Beslut om trafikplan 2030/2050

Transkript

1 1(6) Strategisk utveckling Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 9 Beslut om trafikplan 2030/2050 beskrivning Trafiknämnden ansvarar för att ta fram landstingets trafikpolitik. Den nya trafikplanen bidrar till att konkretisera det uppdraget fysiskt och geografiskt, och blir ett förtydligande av plankartan i den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Trafikplan 2050 är tänkt att ses som en översiktsplan för den regionala kollektivtrafiken. Stomnätet, som idag beskrivs i stomnätsplanen, ska tas om hand i trafikplanen. Planen ska visa landstingets syn på den framtida önskvärda inriktningen för länets kollektivtrafik och kan på så sätt fungera som underlag exempelvis till andra planer och i förhandlingar. Den huvudsakliga frågan att besvara i den nya trafikplanen är hur kollektivtrafiken i regionen bör planeras för att nå målen i RUFS och trafikförsörjningsprogrammet. Detta ärende syftar till att beskriva varför en långsiktig trafikplan behövs samt att besluta om att påbörja arbetet med trafikplanen. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag Behovsanalys trafikplan 2030/2050 Aktualisering av stomnätsplanen

2 2(6) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att uppdra till förvaltningschefen att utarbeta en ny trafikplan enligt förslag. Förslag och motivering Bakgrund Trafiknämnden ansvarar för att ta fram landstingets trafikpolitik. Den nya trafikplanen ska ses som en konkretisering av det uppdraget och ett förtydligande av plankartan i den regionala utvecklingsplanen (RUFS). I stockholmsregionen pågår ett flertal större, parallella processer med stor bäring på hur framtidens region ska utvecklas med avseende på bland annat trafiksystem och bebyggelseutveckling. Inom ramen för arbetet med en ny RUFS läggs de övergripande visionerna, målen och strategierna för regionens utveckling till 2050 fast. Hur mobiliteten kan lösas i den framtida regionen är en nyckelfråga. Regionens nya trafikförsörjningsprogram har färdigställts och förbereds för beslut i landstingsfullmäktige, och här återfinns de övergripande målen för vilken roll kollektivtrafiken ska spela i regionutvecklingen. Samtidigt så fattas beslut om stora infrastruktursatsningar, bl.a. inom ramen för Sverigeförhandlingen, som påverkar förutsättningar för aktuella planer inom såväl bebyggelse- som infrastrukturutvecklingen i regionen. Sedan ett antal år har trafiknämnden i uppdrag att ta fram landstingets trafikpolitik. Trafikförvaltningen tolkar detta som ett behov av att beskriva hur transportsystemet och resandet behöver se ut i regionen för att uppnå de regionala målen. Mot bakgrund av ovanstående finns ett behov av en förnyad systemanalys över kollektivtrafiksystemet som svarar mot de övergripande mål och utvecklingstankar som anges i RUFS och trafikförsörjningsprogrammet och samtidigt tar sin utgångspunkt i nyligen beslutade infrastruktursatsningar på trafikområdet. Den befintliga stomnätsplanen, med sikte på 2030, behöver

3 3(6) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE uppdateras utifrån nya förutsättningar och fattade beslut, och planeringshorisonten behöver flyttas fram till 2050 för att motsvara bl.a. RUFS. Överväganden och motivering Trafikplan 2050 är tänkt att ses som en översiktsplan för den regionala kollektivtrafiken en gemensam väg att hålla sig till. Syftet bör vara att beskriva kollektivtrafikutvecklingen på lång sikt och hur den utvecklingen bör se ut för att uppnå de regionala målen i trafikförsörjningsprogrammet och RUFS. Trafikplanen kan på så sätt uppfylla behoven av tolkning och fysisk konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet och RUFS till 2050 med en etappbeskrivning för år Ett av de viktigaste målen i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafiken ska utgöra grund för planering och utbyggnad av transportsystemet genom samverkan med bebyggelseutvecklingen. I RUFS beskrivs önskvärd utveckling och mål för hela transportsystemet, d.v.s. inte bara kollektivtrafik utan alla typer av resande, samt övergripande bebyggelseutveckling till år Trafikplanen utgår från RUFS och beaktar därmed hela transportsystemet samt den inriktning för bebyggelseutveckling som anges i RUFS. Då trafikförvaltningen endast har rådighet över kollektivtrafikplanering kommer trafikplanen ha inriktning mot sådan planering. För att kollektivtrafiken ska kunna utgöra stommen i transportsystemet behöver planen dock ta hänsyn till annat resande, såsom bilresande, gående och cyklister, och även beskriva vilka roller dessa behöver ha för att målen ska uppnås. På så sätt bidrar planen till att landstingets trafikpolitiska uppdrag tas omhand. Stomnätet, som idag beskrivs i stomnätsplanen, ska tas om hand i och utgöra en viktig del av trafikplanen. Stomnätsplanen är en plan för utvecklingen av kollektivtrafikens stomnät i Stockholms län. Bakgrunden till stomnätsplanen är Stockholmsregionens kraftiga befolkningstillväxt och de behov av ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet som detta ger upphov till. Planen bygger på analyser av resandebehov år 2030 och redovisar förutom ett stomnät för 2030 även centrala planeringsprinciper och målstandarder för framkomlighet, turtäthet, medelhastighet, hållplatsavstånd och komfortnivå avseende trängsel. För att förstå hur olika beslut och åtgärder samverkar och påverkar kollektivtrafiksystemet behövs en systemanalys som beskriver hur behov och mål kan uppfyllas. En systemanalys behövs också för att identifiera

4 4(6) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE utvecklingsbehov som ej är omhändertagna i kollektivtrafiksystemet. Utan en klar helhetsbild uppstår brister i hur enskilda beslut bedöms och det blir svårare att arbeta för måluppfyllnad utifrån RUFS och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Således behövs en trafikplan för att just säkra en systemsyn på kollektivtrafikens utveckling och korrelation mellan mål respektive åtgärder. Det finns vidare även ett behov för landstinget att kommunicera en målbild - dvs hur målen ska nås fysiskt och geografiskt till övriga regionala aktörer. En målbild visar hur ett mål kan uppnås, till skillnad mot ett mål som visar vad som bör uppnås. Målbilden är därmed konkretare och sannolikt lättare för olika aktörer att ta till sig. Det finns i huvudsak tre viktiga behov att fylla: Ökad systemsyn och helhetsbild, Ett avvägt regionalt perspektiv Målstyrningsperspektiv. Arbetet med trafikplanen kommer att löpa under en längre tid och innebära ett omfattande samarbete med länets kommuner och övriga regionala aktörer. Planen bör tas fram i en transparent process. Täta avstämningar mellan projektgruppen och politiken är en förutsättning för en lyckad process och en väl avstämd målbild med bred förankring. Trafikplanen bedöms kunna bli fastställd kring Syfte, projektmål och tidplan kommer att fastställas under projektets startfas, då kommer dessa diskuteras och förtydligas av projektets olika arbetsgrupper och styrgrupper. Trafikplanen är beroende av andra både interna och externa projekt samt samverkan med andra processer. Trafikplanen är landstingets bidrag till trafikplaneringen i den regionala samhällsplaneringen som utgörs av flera olika parter och processer, från nationella till lokala. Nedanstående tabell återges dessa för att förtydliga i vilken kontext trafikplanen tas fram.

5 5(6) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE De regionala aktörernas ansvarsområden och plandokument avseende bebyggelse och infrastruktur Aktör Landstinget Staten Kommuner Trafikförsörjningsprogrammet Plandokument Översiktsplan Trafikstrategier Trafikplan Regional cykelplan (innehåller både mål och plan) Regional cykelplan Trafikverket Trafikförvaltningekansli Cykel- RUFS Regional bebyggelsestruktur och övergripande regionala mål och övergripande trafikplanering Måldokument Inriktningsunderlag Infrastrukturpropositionen Regeringens direktiv Länsstyrelsen Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län Nationell plan för transportsystemet, länstransportplaner samt använder sig av landstingets och kommunernas planering bl a Översiktsplan Detaljplan Intern priooch beslutsprocess med finansiering Interna priooch beslutsprocesser Genomförande Budget- och investeringsplan Finns ingen på regional nivå, enstaka kommunala samarbeten Regeringens byggstartsbeslut och Trafikverkets verksamhetsplanering Länstransportplaner för de närmsta 12 åren Gemensamma förhandlingar som leder till avtal baserade på ovanstående mål-, plan- och styrdokument Tabell: Hierarki mellan regionala planeringsorgan och -dokument Ekonomiska konsekvenser Trafikplanen utgår ifrån att göra en systemanalys och beskriva en helhet som motsvarar de fastlagda målen på ett så effektivt och ekonomiskt rimligt sätt som möjligt. Dock görs inga detaljerade ekonomiska bedömningar kring vare sig investeringar eller drift. Syftet är istället att skapa motsvarande en översiktsplan där efterföljande planering och genomförande får en etablerad målbild att

6 6(6) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE förhålla sig till. Detta ger större förutsättningar för enskilda beslut kring kollektivtrafikens utveckling att leda mot uppsatta mål på ett ekonomiskt effektivt sätt. Riskbedömning Det riskerar att bli svårt att ta beslut om enskilda åtgärder utan en långsiktig trafikplan. Utan en klar helhetsbild/systemanalys kan enskilda större, systempåverkande beslut ej bedömas utifrån dess roll i helheten och bidrag till måluppfyllnad. Utan en trafikplan finns en risk att det blir svårt för landstinget att kommunicera en väl avvägd målbild till regionen och att kunna använda denna som en grund i andra processer såsom framtida förhandlingar. Konsekvenser för miljön I trafikplanen ingår att ta fram förslag som leder mot regionens mål om mindre miljöpåverkan. Sociala konsekvenser I trafikplanen ingår att ta fram förslag som leder mot regionens mål om ökad social hållbarhet. De sociala konsekvenserna av planen bedöms därför bli goda. Caroline Ottosson Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling

7 1(9) Strategisk utveckling Handläggare Anna Pontusson Version 0.3 Infosäk. klass Behovsanalys trafikplan 2050 En översiktsplan för kollektivtrafiken Sammanfattning I stockholmsregionen pågår ett flertal större, parallella processer med stor bäring på hur framtidens region ska utvecklas med avseende på bland annat trafiksystem och bebyggelseutveckling. Mot bakgrund av detta finns ett behov av en förnyad systemanalys över kollektivtrafiksystemet som svarar mot de övergripande mål och utvecklingstankar som anges i RUFS och trafikförsörjningsprogrammet och samtidigt tar sin utgångspunkt i nyligen beslutade infrastruktursatsningar på trafikområdet. Dagens planeringshorisont för kollektivtrafiken behöver flyttas fram till 2050 för att motsvara bl a RUFS. Trafikplan 2050 är tänkt att ses som en översiktsplan för den regionala kollektivtrafiken. För att kollektivtrafiken ska kunna utgöra stommen i transportsystemet, som är ett av de viktigaste målen i trafikförsörjningsprogrammet, behöver planen dock ta hänsyn till all typ av resande, såsom bilresande, gående och cyklister. Stomnätet, som idag beskrivs i stomnätsplanen, ska inbegripas i trafikplanen. Planen har i huvudsak tre viktiga behov att fylla: ökad systemsyn och helhetsbild, ett avvägt regionalt perspektiv och målstyrningsperspektiv. I denna behovsanalys beskrivs behoven av en långsiktig trafikplan, vilket syfte och mål den bör ha samt vad planen bör omfatta. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

8 2(9) Strategisk utveckling 1 Bakgrund Version Infosäk. klass Hur ska kollektivtrafiken i en region som lever upp till målen i RUFS och TFP se ut? Det är den huvudsakliga frågan som den nya trafikplanen till 2050 behöver besvara. I stockholmsregionen pågår ett flertal större, parallella processer med stor bäring på hur framtidens region ska utvecklas med avseende på bland annat trafiksystem och bebyggelseutveckling. Inom ramen för arbetet med en ny RUFS läggs de övergripande visionerna, målen och strategierna för regionens utveckling till 2050 fast. Hur vi löser mobiliteten i den framtida regionen är här en nyckelfråga. Regionens nya trafikförsörjningsprogram har färdigställts och förbereds för beslut i landstingsfullmäktige, och här återfinns de övergripande målen för vilken roll kollektivtrafiken ska spela i regionutvecklingen. Samtidigt så fattas beslut om stora infrastruktursatsningar, bl a inom ramen för Sverigeförhandlingen, som påverkar förutsättningar för aktuella planer inom såväl bebyggelse- som infrastrukturutvecklingen i regionen. Sedan ett antal år har landstinget givit trafiknämnden i uppdrag att ta fram landstingets trafikpolitik. Trafiknämnden tolkar detta som ett behov av att beskriva hur transportsystemet och resandet behöver se ut i regionen för att uppnå de regionala målen. Mot bakgrund av ovanstående finns ett behov av en förnyad systemanalys över kollektivtrafiksystemet som svarar mot de övergripande mål och utvecklingstankar som anges i RUFS och trafikförsörjningsprogrammet och samtidigt tar sin utgångspunkt i nyligen beslutade infrastruktursatsningar på trafikområdet. shorisonten behöver flyttas fram till 2050 för att motsvara bl a RUFS. 2 Kollektivtrafiken som transportsystemets stomme Ett av de viktigaste målen i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafiken ska utgöra grund för planering och utbyggnad av transportsystemet genom samverkan med bebyggelseutvecklingen. I RUFS beskrivs önskvärd utveckling och mål för hela transportsystemet, dvs inte bara kollektivtrafik utan alla typer av resande, samt övergripande bebyggelseutveckling till år Trafikplanen utgår från RUFS och beaktar därmed hela transportsystemet samt den inriktning för bebyggelseutveckling som anges i RUFS. Då trafikförvaltningen endast har rådighet över kollektivtrafikplanering kommer trafikplanen ha inriktning mot sådan planering. För att kollektivtrafiken ska kunna utgöra stommen i

9 3(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass transportsystemet behöver planen dock ta hänsyn till annat resande, såsom bilresande, gående och cyklister, och även beskriva vilka roller dessa behöver ha för att målen ska uppnås. På så sätt bidrar planen till att landstingets trafikpolitiska uppdrag tas omhand. 3 En översiktsplan för kollektivtrafiken Trafikplan 2050 är tänkt att ses som en översiktsplan för den regionala kollektivtrafiken. Den ska fungera som en gemensam väg att hålla sig till och fysiskt visa utvecklingsbehoven på lång sikt. Stomnätet, som idag beskrivs i stomnätsplanen, ska tas om hand i och utgöra en viktig del av trafikplanen. För att förstå hur olika beslut och åtgärder samverkar och påverkar kollektivtrafiksystemet behövs en systemanalys som beskriver hur behov och mål kan uppfyllas. En systemanalys behövs också för att identifiera utvecklingsbehov som ej är omhändertagna i kollektivtrafiksystemet. Utan en klar helhetsbild uppstår brister i hur enskilda beslut bedöms och det blir svårare att arbeta för måluppfyllnad utifrån RUFS och TFP. Således behövs en trafikplan för att just säkra en systemsyn på kollektivtrafikens utveckling och korrelation mellan mål respektive åtgärder. Det finns vidare även ett behov för landstinget att kommunicera en målbild - dvs hur målen ska nås fysiskt och geografiskt till övriga regionala aktörer. Det finns i huvudsak tre viktiga behov att fylla: Ökad systemsyn och helhetsbild, Ett avvägt regionalt perspektiv Målstyrningsperspektiv. 3.1 Systemanalys Det finns ett behov av att skapa system för kollektivtrafikplaneringen att hålla sig till. För att det ska kunna tas avvägda beslut om enskilda åtgärder och planer för olika trafikslag behöver hela kollektivtrafiknätet först planeras som ett sammanhållet system. En trafikplan skulle svara mot ett behov av ett samlat helhetsgrepp avseende kollektivtrafikens utveckling i länet. 3.2 Regionperspektiv Det behövs ett regionalt perspektiv på hur kollektivtrafiken bör utvecklas. Kommunerna är viktiga parter i utvecklandet av kollektivtrafiken, men för att uppnå hållbarhet räcker inte ett lokalt perspektiv på vilka bristerna och behoven är, utan det behövs en regional part som kan planera utifrån det sammanvägda regionala behovet. Här får landstingets Trafikplan 2050 en viktig roll.

10 4(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass 3.3 Målstyrning Det finns redan inom landstinget uppbyggt strukturer för arbetet med mål och för arbetet med konkreta åtgärder. Det saknas dock en styrning av planeringen mot långsiktiga mål och planer, dvs en nivå mellan målarbetet och genomförandet. Trafikplanens roll och förankring blir därför mycket viktig. Med stöd av trafikstrategin bör trafikplanen dimensionera den regionala kollektivtrafiken utifrån både resbehov och mål, i enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. I processen för att planera kollektivtrafik finns behov av tydlighet när prioriteringar och avgränsningar ska göras i senare planskeden och förhandlingar av politiker och styrande. Beslutsfattare och andra kan därmed tydliggöra hur satsningar påverkar medborgarna och samhället i den riktning som de beslutat om som önskvärd i TFP. Därför finns behov av att beskriva vilka satsningar som kopplar till och bidrar till vilka mål i trafikplanen. 3.4 Dialog med omvärlden Ett viktigt behov som trafikplanen kan uppfylla är att kommunicera landstingets målbild för kollektivtrafiken - dvs hur målen ska se ut rent fysiskt/geografiskt - till övriga aktörer. Hur ser kartan ut som kan uppfylla våra mål? Detta medför att trafikplanen på ett effektivt sätt kan utgöra landstingets grundplatta i förhandlingar och andra dialoger om den fysiska utvecklingen i regionen. 3.5 Förbättrade processer En långsiktig trafikplan är en förutsättning för flera andra processer inom samhällsplaneringen i länet. Förutom vid dialog mellan olika planeringsaktörer, som beskrivs ovan, finns ett behov av en övergripande trafikplan också när den samlade viljan (dvs målen i TFP och RUFS) och den konkreta betydelsen av målen och synen på utvecklingen på lång sikt (dvs TP 2050) behöver kommuniceras till olika intressenter till exempel till media. Planen behövs också för att kunna jämföra resultatet av trafikanalyser vid olika trafikutredningar. Vidare är även arbetet med utvecklingsplaner för de olika trafikslagen beroende av tydliga, avvägda bedömningar kring framtida trafikeringsbehov. TP kan fungera som ett underlag till åtgärdsplaneringen. TP:s föreslagna åtgärder har tydliga kopplingar till måluppfyllnad och kan därför underlätta prioriteringen av objekt för landstingets politiker och i samband med åtgärdsplaneringen.

11 5(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass 4 Vad bör trafikplanen ha för syfte, mål och tidplan? Mot bakgrund av ovannämnda behov bör trafikplanens syfte vara att beskriva kollektivtrafikutvecklingen på lång sikt och hur den utvecklingen bör se ut för att uppnå de regionala målen i TFP och RUFS. Trafikplanen kan på så sätt uppfylla behoven av tolkning och fysisk konkretisering av TFP och RUFS till 2050 med en etappbeskrivning för år Trafikplanen bedöms kunna bli fastställd kring Syfte, projekt- och effektmål och tidplan kommer slutgiltigt att fastställas under projektets startfas, då kommer dessa diskuteras och förtydligas av projektets olika arbetsgrupper och styrgrupper. 5 Trafikplanens omfattning RUFS 2050-perspektiv behöver tas omhand avseende kollektivtrafikutveckling. Vad behöver göras för att nå målen utifrån det som regionens aktörer kommit överens om i RUFS? Det finns ett behov att visa mer detaljerat än i RUFS hur de fysiska kopplingarna och knutpunkterna ska se ut i regionen på lång sikt. T ex att åskådliggöra hur både befintliga och nya bebyggelseområden kan bindas samman på ett hållbart sätt för att uppnå målen. Även kapacitetsbehovet i olika stråk behöver beröras närmare; vilka stråk ska strukturera regionens bebyggelse och behöver stor kapacitet och vilka väntas behöva mindre? Arbetet med planen bör därför hänga tätt samman med kommunernas bebyggelseplanering. Det behövs en redovisning av både effekter av beslutade utbyggnader och förslag på kompletteringar av dessa samt hur kollektivtrafiken bör utvecklas i enlighet med nya RUFS Det finns alltså ett behov av att beskriva utvecklingen både på medellång sikt (till ca 2030) och på längre sikt (till ca 2050). Planen bör därför omfatta ett fullständigt trafiknät till 2030 resp I detta ingår att bedöma kapacitet, göra trafikanalyser och beskriva på en relativt detaljerad nivå hur nätet bör vara uppbyggt. Trafikplanen bör utgå ifrån ett målstyrt förhållningssätt till planering, och behandla endast planeringsmål.

12 6(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass 5.1 Målstyrd planering siktar mot framtiden kan antingen vara prognosstyrd eller målstyrd. I det förra fallet, det äldre traditionella sättet att trafikplanera, planeras för efterfrågan som tas fram i prognoser baserat på historiska data. Målstyrd planering läggs upp utifrån politiskt satta mål för framtiden, te x sådan som finns i RUFS och TFP. Även om prognoser fortfarande används och bidrar till planeringen behöver tyngdpunkten i planen ligga på målstyrning. Målstyrd trafikplanering behövs för att uppnå våra mål och för att kunna uppnå systematik. Bl a behövs målstyrd planering för att bidra till en ökad miljöanpassning i samhället. 5.2 Trafikplaneringsmål I TFP finns flera olika slags mål. I trafikplanen bör alla mål som påverkar trafiknät och trafikering behandlas. Trafikplaneringsmålen, dvs den fysiska planeringen, inbegriper alla mål som kan uttryckas fysiskt med geografiska samband och kopplingar, t ex restidskvot. Även mål med koppling till dimensionering t ex trängselmål bör tas upp i planen. 6 Trafikplanens roll i den regionala planeringen Trafikplanen är beroende av andra både interna och externa projekt samt samverkan med andra processer såsom RUFS, Sverigeförhandlingen, mm. 6.1 Förhållande till övriga strategiska regionala dokument Trafikplanen är landstingets bidrag till trafikplaneringen i den regionala samhällsplaneringen som utgörs av flera olika parter och processer, från nationella till lokala. Här återges dessa för att förtydliga i vilken kontext TP tas fram. Statlig transportinfrastrukturplanering Den statliga transportinfrastrukturplaneringen förvaltas av Trafikverket och länsstyrelseorganen på uppdrag av regeringen. sprocessen inleds med s.k. inriktningsplanering där bristanalyser och morgondagens transportsbehov utvärderas i form av systemanalyser, därefter tar åtgärdsplaneringen vid och fokuserar på framtagande av de långsiktiga nationella och länstransportplaner för hur infrastrukturen för de fyra trafikslagen väg, järnväg, sjöfart och luftfart ska underhållas och utvecklas de närmsta 12 åren. Uppdatering av planerna görs en gång under varje mandatperiod. 1 1 Utdrag ur Redovisning av framtida investeringsbehov i transportsystemet i kommande RUFS Utkast till Ida Stjärnström

13 7(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass Regional planering Nedan följer utdrag från Boverkets hemsida om regionplan enligt plan- och bygglagen: En regionplan ska vara till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplanen kan också fylla en viktig funktion som stöd för arbetet i övrigt på regional nivå. ( ) Innehållet i en regionplan är till skillnad mot en översiktsplan inte lagreglerat, utan det är regionplaneorganet själv som bestämmer vilka frågor och vilket område som regionplanen ska behandla. Planen kan, i den mån det har betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark.- och vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk. Ett regionplaneorgan får, för regionen eller en del av den, anta en regionplan som ska 1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, och 2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen. 2 Hittills är Stockholm den enda region där regionplaneupprättaren (landstinget) och länsstyrelsen har tagit fram en gemensam plan som omfattar såväl en regionplan enligt plan- och bygglagen som regionalt utvecklingsprogram. Det innebär att RUFS 2010 är ett dokument som både hamnar inom den ekonomiska och strategiska planeringen samt fysisk planläggning. 2

14 8(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass Kollektivtrafikplanering Tidshorisont Uppdate ring RUFS kollektivtrafikplanering och TFP År 2050 resp 2030 (ca 35 resp 15 års sikt) TFP varje mandatperiod Riktlinjer Strategier Trafikplan kollektivtrafikens utvecklingsbehov Utvecklingsplaner tid för implementering av åtgärder & åtgärdernas ekonomiska konsekvenser År 2050 resp 2030 (ca 35 resp 15 års sikt) År 2026 (10 års perspektiv) Varje mandatperiod Uppdateras varje år Genomförandeplan finansiering av åtgärder. Prioriteringar av föreslagna underlag till budget och investeringsplan. 10 års perspektiv Uppdateras varje år Bild ovan: TP:s relation och plats i det strategiska ramverket för TF. Riktlinjer och strategier har ingen tidsbestämning eller geografisk anknytning för när resp var de ska vara uppfyllda/byggas och ligger därför horisontellt i bilden då de styr alla plandokument.

15 9(9) Strategisk utveckling Version Infosäk. klass De regionala aktörernas ansvarsområden och plandokument avseende bebyggelse och infrastruktur Aktör Landstinget Staten Kommuner Måldokument Plandokument TF Cykelkansli Trafikverket Länsstyrelsen RUFS Inriktningsund Regional Regional bebyggelsestruktur erlag inriktning för och övergripande regionala Infrastrukturpropositionesystemets transport- mål och övergripande trafikplanering Regeringens utveckling i TFP Regional direktiv Stockholms län cykelplan (innehåller både mål och plan) Trafikplan Regional cykelplan Nationell plan för transportsystemet, länstransportplaner samt använder sig av landstingets och kommunernas planering bl a ÖP, trafikstrategi er ÖP, DP Intern prio- Budget- och Finns ingen Regeringens Länstransportplaner Interna priooch beslutsprocess investerings- på regional Byggstarts- för de och besluts- med plan nivå, enstaka beslut och närmsta 12 åren processer finansiering kommunala TRVs samarbeten verksamhetsplanering Genomförande Gemensamma förhandlingar som leder till avtal baserade på ovanstående mål-, plan- och styrdokument Tabell: Hierarki mellan regionala planeringsorgan och -dokument

16 1(15) Strategisk Utveckling Handläggare Stefan Johansson Aktualitetsbedömning av stomnätsplanen Sammanfattning Stomnätsplanen för Stockholms län antogs i februari 2014 och ambitionen är att den ska uppdateras regelbundet för att utgöra en så aktuell bild som möjligt av planeringsläget för kollektivtrafikens stomnät utifrån genomförda utredningar. Planens syfte kan sammanfattas som att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i hela Stockholms län. Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik. Fastställa strategi för trafikering av stomnätet avseende linjer, trafikslag och utbud. Sedan stomnätsplanen beslutades har nya befolkningsprognoser tagits fram och planering avseende markanvändningen ändrats. Delvis med anledning av de beslut om nya bostäder som ingick i överenskommelsen vid 2013 års Stockholmförhandling. Då togs beslut om en utbyggnad av tunnelbanesystemet. Detta dokument utgör den första aktualiseringen av stomnätsplanen och har som huvudsyfte att peka ut nödvändiga justeringar i linjenätet som resultat av utförda utredningar och fattade beslut under den tid som passerat sedan stomnätsplanen antogs. Dessutom syftar aktualiseringen till att avrapportera kring pågående arbeten och status i de olika processer som pågår för att genomföra såväl stombusslinjer som de spårinvesteringar som tas upp i stomnätsplanen. Syftet med aktualiseringen är således inte att pröva ytterligare behov av stombusslinjer eller spårinvesteringar utan endast att anpassa det framtagna nätet efter nya omständigheter. Trafikförvaltningen har för avsikt att påbörja ett arbete med att ta fram en ny trafikplan med sikte på 2050 (med etappindelning 2030) där kollektivtrafiksystemets utvecklingsbehov, inklusive stomnät, beskrivs. I det arbetet kommer, precis som arbetet med stomnätsplanen, samtliga länets kommuner att inbjudas att delta.

17 2(15) Strategisk Utveckling Stomnätsplanens syfte och bakgrund Stomnätsplanen är en plan för utvecklingen av kollektivtrafikens stomnät i Stockholms län. Bakgrunden till stomnätsplanen är Stockholmsregionens kraftiga befolkningstillväxt och de behov av ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet som detta ger upphov till. Planen bygger på analyser av resandebehov år 2030 och redovisar förutom ett stomnät för 2030 även centrala planeringsprinciper och målstandarder för framkomlighet, turtäthet, medelhastighet, hållplatsavstånd och komfortnivå avseende trängsel. Dessa standarder varierar beroende på omgivande typ av bebyggelsemiljö och syftar till att skapa en attraktiv kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider över hela länet. Stomnätsplanens planeringsprinciper och målstandarder ska vara vägledande vid planering av ny stomtrafik. Stomnätsplanen innebär i sig inga beslut eller tidplaner för införande av nya kollektivtrafiklösningar, utan är en utgångspunkt för mer detaljerade studier av framkomlighet och trafikering. Stomnätsplanen ska även fungera som underlag till kommunernas bebyggelseplanering genom att indikera viktiga stråk där avsikten är att långsiktigt bedriva högvärdig och robust kollektivtrafik. Detta möjliggör också en utvecklad dialog mellan trafikförvaltningen och kommunerna för att åstadkomma en bättre prioriteringsordning och framkomlighet för stomtrafiken, vilket är en förutsättning för införande av ny stomtrafik. Innehållet i stomnätsplanen är tänkt att: Ange inriktning, standard och mål vid planering av ny stomtrafik i Stockholm län genom de framtagna principerna och målstandarderna. Indikera vilka stråk och linjer som i första hand bör fokuseras på för införande av ny stomtrafik. Tydliggöra inriktning för den långsiktiga utvecklingen av stomstråk för kollektivtrafikens framkomlighet i de utpekade stråken. Indikera viktiga spårinvesteringar för framtida studier. Ge exempel på utformningsalternativ för högvärdig busstrafik och BRTkoncept i stombusstrafiken i länet.

18 3(15) Strategisk Utveckling Innehållet i planen ska dock inte betraktas som inriktningsbeslut för spårutbyggnader och heller inte tidplaner för sådana större investeringar. Varje utpekad linje måste föregås av fördjupade studier innan de införs. Sådana studier kan resultera i alternativa dragningar och det är därför viktigt att innehållet i stomnätsplanen uppdateras utifrån nya förutsättningar för att behålla sin relevans och aktualitet. Planen består av två delar, dels etapp 1 som avser ett stomnät i Stockholms innerstad, dels etapp 2 som redovisar ett stomnät i övriga delar av länet. Stomnätsplanen beslutades efter en remiss i länet av Trafiknämnden i februari Etapp 1 utarbetades gemensamt mellan Trafikförvaltningen och Stockholms stad och hade tidigare beslutats gemensamt av Trafiknämnden och stadens Trafik- och renhållningsnämnd. Samtidigt fattades beslut om att planen regelbundet ska aktualitetsprövas för att säkerställa att den är fortsatt aktuell. Detta ska ske med hänsyn till sådant som hänt i omvärlden som kan komma att få påverkan på planen. Aktualitetsprövningen innefattar alltså inte några justeringar av stomnätet utan enbart en bedömning av dess aktualitet. Detta kommer sedan i ett senare skede att leda till tekniska justeringar, framförallt gällande stombusslinjerna, som innebär fysiska förbättringar i trafikmiljön. I detta arbete kommer bland andra trafikoperatörerna att vara involverade. Parallellt med arbetet med stomnätsplanen utarbetades det första regionala trafikförsörjningsprogrammet. I detta anges de långsiktiga målen för kollektivtrafiken och dess roll i transportsystemet i länet. Dessa mål utgör förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling och är därmed avgörande för utformningen av det framtida stomnätet. Ett av syftena med ett utvecklat stomnät är således att bidra till de långsiktiga målen, och främst att klara att hantera en ökad kollektivtrafikandel i enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Utvecklingen av kollektivtrafiken enligt stomnätsplanen är därmed alltså ett sätt att möta den ökade efterfrågan på kollektivtrafik som befolkningsutvecklingen kräver samtidigt som de av landstinget uppsatta målen för kollektivtrafiken ska nås. Ett viktigt syfte med stomnätsplanen är att utgöra utgångspunkt för den långsiktiga bebyggelseplaneringen i länet. Genom att redovisa var det långsiktigt kommer att finnas kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik ger stomnätsplanen tydliga förutsättningar för planeringen av var tillkommande bebyggelse bör tillkomma. Detta är en avgörande förutsättning för

19 4(15) Strategisk Utveckling kollektivtrafikens långsiktiga konkurrenskraft och för att kunna utveckla en kostnadseffektiv tillgänglighet och en hållbar utveckling av Stockholmsregionen. 2. Processer för genomförande Genomförandet av stomnätsplanen sker genom olika processer. Processerna berör både utredningar av utveckling av stomnätet och dess framkomlighet samt dess trafikering. Processerna drivs av och involverar olika aktörer. Åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet: Uppdrag som drivs leds av trafikförvaltningen och Trafikverket gemensamt, med fokus på stombusslinjer utanför Stockholms innerstad. Utredningsarbetet bedrivs stråkvis. Respektive kommun deltar i de stråk man är berörd av. Åtgärdsvalsstudien fokuserar på väghållaråtgärder men hanterar inte åtgärder rörande drift och trafikering. Handlingsplan för förbättrad framkomlighet : Uppdrag som leds av trafikförvaltningen och Stockholms stad gemensamt tillsammans med Trafikverket och berörda trafikoperatörer och andra kommuner. Handlingsplanen för år hanterade framkomligheten i befintliga stombusslinjer i Stockholms innerstad, medan den nyligen påbörjade handlingsplanen för år huvudsakligen hanterar befintliga tvärgående stombusslinjer utanför Stockholms innerstad, de så kallade 170- linjerna. I handlingsplanen utreds framkomlighetsåtgärder som är relativt snabba att genomföra, som inrättande av nya busskörfält, förbättrad prioritet i signaler, trafikregleringar samt utvecklat stöd för bättre regularitet. Projekt och utredningar i Trafikverkets regi: Inom ramen för Trafikverkets olika projekt och utredningar ska stombusstrafikens behov av förbättrad framkomlighet hanteras som en integrerad del av utredningsarbete och beslutsprocess. Exempel på aktuella projekt är Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn. Spårutbyggnadsprojekt: Dessa kan drivas antingen i landstingets eller i Trafikverkets regi och hanterar utvecklingen av spårdelen av stomnätet. Exempel på aktuella projekt är Citybanan, utbyggnad av Roslagsbanan och utbyggnaderna av tunnelbanan med flera. Kommuners bebyggelseplanering: En viktig aspekt på den kommunala planeringen är att stomnätstrafiken behöver ha ett tillräckligt resandeunderlag för att vara attraktivt och konkurrenskraftigt. Den

20 5(15) Strategisk Utveckling kommunala fysiska planeringen ger därmed alltså avgörande förutsättningar för genomförandet av stomnätsplanen. Stomnätet behöver också beredas plats i de fall det berörs av kommuners planläggning av nya områden och vid ombyggnad av kommunala vägar. Trafikförvaltningen deltar i kommunernas planeringsprocesser i syfte att bland annat möjliggöra framtida stomnätstrafik. Övriga processer: Genomförandet av stomnätsplanen hanteras även inom ramen för vissa särskilda uppdrag och/eller projekt. Ett aktuellt exempel på detta är utredningsuppdrag om stomlinje i söderort mellan Älvsjö och Gullmarsplan. Eftersom genomförandet av stomnätet är uppdelat på flertalet utrednings- och beslutsprocesser och är beroende av deltagande och beslut av ett större antal aktörer under en längre tidsperiod är det viktigt att hålla ihop styrningen av processerna samt att kontinuerligt kommunicera och förankra genomförandet. För att säkerställa ett långsiktigt och samlat genomförande är det nödvändigt att berörda beslutsfattare och tjänstemän kontinuerligt hålls informerade om stomnätsplanen och dess motiv och nyttor. 3. Status på genomförande 3.1 Stombusslinjer Innerstadslinjerna I samband med att stomnätsplanens etapp 1 för innerstaden antogs, startade staden och landstinget gemensamt ett arbete med en handlingsplan för att förbättra framkomligheten för de befintliga innerstadsstomlinjerna 1-4. Ett omfattande arbete har genomförts under där åtgärder genomförts bl.a. genom inrättande av nya busskörfält, förbättrad prioritet i signaler, trafikregleringar och utvecklade stöd för bättre regularitet i trafikeringen. Arbetet slutredovisades på trafiknämnden i november Av denna framgår det bland annat att samtliga stomlinjer i innerstaden ökade sin snitthastighet mellan 2011 och 2016 utan att ha påverkat biltrafiken negativt. Det har även inneburit att bussarna ankommer till hållplatserna med jämnare intervaller, kortare väntetider och jämnare passagerarbeläggning som följd Stomlinje 6/E, Ropsten - Vällingby Arbetet med att utveckla innerstadens stomlinjenät har också innefattat en utredning av framkomlighetsåtgärder och trafikering för ett införande av

21 6(15) Strategisk Utveckling stomlinje 6 på sträckan Ropsten Karolinska via Tekniska högskolan och Odenplan. Linjen ersätter därmed dagens linje 73. Linjen går i nytt stråk mellan Odenplan och Hagaplan. Ett genomförandebeslut togs i trafiknämnden i januari 2017 och trafikering av linjen ska påbörjas i december På sikt pekar stomnätsplanen ut en förlängning av linjen mot Solna, Sundbyberg och Vällingby Stomlinje F, Norrtälje - Uppsala Linjen fungerar som en yttre nordlig tvärförbindelse till den viktiga arbetsmarknaden i Uppsala via Rimbo. Linjen trafikeras som stombusslinje 677 med halvtimmestrafik i högtrafik och timtrafik däremellan. Inga utredningar om framkomlighetsåtgärder har ännu genomförts. En viss successiv turtäthetsutbyggnad mot komplett målstandard kan/bör vara aktuell. En utbyggnad av väg 77 är planerad mellan Rösa och länsgränsen med en ny sträckning förbi Rimbo och medel för detta finns avsatta till 2022 i gällande länsplan Stomlinje G, Norrtälje Stockholms C - Hemmesta Den i stomnätsplanen redovisade stombusslinje G utgörs delvis av dagens linjer 474 och 676 som knyts ihop via en dragning via Solna och City (Cityterminalen). Den planerade ombyggnaden av Slussen och den nya bussterminalen har kommit att innebära att linjen genom Stockholms innerstad inte kan kopplas ihop förutsatt att bussarna ska angöra vid Slussen. Konsekvenserna av detta på stomlinje G behöver utredas men innebär sannolikt att huvuddelen av den trafik på linjen som börjar i Hemmesta i Värmdö kommun inte kan gå längre än till Slussen. Detta har effekt på trafikeringen från Norrtälje vilket kräver vidare utredning. Framkomligheten på delarna Slussen-Nacka C och Nacka C-Hemmesta har utretts inom ramen för pågående åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet. En avsiktsförklaring för de identifierade nödvändiga åtgärderna på den sist nämnda delsträckan har undertecknats av Nacka och Värmdö kommuner, Trafikverket och trafikförvaltningen. Åtgärderna innebär att parterna åtar sig att bl.a. kollektivtrafikkörfält, signalprioritering och ytterligare trimningsåtgärder genomförs på sträckan. Därutöver kommer även en ny bro över Skurusundet att byggas, renoveringar av trafikplatserna i Björknäs och Skuru att genomföras och de nuvarande broarna kommer att anpassas till gång- och cykeltrafik.

22 7(15) Strategisk Utveckling För delen mellan Solna Centrum och Danderyds sjukhus pågår för närvarande utredning av framkomlighetsåtgärder. I huvudsak avser åtgärderna kapacitetsförstärkningar vid E18 Bergshamra, Järva krog och Frösundaleden Stomlinje H, Barkarby Upplands Väsby Täby Den framtida stombusslinje H består av delar av dagens linjer 560 och 524 som binds samman i Upplands Väsby. Linjen är tänkt att fungera som en yttre tvärförbindelse som ansluter två regionala kärnor med ostkustbanans pendeltågstrafik. För närvarande pågår inget utredningsarbete. Förutsättningarna har ändrats något i och med att den tidigare planerade utbyggnaden av vägnätet mellan Vallentuna och E4 (E18 Grana) inte längre finns med i aktuella planer. Därutöver bygger Trafikverket om väg 267, Rotebroleden och trafikplatsen Stäket vid E18. Syftet är att öka framkomligheten och att höja trafiksäkerheten. Bl.a. med genom att bygga nya av-/påfartsramper vid trafikplatserna Stomlinje I, Vaxholm Stockholm C Tyresö Stombusslinje I består av dagens stombusslinjer, 873, 875 samt 670 som knyts ihop via Solna och City (Cityterminalen). Framkomligheten på delen Norra Sköndal Solna Centrum har utretts inom ramen för ÅVS för förbättrad framkomlighet i stomnätet och förslag till framkomlighetsåtgärder finns framtagna. Syftet är att öka trafiksäkerheten och tillgänglighet för bussresenärer, skapa en tryggare miljö och öka framkomlighet för busstrafiken. Trafikförvaltningen utreder för närvarande placering och utformning av Gullmarsplans bussterminal bl.a. med anledning av utbyggnaden av en ny stationsdel för tunnelbanestation Gullmarsplan. Denna utredning kan få påverkan på förslag på vägåtgärder vid för att möjliggöra stomlinjens angöring av bytespunkten. För delen mellan Solna Centrum och Danderyds sjukhus pågår för närvarande utredning av framkomlighetsåtgärder. Förändrad bebyggelsestruktur vid Täby centrum gör att det kan bli svårt att behålla förslaget till linjedragning i detta område som ingår i stomnätsplanen. Även denna linje kommer att beröras av de förbättringsarbeten som sker vid E18 Bergshamra, Järva krog och Frösundaleden (se linje G ovan) Stomlinje J, Tyresö Handen Flemingsberg Kungens Kurva Vällingby Barkarby Sollentuna Täby/Arninge Den framtida stombusslinje J kopplar ihop delar av dagens linjer 627, 865 och 840 via framtida Förbifart Stockholm och Södertörnsleden. Busstrafikens

23 8(15) Strategisk Utveckling förutsättningar på Förbifart Stockholm har utretts av Trafikverket i samverkan med trafikförvaltningen. Utredningen kommer att behöva kompletteras i vissa delar för att säkerställa fullgoda lösningar för stombusstrafiken. Busstrafikens linjesträckning, hållplatser och framkomlighet på sträckan Haninge- E4/E20 beaktas för närvarande inom ramen för Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn Stomlinje K, Vällingby Rinkeby Kista Danderyds sjukhus/mörby stn Genomförs först efter att tunnelbanan till Barkarby är färdigbyggd och Tvärbanans kistagren är utbyggd. Linjen har en betydligt genare dragning än dagens som består av linjerna 178 och 179. Framkomligheten på delen Helenelund-Danderyd utreds för närvarande inom ramen för handlingsplanen för förbättrad framkomlighet i stomnätet Stomlinje L, Ekerö Brommaplan Solna Danderyds sjukhus/mörby stn Linjen består av dagens befintliga stomlinjer 176 och 177. Delen mellan Tappström-Solna Centrum och Solna Centrum- Danderyd utreds för närvarande inom ramen för ÅVS för förbättrad framkomlighet i stomnätet. För delen mellan Solna C och Danderyds sjukhus finns förslag på framkomlighetåtgärder framme och diskussioner om tidplan för genomförande pågår för närvarande mellan berörda parter. Även denna linje berörs av de åtgärder som sker vid E18 Bergshamra och Järva krog. Dessutom planeras kollektivtrafikkörfält på väg 261 från Nockeby till Tappström Stomlinje M, Kungens Kurva/Skärholmen Fruängen Älvsjö Gullmarsplan Sickla Orminge Linjen består av delar av dagens linjer 173 och 471 som kopplas ihop för att åstadkomma genomgående trafik. En behovsanalys av delen Älvsjö Gullmarsplan har genomförts och trafikförvaltningen har nu i samarbete med Stockholms stad inlett en utredning för att studera bland annat systemval på denna sträcka under Förutsättningarna för systemvalet påverkas av överenskommelsen inom ramen för Sverigeförhandlingen att genomföra Spårväg Syd på sträckan Flemingsberg Skärholmen Älvsjö. Om valet faller på en spårlösning krävs det närmare studier avseende den sträcka som kvarstår mellan Sickla station och Orminge Stomlinje N, Hallunda Flemingsberg Skarpnäck Tyresö Linjen motsvarar dagens stomlinje 172 mellan Norsborg Skarpnäck, men förlängd från Skarpnäck till Tyresö. Delen mellan Flemingsberg och Norra Sköndal har under 2016 utretts inom ramen för arbetet med ÅVS förbättrad

24 9(15) Strategisk Utveckling framkomlighet i stomnätet och förslag till framkomlighetsåtgärder finns nu framme. Diskussioner om tidplan för genomförande pågår för närvarande mellan berörda parter. På Huddingevägen planerar Trafikverket för åtgärder med det övergripande målet att dessa skall förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten, främst för oskyddade trafikanter. Avsikten är att bibehålla framkomligheten för fordonstrafiken. Framförallt gäller detta för kollektivtrafiken. I delen som berör Norra Sköndal är syftet att öka trafiksäkerheten och tillgänglighet för bussresenärer samt skapa en tryggare miljö. På sträckan E4/E20 mellan Masmo och Flemingsberg vidtas åtgärder för att öka framkomligheten för busstrafiken. Tvärförbindelse Södertörn har planerad byggstart runt Stomlinje O, Nykvarn Södertälje Nynäshamn Linjen motsvaras av delar av dagens linjer 780 och 783 som kopplas ihop i Södertälje. För väg 225 mellan Östertälje och Ösmo genomförde Trafikverket under 2015 en åtgärdsvalsstudie för att få en sammanhållen bild av standarden på vägen och sträckans busshållplatser. Ska sträckan få acceptabel stomnätsstandard finns bland annat behov av att se över att busshållplatserna utgör en god miljö för resenärer att uppehålla sig vid. 3.2 Spårsystemet Nedan redogörs för större beslutade och/eller pågående investeringsåtgärder i spårsystemet. Åtgärderna är dels sådana som redovisas i stomnätsplanen, dels sådana som inte redovisas där Citybanan och fyrspår Mälarbanan mellan Tomteboda och Kalhäll Citybanan öppnar för trafik den 10 juli 2017 och innehåller förutom en tunnel för pendeltåg under centrala Stockholm också två nya stationer; Stockholm City och Stockholm Odenplan. Mälarbanan byggs ut med fördubblad spårkapacitet (från två till fyra spår) mellan Tomteboda och Kallhäll. Utbyggnaden sker i två etapper där etapp ett mellan Kallhäll och Barkarby i princip är klar. Hela utbyggnaden beräknas vara färdig Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan.

25 10(15) Strategisk Utveckling Tunnelbana till Nacka C genom förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården Som ett resultat av Stockholmsöverenskommelsen har beslut fattats att Blå linjen förlängs från Kungsträdgården via Södermalm till Nacka C. Byggstart planeras till 2018/2019 och byggtiden är 7-8 år. Stationer på sträckan blir Sofia, Hammarby kanal, Sickla och Järla samt Nacka centrum. Bytespunkter skapas bl. a. med tvärbanan vid Luma, Saltsjöbanan vid Sickla och vid en ny bussterminal vid Nacka C. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Utbyggnad av tunnelbana mellan Sofia och Sockenplan för avlastning av Gröna linjens södra delar genom att Blå linjen övertar Hagsätragrenen Den Blå linjens förlängning får en avgrening från Sofia till Sockenplan där den kopplas ihop med den gröna Hagsätragrenen. Nya stationer byggs vid Gullmarsplan samt vid Slakthusområdet som ersätter både Globen och Enskede Gårds tunnelbanestationer. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Tunnelbana från Akalla till Barkarby genom förlängning av Blå linjen Inom ramen för Stockholmsöverenskommelsen har beslut fattats om att tunnelbanans blå linje förlängs från Akalla till Barkarby station. Barkarby får två nya tunnelbanestationer, Barkarbystaden och Barkarby station. Arbetena påbörjas tidigast under Byggtiden beräknas till cirka sex år. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Tunnelbaneutbyggnad Odenplan Hagastaden Hagalund Solna station/arenastaden Tunnelbanan byggs ut från Odenplan till Arenastaden som ett resultat av Stockholmsöverenskommelsen. Den nya sträckningen får tre stationer: Hagastaden, Hagalund (resultat av Sverigeförhandlingen) och Arenastaden. Byggstart är planerad till 2018, och byggtiden beräknas till cirka sex år. Sedan stomnätsplanen antogs har inriktningen förändrats vad avser trafikeringen av denna. Inriktningen nu är att trafikera linjen som en egen tunnelbanelinje med genomgående trafik söderifrån på samma spår som Gröna linjen, istället för att trafikera med en skyttellösning enbart mellan Odenplan och Arenastaden. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan bortsett från station Hagalund som tillkommit genom Sverigeförhandlingen Tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan Tunnelbanan kommer byggas ut mellan Älvsjö och Fridhemsplan - en linje som får sex stationer. Projektstart planeras till år 2022 och banan beräknas kunna öppnas för trafik Denna satsning är ett resultat av Sverigeförhandlingen

26 11(15) Strategisk Utveckling och har inte redovisats i den ursprungliga stomnätsplanen annat än som ett möjligt projekt i en utblick mot Objektet redovisas inte i befintlig stomnätsplan Tvärbanan till Solna station Sista delen av Solnagrenen togs i bruk i augusti 2014 när utbyggnationen från Solna centrum till Solna station invigdes. Under slutet av 2017 kommer genomgående trafik förbi Alvik att startas och tågen att kunna trafikera hela sträckan Sickla station Solna station. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Tvärbanan till Kista/Helenelund Planerad trafikstart för Kistagrenen är 2021 till Ursvik och 2023 till Helenelund. Målsättningen är att börja bygga Byggandet påbörjas successivt när planer, avtal och upphandlingar för respektive del är färdiga. Vid Rissne och Kista blir det bytesmöjlighet till tunnelbanan, och i Helenelund till pendeltåg. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Roslagsbanan etapp 1 och etapp 2 Uppgraderingen av Roslagsbanan pågår, totalt byggs 22 km dubbelspår samtidigt som upprustningar och förbättringsåtgärder avseende bullerskydd och tillgänglighet genomförs. Arbetet beräknas vara helt färdigt 2022 då en regelbunden 10-minuterstrafikering på de olika grenarna blir möjlig samtidigt som nya fordon då levererats. I projektet ingår en ny sträckning via Arninge och en ny station och bytespunkt där. Objektet redovisas i befintlig stomnätsplan Spårväg City till Ropsten och sammankoppling med Lidingöbanan Förlängningen av Spårväg Citys linje 7 fram till T- Centralen är planerad att tas i drift hösten Arbetet med den vidare dragningen mot Ropsten för hopkoppling med Lidingöbanan har dock upphört tills vidare som ett resultat av budgetbeslut i landstingsfullmäktige. Landstinget och Stockholms stad har istället startat ett gemensamt utredningsarbete utifrån beslut i landstingets trafiknämnd i februari Trafikförsörjningen av de södra delarna av Norra Djurgårdsstaden och Spårväg Citys eventuella fortsatta dragning är därför i dagsläget under utredning. Trafikförvaltningen bedömer att ett samlat grepp behöver tas gällande de olika planeringsprocesser som pågår inom och med koppling till Norra Djurgårdsstaden: Stockholms stads planläggning för Ropsten och övriga delar av Norra Djurgårdsstaden med anpassning av kollektivtrafikförsörjningen till