Skötselplan för Östra Ryssnäs Norrköpings kommun inför planerad exploatering HAMRAKONSULT natur, bild & ljud HB FEBRUARI 2011

Transkript

1 Skötselplan för Östra Ryssnäs Norrköpings kommun inför planerad exploatering HAMRAKONSULT natur, bild & ljud HB FEBRUARI 2011

2 SKÖTSELPLAN AV OMRÅDE VÄSTER OM SVÄRTINGE, BENÄMNT SOM ÖSTRA RYSSNÄS, NORRKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN, IN- FÖR FORTSATT PLANARBETE Uppdrag Hamrakonsult - natur, bild & ljud HB fick under februari 2011 i uppdrag av Norrköpings kommun, att ta fram en skötselplan av område benämnt Östra Ryssnäs inför fortsatt arbete med detaljplan. Skötselplanens syfte Syftet med detta dokument är att analyser och beskriva de värden som förekommer i området och beskriva lämplig skötsel för de olika områdena där det planeras bebyggelse samt se till vilka regleringar som krävs under byggtiden för att inte några värden förstörs. Arbetetsområdets avgränsning KARTA 1 Detta plandokument omfattar geografiskt det område som behandlas i detaljplan benämnt som Östra Ryssnäs. Arbetets metodik Området har tidigare undersökts vid ett flertal tillfällen med lite olika inriktning på inventeringsmetodik beroende på syftet med respektive undersökning. Dels är delar beskrivna i kommunens naturvårdsplan och dels är hela området inventerat med avseende på både naturvärden och mer specifikt alla de geologiska företeelser som förekommer. Skötselplanen ska komplettera dessa beskrivningar på de ytor som är aktuella för exploatering. Området har för detta fältbesökts för att mer i detalj avgöra hur tomter, vägar och annan mark som kommer att påverkas kan kombineras med de värden som förekommer. De föreslagna skötselförslagen är framtagna utifrån vad som är mest lämpligt för att bevara de noterade värdena men också med hänsyn till vad som anses kunna vara rimligt och i viss mån möjligt i tätbebyggt område. En åtgärd som skulle kunna vara den mest ultimata är till exempel hävd genom bete som i detta område inte är lämpligt i de mest förtätade partierna men möjligen i utkanterna. Översiktlig områdesbeskrivning Inventeringsområdet består av en sluttning åt söder ner mot Glan med en planare del i den centrala delen och längst i norr sluttar området norrut. Stora delar av området är av sandig karaktär och åsar och mindre ravinartade företeelser förekommer. Övriga geologiska objekt som förekommer är klapperstensfält av större eller mindre omfattning samt strandvallar i anknytning till vissa av dessa fält. De högsta partierna i området har till stora delar nakna hällmarker som en viktig del av karaktären där företradesvis tall och ek dominerar i trädskiktet. I stort sett hela området består av skogsmark där en del ytor är hyggen och ett antal partier består av ungskog och då företrädesvis tall men såväl yngre gran- som lövpartier finns också. Ett äldre lövdominerat skogsområde med förekomst av äldre tallar och en hel del död ved ligger i områdets södra kant. I anknytning till detta finns också ett äldre granbestånd och även kvarlämnade överståndare av äldre tall finns i sydöstra delen. Sammanfattande värdeomdöme Inom inventeringsområdet förekommer ett antal ytor som på olika sätt innehåller höga och hänsynskrävande naturvärden. Det finns ett område (A) som utmärker sig utöver övriga områden. Här finns både rikligt med gamla träd och död ved men de högsta värdena är antagligen knutna till marken. Ett antal mycket ovanliga och hänsynskrävande växter förekommer som tillsammans med landsnäckor och ett rikt fågelliv gör att området är av mycket stor värde för naturvården. Området finns både med i kommunens naturvårdsplan samt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Även vissa andra områden innehåller höga naturvärden som i de flesta fall är knutna till äldre träd förutom område F som har både intressant geologi och flora. Det som också är speciellt med området är de intressanta geologiska klapperstensfält och strandvallar som finns utspridda i den centrala delen av området. Ingående moment i skötselplanen: Förhållningsregler under byggtiden Skötselområdesindelning och skötselförslag Kvartersmark flerbostadshus; områden med hus och äldre träd Viktiga stråk och stigar samt informationsplatser

3 Skötselplanens delmoment: Förhållningsregler under byggtiden Karta 1 En arbetsdispositionsplan ska upprättas och godkännas av kommunen innan entreprenader får påbörjas inom planområdet. Områden som är särskilt känsliga för markarbeten Inom området förekommer ett antal markpartier där det är av vikt att minimera markarbeten eller ta särskild hänsyn för att inte förstöra värden. Markområden med ytligt markvatten och sandiga partier där det kan finnas vattenförande lager bör undantas från markarbeten. Det är av vikt att alla ingrepp i dessa delområden görs med försiktighet och det bör också under arbetet undersökas om det rinner till markvatten i de ytor där grävarbeten utförs. (D,F) Geologiska objekt i form av klapperstensfält eller strandvallar bör undantas från markarbeten då dessa är ovanliga företeelser. (C) Områden där det är viktigt att begränsa uppläggning och tillfälliga vägar Alla områden som betecknas som naturområden bör undantas från uppläggning eller tillfälliga vägar under byggtiden. De geologiska objekten (C) i form av klapperstensfält och strandvallar inklusive omgivande stråk på samma höjdnivå ska undantas helt från uppläggning eller påverkan av tillfälliga vägar samt beaktas vid all form av körning i dessa partier.. Det gäller först och främst de objekt som ska lämnas orörda enligt planen. Det är av vikt att man beaktar områdena mellan de noterade klapperstensfälten då det kan förekomma värdefulla geologiskt intressanta partier som är överväxta. Områden med höga värden knutna till mark eller naturelement Området med mycket höga naturvärden i södra delen hyser både växter och djur som är ovanliga och mycket känsliga för olika typer av påverkan. Vissa sällsynta växter i området förekommer i enstaka exemplar vilket innebär att även mycket begränsade ingrepp som genomkörning med arbetsfordon eller uppställning av fordon eller material kan påverka eller i värsta fall radera förekomst av vissa organsimer. Inom det markerade området är det av vikt att inga åtgärder utförs. (A,F) Områden som ska utgöra rekreationsskog eller viktiga grönstråk enligt den föreslagna planen Områden som ingår i de områden som föreslås vara trädbeväxta rekreations- eller grönstråk bör beaktas så att främst äldre träd eller övriga träd som ska finnas kvar efter exploatering, inte påverkas negativt. Det är också väsentligt att inga körskador uppkommer på rötter eller stammar. (D,E) Område med överståndare av äldre tallar De partier där det förekommer spridda äldre och i viss mån gamla tallar bör dessa lämnas i så stor utsträckning som möjligt anpassat till planerade byggnader och annan exploatering. Där äldre träd måste avverkas kan med fördel dessa stammar läggas i de naturområden som ska få utvecklas fritt. (B) Övrig naturmark som inte är planerad att bebyggas (G) Stora delar av området innehåller skogsmark av olika slag där det enligt detaljplanen inte är aktuellt att lägga tomter eller vägar. Inom dessa partier bör man först och främst undvika att lägga tillfälliga vägar eller upplag. Även avverkning av träd och buskar bör begränsas då många av områdena kan vara aktuella att få utvecklas mot rekreationsskog och kan utgöra viktiga grönstråk om de sköts på ett riktigt sätt. Ett antal ytor innehåller ungskog och då företrädesvis barrskog som många gånger är välsluten och homogen där det i dagsläget inte förekommer särskilt mycket naturelement eller arter att ta hänsyn till. Dessa områden bedöms vara mera lämpliga att påverka om det kommer att krävas att naturmark tas i anspråk för vägdragning eller upplag. Något som är av stor vikt är de stigar som finns i hela området. Många stigar är spontant framkomna av återkommande promenader och i viss mån även ridning. Dock är det vissa stigar som har sitt ursprung i äldre körvägar eller avverkningsvägar. Vid all exploatering bör man särskilt ge akt på stigar som är välanvända och minimera påverkan på dessa. Ofta ligger sådana stigar på väldigt lämpliga ställen med lättgången terräng och ofta torr och fast mark. Flera stigar ligger på överväxta klapperstensfält och har gjort att det överhuvudtaget gått att hitta en del sådana geologiska företeelser. Inom de partier som markeras som natur med lägre värden (gul färg på karta 1) kan det förekomma småbiotoper eller enstaka naturelement som inte har upptäckts vid inventeringen. Det är således av vikt att man vid anläggningsarbeten tar hänsyn till exempelvis mindre vattensamlingar, fuktig mark av källkaraktär, stensamlingar som kan vara del av större överväxt klapperstensfält och enstaka solitärträd av hög ålder. Klapperstensfälten är i vissa fall överväxta med mossa men särskilt där det finns stigar, som kan vara mycket gamla, kommer stenarna fram och det går att lättare få en uppfattning om fältens omfattning.

4 Skötselområdesindelning och skötselförslag Karta 2 Alla områden ska skötas utifrån de natur- och rekreationsvärden som förekommer. Ingen skog där produktion är prioriterat kommer att finnas, dock finns ett antal områden som är lämpliga att gallra och de ytor där det ska anläggas byggnader eller vägar kommer att avverkas. Avverkning i de särskilt beskrivna områdena nedan bör göras manuellt eller men mindre skördare för att minimera både körskador, rotskador och även begränsa stickvägar för att avverka och föra bort virket. A. Ett mycket värdefullt och variationsrikt område som ska lämnas helt utan påverkan vid exploatering.. Ett flertal sällsynta växter är knutna till befintliga stigar där regelbunden störning sker så inom detta område bör all form av asfaltsläggning undvikas eller användas sparsamt och alltid föregås av detaljrika studier. B. Överståndare av tall som lämnats efter avverkning kan ge ett mycket värdefullt tillskott till variationen i området. Många av tallarna är äldre och ska sparas då de kan sannolikt leva mycket länge. Tall är också ett lämpligt träd att bevara och integrera i den fortsatta exploateringen. Det förekommer också spridda hasselbuskar som med fördel kan lämnas. Utgå från de äldre träden och låt yngre träd växa upp så att de gamla tallarna fortfarande har fritt kronutrymme. Skapa ökad variation genom att spara olika trädslag vid gallring. Där det förekommer mer utvecklade hasselbuskar ska dessa lämnas och få fritt utrymme att utvcklas. C. De noterade geologiska objekt i form av klapperstensfält och strandvallar bör så långt som möjligt bevaras utan påverkan. Dessa geologiska företeelser är ovanliga och tydliga exemplar av ursvallade fält och är begränsade till vissa höjdnivåer där jordarten varit av en viss struktur så att de mindre partiklarna svallats ur men de större blocken bevarats och lämnats på plats. På åtminstone ett objekt vid Ryssnäs finns en långsträckt strandvall med mindre stenar än i nedanförliggande klapperstensfält. Denna företeelse kan man idag främst se längs med kusten och mycket liknande vallar förekommer längs med Gotlands östkust där de ofta är mer mäktiga. D. Ett högvuxet bestånd med barrskog där granar förekommer på de friska partierna och tall dominerar mer magra partier samt på hällmarker. Lövträd förekommer av ek, asp, björk och i buskskiktet finns hassel i vissa partier. Området ska lämnas utan åtgärder. E. Mellan de planerade husen och tomterna förekommer ett antal grönstråk som med fördel kan lämnas under exploateringstiden. Vissa ytor innehåller tämligen ung, homogen och sluten barrskog där gallring är att föredra. Dock bör man spara lövträd och gärna de blommande och bärande buskar som finns spridda i de flesta ytorna. I och med att dessa partier kommer att bli närnatur och viktiga stråk mellan större skogspartier är det viktigt att skapa områden med stor variation. Målet bör vara att hålla trädskiktet slutet men inte tätt. Gynna först och främst lövträd främst ekar och där det förekommer buskar så bör dessa sparas. Gallra främst bort gran. I de ytor som är mer friska i markkaraktären kan granar sparas men glest och alltid tillsammans med lövträd. Mångformighet i ålder, skiktning och trädslagsfördelning bör vara ledord för områdena. F. Ett större sandigt markområde där det förekommer främst lövträd men även inslag av gran och tall. Rika markpartier innehåller hänsynskrävande växter och markformationer som ravin och grunda åsar förekommer spridda inom området. Ett parti med långsträckta, läga åsar som liknar slutrännor förekommer. Ursprunget till dessa har inte kunnat tolkas med säkerhet men med stor sannolikhet har de uppkommit under isavsmältningen efter senaste istiden. I och med att stora delar av markområdet är mycket känsligt och kan innehålla vattenbärande ytliga lager är det av vikt att all körning i eller i närheten av området måste göras med stor försiktighet. Man måste också ge akt på om det sipprar fram vatten då grävarbeten eller körning görs i ankytning till området. G. I de områden där det förekommer svaga naturvärden och som inte har utpekats som särskilt hänsynskrävande i tidigare inventeringar men där det enligt detaljplanen inte finns planer på att bebygga, bör man så långt som möjligt undvika påverkan. Stora delar hyser tämligen ung barrskog och även några lövrika, unga partier som oftast växer på något mer frisk mark. I homogena och täta bestånd bör gallring utföras för att forma områdena till långsiktigt mer rekreationsvänliga bestånd. På magra partier och hällmarkområden med ung skog bör främst tall och ek sparas. I mer friska bestånd med gran kan lövträd gynnas och om det finns fuktigare inslag kan med fördel lövinslaget dominera. Vissa lövdominerande ungskogar förekommer på frisk och fuktig mark. Dessa områden bör hållas lövdominerade men kan gallras i de fall de är slutna. H. Övriga områden där det förekommer naturvärden som beaktas. Dessa områden innehåller främst äldre träd eller bestånd med äldre träd och bitvis lövrika områden. De högre belägna partierna hyser främst hällmarker med äldre tallar. Bitvis förekommer död ved och hänsynskrävande flora. Områdena bör få utvecklas mer fritt. Det förekommer vissa tätare partier som är ensartade där det med fördel kan gallras och då företrädesvis gran för att istället gynna lövträd och bärande och blommande buskar. I dessa områden är det av vikt att den begränsade gallringen som ska göras, utförs manuellt i och med att det förekommer känslig flora i vissa partier.

5 Kvartersmark flerbostadshus; områden med hus och äldre träd Karta 3 Inom planområdet förekommer ett antal markpartier som ska bebyggas med flerbostadshus. Dessa ytor ska särskilt behandlas då denna kvartersmark inte kommer att vara privat såsom fallet är med fristående hus. Inom tomter runt flerbostadshus är det av vikt att belysa alla befintliga träd som är lämpliga som träd som ska få bli mycket gamla eller andra naturelement som i dagsläget är värdefulla eller lämpliga att låta vara kvar. Delområden kvartersmark flerbostadshus: 1a: Ungskog Ung sluten barrskog med visst inslag av lövträd. Gallras men lämna och gynna löträd. 4a: Yngre bestånd Delvis lövdominerat. Gallra så att lövträd gynnas och mångformighet i trädskiktet. 4b: Delvis hällmarksskog Något äldre bestånd med inslag av hällmarksbunden skog med tall och ek. Spara alla äldre träd. 4c: Inslag av äldre träd Område i kant mot värdefullt område. Bevara så mycket som möjligt. Gynna alla äldre träd. 1b: Inslag av äldre tallar Mer blandat bestånd. Inslag av äldre tallar. Lämna äldre träd. 1c: Ung barrskog Sluten ung barrskog. Gallra men lämna lövträd. 2a: Ung barrskog Sluten ung barrskog. Gallra men lämna lövträd. 3a: Ung barrskog Sluten ung barrskog. Gallra men lämna lövträd. 3b: Delvis hällmarksskog Mer varierat bestånd som delvis ligger på hällmark, inslag av äldre tall och enstaka ek. Spara äldre träd främst av ek och tall. 3c: Yngre bestånd Delvis lövdominerat. Gallra så att lövträd gynnas och mångformighet i trädskiktet. 3d: Ung barrskog Sluten ung barrskog. Gallra men lämna lövträd. 3e: Ung barrskog Sluten ung barrskog. Gallra men lämna lövträd. 5a: Varierat bestånd Område med inslag av både äldre träd och hällmark. Spara så många träd som möjligt vid exploatering. Gynna tallar och ekar i första hand då dessa kan stå till hög ålder. 6a: Ung barrskog Ett mycket slutet barrbestånd som delvis har gallrats. Spara tallar med välutvecklad krona som kan utvecklas till gamla träd. Visst inslag av lövträd som gärna kan gynnas. 6b: Äldre skogsbestånd Ett varierat men mestadels äldre barrdominerat skogsbestånd. Innehåller både äldre gran och tall samt björk och ek. Vissa partier innehåller hällmark. Generella skötselförslag för områden med hus och äldre träd: Yngre bestånd/ungskog: Där det förekommer homogena bestånd som oftast är barrdominerade är det av vikt att gallra. Man bör i första hand utgå från befintliga lövträd i beståndet och gallra runt dessa. Även äldre träd eller träd som utmärker sig genom att vara grövre eller högre lämnas då detta skapar skiktning. Om det förekommer hassel eller andra blommande eller bärande buskar kan dessa gärna lämnas. Inslag av äldre träd: I bestånd där det förekommer överståndare, träd som lämnats vid tidigare avverkningar, bör dessa vara grunden för den fortsatta skötseln. Då det rör sig om tallar är det viktigt att de har fritt kronutrymme. Man bör också tillse att det långsiktigt kommer att finnas trädslag av samma art som överståndarna så att kontinuiteten bibehålls. Hällmarksskog: Oftast mer glesa partier där gallring inte alltid behövs. Där det förekommer täta och homogena partier bör försiktig gallring göras. Gynna ek, rönn och tall. Äldre bestånd: Gallra endast om det förekommer yngre, täta partier.

6 Viktiga stråk och stigar Karta 4 Inom detaljplaneområdet finns ett antal stigar som i vissa fall är tämligen breda. Ett antal stigar är påtagligt välfrekventerade under alla årstider. Några av stigarna i västra delen används regelbundet som ridväg. Den södra kanten innehåller en väg som också är noterad i fornminnesregistret som äldre väg. Denna verkar vara mycket välanvänd men främst av närboende. De stigar som förekommer innan påbörjad exploatering markeras med turkos färg där delsträckor som ligger på tomtmark är streckade. Sträckor där exploatering påverkar befintliga stigar finns förslag på nydragning av stigavsnitt som är placerade på lämpligt sätt i anknytning till befintliga delområden. Dessa delsträckor är markerade med rött. Det finns också partier som med fördel bör kunna nås via stigar som behöver dras över nya områden. Dessa stigar är markerade med gult. I och med att det i dagsläget finns stall i närheten och stigar används frekvent som ridvägar bör man undersöka hur detta ska lösas. Även den grusväg som går i norra kanten av planområdet och som kommer att användas som en av huvudvägarna i området är regelbundet som promenad- och ridväg. Det kommer sannolikt inte att vara möjligt att tillåta ridning inom området i samma utsträckning som före exploatering. Det kan vara av vikt att i utkant av planområdet och även utanför området undersöka om det går att hitta lösningar för att ridning även fortsättningsvis kan vara möjligt i och med att planen kan innebära ändrad markanvändning för omgivande boende. Lämpliga informationsplatser Karta 4 Det finns ett antal platser som innehåller mycket intressanta naturelement där det med fördel kan sättas upp informationstavlor. Det finns ett antal viktiga syften med att informera om specifika objekt i området. Dels för att öka förståelsen varför vissa partier har bevarats och varför man utför skötsel och åtgärder på ett visst sätt och dels för att öka intresset för både närboende och andra att utnyttja området i högre utsträckning som närrekreationsområde. ih: Damm/småvatten Mindre vattensamling där det är lämpligt att informera om vattenlevande organismer och vikten av att det frekvent finns vattensamlingar i landskapet. Runt området finns en del källpåverkad mark som antagligen kan bevaras vid exploatering. ib: Äldre skog med främst botaniska värden I detta område är det av vikt att belysa alla de olika naturvärden som förekommer. Det är en mycket mångformig miljö med en mycket speciell flora och även landsnäckor. En skylt med stor bredd på information samt belysning av vikten att hur områdets skötsel utförs samt varför man ska bevara död ved. ig: Geologiska värden De mcyket speciella geologiska värden som förekommer i området kan lämpligast belysas vid något av de klapperstensfält som förekommer på de mer högt belägna partierna av området. Det finns ett parti där det ovanför klapperstensfältet förekommer en mycket tydlig strandvall som är en ovanlig företeelser och visar på den mycket intressanta omvandling som området genomgått under tidigare årtusenden då strandlinjer svallat ur området och lämnat kvar stensamlingar. igb: Geologiska och biologiska värden I norra delen av planområdet förekommer ett sandrikt område med ravinstruktur och låga åsar. Vissa partier hyser en ovanlig flora med bland annat sårläka och vätteros. Här är det lämpligt att både belysa växter och djur men även beskriva hur området har formats genom sannolikt främst inlandsisens avsmältning. I det norra sandiga området finns ravinartade bildningar som hyser en ganska speciell flora med till exempel vätteros som lever tillsammans med framförallt hassel. Det finns också en mer lundartad flora med ormbär och sårläka. På flera platser i området förekommer småvatten som ger en variation och är väsentligt för mångformigheten i området. Det är också en viktig förutsättning att det få finnas kvar hydrlogiskt intressanta miljöer för att så långt som möjligt bevara djurlivet i området. Småvatten är mycket värdefulla att använda vid rekreation och verksamhet inom exempelvis förskola eller skola.

7 Hänsynsområden Inom planområdet förekommer ett stort antal områden som måste beaktas på olika sätt. De partier som innehåller höga naturvärden ska helt undantas från all typ av påverkan. I och med att stora delar är utpekade som naturmark i detaljplanen är det av högsta vikt att dessa områden inte påverkas så att naturvärden eller enskilda naturelement påverkas eller avverkas. Ett antal olika markområden innehåller känslig mark. Dels är det sandiga marker och partier med ytligt markvatten och dels är det geologiska områden där all typ av markarbeten förstör partierna Bifogade kartor: karta 1: Förhållningsregler under byggtiden karta 2: Skötselområdesindelning och skötselförslag karta 3: Kvartersmark flerbostadshus; områden med hus och äldre träd karta 4: Viktiga stråk och stigar, Lämpliga informationsplatser Arbetet är utfört av Anders Tingvall, Lillvalla gård, RIMFORSA. kontaktuppgifter: anders.tingvall@telia.com Anders Tingvall, februari-mars 2011

8

9

10

11