Ränta, tid och tillväxt. en ekonomisk undersökning ur ett humanekologiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ränta, tid och tillväxt. en ekonomisk undersökning ur ett humanekologiskt perspektiv"

Transkript

1 Ränta, tid och tillväxt en ekonomisk undersökning ur ett humanekologiskt perspektiv $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ I think no society can call itself civilised unless it ensures all of its citizens have access to the means for a dignified livelihood. Geoff Davies 2004 Avd. för Humanekologi C-uppsats Januari 2005 Inst. för Omvärldsstudier Av Ann-Britt Sternfeldt Göteborgs Universitet Handledare: Tom Böhler

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING DISPOSITION DEFINITIONER TEORETISKT RAMVERK HUMANEKOLOGISKT PERSPEKTIV INSTITUTIONELL EKONOMI EKOLOGISK EKONOMI FYSISK RESURSTEORI BEGREPPSFÖRKLARING: Ekonomisk tillväxt, tid och ränta METOD METODBESKRIVNING EGENKRITIK RESULTAT TEXTANALYS ANALYS AV HEMSIDOR INTERVJUER SLUTSATSER OCH DISKUSSION...35 REFERENSER...38 BILAGOR...41 BILAGA 1. - ANALYSDIMENSIONER BILAGA 2. - INTERVJUFRÅGOR

3 Nyckelord: Ränta, ekonomisk tillväxt, BNP, tid, termodynamik, fysisk resursteori, humanekologi, hållbar utveckling, ekologisk ekonomi, institutionell ekonomi. SAMMANFATTNING I den här uppsatsen undersöker jag begreppen ränta, tid och ekonomisk tillväxt med hänsyn till resurshantering och resursfördelning. Begreppen problematiseras utifrån ett humanekologiskt perspektiv, i beaktande av villkoren för fysisk resursteori, och med teoretisk utgångspunkt i institutionell och ekologisk ekonomi. Begreppsundersökningen visar på att det är problematiskt att vi har en ensidig tidshantering, i en biosfär som består av såväl biologiska som geofysiska företeelser med helt skilda tidscykler. Likaså att vi har en ekonomisk tillväxt som inte ifrågasätts trots att den baseras på icke-förnybara resurser. Och att räntan tas helt för given, fast den har effekter på såväl resursbruk som resursfördelning. En intressant upptäckt i min undersökning är företeelsen negativ ränta, som innebär en slags lagringskostnad för att ha pengar på banken, en motsats till positiv ränta, och som får betydelse för hur man investerar kapital. Den här uppsatsen består också av en empirisk undersökning av tio svenska banker. Genom tre olika metoder, en kvantitativ och en kvalitativ textanalys, och intervjuer, har jag undersökt om och hur bankerna har integrerat ekologiska principer i sin verksamhet, och hur de i sin praktik förhåller sig till dagens miljö- och resursproblem. Ekobanken och JAKräntefri bank - tar störst hänsyn till ekologiska principer i sin verksamhet. De har en specifik inriktning för sin bankverksamhet, de vill båda arbete i riktning mot ett mer hållbart samhälle. De ser banken som ett medel för att uppnå ett annat samhälle, till skillnad mot övriga banker som främst ser sin bankfunktion som mål. JAK är den enda banken som ifrågasätter räntan. *** 3

4 1. INTRODUKTION 1.1 BAKGRUND Vi har idag nationella såväl som internationella problem som vi måste komma till rätta med om vi ska uppnå en hållbar utveckling. Svårigheterna kommer ur vårt resursbruk och visar sig i form av miljöproblem och en orättvis resursfördelning, och hittills har vi inte uppnått någon tillfredsställande lösning. En del problem har visserligen minskat, t.ex. luftföreningar, men andra har istället förvärrats, som t.ex. klimatförändringar (se figur 3 i kap.2). Det är denna problematik som fått mig att börja tänka i termer av systemfel. Jag tror att vi måste undersöka och utmana vårt dominerande ekonomiska system och våga pröva nya modeller om vi ska uppnå en hållbar utveckling. Alldeles för många svårgripbara problem har genererats av dagens ekonomiska system för att vi ska godta att det enbart är denna ordning vi ska ha. Pengar är det fundamentala medlet i ekonomin, det är redskapen som hjälper oss att byta och förflytta resurser, och misstänker vi ett systemfel kan en nyckel till problemet mycket väl ligga i hur vi använder dessa redskap. Jag tror att räntan som vi använder den idag kan ha betydelse för både uppkomsten och upprätthållandet av de ekonomiska problem vi tampas med, och därför vill jag undersöka hur den fungerar. Jag utgår här ifrån ränta på pengar och därmed möjligheten av att skapa ränta på ränta. Jag tror att just denna mekanism bidrar till en reducering av vår resursbas och en orättvis fördelning av resurser. Tillsammans med andra fenomen, som vår ensidiga tidshantering och kravet på ekonomisk tillväxt, tror jag att räntan kan styra vilka värden som prioriteras (begreppen gås igenom i kap 2.4). Och som det ser ut idag så är det kortsiktiga ekonomiska värden som premieras, i en resurskrävande kontext, som t.ex. består av transportlösningar baserade på fossila bränslen. Att vi inte tar hänsyn till att olika företeelser och organismer styrs av olika biologiska och geofysiska tidscykler får problematiska följder. Mitt intresse för räntan har lett till att jag vill undersöka hur våra stora ekonomiska aktörer, bankerna, förhåller sig till resursbruk och resursfördelning. Bankerna är de kanaler via vilka pengarna cirkulerar i vårt samhälle och de är därmed de kanske mest intressanta ekonomiska aktörerna i sammanhanget. Jag vill veta vilken värdegrund bankerna har, och jag vill veta hur de införlivar dagens resursproblem i sin verksamhet. Som stora institutioner är de bärare av samhällets idéer och normer, och således både styr de och sätter gränser för mänskligt beteende. Eftersom jag är specifikt intresserad av räntan vill jag också jämföra den enda räntefria bank vi har i Sverige, JAK (Jord Arbete Kapital), med övriga banker. Jag vill veta om JAK skiljer sig i sitt praktiska handlande ifrån andra banker. Jag har genom mina studier tillägnat mig ett humanekologiskt perspektiv och det är också det perspektivet jag kommer att utgå ifrån. I dess holistiska tradition vill jag vara öppen inför perspektiv och metoder som är mest användbara för ändamålet. I den här undersökningen kommer jag att utgå ifrån så kallad institutionell ekonomi, dels för att jag kommer att undersöka just några stora institutioner, men också för att den institutionella ekonomin kräver ett öppet och tvärvetenskapligt perspektiv. Vidare, eftersom jag bedömer det som nödvändigt med ekologisk uthållighet, vill jag integrera ekologin i ekonomin och därför knyter jag även ann till den riktning inom ekonomin som kallar sig ekologisk ekonomi. 4

5 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna uppsats är att försöka hitta vägar till nya ekonomiska redskap och modeller som gör oss bättre rustade inför utmaningen att uppnå en hållbar utveckling (se kap 1.4). Som ett steg i den riktningen vill jag undersöka några företeelser för att se vad de kan ha för betydelse. Den företeelse som jag är mest intresserad av är räntan. Med ränta här menar jag den ränta man får på pengar, och som skapar möjlighet till fenomenet ränta på ränta. Jag menar alltså inte ränta i form av avkastning på natur- eller realkapital (förklaras i kap 2.5.3). Jag vill alltså undersöka hur den monetära räntan fungerar, och samtidigt vill jag undersöka begreppen ekonomisk tillväxt och dagens tidshantering. Detta gör jag för att jag tror att begreppen har betydelse för varandra, och för att jag utgår ifrån att vi behöver se saker i ett sammanhang för att få en bättre förståelse. Jag har inga ambitioner att försöka fastlägga några specifika relationer mellan de tre begreppen, utan jag begränsar mig till att undersöka och diskutera dem utifrån vad som har sagts om dem i några olika sammanhang. Mitt intresse för det ekonomiska systemet, i relation till resursproblematiken, och räntan har motiverat och lett in mig på att göra en empirisk undersökning av våra banker. Min frågeställning är vad bankerna har för tankar om miljön och hur de ser på sin roll i samhället. Jag vill veta om bankernas miljöpraktik skiljer sig åt, och vad det i så fall beror på. Vidare vill jag ta reda på om JAK - räntefri bank - skiljer sig ifrån övriga icke-räntefria banker. För att avgränsa min undersökning kommer jag att intervjua tio svenska banker, och utföra en textanalys av årsredovisning och hemsida för respektive bank. I mitt arbete följer jag den utvecklingsriktning inom pågående diskussioner om hållbar utveckling som strävar efter att utveckla begreppets empiriska användbarhet (Wärneryd et al. 2002:29). Intresset av att försöka operationalisera begreppet hållbar utveckling är alltså vägledande i min undersökning. 1.3 DISPOSITION I uppsatsens inledande kapitel 1 beskriver jag bakgrunden till mitt arbete, syfte och frågeställningar, disposition och några förtydligande definitioner. I kapitel 2 redogör jag för uppsatsen teoretiska ramverk, med förankring i humanekologins tvärvetenskapliga perspektiv, och med utgångspunkt i institutionell och ekologisk ekonomi, parallellt med fysisk resursteori. I samma kapitel undersöker jag också begreppen ränta, tid och ekonomisk tillväxt. Uppsatsens metoder och tillvägagångssätt beskrivs i kapitel 3, med ett avslutande avsnitt där jag kritiserar min egen roll och arbete. I kapitel 4 redovisar jag mina empiriska undersökningar och resultat för de olika metoderna, vilka delas upp i tre olika avsnitt. Ett avsnitt med textanalys, sedan ett med analys av hemsidor och sist ett med intervjuer. De slutsatser jag kommit fram till diskuteras i kapitel 5. I slutet av uppsatsens finns alla referenser beskrivna. Allra sist ligger två bilagor inlagda, en med analysmodellen för textanalysen, och en med bankernas intervjufrågor. 5

6 1.4 DEFINITIONER HÅLLBAR UTVECKLING En vanlig definition av begreppet hållbar utveckling är den som formulerats i Brundtlandkommissionens rapport Our Common Future som säger att: Hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa om möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov (Wärneryd et al. 2002:25). I begreppet inkluderar man en ekologisk, en social och en ekonomisk dimension, för att skapa en hållbar helhet. Ett sätt att operationalisera begreppet kan uppfattas i de fyra systemvillkor som stiftelsen Det Naturliga Steget har ställt upp för sitt arbete inom området hållbar utveckling (Det Naturliga Steget, 2004): I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.... undanträngning med fysiska metoder. Och, i det samhället tillgodoses mänskliga behov överallt. Vid utformandet av systemvillkoren har Det Naturliga Steget utgått ifrån fysisk resursteori (se kap 2.4), och det har skett i samarbete med avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers i Göteborg (telefonsamtal med Abrahamnsson 2005). Det är alltså insikten om naturresursernas beskaffenhet som styr begreppets operationalisering EKOLOGISK MODERNISERING Ekologisk modernisering betyder att man ska modernisera samhället på ekologisk grund. Den tyske samhällsteoretikern Joseph Huber myntade begreppet i början på 1980-talet och använde uttrycket som ett sammanfattande begrepp för en teori om hur det skulle vara möjligt att ekologisera det moderna industrisamhällets institutioner (Böhler 2002:170). I Hubers koncept ingår två delar. Dels ska man ekologisera ekonomin vilket innebär en utveckling av ny miljövänlig teknik. Man ska alltså inte enbart rena avfall, utan också göra själva processerna ekologiska. Den andra delen i konceptet innebär att ekonomisera ekologin att sätta prislappar på miljön (Ibid.). I och med den ekologiska moderniseringens formulerande har kritiken mot tillväxten under 1970-talet försvunnit och ses mest idag som positiv, till och med nödvändig om vi ska få resurser till att ta hand om miljön. Man kan (eller måste) behålla tron på ekonomisk tillväxt, inte bara för sin egen bekvämlighets skull utan för att kunna lösa miljöproblemen (Wärneryd et al. 2002:30) MÅTT PÅ LEVNADSSTANDARD Många ekonomer använder Bruttonational produkt (BNP) för att mäta ekonomisk tillväxt i ett land. BNP är det totala värdet av varor och tjänster som produceras i ett land över en speciell tidsperiod (kan också mätas per person). Det mäter ett lands ekonomiska aktiviteter oavsett vem som äger produktionstillgångarna i landet (Microsoft Encarta Encyclopedia Deluxe 2004). Så om Sverige t.ex. har ett företag i Estland så räknas företagets omsättning in i Estlands BNP. De flesta länder anser att BNP är det bästa måttet idag, istället för Bruttonational inkomst (BNI) som räknar in alla ekonomiska inkomster från landets medborgare oavsett var tillgångarna är placerade (Statistiska Centralbyrån 2004). Det har förekommit en del kritik mot BNP för att det är svårt att mäta exakt, delvis för att varje land har en inofficiell ekonomi vars transaktioner inte registreras (Microsoft Encarta Encyclo- 6

7 pedia Deluxe 2004). Men också för att kostnader görs till något positivt, kostnaderna sätts alltså upp på kreditsidan och inte som i vanlig företagsekonomi på debetsidan. Dessutom görs ingen skillnad på bra eller dåliga kostnader, så både kriminalitet, olyckor och miljöproblem leder till ökad BNP, och på så vis mäts alla monetära transaktioner i ekonomin som mått på människans välfärd. Därutöver ignoreras allt som inte innehåller monetära transaktioner och därmed blir obetalt arbete värdelöst, som t.ex. när en förälder är hemma och tar hand om sitt barn (Davies 2004:22). Flera försök har gjorts under de senaste 20 åren för att skapa mått som inkluderar indikatorer för sociala och miljörelaterade kostnader som legat utanför den vanliga ramen för BNP. Human Development Index (HDI) utvecklades av United Nations Development Program 1990 och innehåller bl.a. läs- och skrivkunnighet hos vuxna och förväntad livslängd (Microsoft Encarta Encyclopedia Deluxe 2004). Ett annat sätt är att mäta olika dimensioner av subjective well-being (SWB) som t.ex. life-satisfaction eller happiness (NEF Nov. 2004:4f). Ännu ett annat mått är Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) som till skillnad mot BNP subtraherar kostnader istället för att addera dem, och som värderar ickemonetär produktion positivt (Davies 2004:29). Måttet MDP (Measure of Domestic Progress) har modellerats utifrån denna utveckling, framförallt från tidigare arbete med ISEW. Tillsammans med universitetet i Sussex England har NEF 1 nyligen lanserat begreppet så att andra organisationer kan ta det i beaktande. Figur 1 nedan visar hur BNP-måttet (GDP) 2 och MDP skiljer sig ifrån varandra. Den översta linjen i figuren står för BNP (GDP) och den nedre linjen för MDP. Däremellan finns fyra kategorier som inkluderas i BNP när det mäts, men som alltså inte tas med när man mäter MDP eftersom man anser att dessa kostnader inte är relevanta när man mäter välfärd. Undersökningen utfördes i Storbritannien över åren och visar att det är stora negativa kostnader som inkluderas i BNPmåttet, och på så vis ingår i och bidrar till ekonomisk tillväxt (NEF Nov.2004:3). 1 NEF är en ideell organisation, med säte i England, som forskar, utvecklar och introducerar nya ekonomiska idéer för att förändra balansen så att människors välmående och miljön prioriteras. 2 Gross Domestic Product motsvarar BNP på svenska. 7

8 2. TEORETISKT RAMVERK Här redogör jag för mitt uppsatsarbetes teoretiska utgångspunkter, som med avstamp i den humanekologiska forskningstraditionen hämtar material ifrån olika teoririktningar. Först beskriver jag det humanekologiska perspektivet, därefter institutionell och ekologisk ekonomi, och sedan fysisk resursteori. Sist i kapitlet kommer ett avsnitt med en begreppsförklaring över ränta, tid och tillväxt. 2.1 HUMANEKOLOGISKT PERSPEKTIV Humanekologi som ämne och forskningsområde utvecklades ur och 70-talets medvetenhet om att vi behövde en ny kunskapsbildning, med samarbete mellan vetenskaper, för att kunna lösa de växande globala problemen. Humanekologin är således ett förhållandevis nytt ämne och dessutom inte lika klart definierat som vissa andra discipliner. Enligt idéhistoriker Sverker Sörlin (Bruun et al.2002:14) finns tre uppfattningar om vad humanekologi är; 1) ett vetenskapligt grundat engagemang i miljö-, resurs-, befolknings- och andra dylika frågor; 2) en inriktning inom andra discipliner, och 3) en egen vetenskaplig disciplin. Själv utgår jag ifrån humanekologin som en egen disciplin. Humanekologin söker kunskap inom olika discipliner och det är bl.a. det som karaktäriserar det humanekologiska perspektivets tvärvetenskapliga ansats. Som humanekolog och f.d. professor Emin Tengström skriver i Humanekologiska perspektiv på människans tillvaro så ligger humanekologins styrka just i dess samlade erfarenheter av kunskapsintegrationens problem och av möjligheterna att besvara en forskningsbar fråga genom en kombination av metoder och teorier lånade från andra ämnen (Tengström 2002:11). Humanekolog Henrik Brunn och historiker Tom Gullberg menar att humanekologin som akademiskt ämne tilllämpar ett flerdimensionellt perspektiv i sin analys och med det menas att man studerar flera olika sidor hos ett och samma fenomen (Bruun 2002:225f). Det behöver inte innebära att man alltid menar olika perspektiv utifrån olika vetenskaper, utan det kan även handla om att man försöker integrera olika perspektiv inom samma disciplin. Innehållsligt beskriver humanekolog och professor Gerald G Marten the science of interrelationships between people and the environment (Marten 2001:XV) vilket kan sägas handla om hur människan införlivar naturen i sin vardag, i sin egna verklighet. Humanekolog och professor Alf Hornborg (Lunds universitet Oktober, 2004) ser den humanekologiska triangeln (först beskriven av Dieter Steiner) som en praktiskt gestaltning av förhållandet mellan person, samhälle och miljö. Själv tycker jag att en trekant som modell är en aning statisk i sin karaktär, och därför inte fullt ut illustrerar de processer som ständigt pågår mellan de tre nämnda dimensionerna. Så för att tydligare gestalta humanekologins mångfald och dynamik har jag utformat en cirkulär modell över de tre dimensionerna människa, samhälle och natur se Figur 2. 8

9 2.2 INSTITUTIONELL EKONOMI William Waller (Waller 2001:528) sammanfattar den institutionella ekonomin i Encyclopedia of Political Economy så här: it seeks to develop a realistic analysis of the structure and evolution of institutions in the contemporary world, including a central concern for policy analysis. These institutions include the systems of production and distribution, the corporation, the family, the financial system, and state, and the world economy, as well as specific ideologies, beliefs, values, norms and mores which influence human behavior. Ekonomin och samhället ses alltså som en helhet där delarna förändras och utvecklas i en ständigt pågående evolutionär process. Detta pragmatiska förhållningssätt innebär att man försöker studera teorier och idéer utifrån deras praktiska konsekvenser (Pålsson Syll 2002:251). På så vis är en teori främst ett verktyg och dess duglighet ligger i förmågan att vägleda oss. Följaktligen innebär det att en teori är såväl relativ som ett maktverktyg. Med min förankring i ett humanekologiskt perspektiv är den institutionella ekonomins tvärvetenskapliga synsätt en relevant utgångspunkt för mitt arbete. Förespråkare för institutionell ekonomi, som t.ex. ekonomen Karl Polanyi ( ), ser ekonomiska aktiviteter som integrerade aspekter av ett socialt system som organiseras och får sitt sammanhang inuti ett kulturellt system (O Hara 2001:526). Detta kan beskrivas i termer av vad flera institutionella ekonomer benämner som embedded och disembedded (begrepp som även hittas inom andra discipliner). Karl Polanyi beskriver uppkomsten av marknadskapitalismen som disembedded genom att den utvecklats till en separat sfär av mänskligt beteende, särskilt från andra aktiviteter. The economics is disembedded from its social and political foundation (Ibid:526). Vad institutionella ekonomer istället förespråkar är att ekonomin, precis som andra mänskliga handlingar, behöver vara kulturellt embedded. I institutionell ekonomi intar också människosynen en särskild plats. Filosof Thorstein Veblen ( ), som grundade den amerikanska ekonomiska institutionalismen, menade att människan är ingen economic man, utan i långt högre grad en individ styrd och påverkad av instinkter, vanor och konventioner (Pålsson Syll 2002:253). Veblen poängterade vidare vikten av kumulativa processer, vilket har betydelse såväl för människans livshistoria som för ekonomiska processer. Exempel kan vara att en speciell händelse leder till olika handlingsval för olika människor beroende på vad han/hon har varit med om tidigare. Alltså beroende på vad som kumulerats just i hennes/hans specifika liv, både i form av tillägnad kunskap som i upplevelser. Veblen beskriver det som att både aktören och hans omgivning vid en viss punkt är resultatet av den senaste processen (Ibid:255). Vidare beskrivs den kumulativa aspekten enligt både Veblen och ekonomerna Gunnar Myrdal ( ) och Nicholas Kaldor ( ) som att: changes in the system result in multiple feed-backs, so that the first effect induces secondary and tertiary changes, often so as to amplify the process (O Hara 2001:529). Nämnda institutionella ekonomer har tillsammans med den kumulativa orsaksaspekten också hävdat betydelsen av cirkulära förändringar, med vilket menas att allting hänger ihop genom mångfaldiga och komplexa orsaker. Vidare interagerar också kumulativa och cirkulära orsakssammanhangen med varandra, och ofta förstärker de varandra (Ibid:529). Dessa aspekter har forskare använt vid frågor som fattigdom, ekonomisk tillväxt och utveckling och därför har jag funnit dem vik- 9

10 tiga att ta hänsyn till när jag i mitt arbete undersöker just ekonomisk tillväxt. 2.3 EKOLOGISK EKONOMI Inom det tvärvetenskapliga ämnet ekologisk ekonomi samarbetar ekonomer och ekologer för att utveckla teorier och metoder som bättre kan angripa dagens komplexa problem. Främst är det ekologer som har hävdat att miljöproblemen har blivit så stora att de kan leda till irreversibla skador, och bl.a. menar miljöekonom Peter Söderbaum att miljö- och överlevnadsfrågor bör ställas i centrum och inte behandlas som sidofrågor (Söderbaum 1993:43). Här kan man se släktskapet med den institutionella ekonomin som förespråkar att ekonomin ska vara embedded, och som överensstämmer med Söderbaums påstående att ekonomin borde vara integrerad i sin ekologiska och kulturella omgivning. Ekologisk ekonomi har ett ekologiskt tänkande som utgångspunkt, vilket innebär att ha kunskap om de ekologiska sammanhangen, såväl om olika näringskedjor, som om olika ämnens biogeofysiska kretslopp (Söderbaum 1993:91). Kunskapen om hur våra naturresurser är beskaffade (se kap 2.4) bör utgöra den bas utifrån vilken det ekonomiska systemet formas. Man kan göra en jämförelse med ett enkelt båtbygge. För att bygga en båt bör vi veta vilka material vi kan använda för att kunna färdas på vatten. Helt enkelt vilka material som är hållbara för ändamålet. Företrädare för den ekologiska ekonomin menar att just hållbarheten är nödvändig. Ekonomen Kenneth Boulding ( ) har varit en av dem som poängterat att vi går mot ett allt ohållbarare samhälle och att I enlighet med materialprincipen måste vi betrakta jorden som ett slutet system för materia och att vi därför måste försöka bevara våra tillgångar så konstanta som möjligt (Pålsson Syll 2002:440 författarens kursivering). Materialprincipen hänvisade också ekonomen Nicholas Georgescu-Roegen ( ) till, vars bidrag till den ekologiska ekonomin är att han applicerade fysikens lagar på ekonomiska processer. Han menade att ekonomin egentligen var ett gigantiskt termodynamiskt system där entropin hela tiden ökar och vår materiebas med tiden försvinner (se kap 2.4.). Det finns alltså rent energimässiga och materiella gränser för vårt levnadssätt, vilket vi i längden inte kan blunda för. Däremot framhöll Georgescu-Roegen att termodynamiken visserligen anger gränser för vårt samhälle och ekonomin, men styr dem inte (Ibid:441ff författarens kursiveringar). En annan framträdande person inom ekologisk ekonomi är Herman Daly som likt sina föregångare också menar att det finns såväl biofysiska som etisk-sociala gränser för ekonomisk tillväxt (se kap 2.5). Daly anknyter också till institutionell ekonomi och menar att ekonomin inte utgör något isolerat system. Istället menar han att naturen sätter ett tak för ekonomin, och att vi för länge sedan passerat den brytpunkt (som handlar om biofysiska gränser) där som han uttrycker det ekonomin helt enkelt har blivit för stor i förhållande till det omgivande ekosystemet (Pålsson Syll 2002:444). Den brytpunkt som med andra ord även kallas för bärförmåga och som enligt humanekolog Bo Lundberg beskrivs som ekosystemens möjligheter att försörja ett visst antal arter med en begränsad mängd individer (Lundberg 1990:103). Humanekolog och professor Gerald G Marten beskriver bärförmåga - carrying capacity - i Human Ecology som the population that the food supply in the environment will support on a long-term (sustainable) basis (Marten 2001:22). Eftersom resurserna är begränsade så kan ingen population överskrida bärförmågan under en längre tid. Med andra ord, en överbelastning försvagar bärförmågan vilket innebär att till slut kan systemet kollapsa. Som ett avslut för detta avsnitt kan sägas att För att använda resurser ansvarsfullt är den grundläggande principen att använda dem utan att använda upp 10

11 dem (Lundberg 1996:69). 2.4 FYSISK RESURSTEORI Förståelse för naturresursernas villkor är av avgörande betydelse för oss människor eftersom vi faktiskt inte kan producera en enda resurs. Vi kan endast omvandla dem, men inte skapa dem, vilket gäller så väl materia som energi. Vi är alltså helt och hållet beroende av resurser som redan finns. Så det vi gör när vi säger att vi producerar något är istället att vi gör resurserna tillgängliga för konsumtion (Lundberg 1996:37). Sålunda är det endast naturen själv som kan producera de resurser vi är i behov utav, såväl mat, virke, fossilt bränsle som det syre vi andas, vilket sker genom den uppbyggliga fotosyntesen. En ständigt pågående process som ser till att producera, utveckla och bibehålla våra naturresurser. Bortsett ifrån metaller och vissa mineraler produceras alla resurser vi människor behöver genom att solen strålar in på jorden och möjliggör fotosyntesens arbete (Ibid:36). Här är lämpligt att göra en åtskillnad mellan förnybara och icke-förnybara resurser. Resurser kallar vi för icke-förnybara när de är omöjliga att förnya i ett mänskligt tidsperspektiv, vilket gäller fossil energi, mineraler m.m. Dessa resurser skapas genom geofysiska processer med ett mycket långt tidsperspektiv, vilket innebär att vi inte bör göra oss beroende av sådant slag av resurser. Istället, om inte förhållandena för produktionen störs, så kan biosfären förse oss med förnybara resurser så länge som solenergin flödar. Och i kontrast till icke-förnybara resurser så behöver inte förnybara resurser lämna några miljöskadliga avfall. De kan istället återcirkulera, i form av matrester, papper m.m. in i naturens egna produktion, i enlighet med hur ekosystemet fungerar (Lundberg 1996:47). Utöver själva produktionen av resurser behöver vi också förstå hur förbrukningen fungerar, vilket vi kan lära av termodynamiken. Denna fysiska kunskap om värmeläran utvecklades under senare 1800-tal, och den brukar beskrivas i två huvudsatser. Den första huvudsatsen säger att mängden energi i världen är konstant. Det varken uppstår eller försvinner energi när man förbrukar energi, det enda som händer är att energin omvandlas från en form till en annan. Men även om mängden energi är konstant så sker något när man förbrukar energi, den energi man använt går inte att få tillbaka i samma form. Det är detta som är termodynamikens andra huvudsats och som beskrivs av vetenskapsjournalist Tor N rretranders i Märk världen så här (N rretranders 1996:16): Varje gång vi omvandlar energi ( förbrukar energi som vi säger till vardags) blir energin mindre tillgänglig, mindre användbar: vi kan inte få ut lika mycket arbete av den. Och det går alltid åt det hållet, säger den andra huvudsatsen: varje energiomvandling medför att energin blir mindre tillgänglig än förut. Med andra ord kan man säga att energi kan förekomma i mer eller mindre användbar form, och även om energimängden är konstant så är energiformerna långt ifrån likvärdiga. Inom naturvetenskapen används begreppet exergi för att beskriva och mäta resursers kvalitet, som alltså handlar om dess användbarhet för oss människor (Lundberg 1990:66). Energi förekommer i diverse olika kvaliteter, varav värme är den lägsta och således solljus den högsta. Entropi är ett mått på energins otillgänglighet (måttet fick sitt namn av den preussiske fysikerna Rudolf Clausius 1859), och termodynamikens andra huvudsats säger att entropin alltid växer, att för varje gång vi omvandlar energi så växer entropin i det system där energin omvandlas (N rretranders 1996:17). Alltså leder alla våra aktiviteter till en irreversibel för- 11

12 lust av energi. Ju större entropi, desto mindre energi kan användas. Tv-producent och författare Bo Lundberg beskriver entropin i Time to Turn så här (Lundberg 1996:31): Entropy is a measure of the degree of disorder and chaos; the greater disorder, the higher the entropy. The law of entropy states that whenever an effort is made to create a higher state of order on Earth or in the Universe, it occurs at the expense of even greater disorder in another part of the system. All changes have a price. Vidare menar Bo Lundberg att termodynamikens lagar också gäller materia, som inte heller försvinner, eller skapas, och som sprider sig. Ett praktiskt exempel (Ibid:33): When iron ore is mined, crushed and smelted, the result includes iron and slag. The products (e.g. car chassis) made from iron eventually turn into scrap iron and rust. All the original iron atoms in the ore remain in nature (first law) but gradually become more and more dispersed (second law). Att termodynamikens lagar även gäller materia betonar också ekonomen Nicholas Georgescu-Roegen i De ekonomiska teoriernas historia där dessa tankegångar understryks genom hans formulering av en termodynamikens fjärde lag. Med denna menar han att jorden är ett slutet system som kan utbyta energi men inte materia med omgivningen. Med andra ord är biosfären ett öppet system när det gäller energi, men slutet när det gäller materia. Och Georgescu-Roegen konstaterar att även om vi i framtiden kommer att kunna tillgodogöra oss solenergin på ett effektivt sätt, kvarstår begränsningen att våra icke-förnyelsebara naturresurser är ändliga (Pålsson Syll 2002:441). Om vi ska ta hänsyn till våra naturresurser, till hur de produceras och vad som händer när vi förbrukar dem, bör vi anpassa vårt samhälle till ett bruk av förnybara resurser. Med andra ord, för att uppnå en hållbar utveckling måste vi forma ekonomiska system som fungerar i enlighet med våra resursvillkor. Och det är därför jag vill undersöka hur räntemekanismen fungerar, för att se vad den kan ha för betydelse i sammanhanget. Men för att kunna göra det måste jag också undersöka begreppen ekonomisk tillväxt och tid, vilka jag tillsammans med räntan kommer att gå igenom i följande avsnitt. 2.5 BEGREPPSFÖRKLARING: Ekonomisk tillväxt, tid och ränta. I detta avsnitt undersöker jag begreppen ekonomisk tillväxt, tid och ränta. Jag vill se hur och om de samspelar med varandra på så vis som den institutionella ekonomin menar att företeelser i samhället gör, genom kumulativa och cirkulära processer (beskrivet i kap 2.2). Ett exempel på en kumulativ process är hur fattiga länders problem ökar genom att nya problem läggs ovanpå andra problem, som med spridande HIV, eller som nu med tsunami. Problemen kumulerar genom att nya problem läggs ovanpå tidigare problem. Ett exempel på en cirkulär process som förstärker problemsituationen kan, som för provinsen Aceh i Sumatra Indonesien, vara en svår politisk situation som liksom omgärdar och samspelar med det svåra läget och bidrar till att situationen blir ännu värre. Hade den politiska miljön varit en annan, hade problemen inte förstärkts på samma vis. Så med utgångspunkt i institutionell ekonomi har jag alltså undersökt de tre nämnda begreppen för att se hur de verkar i den omgivning som de är embedded i (kap 2.2), såväl när det gäller bruk som fördelning av resurser. Min undersökning sker med hänsyn till naturresursernas villkor i enlighet med fysisk resursteori. 12

13 2.5.1 EKONOMISK TILLVÄXT Eftersom våra sociala och ekonomiska system lever och verkar i och av ekosystemen, är vi människor beroende av att upprätthålla dessa system så att de kan tillhandahålla de resurser och funktioner vi är beroende utav. Därmed måste ekologisk hållbarhet innebära att hålla ekosystemen vid god hälsa, och alltså är sociala och ekonomiska system som är mer anpassade till ekosystemen mer hållbara. Och tvärtom. Ett ekonomiskt system som baseras på en användning av naturresurser som överskrider ekosystemens kapacitet för att kunna erbjuda dessa resurser är inte hållbart (kap 2.3). Problemet i dag är att vi i huvudsak baserar vår energi- och materialkonsumtion på fossila källor, det som i fysisk resursteori beskrivs som icke-förnybara resurser, och som vi inte bör förlita oss på om vi vill uppnå en hållbar utveckling. Med den kunskap vi nu har om hur resurser produceras och vad som händer när de förbrukas, bör vi ställa om till en användning av förnybara resurser. I dag innebär ekonomisk tillväxt ett ökat uttag av icke-förnybara resurser eftersom vår samhälleliga konsumtion till störst del är grundad på just såna resurser. Dessutom handlar det om en långvarig konsumtion som fått till följd att vi passerat den brytpunkt som Daly beskrev i avsnittet om ekologisk ekonomi. Detsamma som Världsnaturfonden menar i sin årliga rapport "Living Planet Report" när de säger att mänskliga samhällen idag konsumerar 20 procent mer av jordens förnybara tillgångar än vad de levande ekosystemen förmår återskapa (Omvärldsbilder, Oktober 2004). Om vi istället hade en produktion och konsumtion som var baserad på förnybara resurser, som vind, sol och biobränsle, så skulle ekonomisk tillväxt få en annan innebörd. Problematiskt är att många inte ser några tveksamheter med ekonomisk tillväxt. I Nationalekonomi för noviser skriver civilekonom Gunnar Örn att ekonomisk tillväxt inte behöver innebära några större problem, och han beskiver det på följande vis (Örn 1996:34): I. Ekonomisk tillväxt handlar i första hand om att förädla, inte om att förbruka resurser. II. Ekonomisk tillväxt går inte ut på att roffa åt sig mer och mer, utan att åstadkomma mer med mindre. III. Att påstå att det finns gränser för den ekonomiska tillväxten är ungefär lika klipskt som att påstå att det finns gränser för människans fantasi och uppfinningsrikedom. Det Örn inte nämner i sitt första påstående är att de resurser som ska förädlas också förbrukas, även om de inte används i sitt ursprungliga tillstånd, och dessutom handlar dessa resurser idag till stor del om icke förnybara resurser. Örns andra påståenden innehåller ett liknande problem som det första. Även om vi effektiviserar (åstadkommer mer med mindre) så att vi t.ex. kan värma upp 100 hus istället för 50 på samma mängd olja, så tas fortfarande oljan upp. En icke-förnybar resurs som redan förbrukats över sin bärförmåga med tanke på tiden det tar för olja att bildas, och dessutom med ständiga negativa effekter på miljön. Men Örn menar att det finns ingenting som säger att en växande BNP i sig skulle vara skadlig för miljön (Ibid:40) och han vidhåller att även om jordens resurser är begränsade så finns det ingen övre gräns för hur mycket man kan förädla resurserna. Han skulle kunna ha rätt om vår resursförbrukning baserades på förnybara resurser, men nu gör den tyvärr inte det. Vidare ser Örn tekniken som lösningen på problemen och bortser ifrån att oavsett hur mycket vi förbättrar teknologin och hur 13

14 mycket vi än förädlar så förbrukar vi fortfarande resurser. För hur skulle vi annars ha något att förädla? Örns påstående nummer tre har jag svårt att förstå. Om tillväxt handlar om den takt i vilken ett lands bruttonationalprodukt växer (Örns egen beskrivning), och BNP innehåller kostnader även för sjukdom, miljöförstörelse, brott och annat destruktivt (kap 1.4.3). Hur är det då möjligt att den inte bör ha några gränser? Själva innehållet i tillväxten tas aldrig upp till diskussion. Och det som komplicerar det hela är att tillväxten räknas exponentiellt. Innevarande års tillväxt läggs ovanpå tidigare års tillväxt, och alltså måste summan av alla ekonomiska transaktioner öka exponentiellt om målet är en ökad tillväxt. Med en ekonomi som baseras på icke-förnybara resurser innebär detta att resursbasen urholkas alltmer och allt snabbare. Men visst har Örn rätt i att tekniken kan lösa problem. Och vissa miljöproblem har faktiskt minskat, och vissa kostnader likaså, som de för vatten- och luftföroreningar. Men samtidigt har andra problem accelererat, och i reella tal handlar ökningen om flera hundra procent om man ser på tiden 1950 fram till Figur 3, med beräkningar gjorda av New Economics Foundations (NEF, November 2004), visar att den ekologiska moderniseringen (har beskrivits i kap 1.4.2) inte har löst de problem man påstår sig kunna lösa. Bilden illustrerar vad vår utveckling kostar i procentuella miljökostnader. Vi ska givetvis inte bortse ifrån att utvecklingen har medfört många positiva saker för mänskligheten. Den ekonomiska tillväxten har bidragit till revolutionerande upptäckter, och stora förbättringar - för vissa delar av mänskligheten. Dessvärre har större delen av mänskligheten inte fått tagit någon del av de här framstegen. I tidningen Omvärlden citeras Richard Newfarmer, författare till Världsbankens rapport Global Economic Prospects 2005, som berättar att utvecklingsländerna kommer att ha en rekordhög tillväxt i år (2004) och om denna utveckling fortsätter är det möjligt att halvera världsfattigdomen och nå det första millenniemålet (Omvärlden, december 2004:2). Men samtidigt menar Newfarmer att halveringen inte gäller alla regioner i världen, t.ex. inte Afrika söder om Sahara, och vidare så finns det enskilda länder som också ligger långt ifrån målet, som Kambodja, Laos och Papua Nya Guinea. Vad Världsbanken säger är att man globalt lyckas reducera fattigdomen, eller skulle kunna reducera fattigdomen. För som Sidas rådgivare Dag Ehrenpreis säger: Högre BNP-tillväxt måste inte heller ge motsvarande inkomstökning för de fattiga. 14

15 Det är ett osäkerhetsmoment (Ibid:2). Vad BNP istället är ett säkrare mått på (kap 1.4.3), så är det på företagens och andra institutioners ekonomisk aktiviteter, såväl goda som dåliga. Helt enkelt ett mått på det finansiella flödet, vilket inte alls behöver säga något om välfärd. Och därmed ger det inte heller någon garanti för någon minskad fattigdom. För vår egen del i Sverige så ökade vår samlade produktion mätt i BNP med 30 procent under 1990-talet, men ändå ökade klyftorna mellan människor, och våra fattiga blev fattigare (Agebjörn et al. 2004:152). Tillväxten ser härmed ut att innehålla vissa inkomstfördelningseffekter. I avsnitt om räntemekanismen kommer jag att vidare diskutera denna fördelningsproblematik. Det är med ovan beskrivna argumentering som ekologiska ekonomer har kritiserat Brundtlandrapporten för att vara orealistisk i sin intention att förena snabb ekonomisk utveckling och miljömässig hållbarhet. De har i sin kritik föreslagit en begränsad tillväxt eller till och med nolltillväxt (Pålsson Syll 2002:438f författarens kursivering). Det är inte hållbart med en tillväxt som underminerar vår resursbas och ständigt ökar våra miljöproblem. Den dag som vi bygger vår ekonomi på förnybara resurser, och använder ett annat mått än BNP som inte kalkylerar med negativa kostnader, då kan vi sträva efter en ekonomisk tillväxt, men inte som det ser ut idag. Och för att närma oss ett sådant ekonomiskt tillväxtbegrepp måste vi också titta på hur vi hanterar tiden TID Idag är det ett enda tidsperspektiv som dominerar inom ekonomin, det moderna västerländska linjära tidsperspektivet. Detta linjära tidsbegrepp har utvecklats ifrån den klassiska fysiken med enheter som kan kvantifieras och mätas, medan den biologiska tiden istället är mer cyklisk och bygger på en grundläggande upprepning av samma processer i likartade tidsfaser (Bruckmeier 2002:262). Problemet med den klassiska fysiken är på så vis att den inte är knuten till någon motsvarighet i den materiella världen, utan är en matematisk modell som beskriver fysisk tid som ett konstant flöde i en konstant riktning. Här sägs ingenting om biologiska cykler, om livsprocesser, om att den biologiska tidens enheter varierar mellan arterna. Här sägs heller ingenting om rummets betydelse. Men om man ser på ekologin, som är det vi bör grunda ekonomin på, så är den en rumsrelaterad vetenskap. Och inom såväl biologi, ekologi som antropologi definieras människan genom rumsliga relationer (Ibid:263). Men istället delas den rådande fysiska tiden upp i en följd av lika stora delar. Man har till och med gjort tiden till en vara (Petridis 2001:791), men tiden är när den är, den kan inte köpas och flyttas på. Natten infaller när den infaller. Denna användning av ett enda mått innebär att man missar en massa information och kvalité. Man exkluderar och likriktar. Jämsides med en universell ekonomisk modell har man skapat en universell tid. Denna ensidiga tidshantering får konsekvenser för vårt resursbruk. Skillnaden mellan ickeförnybara och förnybara resurser handlar just om tidsaspekten. Resurserna tas ut ur sitt cirkulära flöde och hanteras linjärt. För att bättre illustrera detta kan vi se på vad en kretsloppsanpassning av vårt samhälle innebär. Biolog Bengt Hubendick skriver i Vi på vår jord att (Hubendick 1989:21): I naturen sker materialflöden cyklist, de går i cirkulära flöden som kan hålla på hur länge som helst. I industrisamhället har vi istället ordnat till ett rakt eller krokigt rör där vi stoppar in materia, som rinner bort från oss själva, ut ur vårt eget system, ut ur vår egen kontroll. 15

16 Vad Hubendick menar är att vi inte brukar våra resurser på ett sådant sätt så att de cirkulerar tillbaka i sitt normala materialflöde inom en tidsperiod som är mänskligt överblickbar. Vi återför inte resursen, avfallet, till sitt kretslopp, utan lämnar det utanför sitt system, vilket gör att det tidsmässigt inte cirkulerar som det av sig självt annars gör. Avfallet lämnas i så förändrat skick, på en så avlägsen plats ifrån sitt ursprung, att den tid det tar innan det åter cirkulerar in i systemet är så lång att vi under mänsklig tid inte kan överblicka processen. Det är därför vi säger att det inte är kretsloppsanpassat, materialflödet sker inte längre cyklist, utan benämns då som en linjär process. Men som den fysiska resursteorin säger så cirkulerar även denna linjära process, fast under så mycket längre tid. Så förutom processerna i sig är alltså också tiden av primär betydelse. Och det är således hastigheten som är det avgörande, och som är parametern för att vi delar upp processerna i cirkulära och linjära, och för att vi delar upp resurserna i förnybara och icke-förnybara. Det är tiden, hastigheten, för resursens tillblivelse som blir intressant, och denna tid skiljer sig för olika system och för olika organismer (betänk hur irrelevant det är att tala om dagar och veckor när det gäller en dagslända). Precis som livet består av mångfald, så är det med tiden. Det finns geofysiska tidsomlopp som kan handla om hela universums uppkomst och jordens utveckling. Det finns biologiska tidsfenomen som kan beskriva evolutionen. Men det finns också socialt och kulturellt formade tidsbegrepp, t.ex. den individuella människans tidsupplevelse, som inte är objektivt mätbar (Bruckmeier 2002:257 min kursivering). Med min utgångspunkt i ett humanekologiskt perspektiv så antar jag ett holistiskt förhållningssätt också när det gäller tidsbegreppet. Om vi ska ta hänsyn till olika aspekter av livets dimensioner, och inkludera dem i våra ekonomiska system, så kan det inte enbart vara ett enda fysiskt tidsbegrepp som ska gälla. Vi måste också föra in ett biologiskt såväl som socialt och kulturellt tidsperspektiv. När det gäller resursbruket måste vi ta hänsyn till såväl biologiska som geofysiska tidsaspekter för att skapa en ekonomi som baserar sig på förnybara resurser. Det är inte hållbart att överskrida tid och rum, och det är vad vi gör genom att basera vår ekonomi, vår strävan efter tillväxt, på icke-förnybara resurser. Vi förbrukar resurser som i tid och rum inte hinner återskapas under ett för människan relevant tidsperspektiv, och denna förbrukning orsakar dessutom olika effekter (miljöproblem) som tidsmässigt inte kan hanteras under vår egen generation. En konsekvens av detta är att vi människor underkastar oss framtiden. Vi tar resurser ifrån framtida generationer, och vi skapar problem som vi räknar med att framtida generationer kan lösa. Det är varken hållbart eller etiskt försvarbart. Vi har en allmän överenskommelse om att: Hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa om möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov (kap 1.4.1). Istället bör vi tidsmässigt låta nutiden vara den tid vi själva agerar i, och låta framtiden vara till för våra barn och barnbarn. Och därför bör vi, för att nå en hållbar utveckling, definiera framtiden genom ekosystemens funktion. Karl Bruckmeier beskriver det hela så här i Humanekologiska perspektiv på människans tillvaro (Bruckmeier 2002:280): Visionen av hållbarhet härleds huvudsakligen ur tanken att hålla ekosystemen fungerande på längre sikt, vilket kräver att man specificerar tidsramar för utvecklingsprocesser. Detta löper samman med tanken att handling riktad mot hållbarhet kan ses som att börja i framtiden och sluta i nutiden. Dagens tidshantering har utöver sitt samband med vårt resursbruk, även ett samband med fördelningen av resurser. Detta kan beskrivas i termer av fördelningen av tid och pengar, eller som fördelning av lönearbete och välstånd. Doktorand Uffe Enoksson och professor Tapio Salonen (båda i socialt arbete) menar att vi idag i Sverige kan se en polarisering av två 16

17 nya samhällsklasser (Framtider 2004:28). Den ena klassen är tidrik och penningfattig och den andra är tidfattig och penningrik. Det handlar alltså om ett nytt fördelningsmönster i skärningspunkten mellan tid och pengar. Eller med andra ord, mellan tid och resurser. Anmärkningsvärt är att denna nya klassuppdelning sker i en tid då Sverige som nation aldrig varit rikare, om man räkna utifrån BNP. Precis det fenomen vi noterade i förra avsnittet om ekonomisk tillväxt. Enoksson och Salonen visar på ett antal indikationer för att obalansen mellan tid och resurser ökar i Sverige idag: Antalet lönearbetstimmar per sysselsatt person minskar och tycks fördelas alltmer ojämnt i befolkningen. Arbetsmarknadens förändrade profil och krav ökar sjukskrivningarna och får människor att lämna arbetsmarknaden i förtid. Andelen personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden fortsätter att öka, även med hänsyn till den förlängda ungdomsutbildningen. Andelen av Sveriges befolkning som står utanför de offentliga försörjningssystemen ökar gradvis. Vad Enoksson och Salonen också uppmärksammar är en oförmåga att hantera dessa två obalanser inom en sammanhållen ram, vilket förstärker uppdelningen mellan dem som har och dem som inte har. Man menar att Istället för gränsöverskridande systemlösningar satsas politisk och professionell kreativitet på att hantera var sak för sig (Ibid:29). Här pekar skribenterna på det som jag själv utgår ifrån, ett holistiskt gränsöverskridande perspektiv, och att undersöka flera fenomen som interagerar istället för att se var sak för sig. Och för att få ett helhetsperspektiv på hur tidsbegreppet bidrar till en reducering av vår resursbas och en ojämlik fördelning ska jag i nästa avsnitt beskriva hur räntemekanismen samverkar med tidshanteringen, såväl som med den tidigare beskrivna ekonomiska tillväxten RÄNTA Civilekonom Gunnar Örn definierar ränta så här: räntan kan sägas vara priset på pengar eller den hyra man får betala för att använda någon annans pengar. Som alla andra priser bestäms räntan av utbud och efterfrågan, i det här fallet av sparande och investeringar (Örn 1996:115). I Bonniers Svenska Ordbok beskrivs ränta som vinst eller avkastning av kapital; avgift för lån, priset på kredit (Malmström et al. 1994). Den första definitionen beskrivs även i termen av profit i De ekonomiska teoriernas historia och den andra definitionen som en avgift för kapitalanvänding (Pålsson Syll 2002:214). Härmed måste vi också veta vad kapital är för något. En vanlig definition är att kapital är pengar och realkapital, i form av byggnader, maskiner, mark m.m. Fast jag behöver en ännu tydligare definition eftersom kapitalanvändningens karaktär har betydelse för min undersökning. Därför tar jag också med den definition där kapital delas upp i två huvudkategorier: naturligt och människoskapat kapital. Man särskiljer även på hybrid or cultivated capital och menar då en kombination av människoskapat och naturligt kapital, som t.ex. mat, trä och naturfibrer (Salih 2001:779 mina kursiveringar). Den här distinktionen är viktig eftersom jag diskuterar ekonomiska handlingar i relation till det naturliga kapital som består av naturresurser. När jag diskuterar hållbar utveckling så är det den naturliga kapitalstocken jag menar som inte bör reduceras, och då med särskilt beaktande av de icke-förnybara resurserna. Eftersom ränta handlar om avkastning av kapital så är det viktigt att dels se på vad för slags kapital vi talar om, och vad avkastningen, eller snarare upphovet till avkastning, innebär i 17

18 realiteten. Om de som äger kapital i form av pengar ska vara intresserade av att investera sitt kapital måste investeringen ge en acceptabel vinst, ställt i relation till den ränta man skulle få om man satte in pengarna på banken, eller om man investerade dem på annat sätt. Och här är det tiden som är avgörande. Inom vilken tid kan man uppnå största möjliga vinst. Dagens räntekrav innebär därmed att investeringar idag främst styrs mot kortsiktiga projekt, för att man ska kunna få mesta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Med andra ord så tas inte någon hänsyn till de olika tidsbegreppen jag beskrev i föregående avsnitt. Om man kräver vinst inom en viss tidsram finns inte utrymme för att investera i kapital som tar längre tid att utvecklas än den förväntade tidsramen säger. Det finns alltså ingen möjlighet i en sådan ekonomisk konstruktion att ta hänsyn till att vårt naturliga kapital utvecklas utifrån olika biologiska och geofysiska cykler. Istället tar sådana processer alldeles för lång tid på sig för att kunna ge de snabba vinster som det ekonomiska systemet kräver. Och detta medför att vår naturliga kapitalstock fortsätter att undermineras. Som arkitekt och ekolog Margrit Kennedy skriver i Pengar utan ränta och inflation: Investeringar görs i första hand om de lovar en hög avkastning och hon menar att detta har med ränteproblematiken att göra (Kennedy 1993:24). Samma sak menar ekonomiprofessor Bernard Lietaer och psykiatriprofessor Stefan Brunnhuber i Our Future Money när de med en enkel demonstrationsmodell beskriver hur räntan påverkar investeringsprocessen (Lietaer et al. 2004:53f): Let us imagine that there is no inflation and that the risk of a specific investment project is independent of the time frame. Let us imagine our investor has the choice between two projects: planting a pine or an oak forest. A pine tree can be felled in ten years and would then bring, for example, a yield of 100 dollars. An oak, on the other hand, cannot be harvested until it is a hundred years old, and the investor estimates that it would then be 1000 dollars per tree. Now, the investor asks: What are these investments worth of value today? This depends on the capital market interest rate: at an interest rate of 5%, the investment in a pine forest, which will produce a yield of 100 dollars in ten years, is worth 61 dollars today, as we saw earlier we would have to deposit 61 dollars in the bank to have 100 dollars in ten years time. Similarly, the future 1000 dollars yield of an oak forest is virtually worthless today: only 7.60 dollars. This difference explains why today, while there is a lot of commercial interest in harvesting old growth forest, there is none in planting trees that will mature only centuries from now. Räntan påverkar således vad för slags investeringar vi väljer att göra, eller med andra ord, räntemekanismen avgör vilka slags investeringar som är lönsamma. Räntan gör därmed vissa investeringar lönsamma, och tvärtom. Och det är precis den tankegången som Lietaer och Brunnhuber är inne på när de utvecklar sin idé om att vi istället för en positiv ränta skulle kunna ha en negativ ränta, något de kallar för demurrage (Lietaer 2004:54). Demurrage innebär att man betalar för att ha pengar på banken istället för att man får betalt, en slags tidsavgift. Samma sak förespråkar också Margrit Kennedy fast hon kallar avgiften för lagerkostnad (Kennedy 1993:39). En sådan ekonomisk konstruktion, en sådan omvänd räntemekanism, skulle leda till att värdet på långsiktiga investeringar ökar, och att värdet på kortsiktiga investeringar minskar. Om man förlorar på att ha pengar på banken så blir det automatiskt mer attraktivt att ha pengarna någon annanstans. Om man inte längre kan förlora utebliven bankränta så motiverar det till att ha sitt kapital bundet i natur- och realkapital. Med omvänd räntemekanism förflyttas räntabiliteten från monetärt kapital till natur- och realkapital. Alltså kan man säga att räntan avgör om det är ekologiska eller ekonomiska värden som prioriteras. Det är därmed räntemekanismen (givetvis tillsammans med andra fenomen) som gör att vi inte intresseras oss för kommande generationer utan hellre ägnar oss åt kortsiktig profit. Fast som vi sett i Lietaers och Brunnhubers räntemodell så är 18

19 det möjligt att genom en annan räntekonstruktion styra våra ekonomiska handlingar mot en mer hållbar utveckling, och ta hänsyn till våra naturresurser. Istället för kortsiktiga investeringar är det långsiktiga investeringar som då kan bli lönsamma, som kan bli räntabla. Och här menar Lietaer och Brunnhuber att ränteproblematiken och resursutnyttandet har med vår tidshantering att göra: In supporting short-term priorities, our current money reinforces a particular understanding of time (Lietaer 2004:55). En annan sida av dagens räntehantering är att den ackumulerar kapital och bidrar till en skev resursfördelning. Detta möjliggörs i stort av att ränta läggs på ränta, ett fenomen som sker expontiellt. Göran Hjort beskriver detta fenomen i sitt studiematerial om pengar med en matematisk formel (Hjort 2003:72): Nytt belopp = Ursprungligt belopp x Förändringsfaktor Tid Med ett exempel om en insättning på banken av 1 miljon kronor med räntesats 3,5% beskriver Hjort hur detta kapital blir 2,8 miljoner kronor efter trettio år (10 6 x 1, = 2,8 x 10 6 ). Fördelaktigt för kapitalägaren men problemet är att de 1,8 miljoner kronorna har arbetats ihop av någon annan. Det talas ofta om hur kapital arbetar men bakom allt kapital finns alltid mänskliga arbetsinsatser. Räntan är istället enligt journalist Anika Agebjörn och författare Annika Elmqvist i Sänkt pris kort datum: Grundkurs i globalisering det konkreta beviset på att vårt samhälle accepterar arbetsfria inkomster (Agebjörn et al. 2004:44f). Människors betalningar av räntor sker på flera vis eftersom räntan finns inbakad i de flesta ekonomiska aktiviteter i samhället. Göran Hjort menar att vi betalar ca 30 % mer för alla varor och tjänster än vad vi skulle behövt om inte räntan fanns. I nybyggda fastigheter kan räntekostnader utgöra ända upp till 90% av hyran (Ibid:73). Margrit Kennedy menar att i genomsnitt uppgår ränteandelen av priset på våra dagliga varor och tjänster till mellan 30 och 50 procent (Kennedy 1993:27). För varje hundralapp vi vanliga konsumenter förbrukar så går alltså mellan 30 och 50 kronor till ränta. Intressant är att neoklassikerna menar att räntan allokerar resurser dit de bäst behövs. Men för att undersöka var resurser bäst behövs, och vilka värden som avgör vad som är bäst, krävs ytterligare undersökningar vilket inte finns plats för här. Margrit Kennedy visar med en undersökning som gjordes i Tyskland 1982 att åttio procent av befolkningen i landet betalar mer i ränta än den erhåller, tio procent tjänar lite grann, och resterande tio procent vinner massor på systemet (Kennedy 1993:28f). Vad som sker är att räntan omfördelar medel så att människor med mycket pengar får mer pengar och människor med lite pengar får mindre. Visserligen korrigeras detta något genom skatter, konkurser, kursfall, välgörenhet, skuldavskrivningar m.m. men eftersom räntemekanismen ständigt arbetar så går det inte att få några varaktiga och genomgripande förändringar när det gäller vår globala resursfördelning. Joseph Stiglitz, tidigare chefsekonom på Världsbanken, och som fick nobelpris i ekonomi 2001, menar att USA:s räntehöjning 1979 är den största enskilda orsaken till fattiga länders ekonomiska kris på 1980-talet. USA:s centralbank chockhöjde räntan, som från att ha legat på 5 procent gick upp till mer än 18 procent (Agebjörn et al. 2004:68) och när skuldkrisen bröt ut 1982 hade de fattiga ländernas totala skuld ökat från 90 miljarder kronor till 750 miljarder. År 2003 låg den samlade skuldbördan på miljarder kronor, trots att de skuldsatta länderna betalt av på sin skuld varje år (Ibid:73). Alltså har väldigt stora belopp flutit från den fattiga världen till den rika världen, på grund av räntemekanismen. På senare tid har vi också upptäckt att klyftorna mellan de som har lite och de som har mer ökar inte bara mellan länder utan också inom länder. Det 19

20 var också det vi såg i avsnittet om ekonomisk tillväxt, att det fanns ett fördelningsproblem. Ett problem som är effekten av att räntan, precis som den ekonomiska tillväxten fungerar exponentiellt. En effekt som idag bl.a. har lett till att ägar- och maktkoncentrationen innebär att världens 100 största företag äger en åttondel av jordens tillgångar (Agebjörn et al. 2004:47). Kennedy beskriver det så här (Kennedy 1993:20): Med ränta och ränta på ränta fördubblas nämligen penningförmögenheterna med jämna mellanrum. Det betyder att de tillväxer exponentiellt. Det förklarar också varför vi i det förgångna med jämna mellanrum och idag åter har problem med vårt nuvarande monetära system SAMMANFATTNING Ränta på ränta, tillsammans med vår ensidiga tidshantering plus kravet på ekonomisk tillväxt (som den idag fungerar och mäts) kan beskrivas utifrån den institutionella ekonomin som menar att den ena företeelsen bygger på, och samspelar med, andra företeelser. De beskrivna fenomenen interagerar med varandra och bidrar till en accelererande urholkning av vår resursbas och till ökade miljöproblem, såväl som till en ojämlik fördelning av resurser. Vi förbrukar resurser som i tid och rum inte kan återskapas inom en mänsklig tidsram vilket gör att vi tar av framtida generationer. Dessutom överlämnar vi enorma problem som vi krasst utgår ifrån att det får framtida generationer lösa. Men med en förändrad räntehantering skulle vi kunna vända denna trend. Tillsammans med ett annat mått än BNP, och tillsammans med hänsyn till olika biologiska och geofysiska tidscykler, skulle en förändrad räntehantering kunna styra oss mot en mer hållbar utveckling. *** 20

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Kommunens utveckling hänger på lokala resurser lokalt engagemang omvärlden våra beslut Vad påverkar

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Chalmers för en hållbar framtid

Chalmers för en hållbar framtid Hållbar utveckling Vision: Vad menas med hållbar utveckling? Vad innebär det för en ingenjör? Chalmers för en hållbar framtid Magdalena Svanström, Docent Kemisk Miljövetenskap (KB), Föreståndare Chalmers

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 Martin Andersson Christer Gunnarsson Hållbarhetsmyten varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025

Läs mer

Från ekonomiskt till hållbart

Från ekonomiskt till hållbart Från ekonomiskt till hållbart Om konsten att (sluta) äta en planet Om ekonomins radikala förändringsbehov, från tanke till handling. Presentation vid Klimatriksdagen, Norrköping, 7 juni 2014. Karl Johan

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer) Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Lars Westin Professor i Regionalekonomi CERUM Umeå universitet Hållbar utveckling = Hållbar resurshushållning = Ekonomi Läran om hushållning med knappa tillgångar. Resurser

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/ Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Utbildningsplan för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 180 högskolepoäng 180 credits (ECTS) Fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-03-12 1. Inrättande och fastställande Denna utbildningsplan

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt Framtidens utmaning transportförsörjning i det hållbara samhället. Vad menas då med hållbart? Resultatkonferens trafiksäkerhet, Stockholm, 27 April 2016 John Holmberg Professor i fysisk resursteori och

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer