SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr

Transkript

1 SkogsAffärer En informationsskrift från Rörvik Skog Nr Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag!

2 I förra numret av SkogsAffärer skrev vi om barkborrens härjningar i Kråketorpsreservatet. Det fick mycket stor uppmärksamhet som du kan läsa om på sid 4. Grunden till problemet ligger i stormarna Gudrun och Per som ställt till mycket för många i vår södra landsdel. Många skogsägare har sett ett livsverk gå i backen på några timmar. Sågverken har ställt upp och köpt stora mängder timmer som man lagt i vattenlager. Avvecklingstakten har blivit fördröjd pga av nya stormar. Och virket blir inte bättre än det var när det lades in. Resultatet av lagringen vet vi inte förrän allt är sågat och sålt. I detta nummer koncentrerar vi oss mycket kring klensortimenten. För dig som skogsägare är jag övertygad om att sågråvaran ger dig ett högre netto än massaveden. Vi sågar klena dimensioner i Tranemo, Sandsjöfors och Linghem. Vi behöver stora mängder klenvirke till Linghem där vi tidigare sågat även en del grovtimmer. Under hösten kommer vi att anordna ett antal skogskvällar och fokus blir till stor del gallring. Du är välkommen. Vi bjuder på en enkel förtäring och du träffar din lokale inköpare. Sandsjöfors augusti 2008 Lars-Erik Johansson Höj Gallringsnettot! Att det är de sågbara sortimenten som ger bäst med pengar i en avverkning torde de flesta skogsägare vara medvetna och överens om. Ändå är det ofta man missar att ta ut sågbara stockar i full utsträckning. Kanske p.g.a. bristande information. Kanske av gammal vana. Slutavverkningar förutsätts oftast ge en rejäl hög med timmer och en del massaved. Gallringar förutsätts på motsvarande sätt ge en stor andel massaved och i bästa fall lite sågbart timmer, i alla fall om det är en andra- eller tredjegallring. - Så är har det nästan alltid varit, och vanans makt är som bekant stor, säger Martin Johnson, virkesinköpare för Rörvik Skog på norra Östergötland. - Men för skogsägarna finns det all anledning att fundera över den vanan, fortsätter han. Rörvik i gallringsskogen Rörvik är ju av tradition mest känt som förbrukare av sågtimmer och många vet inte ens att företaget även efterfrågar klenare dimensioner, d.v.s. klentimmer och kubb som ofta kommer från gallringar. I företagets policy som fullserviceparner i skogsbruket ingår förstås att ställa upp på alla jobb som förekommer på en fastighet. Oavsett om det gäller avverk- ning, ren skogsvård eller gallring som ju är en kombination av vård och avverkning. Klentimmer och kubb ger mervärde Sedan flera år har stora mängder klentimmer av gran anskaffats till Sågverket i Sandsjöfors, och stora mängder grankubb har köpts för Tranemosågens räkning. Men sedan Linghemssågen kom in "i familjen" för något år sedan har behovet ökat drastiskt. Linghemssågen är idag helt specialiserad på grankubb och klentimmer av tall och beräknas ha en årlig förbrukning av drygt m 3 fub av dessa sortiment. Andra och tredjegallring - Framför allt är det i de senare gallringarna som man kan få ut rejäla volymer av de här sortimenten, fortsätter Martin. Och det är väl värt mödan. Om man nu ska kalla det möda... Reglerna är mycket enkla. Sågrakt och friskt ska det förstås vara. Diameter cm oavsett om du sågar kubb eller klentimmer. Längden ska vara 31 dm för Grankubb och 37 eller 43 dm för klentimmer tall. Sedan är det bara att sortera dem i separata högar och invänta belöningen.

3 För att säkra tillgången på de klena sågbara sortimenten satsar Rörvik nu hårt på gallringar. Ett initiativ som givetvis fått ett mycket positivt mottagande från leverantörernas sida. - Här finns ganska mycket klentimmer och det är ju ett bra sortiment ur flera synpunkter. Det är enkla regler och lätt att aptera. Och det är lätt att känna igen för skotarföraren. Gallringar är ju viktiga ur flera synvinklar. Dels ska de gynna beståndets fortsatta utveckling fram till slutav- Tre nya gallringsgrupper verkningen. Dels ska de förstås helst ge ett bra netto till markägaren. Och så ska de förstås ge värdefull råvara till industrin. Tidigare har Rörviks Skog i stor utsträckning förlitat sig på självverksamma skogsägare för att få fram den här råvaran, men för ett år sedan sattes en egen gallringsgrupp in i Östergötland och i sommar har ytterligare två rena gallringsgrupper satts i arbete. SkogsAffärer har förstås besökt alla tre. Johan Sandqvist 1070 är avsedd för allt från första- till sistagallringar, och han manövrerar den elegant ända inne i beståndet. Han kör för bröderna Blixt som nu har alla sina 7 maskiner gående på Rörviksuppdrag. Och inom kort kommer en av bröderna och skotar ut virket. Håkan Rydberg Betesgallring I Ödeshögstrakten hittar vi slutligen Håkan Rydberg och Jerker Ingvarsson. Det de håller på med just nu är egentligen ren naturvård. Att snygga till ett betesområde och samtidigt få fram en del skogsråvara. Håkan är den som längst har kört gallringsskördare för Rörvik. Ända sedan Gudrun. Blandskogsgallring Den förste vi träffat på är Mattias Hultgren som håller på med en 7 hektars gallring i blandskog i Asbytraken utanför Österbymo. Hans John Deere Mattias Hultgren Gustav Ählman Sistagallring I trakten av Rimforsa träffar vi på Johan Sandqvist som kör en beståndsgående John Deere 770 D-skördare och Gustav Ählman som skotar. Det här är en sistagallring på 17 ha med huvudsakligen tallskog. - Den här maskinen klarar både klena och grova objekt, säger Johan. Och bredden på bara 2,4 m gör att jag kan gå ifrån stickvägarna och köra mitt inne i beståndet där det behövs. Jerker Ingvarsson Enkelskift och dagtid - Alla grupperna kör bara enkelskift och dagtid, säger Martin Johnson. - Och det är en rätt stor fördel. Ska man göra en bra gallring, gäller det att se vad man håller på med. Och det gör man förstås bäst i dagsljus.

4 Texter och bilder: Anna Carlsson, Johan Haggård, Tommy Halldin, Lars-Erik Johansson och Rolf Johansson. Produktion: Rolf Johansson Marknadsföring. Synpunkter eller tips för kommande nummer mottages gärna till Redaktionen, Rörvik Skog AB, Sandsjöfors. Jönköping vaknade Det tog inte många dagar efter förra utgåvan av SkogsAffärer innan Länsstyrelsen i Jönköping hörde av sig. Ärendet var en förfrågan om Rörvik Skog kunde åtgärda förödelsen på lämpligt sätt. Svaret blev naturligtvis ja. Ring oss! Höglandet Hans Gustavsson, Anders Claesson, Gösta Karlsson, Christoffer Olofsson, Marcus Claesson, Målet med insatsen var att i möjligaste mån förhindra granbarkborrens fortsatta härjningar och i samband med det även sörja för att kunna bevara de höga naturvärden som området var avsett att ha. De här syftena gick fullständigt hand i hand, för utan några insatser så hade även Kråketorpsreservatet SkogsAffärer naturvärdena i stor utsträckning försvunnit. - Även i vårt dagliga arbete är vi ju vana vid att ta naturhänsyn, säger Hans Gustavsson som var ansvarig för Rörvik Skogs insats, men det här blev något utöver det vanliga. - Mycket arbete fick läggas på naturvården och virkesbilar fick gå i skytteltrafik från området för att snabbt och effektivt få bort så mycket barkborrar som möjligt. - Vi koncentrerade oss på de nyangripna träden som i sin helhet gick som sågtimmer och massaved. - De som redan var totalförstörda fick vara kvar till nytta för beståndets framtida utveckling. Boxholm/Linghem Peter Kjell, Lars-Göran Dimblad, Martin Johnson, Kristian Hultgren, Tvärskog Anders Claesson, Det måste vara fel på dem som styr och ställer, var kommentaren från en granne till den kronobergska delen av Kråketorpsreservatet i ett TVinslag nyligen. Administration Boxholm och Linghem Kerstin Thoor Höglandet och Tvärskog Linus Swanberg Kronoberg vägrar - Det är riktigt allvarligt. För jäkligt egentligen, fortsatte han. Skogsägaren ifråga hade nyligen fått 150 fina granar förstörda på bara ett par veckor av granbarkborrar som gått vidare från reservatet. TV-inslaget i SmålandsNytt sändes med anledning av att Jönköpings län nu åtgärdat sin del av området, medan Kronoberg vägrar att göra något åt sin del. Roland Kroon på Länsstyrelsen i Kronoberg framförde åsikten att "det är synd att Jönköping inte står fast vid överenskommelsen att inte påverka utvecklingen. Frågan är hur man tänker då. Redan att sätta ut tusentals fällor är ju att påverka... Oavsett om man nu vill visa gammal fin granskog eller orörd urskog har man totalt misslyckats idag. Urskog kan inte skapas bara genom ett beslut. Den måste utvecklas försiktigt under lång tid. Hade det varit riktig urskog hade granbarkborrens naturliga fiende myrbaggen funnits där och bekämpat den. Det gjorde den inte nu. Och följderna blev katastrofala för reservatet. Kanske även för grannarna. Rörvik Skog AB, Sandsjöfors Sandsjöfors Boxholm Tvärskog rorvikskog@rtimber.se

5 Välkommen på Skogsdag! Under hösten kommer Rörvik Skog att anordna ett antal skogsdagar bl.a. för att demonstrera gallring. Tillorp, Vikingstad 3 oktober Gallring och maskindemonstrationer. Skyltat från Ulrika- och Nykilsvägen. Halvarby Gård, Boet 3 oktober Gallring och maskindemonstrationer. Skyltat från Stora Åby, Ödeshög, Tranås ochduvebo. Fundsboda, Svinhult 26 september Gallring och maskindemonstrationer. Skyltat från Svinhult och Ådala. Sågverket Tvärskog 24 september kl Marknadsinformation mm. Boda, Vrigstad 19 september Gallring, slutavverkning och timmerklassning. Skyltat från Väg 30. Anmälan På träffarna bjuder vi också på enkel förtäring. Din anmälan vill vi gärna ha senast 5 dagar före träffen. Välkommen!

6 Skicka in kupongen eller ring in din anmälan senast 5 dagar före träffen. Välkommen! Klart jag/vi kommer! Antal personer... Namn...Tel... Skogsträff Datum Kontaktperson Tillorp, Vikingstad Halvarby Gård, Boet Fundsboda, Svinhult Boda, Vrigstad Sågverket Tvärskog 3/10 3/10 26/9 19/9 24/9 Martin Johnson, Peter Kjell, Kristian Hultgren, Anna Carlsson, Anders Claesson, Du kan också ringa Anna Carlsson eller Kerstin Thoor Porto Rörvik Skog AB Sandsjöfors