A2020. Avfallsplan för Göteborgsregionen - kommunspecifikt tillägg

Transkript

1 A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen - kommunspecifikt tillägg

2 A Kommunspecifikt tillägg i Innehåll KAPITEL 1 Sammanfattning KAPITEL 2 Inledning KAPITEL 3 Regional avfallsplan 3.1 Bakgrund 3.2 Syfte och mål KAPITEL 4 Kommunspecifikt tillägg KAPITEL 5 Nuvarande avfallshantering 5.1 Kommunen 5.2 Organisation för renhållning 5.3 Avfallsanläggningar 5.4 Avfallsslag och mängder KAPITEL 6 Nationella och lokala miljömål 6.1 Nationella mål för avfallshanteringen 6.2 Mål för hantering av slam 6.3 Kungälvs kommuns riktlinjer för ett hållbart samhälle 6.4 Resultatmål utifrån Kungälvs kommuns avfallsplan 2006 KAPITEL 7 Mål enligt A Den regionala avfallsplanens fem delområden 7.2 Tryggt för människa och miljö 7.3 God säkerhet och arbetsmiljö 7.4 Kostnadseffektiv avfallshantering 7.5 God service 7.6 Robust avfallshantering BILAGOR Statistik

3 A Kommunspecifikt tillägg 1. Sammanfattning 1 Göteborgsregionen (GR) är en samarbetsorganisation för 13 av regionens kommuner. Kungälvs kommun utgör en av dessa. Inom regionen finns flera större anläggningar för avfallshantering. Samtidigt har ändrade lagkrav lett fram till mindre resurser för lokalt omhändertagande av kommunernas avfall. Flera av GR: s kommuner är delägare i Renova AB, vilket gör att avfallshanteringen kan samordnas och Renovas anläggningar samutnyttjas. Dock måste varje kommun som inte driver avfallshanteringen i egen regi, i enlighet lagen om offentlig upphandling, handla upp såväl insamling som behandling. För att uppnå en, inom givna ramar, så hög effektivitet, service etc. som möjligt har ett behov av en samordnad avfallsstrategi växt fram inom GR. Mot bakgrund av detta har en regional avfallsplan, A2020, tagits fram. Syftet med avfallsplanen är att få ett tydligt gemensamt styrdokument där samordning, effektivitet och robusthet är några av ledorden. Det finns lokala särarter för de olika kommunerna inom GR, vilket gör att kompletterande tillägg till A2020 behövs. Detta tillägg redovisar Kungälvs kommuns förutsättningar och visioner för att nå målen i A2020. Mängden hushållsavfall per år i Kungälvs kommun har under de senaste tio åren hållit sig runt ca ton (ca 190 kg per invånare). Detta trots att befolkningen ökat. Mängden per invånare har alltså en minskande trend. Den totala mängden avfall från hushållen (hushållsavfall, grovavfall, farligt avfall, avfall med producentansvar och trädgårdsavfall) uppgick för 2010 till ca 498 kg per invånare. Ungefär hälften av allt uppkommet avfall går till förbränning och energiproduktion (46 procent). Även mängden avfall till deponi minskar och uppgick 2010 till endast 2,5 kg per person och år. Detta motsvarar 0,6 procent av den totala mängden avfall. Andelen farligt avfall, exkl. vitvaror, bilbatterier, kylmöbler och elektronik utgjorde 1,3 procent av den sammanlagda mängden avfall från hushållen. Sett ur ett nationellt perspektiv ligger såväl avfallsmängd, utsorteringsgrad och återvinning på en god nivå och är i vissa fall bättre än riksgenomsnittet. För att uppfylla målen i A2020 behöver Kungälvs kommun arbeta vidare med att öka tillgängligheten och möjligheten att lämna olika typer av avfall, samt ytterligare förbättra utsorteringen av olika avfallsslag. Till exempel behöver utsorteringen av komposterbart hushållsavfall (matavfall) öka. Detta kan ske genom att utsorterat matavfall hämtas vid fastighet. För att förenkla för insamlingen av vissa typer av farligt avfall kan fler insamlingsplatser av typen Samlaren placeras i fler butiker. För att uppnå en väl fungerande avfallshantering inom hela regionen fordras ett fortsatt starkt engagemang i GR: s arbete med en regionalt samordnad avfallsstrategi. Kungälvs kommun behöver också vid bl.a. framtagande av nya detaljplaner, vid översiktsplanering etc. tidigt beakta avfallshanteringen. Detta för att säkerställa att hanteringen erbjuder hög service, är användarvänlig, erbjuder renhållningsarbetarna en god arbetsmiljö, samt att avfallssystemet är robust och främjar målen om ett uthålligt samhälle. 2

4 2 2. Inledning Kungälvs kommun har som alla Sveriges kommuner enligt miljöbalken ansvar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som uppkommer inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Avfall som uppstår i verksamheter och som inte är hushållsavfall och därmed jämförligt avfall är inte kommunens ansvar. Detta betyder att kommunen inte är ansvarig för att samla in och omhänderta avfall från butiker, industrier, serviceinrättningar etc. om inte avfallet är jämförligt med hushållsavfall. Utifrån den regionala avfallsplanen kommer det vartannat år att tas fram regionala handlingsplaner med konkreta åtgärder för avfallsarbetet. Planerna kommer att utgöra en del av respektive kommuns verksamhetsplanering. Eftersom varje kommun ser olika ut och har gjort sina respektive val utifrån lokala förutsättningar, politiska beslut etc. behövs lokala, kompletterande tillägg till A2020. Detta tilllägg redovisar Kungälvs kommuns förutsättningar och visioner för att nå målen i A2020. Enligt miljöbalken ska varje kommun upprätta en renhållningsordning som omfattar en plan för avfallshantering (avfallsplan) och föreskrifter (avfallsföreskrifter) för hur avfallet ska samlas in, hanteras och omhändertas. För att renhållningsordningen ska få formell och juridisk status ska den beslutas i kommunfullmäktige. Inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) har ett behov av en samordnad avfallsstrategi växt fram. Detta bl.a. utifrån förändringar inom avfallsområdet, såsom ändrad lagstiftning, nya miljömål för ett uthålligt samhälle samt en allt större integration mellan kommunerna. Mot bakgrund av detta har en regional avfallsplan, A2020, tagits fram. Planen beskriver hur Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö ska arbeta med avfallshanteringen fram till år Syftet med en gemensam avfallsplan är att få ett tydligt gemensamt styrdokument, där samordning, effektivitet och robusthet är några av ledorden. 3

5 3. Regional avfallsplan Bakgrund Avfallshanteringen är bl.a styrd av olika lagkrav, nationella miljömål och EU: s ramdirektiv för avfall. Den övergripande strategin för avfallshanteringen är att förebygga uppkomsten av avfall, minska avfallets farlighet, använda avfallet som en resurs genom återanvändning eller resursåtervinning och så långt som möjligt undvika deponering av avfall. Genom beslutet att kommunerna inom GR ska ta fram en gemensam avfallsplan kan vi bidra till ett starkare regionalt samarbete mellan kommunerna om framtidens avfallshantering. Vi får också ett tydligt, gemensamt styrdokument som beskriver hur vi ska utveckla avfallshanteringen. Det regionala samarbetet leder också till ett ökat kunskapsoch erfarenhetsutbyte såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå. Målen i A2020 har tagits fram med utgångspunkt från ekonomisk, social och ekologisk uthållig samhällsutveckling. Utifrån detta har fem övergripande mål för avfallshanteringen inom GR tagits fram: Tryggt för människors hälsa och miljön God säkerhet och arbetsmiljö Kostnadseffektiv avfallshantering God service Robust avfallshantering För respektive övergripande mål har detaljerade mål formulerats. De åtgärder som beslutas inom GR kommer att finnas i de handlingsplaner som upprättas utifrån avfallsplanen Syfte och mål Syftet med den regionala avfallsplanen är att bl.a. att skapa följande förutsättningar: en samordning av avfallshanteringen, god logistik, ett samutnyttjande av de resurser som finns för avfallshantering inom GR och övriga förutsättningar som behövs för att nå målen till en god avfallshantering. 4

6 4 4. Kommunspecifikt tillägg Detta tillägg till A2020 redovisar de kommunspecifika förhållanden som utgör grunden för Kungälvs kommuns nuvarande avfallshantering, samt de åtgärder som krävs för att uppfylla målen i den regionala avfallsplanen. Tillägget redovisar även kopplingen mellan A2020 och Kungälvs kommuns avfallsplan från år

7 5. Nuvarande avfallshantering Kommunen Kungälvs kommun har en landareal om ca 365 km² och är indelad i sex kommundelar; Romelanda/Kareby, Solberga/Hålta, Marstrand, Hermansby, Ytterby och Kungälv. Kommunen omfattar större och mindre öar, vissa med åretruntboende, samt tätbebyggda samhällen och glesbygdsområden Befolkning och bebyggelse Befolkningen i Kungälvs kommun uppgick i juni 2010 till ca invånare och är i ökande.kommunens målsättning är att 2020 ha invånare. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, fanns i Kungälvs kommun 2009 ca lägenheter i flerfamiljshus och ca småhus. Under sommarperioden ökar befolkningen, då fritidsboende från andra orter tillkommer. Kommunen är dessutom en turistkommun med flera turistattraktioner såsom t.ex. Marstrand, Bohus fästning etc. Dessutom anordnas ett flertal arrangemang, vilket sammantaget ger ett stort tillskott av tillfälligt besökande Organisation för renhållning Kungälvs kommun ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Huvudmannaskapet för kommunens renhållning ligger hos kommunstyrelsen och verksamhetsansvaret hos miljö- och byggnadsnämnden. Utförande organ är Renhållningsenheten. Renhållningen utförs av kommunen eller den/de entreprenörer som kommunen upphandlar. Kommunfullmäktige fastställer renhållningsordning och renhållningstaxa. Tillsyn över avfallshanteringen är efter beslut av miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen delad mellan Miljöenheten och Renhållningsenheten. Miljöenheten ansvarar i huvudsak för de delar som hör till den yttre miljön, Renhållningsenheten för övriga delar (se kommunens avfallsföreskrifter). Renhållningsverksamheten finansieras till fullo genom avgifter Avfallsanläggningar Kungälvs kommun är en av delägarna i Renova AB. Genom delägarskapet har kommunen tillgång till avfallsförbränningsanläggningen i Sävenäs, komposteringsanläggningen vid Marieholm (inkl. anläggningen för omhändertagande av biologiskt nedbrytbart avfall), deponierna vid Tagene och Fläskebo etc. Delägarskapet i bolaget innebär emellertid inte att kommunen undantas från reglerna i lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Detta innebär i praktiken att endast avfallsförbränningsanläggningen i Sävenäs, genom tecknat konsortialavtal mellan kommunen och Renova AB, kan nyttjas utan krav på upphandling av behandlingstjänster. Behandling av andra avfallsfraktioner än brännbart avfall måste således handlas upp i konkurrens. 6

8 5 5. Nuvarande avfallshantering 7 Kungälvs kommun förfogar över fem bemannade återvinningscentraler, ÅVC; en större i Munkegärde och fyra mindre i Ytterby, Kode, Kärna och Diseröd. En sjätte planeras i Marstrand. Privatpersoner och boende och/eller innehavare av radhus, villa och fritidshus i kommunen får mot uppvisande av det så kallade ÅVC-kortet (kortet är knutet till fastigheten/lägenheten och erhålls av kommunen) utan kostnad lämna upp till två kubikmeter sorterat avfall per dygn. Företagare kan mot betalning lämna avfall från företaget vid Munkegärde ÅVC. Vid ÅVC kan bl.a. lämnas farligt avfall, trädgårdsavfall, träavfall, el-avfall (inkluderat vitvaror), samt avfall med producentansvar. Utöver ÅVC: erna finns genom FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ca 20 st återvinningsstationer ( Kretsloppsstationer ). I dessa kan utan kostnad lämnas en del av det avfall som omfattas av producentansvar (tidningar och förpackningar av glas, kartong, hård- och mjukplast samt plåt). Kretsloppsstationerna finns i Kungälv, Ytterby, Kode, Kareby, Marstrand, Harestad, Kärna, Romelanda och Diseröd. Kommunens nuvarande renhållningsentreprenör erbjuder också inom tätbebyggt område fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar vid bl.a. flerfamiljshus, skolor etc. Utöver ovanstående sker insamling av glödlampor, småbatterier och mindre elskrot genom särskilda uppsamlingskärl; den så kallade Samlaren, som är utplacerade i en del butiker i kommunen Avfallsslag och mängder Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Den totala mängden avfall från hushållen (hushållsavfall, grovavfall, farligt avfall, avfall med producentansvar och trädgårdsavfall) uppgick för 2010 till ca 498 kg per invånare. Mängderna ligger enligt Avfall Sveriges statistik nära riksgenomsnittet (480 kg per invånare). Mängden hushållsavfall i Kungälv har under flera år på årsbasis uppgått till ca ton. Detta trots en befolkningsökning. Varje Kungälvsbo lämnade under 2010 ca 190 kg hushållsavfall, vilket är en minskning jämfört med 2006 (då tidigare avfallsplan togs fram). Då uppgick mängden hushållsavfall till drygt 200 kg per person och år. Nationellt ökade mängden hushållsavfall med 20 procent under perioden 1999 till Utvecklingen inom Kungälvs kommun är alltså motsatt, då mängden hushållsavfall minskat något. En förklaring till minskningen kan vara att utsorteringen av olika avfallstyper förbättrats, att komposteringen av matavfall ökat eller att invägningssystem och uppföljning förbättrats jämfört med tidigare. Det är dock oklart vad som är den korrekta förklaringen. En fortsatt uppföljning av avfallsstatistiken kan eventuellt ge svar på frågan. Nära nog hälften av allt uppkommet avfall i kommunen går till förbränning och energiproduktion (46 procent). Nationellt låg den siffran 2009 på 48 procent.

9 5. Nuvarande avfallshantering 5 Mängden avfall till deponi minskar sedan flera år i kommunen uppgick mängden avfall till deponi till 47 kg per person och år hade mängden sjunkit till 15 kg för att 2010 uppgå till endast 2,5 kg. Detta motsvarar ca 0,6 procent av den totala avfallsmängden som uppkommer från kommunens hushåll. Motsvarande mängd nationellt är ca 6,5 kg per invånare Trädgårdsavfall Vid kommunens ÅVC: er kan hushållen lämna bl.a. trädgårdsavfall. Trenden är att mängden ökar, även om den under 2010 var mindre än under 2008 och En del av trädgårdsavfallet går till kompostering vid Renovas AB anläggningar. Resterande del, bestående av grövre grenar och ris etc, flisas och blir till bränsle i Kungälv Energis AB fjärrvärmeanläggning vid Munkegärde. På så sätt återvinns energin och kommer kommunens medborgare till nytta Farligt avfall Hushållen i Kungälvs kommun kan kostnadsfritt lämna farligt avfall vid komunens ÅVC: er. Insamling av lampor, batterier och mindre elskrot sker även vid några insamlingsställen i vissa butiker genom den så kallade Samlaren. Målet för farligt avfall är att mängderna minskar genom att mindre farliga produkter används. Trots att mängderna ökar får det anses positivt att det farliga avfall som uppkommer hanteras och omhändertas på ett korrekt sätt. Den totala mängden farligt avfall som samlas in i kommunen är ca ton per år (ca 34 kg per invånare). Det är en ökning med ca 8 kg per person år sedan Mängden farligt avfall utgör i dag knappt 7 procent av uppkommet hushållsavfall. Mängden farligt avfall är väsentligt högre i jämförelse med de uppgifter som återfinns i den nationella avfallsstatistiken. I denna statistik uppgår mängden farligt avfall till ca 1 procent av det behandlade hushållsavfallet. Avvikelserna beror sannolikt på att avfallstyperna inte redovisats på samma sätt. Vissa avfallsslag kan ha redovisats under producentansvar istället för under farligt avfall (t.ex. elektronikavfall och bilbatterier). Dessa avfallstyper är medräknade i kommunens statistik för hushållens farliga avfall. Vid en exkludering av vitvaror, bilbatterier, kylmöbler och elektronik från farligt avfall i kommunens statistik blir andelen farligt avfall för 2010 istället 1,3 procent Avfall med producentansvar Tidningar och förpackningar av plast, papp, glas och metall, elektriska och elektroniska produkter, småbatterier etc. omfattas av producentansvar. Hushållen är enligt miljöbalken skyldiga att sortera ut dessa avfallsslag från hushållsavfallet och lämna dem till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. 8

10 5 5. Nuvarande avfallshantering Insamlingen av tidningar ligger på en hög nivå, men har en minskande trend. Detta kan sannolikt bero på att fler hushåll avstår reklam samt inte prenumererar på någon dagstidning. Det finns emellertid ingen utredning som säkerställer att detta är förklaringen. Även insamlingen av kartong visar på en svagt nedåtgående trend. Det är inte känt vad detta beror på. Övriga redovisade avfallsslag ligger på ungefär samma nivå under hela perioden. 9

11 6. Nationella och lokala miljömål Nationella mål för avfallshanteringen De nationella målen för avfallshanteringen är följande: Mängden deponerat avfall exkl. gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning (inkl. biologisk behandling). Senast 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall såväl till kompostering vid fastighet som central behandling. Senast 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier etc. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som före - kommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark Mål för hantering av slam I avloppsvatten finns stora resurser i form av av fosfor och andra näringsämnen. Genom olika överenskommelser och certifieringar av slam ska återföring av näringsämnen till åkermarken främjas. Det kommunala avloppsnätet i Kungälvs kommun är anslutet till GRYAAB: s anläggning i Göteborg, dit även slam från enskilda avloppsanläggningar tillförs. Det finns dock några mindre kommunala reningsverk i kommunen som i dagsläget inte är kopplade till GRYAAB. Dessa finns i Diseröd, Kode och Marstrand. Kommunen planerar emellertid att ansluta även Kode reningsverk till GRYAAB. Utöver ovanstående finns några större gemensamma avloppsreningsanläggningar, bl.a. i Ingetorp, Ödsmåls mosse, Instön och Tjuvkil. Diskussioner om lokalt omhändertagande av slam från bl.a. dessa anläggningar har förts, men har inte realiserats. Detta i första hand på grund av Naturvårdsverkets krav på hygienisering. Eftersom i stort sett all slamhantering i Kungälvs kommun sker inom GRYAAB: s verksamhet finns ingen kommunspecifik statistik. Enligt uppgifter från GRYAAB: s webbplats framgår dock att största delen av det färdigbehandlade slammet komposteras och används som anläggningsjord. 10 procent, ca ton, hygieniseras och kan sedan användas på åkerjord. På sikt är målet att tillvarata 60 procent av näringen i avloppet. 10

12 6 6. Nationella och lokala miljömål 6.3. Kungälvs kommuns riktlinjer för ett hållbart samhälle 2007 antog Kungälvs kommun riktlinjer för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för kommunens arbete för en hållbar utveckling. Målet är att kommunen på ett tydligt sätt ska använda sina resurser väl. De nationella och regionala målen inom folkhälsa och miljö utgör basen i kommunens arbete. Kommunen ska hela tiden arbeta för en hållbar utveckling där social, miljömässig och ekonomisk hänsyn ska vägas in vid olika beslut Resultatmål utifrån Kungälvs kommuns avfallsplan Övergripande mål I avfallsplanen från 2006 angavs följande övergripande mål: Minska avfallets mängd och innehåll av miljöstörande ämnen. Optimera återanvändning, återvinning och kretsloppssystem. Erbjuda hushållen årlig avlämning av utsorterat hushållsavfall i form av separerat grovavfall och farligt avfall vid ÅVC Munkegärde, Diseröd, Kode, Kärna och Ytterby. Erbjuda verksamheter och företag möjlighet att lämna utsorterade avfallsfraktioner till sorteringsverksamheten vid Munkegärde. Erbjuda boende och verksamheter årlig avlämning av avfall med producentansvar vid kretsloppsstationer på flera platser inom kommunen och vid ÅVC i kommunen Specifika mål I avfallsplanen från 2006 angavs följande specifika mål: Boende i otillgänglig glesbygd, som Svartedalen, ska kunna erbjudas insamling av avfall i enlighet med de rutiner och intervall som gäller för boende inom hämtningsområde 2, dvs landsbygden samt Instön, Klåverön och del av Koön. Det innebär hämtning av hushållsavfall var 14.e dag. Vid fritidsbostäder begränsas dock hämtningen till perioden 15/5-15/9 om inte annat överenskoms med renhållningsentreprenören. Hushåll som inte hemkomposterar ska kunna erbjudas insamling av den komposterbara delen av avfallet; dvs. boende och verksamheter ska kunna erbjudas insamling av hushållsavfall, trädgårdsavfall och biologiskt nedbrytbart hushållsavfall med valbar flexibilitet inom givna ramar och enligt fastställda regler i renhållningsordningen. Alla bebodda fastigheter kommer att erbjudas insamling av avfall vid fastigheten året om; dvs. även fritidshus kan få åretrunthämtning i samma utsträckning som helårsboende. 11

13 6. Nationella och lokala miljömål 6 Deponering av avfall vid kommunens deponi kommer att avslutas senast vid utgången av Utsortering och separering av de avfallsrester som lämnas inom insamlingssystemet kommer att förbättras ytterligare och nyttiggörandet utökas. Även fastighetsnära insamling av visst avfall med producentansvar ska kunna erbjudas till självkostnadspris Resultatmål och uppfyllande av målen Nedan presenteras de resultatmål som sattes upp i avfallsplanen från 2006 och hur väl målen är uppfyllda. Deponering; mål 2010: Mål kg/inv, alt. procent av avfallet: 25 kg. Resultat: 2,5 kg. Kommentar: Målet är att minimera deponering. Nationellt uppgick mängden avfall till deponi 2009 till ca 6,5 kg per person och år. Resultatet för Kungälvs kommun ligger alltså med god marginal under riksgenomsnittet. Uppsatt mål är uppfyllt. Förbränning av hushållsavfall; mål 2010: Mål kg/inv, alt. procent av avfallet: 200 kg. Resultat: 230 kg. Kommentar: Målet är att avfallsförbränning ska öka och deponering minska. Mängden inkluderar fint brännbart avfall från ÅVC. Andelen hushållsavfall uppgick till drygt 190 kg per invånare. Uppsatt mål är uppfyllt. Total återvinning; mål 2010: Mål kg/inv, alt. procent av avfallet: 50 % Resultat: 77 % Kommentar: Energiutvinning ur avfall (förbränning) utgjorde 46 %. Återvinning av wellpapp, skrot, däck etc. utgjorde 27 %. Kompostering av trädgårdsavfall utgjorde 4 %. Förpackningar; mål 2010: Mål kg/inv, alt. procent av avfallet: Samma som de nationella målen. Resultat: 16,5 % (avser enbart återvinning av förpackningar). Kommentar: Det nationella målet är att senast år 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inkl. biologisk behandling. Kungälvs kommun saknar statistik över hur mycket matavfall som omhändertas genom kompostering vid fastighet Återstående mål Målet för avfallshanteringen har utifrån resultatmålen uppfyllts. De övergripande målen har också uppfyllts. Dock återstår ett uppfyllande av en del av de specifika åtgärdsmål som sattes upp. Dessa är: Hushåll som inte hemkomposterar ska kunna erbjudas insamling av den komposterbara delen av avfallet; dvs. boende och verksamheter ska kunna erbjudas insamling av hushållsavfall, trädgårdsavfall och biologiskt nedbrytbart hushållsavfall med valbar flexibilitet inom givna ramar och enligt fastställda regler i renhållningsordningen. 12

14 6 6. Nationella och lokala miljömål Även fastighetsnära insamling av visst avfall med producentansvar ska kunna erbjudas till självkostnadspris. I samband med antagande av A2020 kan en del av dessa mål komma att uppfyllas. Emellertid kan av arbetsmiljöskäl alla mål inte uppfyllas. 13

15 7. Mål enligt A Den regionala avfallsplanens fem delområden Den regionala avfallsplanen fokuserar på fem delområden för avfallshanteringen fram till år 2020: Tryggt för människa och miljö God säkerhet och arbetsmiljö Kostnadseffektiv avfallshantering God service Robust avfallshantering 7.2 Tryggt för människa och miljö Målet är att främja en hållbar avfallshantering genom att tillämpa den så kallade avfallshierarkin eller avfallstrappan. Det innebär att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna, i fjärde hand återvinna på annat sätt, t.ex. genom energiåtervinning och i sista hand deponera Mål i A2020 Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska 2020 vara lägre än för Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Energikvalitet och energimängd (energi av högsta möjliga energikvalitet - främst el och bio- eller syntesgas) ska öka per avfallsmängd. Mängden elavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Energiåtgång, mängden fossilt CO 2 - utsläpp, NOx och partiklar per insamlad mängd hushållsavfall ska minska. Med avseende på CO 2 ska minskningen i insamlingsledet vara minst 30 procent. Nedlagda deponier i regionen ska inte medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Åtaganden för Kungälvs kommun För att minska uppkomsten av avfall fordras en ändring i konsumtionsmönstret. Genom att informera om de mål om avfall som finns, samverka med handeln för att minska mängden förpackningsmaterial, främja återbrukshandel (t.ex. second-hand) och införa taxedifferentieringar utifrån mängden avfall etc. kan kommunen medverka till att minska mängden avfall per person. 14

16 7 7. Mål enligt A2020 Sorteringsgraden i Kungälvs kommun är hög och ÅVC: erna och Kretsloppsstationerna välbesökta. För att upprätthålla dessa goda resultat och även ytterligare förbättra avfallshanteringen behöver kommunen sträva efter att lättillgängliga ÅVC och återvinningsstationer finns i alla kommundelar, att användarvänliga insamlingssystem tillhandahålls både hushållsnära och vid butiker etc. Kommunen bör också informera om det goda resultat som finns för t.ex. mängden avfall till deponi och därigenom uppmuntra kommuninvånarna att bli ännu bättre. Utsorteringsgraden behöver dock öka ytterligare. Detta gäller främst hushållens matavfall. För att uppnå detta krävs fastighetsnära insamling av utsorterat matavfall. Ytterligare möjligheter för kommunens invånare att kunna lämna förpackningsavfall som omfattas av producentansvar och tidningar fastighetsnära bör utredas och utvärderas. Insamling av vissa typer av farligt avfall och elektronikavfall kan även underlättas genom att den så kallade Samlaren placeras ut i fler butiker. Ett samarbete med butiker, storkök och restauranger behöver också finnas, där lösningar för insamling och omhändertagande av utsorterat matavfall skapas och används. Ett incitament för att främja god utsorteringsgrad och inlämning till återvinningssystem kan vara att införa viktbaserad taxa; dvs. kostnaden för avfallshanteringen för abonnenten beror på den mängd avfall som lämnas. Äldre deponier i kommunen och den relativt nyligen avslutade deponin vid Munkegärde följs upp genom fortlöpande tillsyn och för Munkegärdesdeponin även via ett kontrollprogram för uppföljning av utsläpp till vatten. Fortfarande återstår vissa avslutnings- och sluttäckningsåtgärder vid Munkegärde. Dessa planeras att genomföras under de närmaste åren och syftar bland annat till att minska uppkomsten av lakvatten God säkerhet och arbetsmiljö Mål i A2020 De detaljerade målen inom detta målområde är: Arbetsskadorna ska minska till minst samma nivå som riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige. Antalet olyckor inom avfallshanteringen med tredje person inblandad ska minst halveras, vilket utifrån skrivningen i A2020 tolkas som en halvering av antalet olyckor fram till år 2020 jämfört med perioden 2003 till Åtaganden för Kungälvs kommun Kungälvs kommun kommer vid upphandling eller tilldelning av renhållningsentreprenörer att ställa krav avseende kvalitet, service, miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. 15

17 7. Mål enligt A Avfallshanteringen behöver beaktas i ett tidigt skede vid planeringen av nya bostadsområden etc. så att det blir rätt från början. Även befintliga områden behöver inventeras utifrån målet att erbjuda en lättillgänglig och säker avfallshantering samt att hämtning kan ske i enlighet med avfallsföreskrifterna. Granskning av bygglov har fram till den 30 november 2011 skett av kommunens entreprenör, men har nu övertagits av Renhållningsenheten. Detta framgår också i kommunens nya avfallsföreskrifter (2012). Kommunen nekar, precis som tidigare, bygglov om villkoren i avfallsföreskrifterna inte följs. Förutom vad som framgår av A2020 avseende arbetsmiljö har även Arbetsmiljöverket uppmärksammat renhållningsarbetarnas bristande arbetsmiljö och har i föreläggande och förbud mot ett stort antal utförare av insamling av avfall bl.a. ställt följande villkor: Backning av renhållningsfordon får inte utgöra någon arbetsmetod. Backning får endast ske vid vändning på vändplats, i vägkorsning eller liknande. Avvikelse får göras för oförutsedda hinder i körriktningen. Sikten vid vändning ska vara fri och utrymmet så stort att återkommande backningsmanövrar inte behöver ske. Väg, gata eller annan yta där renhållningsfordon framförs ska ha tillräcklig bärighet i förhållande till fordonets totalvikt. Rak sträcka på väg, gata eller annan yta där renhållningsfordon framförs ska vara minst 0,5 meter bredare än fordonet. I kurvor ska körbanan vara så bred att renhållningsfordonet kan komma fram utan backningsmanöver och/eller utan att körning sker med hjulen utanför vägbanan. Det fria utrymmet vid sidan om renhållningsfordonet ska vid såväl raka sträckor som i kurvor minst vara en meter bredare än fordonet (inkl. backspeglar). Med fritt utrymme avses ett område som såväl i vertikalt som i horisontellt plan är fritt från hinder, samt ett underlag som är jämt och som har tillräcklig bärighet för en person att gå på. Sikten längs väg, gata eller annan yta där renhållningsfordon framförs ska vara så fri att fordonet kan hinna bromsas in till stillastående innan en person kommer in i fordonets riskområde. Skolgårdar får inte trafikeras med någon typ av renhållningsfordon (sopbilar, containerbilar etc.) under den tid som verksamhet pågår. Med verksamhet avses alla förekommande aktiviteter inom området såsom förskola, undervisning, fritidsverksamhet och raster. Renhållningsfordon ska kunna angöra i direkt anslutning till uppställningsplats för avfalls- och återvinningsbehållare. Kungälvs kommun har i egenskap av beställare inget juridskt ansvar för renhållningsarbetarnas arbetsmiljö. Dock skulle en inspektion hos kommunens entreprenör få omfattande konsekvenser även för kommunen. 16

18 7 7. Mål enligt A2020 Bl.a. är det vanligt att vägarna på kommunens landsbygd inte uppfyller vare sig gällande krav avseende bredd. Inte sällan saknas dessutom vändmöjligheter för hämtningsfordonen. Sammantaget skulle ovanstående kunna innebära omedelbara förbud mot hämtning, med direkta konsekvenser för renhållningsabonnenterna. Abonnenterna är kommunens kunder och inte renhållningsentreprenörens. Därav följer att kommunen har ansvar för att informera och påverka renhållningsabonneterna att följa vad som gäller. För att ge samtliga renhållningsabonnenter, byggherrar och andra intressenter alla de förutsättningar som de bedöms behöva i sina respektive roller är samtliga av Renhållningsenheten kända villkor i av Arbetsmiljöverket utfärdade förelägganden och förbud i tidigare avgjorda ärenden inskrivna i avfallsföreskrifterna. En ökad satsning på information och tillsyn av avfallsföreskrifterna bedöms dock också behöva genomföras. För att så långt som möjligt inte äventyra den service som idag erbjuds abonnenterna planerar Renhållningsenheten att undersöka och utvärdera konsekvenserna av att bl.a. begränsa hämtningsfordonens bredd och axelavstånd, samt av logistiska skäl använda ÅVC: erna för omlastning av insamlat avfall till komprimatorcontainers. Resultatet kommer sedan att ligga till grund för eventuella krav vid upphandling och/eller tilldelning av renhållningstjänster Kostnadseffektiv avfallshantering Mål i A2020 Inom delområdet för en kostnadseffektiv avfallshantering anges att avfallshanteringen i regionen ska utföras med hög kvalitet i förhållande till kostnad. För att kunna utvärdera detta krävs en jämförelse mellan upplevd kvalitet/service och kostnaden för renhållningen. Varje år genomförs en jämförelse i landet för olika samhällskostnader. Enligt sådan statistik ligger jämförelsen för avfall på en medelkostnad av ca 19 kronor per kvadratmeter (2009), inklusive moms. Kostnaden för Kungälvs kommun låg 2009 på ca 17 kronor Åtaganden för Kungälvs kommun Förändringar i teknik kring avfall, ändrade lagkrav, ökad efterfrågan på vissa tjänster och politiska beslut på såväl nationell, regional och lokal nivå kommer att leda till förändringar inom dagens avfallshantering. För Kungälvs kommun innebär t.ex. antagandet av A2020 att fastighetsnära insamling av utsorterat matavfall och ändrade hämtningsintervall kan komma att införas. Dessa förändringar kan leda till ökade kostnader, men också till en ökad service för hushållen. Det är därför viktigt att analys av konsekvenser av olika förändringar görs, t.ex. i samband med upphandling eller tilldelning av renhållningstjänster. 17

19 7. Mål enligt A God service Mål i A2020 I A2020 anges att minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med avfallshanteringen Åtaganden för Kungälvs kommun För att kunna följa upp målet krävs dels kundundersökningar och dels ett ökat engagemang kring kommunens avfallsarbete. Genom att informera om avfallshantering, erbjuda god service vid ÅVC:erna, kommunicera avfallsplan och avfallsföreskrifter på ett tydligt och lättillgängligt sätt etc. skapas möjligheter för brukarna att redovisa sina behov och önskemål. Målet är sedan att behov och önskemål i möjligaste mån ska uppfyllas Robust avfallshantering Mål i A2020 Med robusthet menas att avfallshanteringen ska fungera som avsett även om den utsätts för påfrestningar eller snabba förändringar. Det förutsätter flexibilitet, förmåga att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar och att avfallshanteringen är en väl integrerad del i kommunens/regionens samhällsplanering. Avfallshanteringen ska vara klimatanpassad vilket innebär både åtgärder för att minska klimatpåverkan och åtgärder för att säkra avfallskedjan mot klimateffekter. För att avfallshanteringen ska fungera krävs hög kompetens/kunskap i alla led, från produktion till brukare. För att uppnå en god kompetensnivå är målen i A2020 följande: Rätt kompetens och rätt åldersfördelning. Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering. Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar ska vara klara år Avfallshanteringen ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. Hög beredskap och kompetens för riskoch krishantering. Behandlings- och hanteringskapaciteten i avfallssystemen, inkl. förorenade massor, ska vara säkrade Åtaganden för Kungälvs kommun Genom ett regionalt samarbete kan anläggningar inom Renova AB samutnyttjas på bästa sätt. En starkt begränsade faktor i detta är emellertid lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Detta trots att kommunen är delägare i bolaget. Genom ett regionalt samarbete kan dessutom kunskaper och erfarenheter kring avfallshantering inom de olika kommunerna tas tillvara. Samarbetet mellan GR: s kommuner öppnar också för möjligheten för vissa kommuners invånare att utnyttja ÅVC:erna i grannkommunerna. Detta kan leda till minskat transportarbete och medföra ökad tillgänglighet, dvs. bättre service för brukarna. 18

20 7 7. Mål enligt A2020 Kungälvs kommun behöver därför även fortsättningsvis vara starkt engagerad i det regionala samarbetet kring avfall och medverka till ett gott sam- och resursutnyttjande. I samband med kommunens fysiska planering, prövning av bygglov, tillsyn och prövning av miljöstörande verksamheter etc. ska frågor om avfallshantering, utformning och placering av insamlings- och källsorteringssystem för avfall beaktas och belysas. Målet ska vara att åstadkomma en så hög utsorteringsgrad som möjligt, att avfallet kan hämtas på ett säkert sätt där både arbetsmiljö och säkerhet för tredje man uppnås samt att insamling etc. kan ske på ett ur energisynpunkt effektivt och uthålligt sätt. Kommunens avfallshantering behöver vara robust och ha den kompetens som krävs för att tåla förändringar utan att brukarens möjligheter till att lämna avfall försvåras, förhindras eller att olägenheter uppkommer. Detta ställer bl.a. krav vid upphandling av renhållningsentreprenör/renhållningstjänster och avfallsbehandling. 19

21 Bilagor b Statistik Befolkningsutvecklingen de senaste 10 åren. Mängden hushållsavfall från år 2000 till 2010, angivet i ton. Avfall till deponi. 20

22 b Bilagor Sammanlagda mängden trädgårdsavfall, uppåtgående trend. Insamlade mängder grenar och ris och trädgårdsavfall till kompost, ton per år. Insamlade mängder farligt avfall och elavfall från hushållen, ton per år. Trendlinje för tryckimpregnerat virke. 21

23 Bilagor b Insamling från hushållen av avfall med producentansvar Avfallstrappan I 7.1 beskrivs avfallstrappan. Målet är att främja en hållbar avfallshantering genom att tillämpa den s.k. avfallshierarkin. Det innebär att förflytta sig uppåt längs avfallstrappan från deponering av avfallet, via energiåtervinning, materialåtervinning och återanvändning till att minska avfallet. Minska avfallet Energiåtervinna Materialåtervinna Återanvända Deponera 20

24 Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan med uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Inom GR finns en gemensam avfallsplan, där detta dokument utgör Kungälvs kommuns specifika tillägg. Renhållningsordningen ska också innehålla lokala föreskrifter kring kommunens avfallshantering (avfallsföreskrifter). Av föreskrifterna framgår vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Det är också kommunens verktyg för att styra avfallshanteringen i kommunen och en rättslig grund i det dagliga arbetet och vid tvister. Kungälvs kommun Nämndhuset Kungälv kommun@kungalv.se