BAKGRUND OCH NULÄGE ÖVERSIKTSPLAN 2014

Transkript

1 1. BAKGRUND OCH NULÄGE ÖVERSIKTSPLAN 2014 EN MODERN HANDELSORT MED GAMLA ANOR

2 ÖVERSIKTSPLANENS HANDLINGAR Läsanvisning Översiktsplan 2014 består av sju olika dokument, uppdelade i två nivåer. Nivå 1 - beskriver bakgrund och nuläge i kommunen. Den fakta som sammanställts här ligger till grund för ställningstaganden i nivå 2. I detta dokument redovisas inga politiska ställningstaganden. Nivå 2 - beskriver kommunens övergripande mål och strategier. De strategier och ställningstagande för kommunens framtida utveckling som presenteras här konkretiseras och vidareutvecklas i fem olika kategorier: bostäder, verksamheter, handel och service, infrastruktur och grönstruktur. Parallellt med framtagandet av översiktsplan 2014 sker även ett arbete med att ta fram ett tillägg till vindkraftsplanen. Bakgrund och nuläge 1. Mål, strategier och framtidsvisioner 2. Översiktsplan 2014 ersä er följande handlingar: Översiktsplan 2005, antagen , Kf 118. Fördjupad översiktsplan för Ludvigsborgsområdet, antagen , Kf 78. Utredningar som sker parallellt med översiktsplanearbetet: Tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen Tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen Bostäder Verksamheter och handel Service Infrastruktur Grönstruktur Mål och strategier

3 MEDVERKANDE Medverkande poli ker Poli sk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutsko Lars Ahlkvist (M), ordförande Pelle Skerup (M), 1:e vice ordförande Tommy Hall (S), 2:e vice ordförande Brita Larsson (FP) Kjell-Åke Persson (C) Byggnadsnämndens presidium Birger Torkildsen (M), ordförande Ruben Ström (KD), 1:e vice ordförande Gunnar Bergquist (S), 2:e vice ordförande Medverkande tjänstemän Kommunledningsförvaltningen Arne Bertilsson, kommunchef t.o.m. dec Robert Odeberger, tf kommunchef t.o.m. aug Johan Eriksson, kommunchef fr.o.m. sep Fotografier och illustra oner Alla fotografier i dokumentet tillhör Hörby kommun och är skyddade enligt upphovsrättslagen. Flygfotogratier är tagna av Perry Nerdeng. I de fall inget namn anges intill bilden är fotografiet taget av Caroline Kroeker och Carin Holst. llustrationer är framtagna av Caroline Kroeker och Carin Holst om ingenting annat anges. Översiktsplan 2014, Hörby kommun Hörby kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Ringsjövägen Hörby Epost: planochbygg@horby.se Telefon vxl: Hemsida: Samhällsbyggnadsförvaltnignen Stefan Winberg, samhällsbyggnadschef t.o.m. aug Ingmar Tykesson, t.f. samhällsbyggnadschef t.o.m. mars 2013 Rebecka Persson, samhällsbyggnadschef t.o.m. mars 2014 Åsa Ratcovich, t.f. samhällsbyggnadschef fr.o.m. april 2014 Plan- och byggkontoret Caroline Kroeker, planarkitekt Carin Holst, landskapsarkitekt Dick Bengtsson, stadsarkitekt t.o.m feb I förekommande fall har också andra resurspersoner och konsulter deltagit för särskild sakkunskap i olika delar.

4 1.BAKGRUND OCH NULÄGE NATUR INNEHÅLL VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN 6 Planprocessen 7 HÖRBY KOMMUN 8 Befolkningsutveckling 9 Flyttningsmönster 11 Pendlingsmönster 11 Medborgarnas trivsel 12 NATURMILJÖ 14 Mark och vegetation 15 Vatten och vattenområde 18 Rekreation och friluftsliv 21 SKYDDAD NATURMILJÖ 24 Formellt skyddad natur 25 Planer och program 38 KULTURMILJÖ 40 Landskapets förändring 41 Kulturhistoriska spår i dagens bebyggelse 47 SKYDDAD KULTURMILJÖ 50 Formellt skyddad kulturmiljö 51 Planer och program 53 INFRASTRUKTUR 56 Trafik 57 Vatten och avlopp 60 Energi 62 El- och kraftnät 64 Bredband 64 Avfallshantering 65 Vindkraft 66

5 SERVICE 68 Skola och utbildning 69 Vård och omsorg 70 Kultur och fritid 71 HÄLSA OCH SÄKERHET 76 Kilmatförändringar 77 Verksamheter med miljöpåverkan 78 Miljöstörande företeelser 82 Skydd av vattenförekomster 86 RIKSINTRESSEN 88 Riksintressen i Hörby kommun 89 OMRÅDESBESKRIVNING 92 HÖRBY TÄTORT 94 Identitet och karaktär 95 Historia 95 Bebyggelse 96 Grönstruktur 98 Trafik 100 Funktioner 102 Struktur - Orten som mental karta 104 SWOT-analys 107 ASKERÖD 108 Identitet och karaktär 109 Historia 109 Bebyggelse 111 Grönstruktur 113 Trafik 114 Funktioner 116 Struktur - Orten som mental karta 118 SWOT-analys 120 KILLHULT 122 Identitet och karaktär 123 Historia 123 Bebyggelse 125 Grönstruktur 127 Trafik 128 Funktioner 129 Struktur - Orten som mental karta 131 SWOT-analys 134 LUDVIGSBORG 136 Identitet och karaktär 137 Historia 137 Bebyggelse 138 Grönstruktur 140 Trafik 142 Funktioner 144 Struktur - Orten som mental karta 146 SWOT-analys 149 OSBYHOLM 150 Identitet och karaktär 151 Historia 151 Bebyggelse 152 Grönstruktur 153 Trafik 153 Funktioner 155 Struktur - Orten som mental karta 156 SWOT-analys 159 SÖDRA RÖRUM 160 Identitet och karaktär 161 Historia 161 Bebyggelse 162 Grönstruktur 163 Trafik 164 Funktioner 165 Struktur - Orten som mental karta 166 SWOT-analys 168 VÄSTERSTAD 170 Identitet och karaktär 171 Historia 171 Bebyggelse 174 Grönstruktur 176 Trafik 178 Funktioner 180 Struktur - Orten som mental karta 182 SWOT-analys 185

6 ÖNNEKÖP 186 Identitet och karaktär 187 Historia 187 Bebyggelse 189 Grönstruktur 191 Trafik 192 Funktioner 193 Struktur - Orten som mental karta 196 SWOT-analys 199 ÖSTRABY 200 Identitet och karaktär 201 Historia 201 Bebyggelse 203 Grönstruktur 205 Trafik 206 Funktioner 207 Struktur - Orten som mental karta 210 SWOT-analys 213

7

8 NATUR VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är kommunens mest övergripande och långsiktiga planering som redovisar kommunens framtida utveckling i frågan om byggande och markanvändning. Översiktsplanen är ett strategiskt dokument i plan- och byggfrågor där olika visioner och konkreta mål redovisas. Planens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av kommunens mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen ska även redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Miljökonsekvenserna ska redovisas enligt bestämmelserna i miljöbalken om miljöbedömningar. Syftet med konsekvensbeskrivningen är att förstärka översiktsplanens funktion som beslutsunderlag. Dokumentet kan liknas vid en kunskapskälla där samtliga sektorers mål och intressen samlas. Översiktsplanen används bland annat som underlag vid detaljplaneläggningen i kommunen och fungerar tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande som en överenskommelse mellan stat och kommun om den framtida markanvändningen. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige men är inte ett juridiskt bindande dokument. Kommunen ansvarar för att det ska finnas en aktuell översiktsplan och kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Planen är således ett levande dokument som ska kunna revideras kontinuerligt. 6

9 PLANPROCESSEN Processen för framtagandet av en ny översiktsplan regleras i Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Kommunfullmäktige gav 2011 kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ny översiktsplan för Hörby kommun. Samråd När ett förslag till översiktsplan eller ändring av planen genomförts ska länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och enskilda, som har ett väsentligt intresse av förslaget, beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att få ett bättre beslutsunderlag samt ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Samrådet kan ske på en mängd olika sätt, till exempel via öppna diskussionsmöten, internet och studiecirklar. Antagande Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande och beslut om eventuella ändringar av planförslaget tas. Om förslaget ändras väsentligt måste det ställas ut igen. Översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. När kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen vunnit laga kraft, ska de aktuella handlingarna skickas till länsstyrelsen, Boverket, regionplaneorgan samt kommuner som berörs av förslaget. Överklagan Det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om antagande och ändringar av översiktsplanen. Om översiktsplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt kan beslutet om antagande överklagas. Själva innehållet i översiktsplanen kan inte överklagas eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande dokument. Granskning Efter samrådet sammanställs de framförd a synpunkterna i en samrådsredogörelse. Eventuellt beslutas om vissa ändringar av planförslagen enligt de inkomna synpunkterna. Översiktsplanen ställs därefter ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra detta skriftligen under utställningstiden. Länsstyrelsen, som bevakar de statliga intressena i översiktsplanen, ska särskilt beakta kommunens hantering av mellankommunala frågor, riksintressen, hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett speciellt granskningsyttrande som ska bifogas till planen vid antagandet. DIALOG SAMRÅD BEARBETNING UTSTÄLLNING BEARBETNING ANTAGANDE ÖP Dialog med politiker och allmänhet. - Möjlighet att lämna - Sammanställning av synpunkter. inkomna synpunkter. - Möjlighet att lämna - Sammanställning av synpunkter. inkomna synpunkter. - Beslut om antagande. - Utarbetande av planförslag. - Eventuell ändring av planförslag enligt inkomna synpunkter. - Eventuell ändring av planförslag utifrån inkomna synpunkter. 7

10 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största styrkor. Tillgången till regional kollektivtrafik från tätorten samt Hörbys läge i förhållande till E22, i stråket mot Malmö- Lundregionen, bidrar till Hörby kommuns närhet till de större städerna. NATUR HÖRBY KOMMUN Hörby kommun kan erbjuda ett varierat boende både i mindre byar och på landsbygden. Tätorten med sin småstadsprägel, kan erbjuda ett brett bostadsutbud samt ett bra utbud av service. Hörby kommun har en levande landsbygd, med 11 aktiva byföreningar, där varje by har sin specifika prägel. Hörbys varierande landskapskaraktärer, med tillgång till både slättbygd och skogsbygd, samt tillgängligheten till den bostadsnära naturen gör Hörby till en mångsidig kommun i regionen. Med de korta avstånden till de större städerna och Hörbys natursköna bostadsutbud förstärks kopplingen mellan stad och land. Vy över slätten, söder om He. 8

11 BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsutvecklingen i Skåne har under en längre period varit som starkast i västra delen av regionen, främst genom inflyttning av en förhållandevis ung befolkning. Befolkning, arbetstillfällen och service har i huvudsak koncentrerats till de västra och södra delarna av regionen medan den östra delen av Skåne haft en större andel äldre befolkning. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, ett ökat tryck på bostadsmarknaden i många av tätorterna samt en utbyggd kollektivtrafik och övrig infrastruktur har bidragit till att befolkningsökningen spridit sig inåt landet de senaste åren, vilket bidragit till positiva effekter för bland annat Hörby kommun. Befolkningsutveckling i Hörby kommun Sedan översiktsplanen från 2005 antogs har Hörby kommun haft en svag befolkningsökning på ca 700 personer. Ända sedan 1950-talet har kommunen haft en varierad befolkningsutveckling. Åren 1950 till 1970 minskade antalet invånare i kommunen från till för att sedan åter öka. Idag ligger Hörby kommun med sina invånare strax under medianstorleken bland Skånes 33 kommuner. Befolkningsprognos Under 2007 arbetades en befolkningsprognos för Hörby kommun fram. I den finns två alternativa prognoser baserade på en procent tillväxt, respektive två procent tillväxt per år. I befolkningsprognosen har befolkningen i Hörby kommun beräknats öka från år 2006 till år 2020 i alternativ 1 % och till i alternativ 2 %. Kommunens befolkning beräknas därmed öka med drygt personer i alternativ 1 % och med närmare personer i alternativ 2 % under perioden De senaste 10 åren har kommunen i genomsnitt haft en befolkningsökning på 0,8 % per år. Enligt befolkningsprognosen från 2007 väntas antalet invånare mellan år att öka mest och invånarna mellan år minska mest i alternativ 1 %. I alternativ 2 % väntas invånaretalen i gruppen för år att öka mest och invånaretalet mellan år att minska mest. Befolkningens ålderssammansättning i kommunen år 2012 visar en relativt jämn fördelning över åldersgrupperna. Åldersgrupperna och är störst till antal personer. Ålderssammansättning Hörby kommun, SCB Karta: Hörby mi i regionen km 9

12 Södra Rörum Ludvigsborg Killhult Hörby Osbyholm Önneköp Västerstad Askeröd Östraby km

13 FLYTTNINGSMÖNSTER Det inrikes inflyttningsnettot har en mycket stor betydelse för Hörbys befolkningsutveckling. Under 2011 stod inflyttningen till kommunen för 100 % av befolkningsökningen i Hörby. Störst inflyttning står invånare mellan 26 och 30 år för. Inflyttningen sker främst från Malmö, kommuner utanför Skåne samt från Eslöv, Höör och utlandet. Under 2011 har störst inflyttning till Hörby kommun skett till landsbygden. Inom kommunen sker en viss omflyttning där boende på landsbygden väljer att bosätta sig inne i tätorten. Detta innebär att bostäder på landsbygden lämnas lediga för exempelvis nyinflyttade till kommunen, en mycket viktig flyttkedja som kommunen bör upprätthålla. Störst utflyttning från kommunen sker av invånare mellan år. Utflyttningen från Hörby sker i huvudsak till Höör och kommuner utanför Skåne, samt till Malmö och Lund. PENDLINGSMÖNSTER Arbetspendlingen till och från kommunen har under de senare åren haft en stadig ökning. De goda bussförbindelserna till Lund- och Malmöregionen samt närheten till Köpenhamn ger goda förutsättningar för kommunen som pendlarkommun. Sedan år 2000 har inpendlingen till kommunen ökat från personer per dag till personer per dag år Även utpendlingen från kommunen har ökat från personer per dag år 2000 till personer per dag år Detta ger kommunen ett negativt pendlingsnetto. Hörby kommun tillhör den lokala arbetsmarknaden för Lund och Malmö där störst in- och utpendling sker till/från Lund, Malmö, Höör, Eslöv och Kristianstad. Kommunen är dock ingen utpräglad pendlarkommun arbetade personer inom hemkommunen och pendlade in till kommunen. Detta innebär att 2010 sysselsatte kommunen personer, det vill säga fler än vad som arbetspendlar ut från kommunen. Hässleholm Karta: Pendlingsavstånd Helsingborg Eslöv Höör Kris anstad Malmö Lund, ESS Eslöv Höör 54 km 34 km 26 km 14 km Lund Malmö Sjöbo Hässleholm Kristianstad Sjöbo 45 km 45 km 28 km Ystad Ystad 53 km Helsingborg 80 km km 11

14 MEDBORGARNAS TRIVSEL Nedan följer ett antal viktiga aspekter som kommunen arbetar för. Folkhälsa God folkhälsa bygger dels på individens egna val och vanor men även på yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Under våren 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt övergripande folkhälsomål innefattande 11 olika delområden som sedan följts upp i regeringens förnyade folkhälsopolitik, prop. 2007/08:110. Delområdena har ett övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Dessa mål är vägledande för kommunen i arbetet med folkhälsoarbetet. Hörby kommun strävar efter att invånarna i kommunen ska ha en god folkhälsa där antalet ohälsodagar ska vara färre än snittet för Skånes kommuner. Antalet ohälsodagar i Hörby kommun 2010 var för kvinnor 37,9 dagar per år och 25,2 dagar per år för männen. I Skåne län var antalet ohälsodagar för kvinnor 34,0 dagar per år och för män 22,8 dagar per år vilket medför att antalet ohälsodagar i Hörby kommun idag ligger något högre än i övriga Skåne. Medelålder och medellivslängd 2011 var medelåldern i Hörby kommun 42,8 år, varav kvinnor hade en medelålder på 43,5 år och män 42,1 år. Medelåldern för riket ligger något lägre än Hörby kommun med 40,9 år, för kvinnor 41,9 år och män 39,8 år. I Hörby kommun var under den återstående medellivslängden för kvinnor 83,75 år och för män 79,70 år. Snittet för Skåne län ligger på 83,50 år för kvinnor och på 79,51 år för män vilket innebär att både kvinnor och män har en något högre medellivslängd i Hörby kommun än i övriga Skåne. Sysselsä ning I Hörby kommun fanns 2010 cirka 4100 arbetstillfällen. Flest anställda återfinns inom vård och omsorg. Hörby kommun var överlägset den enskilt största arbetsgivaren under 2012 med cirka 1200 anställda. Därefter kom anställda inom medicinteknik med cirka 240 anställda. 12% Enligt statistik från SCB (Statiskiska Centralbyrån) var under 2012 andelen arbetslösa, år, inom kommunen 512 personer. Detta ger en andel på 5,5 %, vilket är lägre än både regionen, 7,5 %, och riket, 6,5 %. Under 2012 låg Skåne län över rikssnittet och var en av de regionerna i landet med högst andel arbetslösa. Hörby kommun har i jämförelse både med Skåne län och riket i övrigt lägre arbetslöshet, vilket troligen kan förklaras av att det här finns en stor andel småföretag. 10% 22% 9% 4% 14% 18% 10% Jordbruk och skogsbruk Tillverkning Bygg Handel, inkl. bla. åkerier Privat tjänstesektor Offentlig tjänstesektor Utbildning Vård och Omsorg Flyk ngmo agning Hörby kommun har sedan 1987 haft ett organiserat flyktingmottagande. Kommunen fattade i juni 2013 beslut om att skriva ett nytt avtal med länsstyrelsen om att öka flyktingmottagandet från 20 personer per år till personer per år under perioden Under 2012 tog kommunen emot 27 flyktingar. Medborgarinflytande Medborgarna har enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) möjlighet att delta i planprocessen där tillfälle för insyn, inflytande och engagemang ges. Möjlighet att delta ges bland annat i samband med framtagande av en ny översiktsplan för hela kommunen, vindkraftverk eller enskilda detaljplaner som berör enskilda invånare. Likaså ges invånarna tillfälle att påverka utvecklingen av kommunen genom att lämna medborgarförslag. Alla som är folkbokförda i Hörby kommun har rätt att lämna in egna medborgarförslag som bland annat kan påverka och förbättra den kommunala verksamheten. 12

15 Tillgänglighet Kommunen ansvarar för att befintliga utomhus- och inomhusmiljöer iordningsställs så att de kan användas av personer med rörelse- och funktionshinder. Likaså ska trafiksäkra miljöer, som innefattar högre trafiksäkerhet, förbättrad tillgänglighet för rörelsehindrade och en ökad mängd säkra gång- och cykelvägar skapas för alla inom Hörby kommun. Handikapprådet följer upp kommunernas arbete med tillgänglighetsfrågor genom besök ute i kommunerna. Trygghet Boende i Sverige är i huvudsak trygga personer som i tämligen liten utsträckning oroar sig för att utsättas för olika typer av brott. Trots detta upplever tre av fyra att brottsligheten i samhället ökar. Årligen genomför Brottsförebyggande rådet en Nationell trygghetsundersökning (NTU) som redovisar hur människor bland annat upplever otrygghet i samhället, oro för brott samt förtroende för rättsväsendet. I rapporten från 2012 framkommer det att var femte boende i Skåne känner sig otrygg eller oroar sig för brott. Likaså att var femte person i Skåne län känner sig otrygg när de vistas ensamma och att 18 procent av de boende i Skåne uppger sig vara mycket eller ganska otrygga eller att de undviker att gå ut på kvällen i det egna bostadsområdet. Otryggheten och oron av att utsättas för brott medför att cirka 10 procent att de boende i Skåne län anser att deras livskvalitet påverkas negativt. Trygghetsundersökningen visar även att det finns stora skillnader mellan män och kvinnors uppfattning om den upplevda tryggheten. Kvinnor upplever i större utsträckning än män ett ökat hot och känner sig otryggare att vistas ute i det offentliga rummet, framför allt efter mörkrets infall, trots att män och kvinnor i princip utsätts för lika stor andel brott. Var tredje kvinna i Skåne är så orolig för att bli överfallen att de väljer att avstå aktiviteter under kvällstid. Äldre personer är de som känner störst oro att utsättas för brott trots att det är denna grupp som utsätts för minst andel brott ute i det offentliga rummet. Den grupp som utsätts för störst andel brott är yngre, den grupp som också vistas mest utomhus på allmän plats. Ett av Hörby kommuns politiska mål, fastställda av kommunfullmäktige 2013, är nöjda och trygga medborgare. Årligen genomför Polismyndigheten i Skåne trygghetsmätningar års trygghetsmätning som genomförts i Hörby kommun, tillsammans med poliser och medborgare, visar att invånarna i stort känner sig trygga. Den senaste trygghetsundersökningen visar att många övergripande problemområden har förbättrats, så som bland annat utemiljö, missbruksproblem och utomhusstörningar. Däremot har bland annat den abstrakta oron att utsättas för egendomsbrott, den konkreta känslan av otrygghet och otryggheten att vistas ute ensam under kvällstid, ökat. Hörby kommun arbetar ständigt med att förbättra tryggheten inom kommunen. Detta sker bland annat genom kommunens trygghetsråd, ett sammarbete mellan kommunens olika nämnder och polisen, som arbetar med de övergripande frågorna som ska bidra till att Hörby kommun upplevs som tryggare. Dessutom finns en fältgrupp som arbetar kontinuerligt med bl.a. brottsförebyggande arbete. Målet med fältgruppen är att skapa en trygg miljö för unga i Hörby att växa upp i genom att de rör sig ute i samhället där unga befinner sig. Denna grupp har ett nära sammarbete med polisen och skolan. Mötesplatser Hörby är sedan gamla anor en gammal handelsort där marknaderna varit viktiga för Hörbys utveckling. Marknadernas betydelse för Hörby visar inte minst alla torgen som finns kvar inne i tätorten. Dessa torg utgör idag viktiga mötesplatser inom tätorten. Hörbys centrum bör stärkas som samlingspunkt för tätorten där platser för vardagliga möten mellan människor skapas. Detta kan bland annat ske genom a tt samla funktioner och viktiga stråk som kan locka till sig människor och bidra till spontana möten. 13