års priser och antal personer i 1 -tal Ålder Inkomst Antal Kv M Kv M Kv M Kv M Ensamstående år Totalt Sammanboende år Totalt Hushållsbegrepp: 1991 och 2 Kosthushåll enligt HEK, 214 Bostadshushåll enligt TRIF Hushållstransfereringar som t.ex. bostadsbidrag har i förekommande fall delats lika mellan sammanboende. Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ. Inkomster som riktar sig till hela hushållet, som ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, har i förekommande fall delats upp på de vuxna i hushållet. Källa: 1991 och 2 Hushållens ekonomi, SCB. 214 Inkomst och taxeringsregistret, SCB. BROTT Personer som känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder 215 Andel (%) av alla i respektive grupp år år år år Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) Personer utsatta för misshandel efter ålder 214 Andel (%) av alla i respektive grupp år år år år Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) 78 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 79

42 Personer som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll efter ålder 215 Andel (%) av alla i respektive grupp år år år år Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) Personer som mycket eller ganska ofta väljer en annan väg eller färdsätt på grund av oro att utsättas för brott efter ålder 215 Andel (%) av alla i respektive grupp år år år år Personer utsatta för misshandel 1) efter familjesituation och ålder Andel (%) av alla i respektive grupp Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Ålder därav därav därav därav Avser en 12-månadersperiod Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) 8 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 81

43 Personer år utsatta för misshandel 1) efter plats Andel (%) händelser och antal i 1 -tal Kön Bostad Arbete/ Allmän Annan Totalt Förövare/offer skola plats plats Kvinna förövare, man offer Man förövare, man offer Kvinna förövare, kvinna offer Man förövare, kvinna offer Personer utsatta för hot efter ålder 214 Andel (%) av alla i respektive grupp Totalt Totalt antal skattade händelser Avser en 12-månadersperiod. Vid händelser med flera förövare avses den person som offret upplevde var mest aktiv i misshandeln. Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) 2 Personer utsatta för sexualbrott efter ålder 214 Andel (%) av alla i respektive grupp år år år år Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) år år år år Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (Brå) 82 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 83

44 Under 213 genomförde Brottsförebyggande rådet (Brå) en undersökning av utsattheten för brott i nära relationer. Här redovisas några av resultaten från den undersökningen. De nivåer som anges avseende andelen kvinnor och män som utsatts för olika typer av brott ska betraktas som miniminivåer. Detta eftersom mörkertalet troligtvis är stort. Personer som blivit utsatta för brott i en nära relation 1) under 212 Andel (%) av befolkningen Psykiskt våld därav Kränkningar Försök att inskränka friheten därav Hot Trakasserier Fysiskt våld Misshandel Grov misshandel Sexualbrott Grovt sexualbrott Totalt Andel 1 Med nära relation avses en pågående eller avslutad parrelation som varat i minst en månad. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå), Brott i nära relationer en nationell kartläggning (Rapport 214:8) Under 212 blev en ungefär lika stor andel kvinnor som män utsatta för brott i nära relation. Vad gäller hot och sexualbrott finns dock statistiskt säkerställda skillnader där andelen kvinnor som blivit utsatta för dessa typer av brott är högre än motsvarande andel män. Även om utsattheten för flertalet typer av brott är relativt jämnt fördelad är det vanligare att kvinnor blivit utsatta för grövre våld och haft större behov av hjälp och stödinsatser. Av de personer som uppgav att de, i en nära relation, blivit utsatta för grov misshandel under 212 uppgav drygt 29 procent av kvinnorna att de uppsökt, eller hade behövt uppsöka, läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Motsvarande andel för män var drygt 2 procent. Personer som blivit utsatta för brott i en nära relation 1) någon gång i sitt liv Andel (%) av befolkningen Psykiskt våld därav Kränkningar Försök att inskränka friheten Hot därav Trakasserier Fysiskt våld Misshandel Grov misshandel Sexualbrott Grovt sexualbrott Totalt Andel 1 Med nära relation avses en pågående eller avslutad parrelation som varat i minst en månad. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå), Brott i nära relationer - en nationell kartläggning (Rapport 214:8) Grov kvinnofridskränkning Våld som drabbar kvinnor i nära relationer består ofta av upprepade kränkningar. En man som utsätter en kvinna, som han har eller har haft en nära relation med, för upprepade kränkningar kan dömas för grov kvinnofridskränkning. År 215 anmäldes fall. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) 84 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 85

45 Statistik om anmälda brott är inte lämplig att använda för att studera nivån av människors utsatthet för brott. Det beror på att många brott aldrig anmäls. Enligt den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 215 uppgavs ungefär en fjärdedel (26 %) av de brott mot enskild person som rapporterats i undersökningen vara anmälda till polisen. Högst var anmälningsbenägenheten för allvarlig misshandel (64 %) och lägst för sexualbrott (8 %). Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) Anmäld misshandel 1) 214 Antal anmälda brott som personer i åldern 18 år och äldre utsatts för, plats för brottet samt relation mellan offer och gärningsperson Obekant med offret därav Utomhus Inomhus Bekant med offret därav Utomhus Inomhus därav I nära relation till offret Ej i nära relation till offret Antal Källa: Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet (Brå) Statistiken över anmäld misshandel där den utsatta och gärningspersonen haft en nära relation bygger på hur polisen kodar de brott som anmäls. Polisen har i många fall använt en bredare definition av nära relation än vad som egentligen avses. Med nära relation avses att den utsatta och gärningspersonen är eller har varit gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller, utan att bo tillsammans, har gemensamma barn. Polisen har i många fall även inkluderat t.ex. förälder/vuxna barn/syskon/släktrelationer. I slutet av 213 förtydligades därför brottskoderna. År 214 hade dock ännu inte de nya brottskoderna börjat användas. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) Anmäld misshandel Antal anmälda brott mot person 15 år eller äldre Inomhus förövaren bekant Utomhus förövaren obekant Utomhus förövaren bekant Utomhus förövaren obekant Inomhus förövaren obekant Inomhus förövaren bekant Kommentar: Införandet av brotten grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning i lagstiftningen år 1998 kan påverka jämförbarheten över tid. Sedan 1998 kan exempelvis upprepade fall av misshandel i nära relation leda till en anmälan om grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning istället för anmälan om misshandel. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) Antalet anmälda fall av misshandel, mot såväl kvinnor som män, ökade under lång tid. Det kan bland annat bero på en större benägenhet att anmäla våldsbrott, dvs. att mörkertalet blev mindre. Mörkertalet är kvoten mellan den faktiska brottsligheten och den anmälda. Mörkertalet sjunker om en större andel av de brott som begåtts anmäls. I de fall där gärningspersonen är en närstående är mörkertalet troligen relativt stort. De senaste åren har antalet anmälningar om misshandel mot män där förövaren är obekant sjunkit. Det gäller både misshandel utomhus och inomhus. Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) 86 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 87

46 Lagförda för brott mot brottsbalken, trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen 214 Antal och könsfördelning (%) Huvudbrott Antal Könsfördelning Brott mot person Brott mot liv och hälsa därav misshandel Brott mot frihet och frid därav grov fridskränkning grov kvinnofridskränkning olaga hot Sexualbrott därav våldtäkt våldtäkt mot barn Brott mot förmögenhet Tillgreppsbrott därav snatteri stöld rån Bedrägeri Förskingring Brott mot borgenär Skadegörelse Brott mot allmänheten Brott mot staten Samtliga brott mot brottsbalken Brott mot trafikbrottslagen Brott mot narkotikastrafflagen Källa: Personer lagförda för brott, Brottsförebyggande rådet (Brå) Uppgifter avseende misshandel, våldtäkt, stöld och rån inkluderar även grov misshandel och grov misshandel, synnerligen grovt brott, grov våldtäkt, grov stöld respektive grovt rån. INFLYTANDE OCH MAKT Valdeltagande i riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade År Samtliga Förstagångsväljare Valda till riksdagen efter ålder 1998, 22, 21 och 214 uell fördelning och antal Ålder Kv M Kv M Kv M Kv M Totalt procent antal Källa: Allmänna val, SCB Källa: SCB:s valstatistik 88 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 89

47 Riksdagens sammansättning Källa: Kammarkansliet, Sveriges riksdag % År 1994 var det år då Sveriges riksdag fick jämn könsfördelning bland ledamöterna, 4 procent kvinnor och 6 procent män. Jämnast var det efter valet 26 med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Valda till riksdagen efter parti, september 214 Antal och könsfördelning (%) Parti Antal Könsfördelning Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Sverigedemokraterna Totalt Källa: Allmänna val, SCB Nominerade och valda till allmänna valen efter födelseland 214 Antal och könsfördelning (%) Val Nominerade Valda Födelseland Antal Könsför- Antal Könsfördelning delning Kv M Kv M Kv M Kv M Riksdag Födda i Sverige Utrikes födda Totalt Kommunfullmäktige Födda i Sverige Utrikes födda Totalt Landstingsfullmäktige Födda i Sverige Utrikes födda Totalt Källa: Allmänna val, SCB Partiledare, maj 216 Antal Parti Kv M Parti Kv M Centerpartiet 1 Socialdemokraterna 1 Liberalerna 1 Vänsterpartiet 1 Kristdemokraterna 1 Sverigedemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1) 1 1 Moderaterna 1 Samtliga partier Språkrör. Källa: Kammarkansliet, Sveriges Riksdag 9 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 91

48 Ledamöter i riksdagens utskott 1985, 21 och 216 1) Könsfördelning (%) och antal Utskott Kv M Kv M Kv M Bostads/Civil Social Utbildnings Arbetsmarknads Närings Utrikes Justitie Kultur Miljö- och jordbruks Socialförsäkrings Trafik Konstitutions Skatte Finans Förvars Lag 2) Totalt procent antal Uppgifterna för 216 är framtagna i maj. 2 Lagutskottet upphörde oktober 26. Källa: Kammarkansliet, Sveriges Riksdag Regering och regeringskansli efter position 1985, 2 och 216 Könsfördelning (%) Befattning Kv M Kv M Kv M Statsråd 1) Statssekreterare 2) Chefstjänstemän Inkl. statsministern. 2 Inkl. kabinettssekreterare. Uppgifterna för 216 är framtagna i februari. Källa: Förvaltningsavdelningen, Regeringskansliet Kommittéernas sammansättning 1981, 21 och 215 Könsfördelning (%) och antal Funktion Kv M Kv M Kv M Ordföranden m.m Ledamöter Sakkunniga m.m Sekreterare och övriga Totalt procent antal Källa: Kommittéberättelse respektive år Styrelser och ledning i statligt hel- och delägda företag 22 och 215 Könsfördelning (%) Kv M Kv M Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter Källa: Finansdepartementet, Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 92 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 93

49 Ledamöter i statliga myndigheters styrelser och insynsråd Könsfördelning (%) År 2) Ledamöter 1) därav ordförande Kv M Kv M Inklusive ordförande men exklusive personalföreträdare. 2 Avser budgetår t.o.m. 1993/94 därefter kalenderår. Källa: Budgetpropositionen respektive år Myndighetschefer tillsatta av regeringen september 23 och 215 Könsfördelning (%) och antal Kv M Kv M Generaldirektörer Landshövdingar Rektorer vid statliga universitet och högskolor Övriga Totalt procent antal Källa: Budgetpropositionen respektive år, UO 2 Kommun- och landstingsstyrelsers ordförande 1994, 22, 21 och 214 Könsfördelning (%) Kv M Kv M Kv M Kv M Kommunstyrelse Landstingsstyrelse Källa: Sveriges kommuner och landsting Förtroendeuppdrag i kommuner och landsting efter organ 215 uell fördelning, könsfördelning (%) och antal Organ uell fördelning Könsfördelning Kv M Kv M Kommuner Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Facknämnder Övriga nämnder Totalt procent antal Landsting Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Facknämnder Övriga nämnder Totalt procent antal Källa: Undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB 94 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 95

50 Förtroendeuppdrag i kommuner och landsting efter position 215 Könsfördelning (%) Position Kommuner Landsting Kv M Kv M Ordförande Vice ordförande Övriga ordinarie ledamöter Ersättare Totalt Källa: Undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Förtroendeuppdrag i kommuner och landsting efter facknämd 215 Könsfördelning (%) Facknämnd Kommuner Landsting Kv M Kv M Vård/omsorg/social Barn/ungdom/utbildning Kultur/fritid/turism Teknik/miljö/trafik/fastighet Övriga facknämnder Totalt Källa: Undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Domare efter typ av domstol 1986, 22 och 216 Könsfördelning (%) Domstol Kv M Kv M Kv M Högsta domstolen Ordförande Domare inklusive ordförande Hovrätt President Hovrättslagman Tingsrätt Lagman Chefsrådman Högsta förvaltningsdomstolen 1) Ordförande Domare inklusive ordförande Kammarrätt President Kammarrättslagman Förvaltningsdomstol 2) Lagman Chefsrådman Tidigare Regeringsrätten. 2 Tidigare Länsrätt. Källa: Domstolsverket 96 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 97

51 Styrelser och ledning i börsföretag 215 Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter Källa: Styrelser och revisorer i Sveriges Börsföretag , SIS Ägarservice AB Chefer efter sektor 214 Antal och könsfördelning (%) Sektor Antal Könsfördelning Privat sektor Offentlig sektor Stat Kommun Landsting Totalt Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB Styrelsemedlemmar efter funktion i aktiebolag år 213 uell fördelning (%), antal och könsfördelning (%) Funktion uell fördelning Könsfördelning Styrelseordförande Styrelseledamöter Suppleant Övrigt därav verkställande direktör 1) därav arbetstagarrepresentanter Totalt procent antal Dessa är däravposter av av ovanstående poster dvs procentandelarna ska inte summeras till 1. Chefer och samtliga anställda inom privat och offentlig sektor 214 Könsfördelning (%) Privat sektor Offentlig sektor Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB Chefer Chefer Samtliga anställda Samtliga anställda Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB, Bolagsverket 98 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 99

52 Förtroendevalda och medlemmar inom fackliga organisationer 1985, 21 och 216 Könsfördelning (%) Organisation Kv M Kv M Kv M LO Representantskap Styrelse Förbundsordförande Medlemmar TCO Kongress Styrelse Förbundsordförande Medlemmar 1) SACO Kongress Styrelse Förbundsordförande 15 2) 85 2) Medlemmar Fr.o.m. 23 ingår Försäkringsanställdas förbund under ST. 2 Avser Källa: Respektive organisation Chefspositioner inom dagspressen 213 Könsfördelning (%) Chefsposition Storstadstidningar Landsortstidningar VD 1) Chefredaktör Chef ledarredaktion/ politisk chefredaktör 2) VD avser För 11 % av storstadstidningarna och 5 % av landsortstidningarna är uppgift om chef på ledarredaktionen antingen delad eller oklar. Källa: Nordicom Chefer i storstads- respektive landsortstidningar 213 Könsfördelning (%) Storstadstidningar Källa: Nordicom Landsortstidningar 1 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 11

53 Allt om jämställdhet finns samlat på