På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2012"

Transkript

1 Lathund om jämställdhet 212

2 På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet

3 Women and men in Sweden 212 Facts and figures Statistics Sweden 212 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, har utkommit i 12 utgåvor sedan Twelve versions of Women and men in Sweden, Facts and figures, have been published since 1984., enheten för befolkningsstatistik Statistics Sweden, Population Statistics Unit SE Örebro Förfrågningar Carolina Nordström Enquiries Lena Bernhardtz Helena Löf Statistikservice Statistics Service Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 212. Elements in this publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Women and men in Sweden 212. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Innehåll Jämställdhet... 4 Befolkning Hälsa Utbildning Tidsanvändning Omsorg Förvärvsarbete... 5 Lön Inkomst Kriminalitet Inflytande och makt Sakregister Omslag: Ateljén, SCB Cover ISBN (Print) URN:NBN:SE:SCB-212-X1BR121_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 212.1

4 Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 6 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 6 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet berör alla samhällsområden För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla områden. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering. Strategin innebär att analyser av kvinnors och mäns, flickors och pojkars, situation och villkor ska ingå i beslutsunderlag, och att konsekvenser av förslag analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där resurser fördelas och beslut tas. Därför måste jämställdhetsperspektivet införlivas i allt beslutsfattande av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 5

5 Nationell organisation av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt sakområde. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar samt för att utveckla metoder för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. På varje länsstyrelse finns en person anställd som är särskilt sakkunnig i jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillser att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen efterlevs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, exempelvis diskriminering på grund av kön. Jämställdhet och statistik och män ska vara synliga i statistiken För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Riksdagen har beslutat att jämställdhetsstatistiken är officiell statistik. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Statistiken ska dessutom presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (21:1) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet Tillgänglighet : 14. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram råd och riktlinjer för arbete med könsuppdelad statistik (CBM 24:1). Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. Så här långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 187 får rätt att ta studenten som privatister får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 191 får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 7

6 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 195 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader får rätt att bli präster. 196 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 197 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 198 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 8 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 9

7 1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2 FN:s specialsession, 2: jämställdhet, utveckling och fred inför 2-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 21 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 22 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. Av dessa reserveras 6 för vardera föräldern och kan inte överlåtas. 23 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. 24 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 25 Ny sexualbrottslagstiftning. 26 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. 1 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 11

8 27 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 29 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhets lagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhets institutet inrättas i Vilnius, Litauen. 211 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Läsanvisning Uppgifterna i denna lathund kommer till övervägande del från s (SCB) och andra statistikansvariga myndigheters produktion. Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper dels för kvinnor dels för män. Andel (%) redovisas på två sätt: Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar heltid. Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasielärare. Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Se t.ex. diagrammet över avgångna från gymnasieskolan på sidan 34. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program. Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar. Statistik som ingår i Sveriges officiella statistik har märkts ut med symbolen. Arbetskraftsundersökningen (AKU) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar av AKU och är därför inte officiell statistik. När det gäller kvalitet hänvisas till angivna källor. Se också SCB:s webbplats: Teckenförklaring Inget finns att redovisa (värdet noll). Mindre än hälften av den använda enheten... Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Uppgift kan inte förekomma. 12 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 13

9 Befolkning Befolkningens utveckling Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda Invandrade Utvandrade Årlig folkökning ( ) ,3 8, , 2, ,7 8, ,5 3, ,9 2, ,5 7,8 Källa: Befolkningsstatistik, SCB I början av 19-talet var antalet utvandrade fortfarande högre än antalet invandrade. Under mitten av 19-talet ökade antalet som invandrade. Detta bland annat till följd av arbetskraftsinvandring under 195- och 196-talen samt flykting- och anhöriginvandring sedan 198-talet. Bland de som invandrar är återvändande svenska medborgare numera den enskilt största gruppen. Befolkning efter ålder 19, 195, 211 och 25 Antal i 1-tal och procent av alla kvinnor och män 19 Ålder Ålder Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB Befolkningen har åldrats under 19-talet. Andelen i åldern 19 år har minskat och andelen som är 65 år eller äldre har ökat. Andelen personer i åldern 2 64 år förändrades dock inte nämnvärt under 19-talet. Idag är nästan var femte person 65 år eller äldre. År 25 kommer var fjärde person att ingå i den åldersgruppen Ålder Ålder På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 15

10 Befolkning efter ålder 19, 211 och 25 uell fördelning Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning , SCB Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal 65 år 2 64 år 19 år 19 år 2 64 år 65 år Kv M Kv M Kv M Utrikes födda Bosatta i Sverige 4 år 1) Bosatta i Sverige 5 år 1) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands med en förälder född utomlands med båda föräldrarna födda i Sverige Totalt procent antal Antal år sedan senaste invandring. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Ensamstående och gift/sambo efter ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal år 2 24 år år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal år år 4 49 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal år 6 64 år år Kv M Kv M Kv M Ensamstående Gift/sambo Totalt procent antal Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 16 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 17

11 Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal Civilstånd år 7 74 år år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Ensamboende, ensamstående och sammanboende efter ålder 211 Andel (%) av samtliga i åldersgruppen Civilstånd 8 84 år år 9 år Kv M Kv M Kv M Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt procent antal Ålder Ensamboende Ensamstående men ej ensamboende Sammanboende Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Ålder Källa: Befolkningsstatistik, SCB Återstående medellivslängd vid födelsen Ålder : 84 år 211: 8 år M Kv Exempel på grupper som är ensamstående men ej ensamboende: Ungdomar som bor kvar hemma Vänner/kamrater som bor ihop Syskon som bor ihop Föräldrar som bor hos vuxna barn Källa: Befolkningsstatistik, SCB 18 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 19

12 Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Hushållstyp Antal Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn 12 2 Ensamboende kvinna Ensamboende man Övriga familjehushåll Totalt Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Antal barn Sammanboende Ensamstående Antal % Antal % Antal % Totalt Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Barn 17 år, hemmaboende efter föräldrarnas sammanboende status och ej hemmaboende efter ålder 21 uell fördelning och antal i 1-tal år 1 5 år 6 12 år år Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Pojkor kar kor kar kor kar kor kar Hemmaboende barn Sammanboende föräldrar Biologiska/ adoptivföräldrar Mor och styvförälder Far och styvförälder Ensamstående 1) Mor Far Övriga Ej hemmaboende barn 1 1 Totalt procent antal I gruppen ensamstående ingår sambor utan gemensamma barn. Källa: Barn- och familjestatistik, SCB 2 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 21

13 Summerad fruktsamhet Antal barn per kvinna resp. man : 1,9 Barnlösa efter ålder 197, 1985, 1995, 25 och 211 Andel (%) av alla Sverigefödda i åldersgruppen Ålder Kv M Kv M Kv M Källa: Prognosinstitutet, SCB : 1,7 21 Förstagångsföräldrar Förstagångsmödrarna har sedan mitten av 197-talet i genomsnitt blivit drygt 4 år äldre. År 211 var medelåldern för kvinnor 29 år och för män 31 år vid första barnets födelse. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Ålder Kv M Kv M Källa: Historiska befolkningsregistret (HBR) och Flergenerationsregistret, SCB Uppgifter avseende utrikes födda är allt för osäkra för att redovisas. Verkställda aborter Antal, 1-tal Abortlag Källa: Abortregistret, Socialstyrelsen 22 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 23

14 Hälsa Sjukdomar och symtom efter ålder Andel (%) i åldern 16 år och äldre som själv uppger sig ha långvarig sjukdom eller symtom Sjukdom eller symtom år år 65 år Kv M Kv M Kv M Endokrina sjukdomar därav: diabetes Nervsjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar därav: högt blodtryck hjärtsjukdom Sjukdom i andningsorganen Sjukdom i matsmältningsorganen Hudsjukdomar Sjukdom i rörelseorganen Totalt 1) Avser andel som uppger att de har minst en långvarig sjukdom Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Dagligrökare efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Ålder Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Alkoholkonsumtion, rökning och snusning bland elever i årskurs 9, 211 Andel (%) av alla elever Flickor Pojkar Intensivkonsumerar 1) alkohol 2 18 Röker och snusar 3 8 Röker endast Snusar endast Minst en halv flaska sprit eller motsvarande en gång i månaden eller oftare Källa: Skolelevers drogvanor 211, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 24 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 25

15 Personer med övervikt/fetma efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Motionsvanor efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Övervikt BMI >25 Ålder Motionerar ej Ålder Därav feta BMI > Motionerar minst en gång i veckan Överviktiga: BMI > 25 Feta: BMI > 3 BMI = Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Vikt i kg (Längd i m) 2 Därav minst två gånger i veckan Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 26 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 27

16 Besvär av ängslan, oro eller ångest efter hushållstyp och ålder Andel (%) av alla i gruppen Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Ålder Totalt Totalt Totalt Totalt.. Få i redovisningsgruppen Dödstal efter dödsorsak och ålder 21 Döda per 1 av medelfolkmängden i respektive åldersgrupp (dödstal) Dödsorsak år 1 14 år Cirkulationsorganens sjukdomar 7 5 Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år år Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Dödsorsak år 75 år Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 28 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 29

17 Dödstal efter dödsorsak 21 Antal döda och döda per 1 av medelfolkmängden (dödstal) Dödsorsak Antal Dödstal Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Olyckor och våld Övriga orsaker Totalt Källa: Dödsorsaker 211, Socialstyrelsen Spädbarnsdödlighet Döda under det första levnadsåret per 1 levande födda Antal Flickor 195 Pojkar 1925 Källa: Befolkningsstatistik Flickor 211: 2, Pojkar 211: 2, År 21 avled 3 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes barn. Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Pojkar Flickor Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseregion 211 uell fördelning Ålder och För- Gym- Efter- Uppgift Totalt födelseregion gymnasial nasial gymnasial saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Övriga länder Totalt år Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien Övriga länder Totalt Källa: Utbildningsregistret, SCB 3 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 31

18 Studiedeltagande för befolkningen år efter ålder höstterminen 21 Andel (%) av alla i åldersgruppen Ålder Gymnasie- Kommunal Högskole- Övrig utbildning vuxenutbildn. utbildning utbildning Kv M Kv M Kv M Kv M Totalt Källa: Befolkningens studiedeltagande, SCB Elever som började gymnasieskolan hösten 27 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund Antal och andel (%) av alla i gruppen Antal Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 1) Totalt Personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Avgångna elever från gymnasieskolan efter könsfördelningen i gymnasieprogrammen 21/11 uell fördelning och antal Gymnasieprogram med Mer än 6% kvinnor mindre än 4% män % kvinnor 4 6 % män Mindre än 4 % kvinnor mer än 6 % män 6 45 Totalt procent 1 1 antal Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 21/11 Genomsnittlig betygspoäng Bakgrund Svensk bakgrund 14,9 13,4 Utländsk bakgrund 13,9 12,7 Totalt 14,8 13,3 Källa: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan, Skolverket 32 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 33

19 Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 21/11 Antal och könsfördelning (%) : 5 : 49 5 % % Hantverk Omvårdnad Estetiska Handels- och adm. Hotell- och restaurang Livsmedel Barn- och fritid Naturbruk Int.Baccalaureate och Waldorfskolor Medie Studerande och examinerade från högskolan 21/211 Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning Högskolenybörjare Studerande Examinerade Doktorandnybörjare 1) Doktorsexamen 1) Licentiatexamen 1) Avser kalenderåret 211 Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Samhällsvetenskap Naturvetenskap Övriga utan anknytning Teknik Industri Bygg Fordon El Energi % % Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket 34 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 35

20 Examinerade på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 21/11 Antal och könsfördelning (%) : 38 4 : 2 9 % % Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Tjänster Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik o data % % Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Antalet examinerade räknas inom varje område för sig. Vissa personer har tagit ut examen inom flera områden. Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 21/11 Antal och könsfördelning (%) Kategori Antal Könsfördelning Lärare Grundskolan Gymnasieskolan Rektor Grundskolan Gymnasieskolan Övriga skolledare Grundskolan Gymnasieskolan Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket Forskande och undervisande personal efter tjänstekategori 211 Antal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Tjänstekategori Antal Könsfördelning Adjunkt Gäst- och timlärare Annan forskande och undervisande personal Teknisk och adm. pers. som arbetar med undervisn. o forskn Forskarassistent Lektor Professor Källa: Personal vid universitet och högskolor, Högskoleverket 36 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 37

21 Tidsanvändning Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 2 64 år 199/91, 2/1 och 21/11 Timmar och minuter Ett vanligt vardagsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/ Timmar Ett vanligt veckoslutsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/ Timmar Betalt arbete 1) Obetalt arbete Utbildning Personliga behov Fri tid Annat 1 Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet. Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB Den senaste Tidsanvändningsundersökningen visar att kvinnor och män, 2 64 år, arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, i genomsnitt ca 7,5 timmar per dag. Det finns dock väsentliga skillnader mellan kvinnor och män, i synnerhet när arbete delas upp på betalt respektive obetalt arbete. får i större utsträckning än kvinnor betalt för sitt utförda arbete eftersom kvinnor lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Ett genomsnittligt vardagsdygn utför kvinnor 5,5 timmar och män nästan 7 timmar betalt arbete. Sedan 199/91 har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 3 minuter per vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter. na lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från 199/91 med drygt 1 timme. lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning från 199/91 med 8 minuter. Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 3 timmar jämfört med 27 timmar år 199/91. förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar år 199/91. Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. År 199/1991 utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete och män 21 timmar per vecka. Tiden som avsätts varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. 38 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 39

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Innehåll. Women and men in Sweden 2010 Facts and figures

Innehåll. Women and men in Sweden 2010 Facts and figures Lathund om jämställdhet 21 Women and men in Sweden 21 Facts and figures Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 21 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer På tal om kvinnor

Läs mer

På tal om kvinnor och män. 30 år! 1984 2014

På tal om kvinnor och män. 30 år! 1984 2014 På tal om kvinnor och män LATHUND OM JÄMSTÄLLDHET 2014 30 år! 1984 2014 Women and men in Sweden 2014 Facts and figures Statistics Sweden 2014 Tidigare publicering På tal om kvinnor och män, Lathund om

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Lathund om jämställdhet 2006

Lathund om jämställdhet 2006 Lathund om jämställdhet 2006 Lathund om jämställdhet 2006 Statistiska centralbyrån 2006 Women and men in Sweden 2006 Facts and figures 2006 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2006 Tidigare

Läs mer

Lathund om jämställdhet 2008

Lathund om jämställdhet 2008 Lathund om jämställdhet 28 Lathund om jämställdhet 28 Statistiska centralbyrån 28 Women and men in Sweden 28 Facts and figures Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 28 Tidigare publicering På

Läs mer

Lathund om jämställdhet 2006

Lathund om jämställdhet 2006 Lathund om jämställdhet 2006 Lathund om jämställdhet 2006 Statistiska centralbyrån 2006 Women and men in Sweden 2006 Facts and figures 2006 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2006 Tidigare

Läs mer

Lathund om jämställdhet 2008

Lathund om jämställdhet 2008 Lathund om jämställdhet 28 Lathund om jämställdhet 28 Statistiska centralbyrån 28 Women and men in Sweden 28 Facts and figures Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 28 Tidigare publicering På

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

På tal om kvinnor och män i Blekinge

På tal om kvinnor och män i Blekinge På tal om kvinnor och män i Blekinge Innehåll Befolkning...6 Barn och familj... 15 Utbildning... 21 Förvärvsarbete... 29 Inkomst... 45 Hälsa... 48 Inflytande och makt... 54 Kriminalitet... 61 Producerad

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Innehåll. Förord. Befolkning... 3. Hälsa... 9. Utbildning... 14. Barn och familj... 24. Förvärvsarbete... 32. Inkomst... 51. Kriminalitet...

Innehåll. Förord. Befolkning... 3. Hälsa... 9. Utbildning... 14. Barn och familj... 24. Förvärvsarbete... 32. Inkomst... 51. Kriminalitet... Innehåll Befolkning... 3 Hälsa... 9 Utbildning... 14 Barn och familj... 24 Förvärvsarbete... 32 Inkomst... 51 Kriminalitet... 59 Makt och inflytande... 65 Producerad av SCB samt Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Värmlands län 2008. På tal om kvinnor och män

Värmlands län 2008. På tal om kvinnor och män Värmlands län 2008 På tal om kvinnor och män Innehåll Befolkning...4 Barn och familj... 11 Utbildning... 18 Förvärvsarbete... 28 Inkomst... 47 Hälsa... 51 Inflytande och makt... 58 Kriminalitet... 64 Producerad

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder uell fördelning År Antal

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:1 Establishment

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Statistik sydöstra Skåne

Statistik sydöstra Skåne Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel

Läs mer

Kommunfakta 2011. Definitioner Kommentarer Källor

Kommunfakta 2011. Definitioner Kommentarer Källor Kommunfakta 2011 Definitioner Kommentarer Källor ARBETSMARKNAD. www.scb.se/am0207 Sysselsättningen bestäms utifrån de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år lämnar till skattemyndigheterna, men också

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer