Självständigt arbete i krigsvetenskap Krigsvetenskap, metod och självständigt arbete 18 högskolepoäng, OP

Transkript

1 1 SA Krv Självständigt arbete i krigsvetenskap Krigsvetenskap, metod och självständigt arbete 18 högskolepoäng,. Författare: Alexander Skånberg SA VT 2014 Förband: MHS Karlberg Program: OP11-14 Handledare: Kent Zetterberg Examinerande lärare: Svenbjörn Kilander Examinator: Håkan Gunneriusson Antalet ord: Bombing to win in Georgia? - En teoriprövande fallstudie av Rysslands luftmakt i Georgien 2008 kopplad till Pape s teori. Sammanfattning: Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år Det är en kvantitativ analys där Pape s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden. Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som Pape kallar för nekande som avgör och därför bör luftstridskrafterna användas för att neka fiendens styrkor framgång på slagfältet. I augusti 2008 utspelade sig ett kort men intensivt krig mellan Ryssland och Georgien. Det var första gången Ryssland invaderade ett land sedan Afghanistan Efter kriget står det klart att Rysslands användande av sina luftstridskrafter spelade en stor roll i det snabba avgörandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Pape s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien Slutsatsen är att Rysslands agerande i många avseenden var helt i linje med det som Pape förespråkar. Nyckelord: Pape, Luftmakt, Ryssland, Georgien, Bombing to win.

2 2 SA Krv Bombing to win in Georgia? A theory- testing case study of Russia s air power in Georgia 2008 linked to Pape s theory. Abstract: Dr. Robert A. Pape published his book Bombing to win: Air power and coercion in wars in It is a quantitative analysis where Pape s goal is to present a theory that describes how air power should be used in order to succeed, and test it against all strategic air operations during the 1900s. He analyzes the use of coercive power historically and then draw some conclusions and make connections between when coercive power worked and not in order to be able to predict when coercive power will work in the future. Pape advocates coercive power should be used to strike against the opponent's military weaknesses. The conclusion is that it is the threat of military failure, which Pape calls denial that determines whether or not you will be successful and therefore air power should be used to deny enemy forces success on the battlefield. In August 2008, a short but intense war took place between Russia and Georgia. It was the first time Russia invaded a country since 1979, when they invaded Afghanistan. After the war, it is clear that Russia's use of its air power played a major role in the quick decision. The purpose of this paper is to examine whether Papes theories fit into Russia's use of its air power during the conflict with Georgia in The conclusion is that Russia's actions in many respects was entirely in line with what Pape advocates. Key words: Pape, Air power, Russia, Georgia, Bombing to win.

3 3 SA Krv Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Forskningsläge Källkritik Metod och disposition Centrala begrepp Teori Luftmaktsteorier Bombing to Win: Air Power and Coercion in Wars Sammanfattning och kriterier för att pröva teorin Fallstudie Bakgrund till kriget Åren innan kriget samt förberedelser och orsakerna till kriget Krigsförloppet Luftkriget Ryskt luftmaktsanvändande under kriget Analys Sammanfattning och slutsater Resultatdiskussion Förslag på vidare forskning Referenslista Trycka källor Internetkällor..37

4 4 SA Krv 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under talet var Ryssland i en försvagad ställning efter det kalla krigets slut och brottades med sin identitet. Under det följande årtiondet ändrade Ryssland riktning och flera dokument utgavs från ryska myndigheter som pekade på ökning av den egna militära förmågan och viljan att föra krig inom och utom det egna territoriet. Ryssland ville återigen vara en stormakt. Ett tydligt tecken på detta är att den militära budgeten ökade med 120 % i reala termer mellan 2000 och Ytterligare ett tecken är de nya doktrinerna som har gett Ryssland större befogenheter att använda militära medel i olika syften. Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport Säkerhet och samverkan från 2007 att: I utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som ingick i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer. Rysslands förhållande till och agerande gentemot dessa länder de närmaste åren kommer definiera vår syn på Ryssland. 2 Rapporten Russia vs Georgia: The fallout menar att Rysslands agerande i Georgien är en varning till alla tidigare länder som tidigare tillhörde Sovjet. Detta eftersom Ryssland anser sig ha rätt att påverka dessa länder på grund av historiska och geografiska skäl. De menar även att konflikten i Georgien egentligen är emellan Ryssland och Väst. 3 Försvarsberedningen skriver även i sin rapport Vägval i en globaliserad värld från 2013 att: Georgienkonflikten 2008 har visat att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts i Rysslands omedelbara närområde 4 Vidare skriver man: Jämfört med Försvarsberedningens tidigare omvärldsanalys i rapporten Säkerhet och samverkan konstaterar Försvarsberedningen att utvecklingen idag sker med högre hastighet och är än mer komplex och svårförutsägbar. 5 Denna analys kan Försvarsberedningen sägas ha fått rätt i eftersom Krim några 1 Information from the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), 2 Försvarsberedningen, Säkerhet i samverkan, DS 2007:46 (Stockholm, 2007) s.36 3 Russia vs. Georgia The Fallout, A Chronology of the crisis, IISS Strategic Comments, Vol. 14, Issue 7, September 2008, s.17-18, (i forts. The fallout). 4 Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s Ibid s. 213

5 månader senare invaderades av ryska trupper, vilket ingen hade förväntat sig. 5 SA Krv I FOIs rapport Krim efter Georgienkrisen, skriver man: Rysslands krig mot Georgien utgjorde en bitter påminnelse för dem som hade glömt att militära medel fortfarande existerar som verktyg i Rysslands utrikespolitik. Medan Krim inte för egen del löper någon stor risk att utgöra nästa måltavla, vilket det spekulerades om i internationell media omedelbart efter Georgienkrisen. 6 Putin ska dock redan i april 2008 ha uttryckt sig enligt följande till USA:s dåvarande president George Bush vid en NATO- träff: You understand, George, that Ukraine is not even a state! What is Ukraine? Part of its territory is Eastern Europe, and another part, a significant one, was donated by us! 7 Med facit i hand vet vi att Krim blev nästa måltavla för Ryssland eftersom Putin nu har undertecknat ett avtal som införlivar Krim i Ryska Federationen. 8 Detta efter flera veckor av oroligheter mellan ryska och ukrainska styrkor. Vad som kommer att ske härnäst och om Ryssland fortsätter på detta spår återstår att se. I februari 2010 publicerades det senaste styrdokumentet för de ryska väpnade styrkorna, Ryska federationens militärdoktrin Den här doktrinen bygger till stor del på de erfarenheter man gjorde i Georgien Georgienkriget visade på en del brister vilket bidrog till en accelererad modernisering som inleddes hösten Ryssland ser Georgienkriget som en katalysator för en militär reform. 10 Målet med reformerna är att skapa förband som är bättre anpassade till de militära uppgifter som Rysslands väpnade styrkor kan komma att stå inför och ska skapa balans mellan de två huvuduppgifterna: att avskräcka och hantera en kvalificerad motståndare och att hantera lokala konflikter. 11 Sedan 2007 har även den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet ökat. 12 Allt detta bidrar till ett ökat fokus kring Sveriges säkerhetspolitiska läge och kräver därför bland annat mer forskning kring Rysslands användande av sina militära stridskrafter. Det finns en del skrivet om Ryssland- Georgien kriget ur olika perspektiv och om hur Ryssland använde sina stridskrafter men det finns inte så många analyser av luftkriget. Vidare finns det flera luftmaktsteorier med inriktning på hur man kan använda luftmakt och sina luftstridskrafter på olika sätt. De två mest dominerande teorierna den senaste tiden har varit John A. Warden III s och Dr. Robert A. Pape s teorier, i alla fall i den västerländska luftmaktsteoretiska kulturen. Det har 6 Hedenskog, Jakob, Krim efter Georgienkrisen (Stockholm: FOI, 2008), s.3 7 The Fallout, s completes- crimea- annexation html 9 Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s McDermott, R., Nygren, B. & Vendil Pallin, C. The Russian armed forces in transition: economic, geopolitical and institutional uncertainties. London: Routledge, S Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s Ibid, s.152

6 6 SA Krv tidigare vid FHS gjorts en studie där det har undersökts om Ryssland kan sägas ha influerats av Warden s teorier under konflikten med Georgien. Resultatet blev att det inte stämde men det sades även att det kunde vara så att Rysslands användande mer överensstämde med Pape s teorier. 13 Det har dock inte gjorts någon uppföljande studie ifall det verkligen stämmer. Denna uppsats kommer därför att ta upp detta tema. 1.2 Problemformulering Ryssland har historiskt sett främst använt sina luftstridskrafter som understöd till sina markstridskrafter. I konflikten med Georgien använde Ryssland sin luftmakt på olika sätt med blandade resultat. Sedan flera år sker en förändring i Rysslands användande av sina luftstridskrafter och en modernisering och upprustning. Pape förespråkar i sin bok Bombing to Win att man ska använda sina luftstridskrafter i samarbete med markstridskrafterna för att neka motståndaren framgång på slagfältet genom att slå mot motståndarens militära stridskrafter. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka om man kan säga att Ryssland använde sig av några av de centrala delarna av Pape s teorier i kriget mot Georgien. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att göra en teoriprövande fallstudie 14 inom det luftoperativa området med inriktning mot Rysslands användande av luftmakt under konflikten med Georgien 2008 för att undersöka om Pape s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien Frågeställningar För att nå syftet och hitta svaret på forskningsproblemet kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilka är de centrala delarna i Pape s teorier angående luftmaktsanvändande? Hur använde Ryssland sina luftstridskrafter mot Georgien och vilken typ av mål anfölls? Kan Ryssland sägas ha följt de teorier Pape förespråkar i Bombing to Win under konflikten med Georgien 2008? 1.5 Avgränsningar Detta arbete behandlar Rysslands användande av luftmakt i kriget mot Georgien Eftersom Pape s teori delvis säger att luftstridskrafterna skall understödja markstridskrafterna och eftersom markstridskrafterna är en viktig del i hans 13 Max Villman, Ryskt luftmaktsanvändande i Georgien 2008 ett fall av Warden?, FHS 14 Denscombe, M. Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, s.59-72

7 7 SA Krv teori krävs dock en undersökning om hur markstridskrafterna opererade och framför allt när de på något sätt opererade tillsammans. De georgiska militära aktionerna kommer heller inte att behandlas eftersom de inte har någon koppling till uppsatsens syfte. Arbetet begränsar sig i tid mellan den 7 augusti och den 12 augusti 2008 med undantag för viss bakgrundsinformation. Avgränsning sker också i rum genom att bara gälla de ryska attackerna över Georgien. Författaren kommer bara att analysera en teori och teorin kommer endast att prövas mot en konflikt. Analysen som görs kommer endast att ske mot de centrala delarna i teoridelen och de frågeställningar som måste besvaras för att nå syftet med arbetet. Det förutsetts att läsaren har militär bakgrund eller militärt intresse därför kommer inte alla militära begrepp och förkortningar förklaras. Källorna som används är avgränsade till öppna källor. De källor som har använts är lättillgängliga i syfte att öka reliabiliteten. Uppsatsen är begränsad till att innehålla mellan och ord samt vara 10 veckors heltidsarbete. 1.6 Forskningsläge En tidigare uppsats skriven av Max Villman som heter Ryskt luftmaktsanvändande i Georgien 2008 ett fall av Warden? 15 finns som har undersökt hur Ryssland använde sin luftmakt mot Georgien. Den undersökte om det kan sägas att Ryssland har tagit intryck av Wardens teorier. Slutsatsen från den uppsatsen är att Ryssland inte använde sin luftmakt enligt Warden i konflikten. Författaren har dock inte hittat någon undersökning om Ryssland använde sig av Pape s teorier. Max Villman tar i sin sammanfattning upp att han anser att Pape s teorier passade bättre in på Georgien kriget samt att det vore intressant att ställa Pape s teorier mot samma empiri, vilket är denna uppsatsens syfte. Villmans uppsats är den enda studien författaren har hittat som kopplar Rysslands användande av luftmakt till en luftmaktsteori. En annan uppsats skriven av Tommy Carlberg som heter NATO:s luftkrig i Kosovo utifrån Pape:s teorier 16 har använt Pape s teorier men då kopplat till NATOs luftkrig i Kosovo Slutsatsen är att det finns vissa händelser i konflikten där NATO:s agerande överensstämmer med de teorier Pape presenterar i Bombing to win. Den har ungefär samma upplägg och frågeställningar som denna uppsats men kopplat till en annan empiri. En magisteruppsats skriven av Jan Olov Nordin som heter Rysk luftmakt En studie rörande doktriner, materielsystem, förmåga och vilja 17 försöker ge en samlad bild av den nuvarande och framtida moderna ryska luftmakten, det vill säga förmåga, materiel, vilja och den konceptuella utvecklingen. Uppsatsen undersöker också förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin och luftmaktsteori men prövar inte en enskild teori. Uppsatsen kommer dock fram 15 Max Villman, Ryskt luftmaktsanvändande i Georgien 2008 ett fall av Warden?, FHS 16 Tommy Carlberg, NATO:s luftkrig i Kosovo utifrån Pape:s teorier, FHS 17 Jan Olov Nordin, Rysk luftmakt En studie rörande doktriner, materialsystem, förmåga och vilja, FHS

8 till att det finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande den senaste tiden. 8 SA Krv I boken A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West. 18 redogör Ronald D. Asmus för historien bakom kriget med en utförlig förklaring som går tillbaka till första gången Georgien blev införlivat i det ryska imperiet. I boken redogörs även för varför och hur det blev krig. The Guns of August Russias War in Georgia 19 bygger på texter av tio experter på området. Den ger en bakgrund till kriget, beskriver relationerna mellan parterna, beskriver själva kriget och vilka slutsatserna är. FOI har gjort en studie, Det kaukasiska lackmustestet: konsekvenser och lärdomar av det rysk- georgiska kriget i augusti , med syftet att analysera ett antal centrala aspekter och konsekvenser av kriget. Detta för att dra slutsatser om vad kriget kan leda till för regionen och omvärlden. Den beskriver den underliggande kontexten och historien bakom men ger även en beskrivning av själva luftkriget till exempel olika mål med kriget. Studien kopplar inte konflikten till någon luftmaktsteori. I en artikel publicerad i tidsskriften Royal Air Force Air Power Review 21 tar man upp vilka mål och vad som anfölls av de ryska och georgiska luftstridskrafterna. Här redovisas alla attacker med information om typ av mål och klockslag som ger en bild av hur de använde sina luftstridskrafter. Denna artikel är en viktig källa för att kunna beskriva det ryska luftmaktsanvändandet i konflikten. Det finns även fler texter som tar upp hur Ryssland använde sina flygstridskrafter under kriget men inte heller här görs någon analys mot luftmaktsteorier. Dessa är The Tanks of August 22, Russias war in Georgia: Causes and implications for Georgia the world 23, The Russian military and the Georgia war: lessons and implications 24 och Russia vs Georgia: The Fallout Asmus, R. A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West. Basingstoke: Palgrave Macmillan, (i forts. Asmus) 19 Cornell, S. E., m.fl., The Guns of August 2008 Russia ś War in Georgia, M.E. Sharpe Inc., New York, USA, 2009, s.11-20, (i forts. Cornell, m.fl.) 20 FOI Totalförsvarets forskningsinstitut (Larsson, Robert L, mfl.), Det kaukasiska lackmustestet: Konsekvenser och lärdomar av det rysk- georgiska kriget i augusti 2008, Totalförsvarets forskningsinstitut, Stockholm, 2008, s.18, (i forts. FOI), 21 Lefebvre, S & R McDermont, Áir Power and the Russian Georgian Conflict of 2008: Lessons Learned and Russian Military Reforms`, RAF Air Power Review, vol. 12, no. 1, 2009, hämtad , (i forts. RAF) 22 Barabanov, M., mfl., The tanks of August. Moscow: Centre for Analysis of Strategies and Technologies (CAST), 2010, hämtad , (i forts. Tanks) 23 Cornell, S., Popjanevski, J. & Nilsson, N. Russia's war in Georgia: causes and implications for Georgia and the world. Nacka: Silk Road Studies Program, 2008, (i forts. Cornell & Nilsson) 24 Cohen, A. & Hamilton, R. The Russian military and the Georgia war: lessons and implications. Carlisle, PA: Strategic Studies Institute, U.S. Army War College, 2011, (i forts. Cohen & Hamilton) 25 The Fallout

9 9 SA Krv Sammanfattningsvis finns det tidigare forskning om Georgienkriget och luftkriget men ingen forskning som har en tydlig inriktning mot Pape s teorier. För att beskriva teorin används Robert A Pape:s eget verk Bombing to win: Air power and coersion in wars 26. Det finns dessutom flera artiklar där Pape ytterligare förklarar sin teori och andra teoretiker får ge sin syn på Pape s teori som är publicerade i Security Studies Källkritik I syfte att uppnå en hög grad av tillförlitlighet och intersubjektiv prövbarhet kommer uteslutande öppna källor användas. För att analysera och redogöra för händelseförloppet i fallstudien kommer ett antal artiklar, rapporter och texter utgivna av olika källor att användas. Eftersom varken Ryssland eller Georgien har publicerat någon officiell statistik över konflikten, som ofta västvärlden gör, så tvingas författaren att förlita sig på dessa källor. Källorna bygger bland annat på intervjuer med ryska och georgiska officerare, fotografier från under och efter kriget, publicerade nyhetsartiklar, officiella ryska och georgiska källor och uttalanden samt rapporter. Svagheten med att använda dessa källor är att de inte är förstahandskällor utan andrahandskällor och därmed inte fullständigt trovärdiga samt att det finns vissa tvetydigheter om vad som faktiskt hände beroende på vilket syfte texten haft. Det fanns dock en rad observatörer och journalister på plats och därför ger källorna i stort en trovärdig bild av vad som faktiskt hände. Det inkluderar information om vilka mål som angreps som kommer vara avgörande för att kunna testa Pape s teori mot Rysslands agerande. De presenterar både svagheter och styrkor med operationen vilket medför att författaren bedömer att de samlat ger en trovärdig bild. Texterna kommer från flera nationer och flera författare vilket gör att författaren har kunnat kontrollera om det funnits motstridiga uppgifter sinsemellan. Författaren kommer här anta att dessa källor utgör en trovärdig grund för att beskriva hur Ryssland använde sina luftstridskrafter under kriget. Följande källor har används som tillsammans stöder varandra i mycket. I vissa detaljer skiljer de sig och kan ha vissa tendenser samt frågetecken men tillsammans anses de ge en utökad och tillräckligt trovärdig bild av luftkriget för att kunna nå syftet med studien. The Royal Air Force Air Power Review 28 är publicerat under ledning av chefen för försvarsforskning i Storbritannien. Den syftar till att ge support till de brittiska militära styrkorna och speciellt Royal Air Force genom att utveckla kunskapen om luftmakt. Artikeln publicerad däri som handlar om georgienkriget har många källhänvisningar och ger en västlig syn på luftkriget. 26 Pape, R. Bombing to win: air power and coercion in war. Ithaca, N.Y: Cornell University Press, 1996, (i forts. Pape) 27 Pape, Robert A.(1997) 'The limits of precision- guided air power', Security Studies, 7: 2, s m fl inlägg, se referenser. 28 RAF

10 10 SA Krv Russia vs Georgia: The fallout 29 skriven av International Crisis Group ger en beskrivning av konflikten. International Crisis Group (Crisis Group) är en oberoende, icke- vinstdrivande, icke- statlig organisation som arbetar genom fältbaserad analys och opinionsbildning på hög nivå för att förebygga och lösa dödliga konflikter. Rapporten bygger på intervjuer, vittnen och refererar rikligt vilket anses vara trovärdigt. Den beskriver också hur parterna bör agera efter kriget för att lösa konflikten Russia s War in Georgia: Causes and Implications for Georgia and the World 30 är ett policydokument som publicerats av Central Asia - Caucasus Institute & Silk Road Studies Program Joint Center. Central Asia är ett transatlantiskt oberoende och icke vinstdrivande forsknings- och policycenter som syftar till att ta fram analyser av nutida konflikter. Organisationen har kontor i Washington och Stockholm. Den tar upp vad som hände under kriget dag för dag och ger ytterligare ett perspektiv på vad som hände. Texten är baserad på flera och oberoende källor, på personliga anteckningar av författarna samt erfarenheter på marken under konflikten. De nämner att en del information kan vara missvisande och behöva korrigeras men anses ändå kunna ge en trovärdig bild. I Tanks of August 31 som är producerad av det ryska institutet Centre for analysis of strategies (CAST) som påstås vara en oberoende och icke- statlig organisation som specialiserar sig på konflikter i Ryssland. Den ger en rysk syn på hur kriget genomfördes och använder flera olika källor för att beskriva kriget. Allt ifrån officiella berättelser och uttalanden till ögonvittnen på båda sidor och rapporter. Anton Lavrov som skriver styckena är en fristående militär analytiker och ansedd som en av de mest framstående forskarna på kriget i Ryssland. Han är även använd som källa i FOI rapporter och bedöms därför vara en trovärdig källa trots att den har vissa tendenser. Den innehåller en detaljerad beskrivning av kriget. Den ger också en utförlig beskrivning av luftkriget och hur Ryssland använde sina luftstridskrafter dag för dag samt svårigheter och misstag från båda håll som utökar empirin av luftkriget. FOI 32 nämner i sin studie att osäkerhetsfaktorerna är många och att källmaterialet är ofullständigt men anser att studien är trovärdig med många källnoter. A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West 33 är skriven av Ronald D. Asmus som var biträdande ställföreträdande utrikesminister för europeiska affärer under Clinton- administrationen på talet. Han jobbade med flera nyckelpersoner på den georgiska sidan och har därför en god kännedom om Georgien. Den anses vara trovärdig. För att beskriva teorin används Bombing to win: Air power and coercion in war The Fallout 30 Cornell & Nilsson 31 Tanks 32 FOI 33 Asmus 34 Pape

11 11 SA Krv som förstahandskälla och sedan kommer även en serie artiklar från Security Studies att användas där Pape s teori debatteras av andra författare och Pape får klargöra sin teori, detta för att få en djupare och mer objektiv bild av Pape s teori. Författaren har tolkat dessa verk och tagit ut centrala delar som anses vara kärnan i Pape s teori. 1.8 Metod och disposition Författaren ska i denna uppsats göra en teoriprövande fallstudie för att undersöka om Ryssland använde sig av Pape s teorier mot Georgien För att göra detta så måste författaren undersöka hur Ryssland använde sina luftstridskrafter och vad Pape s teori går ut på. För att vidare sätta sig in i konflikten och teorin på djupet och för att förstå vad som hände och kärnan i teorin krävs en kvalitativ innehållsanalys. 35 I teorikapitlet kommer Pape s teori att analyseras och beskrivas för att ta fram kärnan för att sedan kunna jämföra den med empirin i syfte att se om det kan sägas att Ryssland använde Pape s teori. Kapitlet kommer börja med en genomgång av andra luftmaktsteorier och avslutas med kriterier och kärnan i Papes teori. Avsnittet kommer till största delen vara deskriptivt. I fallstudien kommer empirin att undersökas för att se hur Ryssland använde sina luftstridskrafter. Det börjar med en kortare beskrivning av bakgrunden till konflikten samt förberedelser och orsaker till kriget för att sedan beskriva själva krigsförloppet och luftkriget. I analysen kommer kärnan i teorin att jämföras med empirin för att analysera om Ryssland och i så fall när och hur Ryssland använde sig av Pape s teori. Detta kapitel kommer ha komparativa inslag. I slutsatser och sammanfattning kommer en sammanfattning av uppsatsen att ske och där presenteras även slutsatserna av uppsatsen. Resultatet av uppsatsen kommer slutligen att diskuteras och problematiseras i resultatdiskussionen. 1.9 Centrala begrepp Luftmakt - Air Power Maktmedel som kan användas från luftarenan i syfte att uppnå vissa mål. 36 Tvångsmakt Coercion Förmågan att förmå någon att aktivt göra något som denna annars inte önskat göra genom att bruka begränsat våld som förhandlingsspråk Denscombe, M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, s , Widén, J. & Ångström, J. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, s. 245

12 12 SA Krv Luftherravälde - Air Supremacy Motståndaren antingen inte förfogar över luftstridskrafter eller då dessa inte på något sätt kan påverka händelseförloppet i eller från luftarenen. 38 That degree of air superiority wherein the opposing air force is incapable of effective interference within the operational area using air and missile threats. 39 Luftöverlägsenhet- Air Superiority Luftöverlägsenhet råder då kontrollen av luftrummet under en viss tid eller över ett visst område är så omfattande att motståndarens luftstridskrafter inte kan påverka våra luftoperationer på ett avgörande sätt. 40 That degree of dominance in the air battle by one force that permits the conduct of its operations at a given time and place without prohibitive interference from air and missile threats. 41 Direkt flygunderstöd - Close Air Support Direkt flygunderstöd nyttjas för att ge eldunderstöd till de egna förband som befinner sig i nära anslutning till eller i direkt strid med motståndarens markstridskrafter. 42 Air action by fixed- and rotary- wing aircraft against hostile targets that are in close proximity to friendly forces and that require detailed integration of each air mission with the fire and movement of those forces. Also called CAS. 43 Flyganfall på djupet - Air Interdiction Flyganfall på djupet genomförs som en självständig flygoperation på sådant avstånd från egna förband att ingen samverkan mellan stridskrafterna behöver ske. Syftet är att förstöra, splittra, avleda eller försena motståndarens militära potential på marken innan denne kan anfalla egna styrkor eller på annat sätt uppnå sina mål. 44 Air operations conducted to divert, disrupt, delay, or destroy the enemy s military potential before it can be brought to bear effectively against friendly forces, or to otherwise achieve objectives that are conducted at such distance from friendly forces that detailed integration of each air mission with the fire and 37 Ibid, s Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s U.S. Joint Publication 1-02, hämtad , s Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s U.S. Joint Publication 1-02, s Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, s U.S. Joint Publication 1-02, s Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, s.60

13 movement of friendly forces is not required SA Krv Nekande Denial Riskgenererande Risk Bestraffande Punishment Dekapiterande Decapitation Slagfältet Theater 2. Teori 2.1 Luftmaktsteorier Det finns och har funnits många luftmaktsteoretiker som förespråkar att man ska använda luftmakt på flera olika sätt. Luftmakt definieras av Philip Meilinger som förmågan att utöva makt från luften eller rymden för att uppnå strategiska, operativa eller taktiska målsättningar. 46 Den som anses som den första luftmaktsteoretikern är den italienska generalen Guilio Douhet. Han menade att luftmakten skulle användas till att göra massiva bombanfall mot städer vilket skulle resultera i att den utsatta befolkningen ersatte den sittande regeringen eller ändrade dess politik så att bombanfallen upphörde. Uttrycket luftherravälde har haft många definitioner genom åren. 47 Douhet ansåg till exempel att det var en situation där man förhindrar fienden från att flyga, medan man själv har obehindrad möjlighet att flyga. En annan teoretiker var amerikanen William Mitchell 48. Han hade likheter med Douhet men menade att bombanfallet istället skulle slå mot fiendens industriella och ekonomiska centra för att på så sätt få befolkningen att lida och göra uppror mot den styrande makten. Mitchell menade också att det skulle medföra att motparten inte kunde fortsätta sin kamp eftersom de inte hade tillgång till militära medel. Air Corps Tactical School i USA utvecklade hans idéer och menade att en stat bestod av ett system av ekonomiska och sociala beroendeförhållanden och att attacker skulle ske mot industriella mål för att få systemet att kollapsa och till sist bryta folkets vilja. 49 Trenchard och Slessor som var två andra teoretiker menade att luftmakten skulle slå mot produktion av militär materiel, underhåll och kommunikationslinjer. De menade att om fienden inte har någon militär utrustning så kan de inte fortsätta strida. Under kalla kriget var luftmaktsteorin 45 U.S. Joint Publication 1-02, s.8 46Widén, J. & Ångström, J. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s.259

14 14 SA Krv sammankopplad med utvecklingen och betydelsen av kärnvapen. Thomas Schelling menade till exempel att kärnvapen skulle användas för att avskräcka fienden. Genom att öka eller minska hotet om våld kunde motpartens beteende ändras. 50 Mot slutet av kalla kriget kom John Warden med sin teori där luftmakten fick en mycket större roll. Han menade att fienden består av ett system där ledarskapet är kärnan och att attacker skall riktas däremot för att få systemet att kollapsa. 51 Efter det kalla kriget har västmakterna i stor utsträckning använt lufmakt i sin militära maktutövning. 52 Den här studien kommer dock att inrikta sig på Pape s teorier i hans bok Bombing to win: Air power and coersion in wars. 2.2 Bombing to Win: Air power and coercion in wars Uppsatsens teorigrund utgår ifrån Pape s teori som han beskriver den i boken Bombing to win: Air power and coersion in wars. Boken kom ut första gången Pape är professor i politisk vetenskap på universitetet i Chicago och specialiserar sig på internationell säkerhet. Bombing to win är en kvantitativ analys där Pape granskar 33 strategiska luftoperationer och där en fördjupad fallstudie sker i fem av dessa. Som titeln avslöjar så handlar boken om luftmakt och tvångsmakt. En stor del av teorin handlar om tvångsmakt som är en kärna i Pape s teori. Tvångsmakt går ut på att man vill ändra beteendet hos motståndaren. 53 Ledare vill ofta använda militär tvångsmakt eftersom det ses som en snabb och billig lösning på annars svåra internationella problem. Dock så överskattar ledare ofta möjligheten för en lyckad tvångsmakt menar Pape och underskattar kostnaden eftersom tvångsmakt ofta misslyckas även om den tvingande makten är överlägsen och hotet om att straffas är högt. 54 Det beror på att människor och ledare inte alltid är rationella eller inser att de har förlorat förrän det står helt klart att så är fallet. Pape säger även att tvångsmakt idag är ännu mer aktuell än tidigare eftersom det säkerhetspolitiska läget i världen efter kalla krigets slut har förändrats. Istället för att ha tröskelverkan mot förutsägbara hot är det istället viktigt att kunna svara på oförutsägbara hot runt om i världen för att kunna ändra dessa staters beteende. Han säger också att det beror på att luftmakten får en allt större roll då befolkningen har en lägre tolerans mot militära kostnader och förluster. Med luftmakt kan länder sätta in militära aktioner snabbare och med mindre risk än markstyrkor och med mer kraft och skräck än sjöstyrkor. 55 Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. 56 Seger kan inte nås förrän motståndaren ger efter för den egna sidans krav. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som 50 Widén, J. & Ångström, J. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s Ibid, s Ibid, s Pape, s.3 54 Ibid, s.2 55 Ibid, s.2 56 Ibid, s.1

15 15 SA Krv Pape kallar för nekande som avgör och inte bestraffande av befolkning eller någon annan strategisk bombning. 57 Det beror på att konventionella vapen inte kan åverka sådan skada på ett land, att länder inte är så känsliga mot förstörelse och att regeringar ofta kan acceptera stora civila förluster för att nå andra mål. 58 Det är dock en helt annan fråga när det gäller kärnvapen menar Pape eftersom det har en fruktansvärd förstörande effekt att ingen stat kan stå emot dess verkan. Pape s målsättning med boken är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden. 59 Teorin som Pape tar fram bygger på målstatens beslutsfattande som i sin tur påverkas av relationen mellan den tvingande nationens militära strategi och målstatens svagheter. Den tvingande staten vill övertala målstaten att det är bättre att gå med på dennes krav än att motstå dem. Teorins ekvation ser ut enligt följande: 60 R = B p(b) C p(c) Där, R = värdet av att stå emot kraven B = potentiell fördel av att stå emot kraven p (B) = möjlighet att få fördelar av att fortsätta stå emot kraven C = potentiell kostnad av att stå emot kraven p (C) = sannolikhet att få lida av kostnaderna När R är mindre än 0 så går målstaten med på ställda kraven. Det är utifrån denna ekvation som Pape gör sin undersökning. Pape delar in luftmaktsutövandet i fyra olika operationskonster. Det är bestraffande (punishment), riskgenererande (risk), dekapiterande (decapitating) och den enda som enligt Pape fungerar den nekande operationskonsten (denial). Enligt Pape så anses inte luftöverlägsenhet som en strategi och behövs inte över hela insatsområdet utan bara över målet och de korridorer som används för att ta sig till och från målet. 61 Till skillnad från Warden som däremot anser att luftherravälde är en förutsättning för att luftmakten ska fungera. Nedan följer en presentation av de fyra operationskonsterna. Presentationen av den nekande operationskonsten är mer omfattande och detaljerad eftersom det är den teori som kommer användas i uppsatsen. Den bestraffande operationskonsten 62 innebär att bomba civila med maximal intensitet för att bestraffa motståndaren så att de ändrar beteendet enligt önskemål. Douhet förespråkar detta och det användes till exempel av de 57 Pape, s Ibid, s Ibid, s1 60 Ibid, s Ibid, s Ibid, s.66-69

16 16 SA Krv allierade under andra världskriget när de bombade Tyskland. Antingen sker attack direkt mot befolkningen eller genom att förstöra ekonomisk infrastruktur så att befolkningen berövas livsnödvändiga varor och service. Den riskgenererande konsten 63 har likheter med den bestraffande men det innebär istället att höja risken för civil skada så att motståndaren ger vika för krav för att undvika fortsatt skada. Målet är att ha en gradvis ökning för att kunna hota om mer förstörelse och på så sätt kan motståndaren ändra sitt beteende i ett tidigare skede. Detta användes till exempel i USA:s operation Rolling Thunder mot Nordvietnam Den dekapiterande operationskonstens 64 mål är att slå mot ledarskap och kommunikationscentraler. Detta för att det anses vara den moderna statens svaga punkt. Hur starka de militära styrkorna än är så är de inte effektiva utan ledarskap. Detta användes till exempel i luftoperationen mot Irak Den nekande operationskonsten 65 innebär att man använder luftmakten genom att slå mot motståndarens militära styrkor så att de försvagas så pass mycket att egna markstyrkor kan ta området utan att lida för stora förluster. Den försöker hindra motståndarens militära strategi för att ta eller hålla territoriet. För att vidare hindra det så fokuserar den nekande operationskonsten på att förstöra tillverkning av militär utrustning eller andra fabriker och industrier som metall eller gummi, på att skära av logistikkedjor till exempel förstöra vägar och järnvägar fram till fronten så att vapen, materiel och förnödenheter inte når fram till de stridande samt på att splittra de fientliga styrkorna och ge understöd till de egna markstyrkorna. Det är även att attackera ledning och andra stödfunktioner bakom fronten. Detta syftar till att minska fiendens förmåga att föra strid i området. Luftstridskrafterna kan dock inte vinna själva utan för att vinna ska de användas för att neka fiendens förmåga att nå sina mål på slagfältet. 66 För att vidare lyckas med det måste markstyrkorna användas för att begränsa fiendens handlingsmöjligheter likt en hammare och ett städ. 67 Enligt Pape så fungerar inte strategisk bombning utan det krävs alltid en stor markoffensiv eftersom det bara är markstyrkorna som kan ta och hålla territoriet. För att kunna kontrollera en plats måste fiendens markstyrkor förstöras där och därför fungerar bara luftmakt som används som understöd till de egna markstyrkorna. Pape delar sedan in den nekande operationskonsten i tre delar som är strategisk interdiktion, operativ interdiktion och direkt understöd till markstyrkor. Strategisk interdiktion syftar till att försöka förstöra produktion av militär utrustning och olika transportsystem för att minska tillgången på vapen, ammunition och annan militär materiel. Strategisk interdiktion lämpar sig bäst i utdragna krig menar Pape. Det beror på att det inte hinner få någon effekt i korta krig. Det lämpar sig också bäst när målet är att slå mot ekonomin som helhet. Det 63 Pape, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s.318

17 17 SA Krv mest effektiva menar Pape är att slå mot transportsystem som transporterar råmaterial för tillverkning av viktiga delar i många olika industrier. Svagheten är att det kostar oerhört mycket att genomföra en sådan operation, det minskar resurserna som når fronten men minskar inte fiendens styrkor vid fronten. Pape menar att den strategiska interdiktionen inte är det mest optimala utan att resurser istället borde inriktas på operativ interdiktion. Operativ interdiktion syftar till att förstöra logistik och förnödenhetskedjor, förstärkningar och ledningsstrukturer bakom fronten för att hindra fiendens ledning och rörelse inom området. Genom att slå mot dessa funktioner fås ett övertag gentemot fienden eftersom fienden blir långsammare i sina manövrar. Det lämpar sig bäst när fronterna är rörliga för att fördröja rörelsen av motståndarens styrkor så att de inte hinner förstärka svaga punkter. Därmed kan de egna styrkorna slå igenom de svaga punkterna och trycka sig långt in bakom fiendens linjer. Genom att slå mot förnödenhetskedjor påverkas stridsvärdet negativt på motståndarens styrkor vilket kommer leda närmare en militär seger. Attacker mot förstärkningar leder till att de aldrig når fronten och de egna styrkorna får därför ett övertag i stridigheterna där. Understöd av markstyrkorna syftar till att minska motståndarens styrkor vid fronten så att det skapas svaga punkter där de egna styrkorna kan slå igenom. Det passar sig bäst när fronten är fast eftersom det effektivaste sättet att undvika ett utnötningskrig är att trycka sig igenom fronten. Pape anser att det krävs markstridskrafter för att begränsa fiendens handlingsmöjligheter och att de samarbetar med luftmakten likt en hammare och ett städ där markstyrkorna exponerar fiendens markstyrkor så att luftstridskrafterna kan slå däremot. Det vill säga luftmakten skall bomba och skära av fiendens markstyrkor i ett område från resten av deras styrkor för att isolera dem där och sedan låta de egna markstyrkorna avancera och exponera fiendens trupper för de egna luftstridskrafternas anfall. 68 Ett exempel där den nekande operationskonsten användes är i USA:s operation Linebacker mot Nordvietnam I slutet av sin bok säger Pape att tvångsmakt är väldigt svårt och att det sällan fungerar men att det ändå är troligt att det kommer fortsätta på grund av önskemål efter billiga lösningar på svåra politiska problem. 69 Pape menar i sin studie att det bara är den nekande operationskonsten som kan fungera och att det därför är meningslöst att lägga resurser på den riskgenererande, dekapiterande eller bestraffande operationskonsten. 70 Kritiken som har riktats mot Pape s teori och de svagheter den har återfinns i Security Studies. Barry Watts menar till exempel att teorin har flera brister och att den inte fungerar i verkligheten eftersom verkligheten är mycket mer komplex och inte går att beskriva med en ekvation som Pape försöker göra. Watts menar också att Pape inte verifierar sin teori och inte använder rätt fakta 68 Pape, s.318; Pape, Robert A.(1997) 'The limits of precision- guided air power', Security Studies, 7: 2, s , s Pape, s Ibid, s.316

18 18 SA Krv samt att han inte tar med de fall där flera olika operationskonster används. 71 Warden menar att strategisk bombning faktiskt fungerar och att Pape har underskattat den strategiska bombningens bidrag. Warden menar till exempel att syftet med krig inte är att besegra fiendens militära styrkor utan att vinna den långvariga freden som strategisk bombning bidrar till. Han menar också att Pape s teori bara är applicerbar på konflikter som handlar om territorium Sammanfattning och kriterier för att kunna pröva teorin För att kunna undersöka om Ryssland använde sig av Pape s teori så kommer den nekande operationskonsten och de centrala delarna i teorin att jämföras med hur Ryssland använde sin luftmakt. De centrala delarna kan sammanfattas i följande: 1. Slog Ryssland mot militära mål? 2. Skaffade de sig luftöverlägsenhet över målet och de korridorer som leder dit? 3. Anföll de den georgiska sidans militära strategi för att neka dem framgång på slagfältet? 4. Använde de sin luftmakt tillsammans med markstyrkorna som en hammare och ett städ? 5. Användes de egna markstyrkorna för att exponera fiendens markstyrkor för egna luftstridskrafter. 6. Användes luftstridskrafterna för att ge understöd till markstyrkorna? 7. Använde de operativ interdiktion för att slå bakom fronten mot ledning och logistikkedjor? 8. Använde de strategisk interdiktion för att slå mot militär produktion och transportsystem? Slagfältet, där Pape anser att resurserna skall användas kommer i uppsatsen antagas vara Sydossetien och Abkhazien eftersom det var i dessa områden stridigheterna framför allt skedde. Strategisk interdiktion ingår delvis som en del av Pape s teori även om Pape anser att operativ interdiktion är mycket effektivare eftersom strategisk interdiktion bara kan ge effekt i långvariga krig. Detta för att strategisk interdiktion har en negativ effekt på Georgiens militära förmåga genom att de inte kan transportera förstärkningar till fronten lika effektivt. 3. Fallstudie I detta kapitel kommer kriget att beskrivas dag för dag vad som hände, hur Ryssland använde sina luftstridskrafter och vilka mål som attackerades. Innan det kommer en bakgrund och en diskussion om orsakerna till kriget att ges för 71 Watts, Barry D. (1997) 'Ignoring reality: Problems of theory and evidence in security studies', Security Studies, 7: 2, s Warden III, John A. (1997) 'Success in modern war: A response to Robert Pape's bombing to win', Security Studies, 7: 2, s

19 19 SA Krv att öka förståelsen för kriget hos läsaren. Någon fullständig presentation av kriget kommer inte att ges i den här uppsatsen på grund av utrymmesbrist utan endast de delar som anses vara väsentliga för syftet med uppsatsen kommer att presenteras. 3.1 Bakgrund till kriget Kriget mellan Ryssland och Georgien har en lång bakgrund och beror på många orsaker. Georgien blev första gången en del av det ryska riket redan på talet 73 och förblev så tills efter första världskriget och den ryska revolutionen då en självständig stat bildades igen Den skulle dock bara bestå i några år på grund av inre konflikter i Georgien. Sydossetien som är en region i norra Georgien som gränsar mot Ryssland ville också bli självständig nämligen. Det bröt därför ut en konflikt mellan Sydossetien och Georgien 1918 och Ryssland stödde redan då Sydossetien i sin kamp om självständighet. Det resulterade i att den röda armén invaderade Georgien 1921 och därmed blev Georgien en del av det ryska riket igen i ytterligare sjuttio år. 74 Detta satte spår i den georgiska ledarkulturen och påverkade dem 2008 då de visste vad som kunde hända om de inte stod upp mot Ryssland delades Georgien upp i tre separata republiker utav Sovjet. Det var en separat socialist- republik som bestod av Abkhazien och Georgien, en autonom republik kallad Adjara och Sydossetien som var en självständig provins. 75 Under åttiotalet började nationalistiska vindar blåsa i Georgien vilket återigen resulterade i konflikter under början på 90- talet då Abkhazien och Sydossetien fruktade att förlora sin autonomitet när Georgien blev alltmer självständigt och Sovjetunionen bröt ihop. Georgien å andra sidan var rädd att Ryssland skulle använda utbrytarregionerna för att skada deras självständighet. Det resulterade i att Sydossetien deklarerade att de var en separat republik inom Ryssland år 1990 som ledde till att Georgien gick in med militär i Sydossetien De georgiska styrkorna mötte hårt motstånd då Ryssland stödde Sydossetien och 1992 nåddes ett vapenstillestånd. Samma år attackerade Georgien också Abkazien men även här stödde Ryssland utbrytarregionen och lyckades slå tillbaka de georgiska trupperna året därpå vilket också ledde till ett vapenstillestånd. 77 Efter de båda krigen på 90- talet sattes en fredsbevarande styrka in i områdena där Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) ansvarade för fredsprocessen mellan Sydossetien, Abkhazien och Georgien. Det har dock funnits flera problem med lösningen. Det var nämligen Ryssland som fick huvudansvaret för styrkan i både Sydossetien och Abkhazien och kom därför att rent praktiskt styra fredsförhandlingarna. 78 I Abkhazien var det bara ryska trupper och i Sydossetien bildades en styrka av ryska, nordossetiska och 73 Asmus, s Cornell, m.fl, s Asmus, s.55, Cornell, m.fl. s14 76 Asmus, s.61, FOI, s.18, Cornell, m.fl. s Asmus, s Ibid, s.64-65

20 20 SA Krv georgiska trupper under ryskt befäl. 79 För att en fredsbevarande styrka ska kunna bidra till fred krävs att den är neutral och betrodd av alla sidor. 80 Ryssland och Sydossetien å andra sidan ansåg att OSSE var pro- georgiskt och var därför mycket skeptiska till dess arbete. Ryssland kunde begränsa OSSE:s verksamhet som försvårade fredsarbetet. Vapenstilleståndet som nåddes i Sydossetien året 1992 höll till sommaren 2004 då Georgien återigen anföll Sydossetien för att ta tillbaka området bland annat på grund av den stora kriminaliteten i området. Det misslyckades dock och återigen slöts ett avtal om vapenstillestånd Åren innan kriget samt förberedelser och orsakerna till kriget Under februari 2006 steg spänningarna bland annat på grund av att georgiska fredsfrämjande styrkor hade hindrats av sydossetiska vägspärrar från att nå sina baser. Samma år försökte även Sydossetien skjuta ner en georgisk helikopter. Under 2007 fortsatte oroligheterna med ryska kränkningar av georgiskt luftrum med stridsflygplan och attacker mot georgiska byar i Abkhasien och ett georgiskt radarsystem. 82 Ryssland erkände dock aldrig att det var de som låg bakom attacken. Våldet trappades ytterligare upp under våren och sommaren 2008 genom att Ryssland sköt ner en georgisk spanings UAV över Abkhazien 83, genom att fylla på med fredsbevarande styrkor i området 84, efter att Georgien tillfört trupp enligt Ryssland, och genom att genomföra uppdrag med jaktflygplan över Sydossetien. Ryssland genomförde dessutom en omfattande militär övning i området månaden innan kriget bröt ut. 85 Georgien hade också en övning ledd av USA kallad Immediate response i juli. 86 Den åttonde juli höll sydossetier kvar fyra georgiska soldater som tjänstgjorde i den fredsbevarnade styrkan. 87 Efter att ha varit mest oroligheter i Abkhazien så försköts fokus till Sydossetien den sista tiden innan kriget bröt ut. Den 29 juli sköt sydossetier på fredsbevarande styrkor och mot georgiska byar och den första augusti sprängdes en georgisk polisbil. 88 Det leder till stridigheter under natten. 89 Den andra augusti avslutades Rysslands övning men många trupper stannar kvar i området för att kunna hindra en georgisk offensiv från att avancera långt in i Sydossetien. 90 Den första veckan i augusti eskalerade oroligheterna i Sydossetien efter ett antal attentat och hot om våld. 91 Vilket resulterade i att kriget var oundvikligt den sjunde augusti. Den georgiska sidan fyllde på med trupper söder om Sydossetien medan Ryssland fyllde på med trupper i norra Sydossetien FOI, s Asmus, s FOI, s Cornell, m.fl, s Ibid, s.68-69, Ibid, s FOI, s.23-25, RAF, s Cornell, m.fl, s The Fallout, s.1 88 Cornell, m.fl, s Ibid s Tanks Tanks, Cornell, m.fl, s.151