Sund ekonomisk bas Göteborg Energis ekonomiska långsiktiga mål är att uppnå god lönsamhet i förening med god soliditet

Transkript

1 Sund ekonomisk bas Göteborg Energis ekonomiska långsiktiga mål är att uppnå god lönsamhet i förening med god soliditet Fortsatt hög investeringstakt Varje år investerar Göteborg Energi cirka 1,5 miljarder kronor En Ökad attraktiv nettoomsättning arbetsplats Göteborg Nettoomsättningen Energi ligger har i ökat täten med när 7 det procent gäller jämfört ny med teknik föregående och nya energilösningar år

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Kort om Göteborg Energi 1 Viktiga händelser under Ekonomiska mål 2 6 år i sammandrag 3 Risker och osäkerhetshantering 4 Investeringar 5 Forskning och utveckling 5 Miljö 6 Utsikter för 2007 och framåt 7 Styrelsearbetet Förslag vinstdisposition 7 Finansiella rapporter Resultaträkningar 8 Kommentarer till resultaträkningar 9 Balansräkningar Kommentarer till balansräkningar 12 Förändringar av eget kapital 13 Kassaflödesanalyser 14 Kommentarer till kassaflödesanalyser 15 Investeringar 15 s produktområden 16 Affärsområden 17 Noter Revisionsberättelse 40 Granskningsrapport 40 Organisationsschema 41 Styrelse Ledning 44-45

3 Kort om Göteborg Energi Göteborg Energi med säte i Göteborg är Västsveriges ledande energibolag. Göteborg Energi erbjuder produkter och tjänster såsom el, transport av el, fjärrvärme, gas, data- och telekommunikation, energitjänster, kyla och färdigvärme. Göteborg Energi har kunder. Dessa finns framför allt i närområdet och utgörs av både privatpersoner och företag/offentlig verksamhet där privatpersoner står för 95 procent. Vision Göteborg Energi ska aktivt bidra till utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Affärsidé Vi är ett framsynt energiföretag, en tjänsteleverantör som använder infrastrukturen för att skapa långsiktighet och stabilitet i våra erbjudanden. Vi är ett företag med stark miljöprofil. Våra priser är differentierade och konkurrenskraftiga. Avseende elnät och fjärrvärme ligger våra priser klart under snittet i landet. Våra erbjudanden utformas i samklang med kunderna så att deras konkurrenssituation förbättras, att de upplever att leveranssäkerheten är god, att bekvämligheten ökar och/eller att kunderna får hjälp och stöd till kostnadseffektiva lösningar. Ägarförhållanden Göteborg Energi AB är ett helägt dotterföretag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB), org nr GKF AB ägs till 100 procent av Göteborgs kommun. Ägardirektiv Göteborgs Stads motiv till att bedriva energibolag beskrivs i ägardokumentet. Detta ligger till grund för koncernens affärsidé, mål, strategier och policys. Ägardokumentet utvecklades och beslutades år Dokumentet utgör grunden i arbetet i koncernen. Ägardirektiv, styrelsens mål samt koncernens affärsplan formulerar tillsammans koncernens uppdrag. Nyckeltal Nyckeltalsdefinition EKONOMI Nettoomsättning (Mkr) 3 567, , ,2 Rörelseresultat (Mkr) 714,0 685,3 663,8 Resultat efter finansiella poster (Mkr) 626,3 614,8 572,0 Räntabilitet på totalt kapital (%) 7,8 8,6 9,5 Räntabilitet på eget kapital, efter schablonskatt (%) 14,2 15,3 15,4 Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 8,7 9,7 10,8 Soliditet (%) 33,4 34,3 36,8 Investeringar (Mkr) 1 345, , ,4 Produktion av el, totalt (GWh) Transport av el, totalt (GWh) Försäljning av fjärrvärme, totalt (GWh) Försäljning av gas, totalt (GWh) PERSONAL Medelantalet anställda i koncernen Andel män (%) 70,3 70,6 70,6 Andel kvinnor (%) 29,7 29,4 29,4 Medelålder MILJÖ Utsläpp av koldioxid fossilt (ton) Utsläpp av kväveoxider (ton) Utsläpp av svavel (ton) Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt Resultat efter finansiella poster och 28 procent schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder men inklusive avsättningar för skatter. Soliditet Genomsnittligt eget kapital i förhållande till den genomsnittliga balansomslutningen. Medelantal anställda Totalt antal arbetade timmar i förhållande till normal årsarbetstid. Årsarbetstiden är baserad på timmar per årsarbetare. 1

4 Viktiga händelser 2006 Resultatet efter finansiella poster förbättrades med 11,5 Mkr till 626,3 Mkr (614,8). Nettoomsättningen för 2006 uppgick till 3 567,0 Mkr vilket är en ökning med 243,3 Mkr jämfört med föregående år. Den 15 november invigdes Rya Kraftvärmeverk. Den totala investeringsutgiften har uppgått till 1 806,0 Mkr till och med år Anläggningen kommer enligt plan att producera GWh el och GWh värme per år. Detta motsvarar cirka 30 procent av Göteborgs behov av el och cirka 35 procent av fjärrvärmebehovet. I december år 2006 togs Rya Kraftvärmeverk i drift. Anläggningen kommer att bidra till en pålitlig, ekonomisk och miljömässigt bra energiförsörjning till våra kunder samt bidra till ett minskat behov av importerad el. I december skrevs samarbetsavtalet mellan Göteborg Energi och AB Volvo avseende koldioxidfria el- och värmeleveranser till Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve. Fabriken kommer därmed att bli den första koldioxidfria fordonsfabriken i världen. Affären är ur miljö- och kommunikationsaspekt mycket strategisk och tongivande för Göteborg Energi såväl som för Volvo. Under året kopplade vi ihop Ales fjärrvärmenät med Göteborgs nät. Vi har påbörjat nedgrävningen av luftburna elledningar och kommer när arbetet är klart, att ha 95 procent nedgrävt. Vi deltar i en utredning för att undersöka möjligheten till en norsk gasledning till Sverige. Ekonomiska mål s långsiktiga ekonomiska mål är att uppnå god lönsamhet i förening med god soliditet. Sammantaget ger detta en sund ekonomisk bas för bibehållen framtida ekonomisk handlingsfrihet. Inriktningen är att långsiktigt upprätthålla en räntabilitet på totalt kapital räknat på bokförda värden om 7 8 procent samt en soliditet om mer än 30 procent. För året uppgick räntabiliteten på totalt kapital till 7,8 procent (8,6) och soliditeten uppgick vid årets slut till 33,4 procent (34,3). Under året har pensionsförpliktelser som uppkommit före den 1 januari 1989 övertagits från Göteborgs stad. Göteborgs stad har ersatt Göteborg Energi AB för övertagna pensionsförpliktelser med 96,1 Mkr. Ersättning motsvarar Göteborg Energi AB:s kostnad för att försäkra pensionsförpliktelserna hos KPA Pensionsförsäkring AB vilket genomförts. Arbetet med att uppfylla Riksdagens beslut om månadsvis mätaravläsning från år 2009 för alla elkonsumenter har fortgått under året. Upphandling av en funktionsleverans har inletts under året och bedöms vara slutförd i början av år Den totala utgiften beräknas för Göteborg Energi uppgå till 700,0 Mkr. Projektet kommer att pågå fram till och med år s räntabilitet på totalt respektive eget kapital % Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på totalt kapital Mål för räntabilitet på totalt kapital 2

5 6 år i sammandrag Belopp i Mkr KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG Rörelsens intäkter 3 829, , , , , ,5 Rörelsens kostnader 2 652, , , , , ,5 Avskrivningar 463,2 486,3 508,9 401,9 371,7 348,9 Rörelseresultat 714,0 685,3 663,8 436,8 459,7 347,1 Finansnetto 87,7 70,5 91,8 78,2 82,1 61,8 Resultat efter finansiella poster 626,3 614,8 572,0 358,6 377,6 285,3 Skatt 188,9 180,1 172,1 113,0 107,4 83,2 Minoritetsandel 10,6 9,7 10,5 8,2 9,6 6,7 Redovisat resultat efter skatt 426,9 425,0 389,4 237,4 260,6 195,4 KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG Tillgångar Anläggningstillgångar 8 421, , , , , ,4 Omsättningstillgångar 1 489, , , , ,9 997,3 Summa tillgångar 9 910, , , , , ,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 3 308, , , , , ,0 Minoritetsintresse 118,2 110,9 104,2 95,4 87,7 78,4 Avsättningar pensioner och miljöåtgärder 92,9 129,1 52,8 201,8 209,9 215,1 Avsättningar för skatter 1 233, ,4 919,1 829,9 770,6 714,1 Långfristiga skulder 3 492, , , , , ,5 Kortfristiga skulder 1 665, , , , , ,6 Summa eget kapital och skulder 9 910, , , , , ,7 KONCERNENS NYCKELTAL I SAMMANDRAG Nettoomsättning 3 567, , , , , ,4 Räntabilitet på totalt kapital, % 7,8 8,6 9,5 6,9 7,7 6,4 Räntabilitet på eget kapital, efter schablonskatt, % 14,2 15,3 15,4 10,3 11,6 9,3 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,7 9,7 10,8 7,9 9,1 7,5 Soliditet, % 33,4 34,3 36,8 38,1 37,0 38,5 Investeringar 1 345, , ,4 688,8 952,0 742,0 Produktion av el, totalt, GWh Transport av el, totalt, GWh Försäljning av fjärrvärme, totalt, GWh Försäljning av gas, totalt, GWh Medelantalet anställda i koncernen

6 Risker och osäkerhetshantering Göteborg Energi är i sin verksamhet utsatt för ett flertal risker. För att möta dessa risker har Göteborg Energi etablerat en koncernövergripande riskpolicy. Policyn klargör styrelsens riktlinjer för hantering av risker och bygger på följande beståndsdelar: Identifiering av var i koncernen riskerna uppstår Tillförlitliga metoder för att mäta riskerna Effektiv hantering av hanterbara risker Rapportering enligt fastlagda rapporteringsrutiner Styrning enligt fastlagd riskpolicy Mandat och struktur för riskhantering och osäkerheter Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll och riskhantering inom Göteborg Energi. Styrelsen har i sin tur tilldelat Göteborg Energis ledning ansvaret för riskhanteringen enligt delegeringsstruktur. Varje enhet hanterar sina egna risker och har utrymme att röra sig inom sitt respektive mandat. Utfallet inom berörda enheter följs upp löpande och rapporteras till verkställande ledning via Koncernekonomistaben där också finansfunktionen finns. Risker i Göteborg Energis verksamhet Väderrisk Risker som är svåra att begränsa kostnadseffektivt är väderlek och tillgänglighet i olika produktionsanläggningar. Större avvikelser i leveranser eller tillgänglighet har omedelbar betydelse för koncernens resultat. Anläggningsrisker Risker för skador på anläggningar identifieras kontinuerligt och förebyggande underhåll och investeringar är de viktigaste åtgärderna för att minimera anläggningsriskerna. Råvaruprisrisk Energihandeln syftar till att med finansiella derivatinstrument jämna ut svängningar i bränslepriser över tiden. Handeln ska bedrivas med god framförhållning. Eldistribution En risk är ett haveri eller regionalt fel i stamnätet. Rya Kraftvärmeverk kan, i begränsad omfattning, producera el i så kallad ö-drift om inmatningsproblem från stamnätet blir långvariga i ett nödläge. En annan osäkerhetsfaktor är hur Energimyndighetens tillsyn över elnätsbolagen slutligen kommer att avgöras. Myndighetens granskningsmodell är föremål för rättslig prövning då flera elnätsföretag inom branschen har överklagat myndighetens beslut från tidigare år. Nätnyttomodellen, som är ett granskningsinstrument för myndigheten, beräknar vilken nätnytta elnätsföretagets kunder erhåller. Nätnyttan jämförs med den intäkt elnätsföretaget har från sin nätverksamhet. Miljörisker Med miljörisk avses sannolikheten för olyckor och brister i verksamheten och deras påverkan på miljön. Ett projekt har startats för identifiering och kvantifiering av en framtida åtgärdsplan för att bemöta frågeställningar och ekonomiska miljökonsekvenser inför framtiden. Politiska risker Stora delar av verksamheten påverkas av regleringar och politiska beslut. Göteborg Energi arbetar aktivt med omvärldsbevakning för att vara uppdaterad på händelser om vad som pågår på det politiska planet. I budgetpropositionen som presenterades i september 2005 presenterade regeringen ett förslag om att sätta ned koldioxidskatten för industri, högeffektiv kraftvärme, kraftvärme och hetvattenpannor. För högeffektiv kraftvärme, dit Rya Kraftvärmeverk räknas, föreslogs att koldioxidskatten skulle sänkas till noll. För att sänkningen av koldioxidskatten ska kunna genomföras måste EU först godkänna förändringen. Under hela 2006 har det pågått en dialog mellan finansdepartementet och EU för att få klartecken att sänka koldioxidskatten. Finansiella risker s finansiella risker hanteras av Koncernekonomistaben som också är koncernens internbank. Syftet med finansverksamheten är att hantera koncernens finansiella risker på ett kostnadeffektivt sätt. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i den allmänna räntenivån omedelbart får väsentlig påverkan på koncernens resultat. Ränteexponeringen utgörs av räntebärande skulder och tillgångar samt derivat och beräknas som den genomsnittliga räntebindningstiden på nettot av räntebärande skulder och tillgångar. Valutarisk Exponering i utländsk valuta får i princip inte förekomma. Detta betyder att nettot av den sammanlagda valutaexponeringen och genomförda kurssäkringar skall vara nära noll. För att eliminera valutarisk tillåts användande av avistaaffärer och termins- eller swapkontrakt. 4

7 Investeringar Energisektorn är kapitalintensiv och investeringarna har oftast en långsiktig ekonomisk konsekvens. Det är vanligt med en teknisk livslängd upp mot år och i vissa fall ända upp mot 50 år. Framförhållning, planering och finansiering av investeringsverksamheten är därför viktiga områden i vår verksamhet. Långsiktig lönsamhet och ekonomisk uthållighet är betydelsefulla parametrar. investerar i anläggningar och i teknisk utveckling. Betydelsefulla investeringar är nyförsäljning till kunder genom förtätningar av våra distributionsnät för fjärrvärme, gas, el eller opto samt exploatering av nya områden. Investeringar i kapacitetsutbyggnader, förstärkningar och omläggningar av distributionsnät genomförs med viss periodicitet. För att skapa kapacitet byggs produktionsanläggningar för fjärrvärme, kraftvärme samt nätstationer för eldistribution. På elnätssidan är vi styrda av lagen om månadsvis avläsning av kunders elförbrukning, där ett projekt är startat under året och kommer att pågå till år I början av 80-talet gjordes betydande satsningar på fjärrvärmen i centrala Göteborg samt sammankoppling av fjärrvärmenät ut till angränsande stadsdelar där kunderna fanns. I slutet av samma period byggdes naturgasnätet i Göteborg. Optonätets utbyggnad påbörjades i början av 2000-talet och är pågående. Utbyggnad av elnätet har under åren skett kontinuerligt. Under de senaste åren har vi inlett en ny expansionsfas för fjärrvärme som till sin omfattning motsvarar den satsning som gjordes i början av 80-talet. Satsningen avser anslutning av småhus till fjärrvärme. Rya Kraftvärmeverk och ombyggnad från naturgaseldade till biobränsleeldade panncentraler svarar för en betydande del av denna satsning. Under kommande år planeras expansionen främst inom förnyelsebar energi, så som biogas, vindkraft och biokraftvärme. Forskning och utveckling Göteborg Energi engagerar sig i forskning och utveckling inom ett flertal områden och i olika forum. Dels deltar vi i ett flertal projekt som initieras av Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings-Elforsk AB inom områdena; el- och värmeproduktion, överföring och distribution, användning samt omvärld och system. Dessutom går vår stiftelse för forskning och utveckling in i specifika projekt som hel- eller delfinansiär, för vilka vi har utarbetat tre prioriterade områden; strategier för hållbara system, värderingar, beteende och beslut hos aktörer på energimarknaden samt teknik för hållbara energisystem. Utöver ovanstående deltar vi också direkt i olika forskningsprojekt där vi ser ett omedelbart strategiskt värde. Ett exempel på ett sådant projekt är forskningen kring förgasning på Chalmers Tekniska Högskola där vi utreder möjligheterna att uppföra en förgasningsreaktor i anslutning till befintlig forsknings- och produktionsanläggning, vilket innebär att Göteborg Energi får tillgång till strategisk kompetens inom förgasningsområdet i Göteborg. Utöver allt detta stöder vi aktivt studenter med möjligheter till examensarbeten vilket utgör grunden för nästa generations forskare. 5

8 Miljö Göteborg Energi AB och dotterbolagen Göteborg Energi Nät AB, Falbygdens Energi Nät AB, Ale Fjärrvärme AB, Partille Energi AB, Partille Energi Nät AB och Göteborg Energi Gasnät AB har certifierade miljöledningssystem enligt ISO bedriver anmälnings- och/eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i moderföretaget och i dotterföretagen Göteborg Energi Nät AB, Falbygdens Energi Nät AB, Partille Energi AB och Ale Fjärrvärme AB. För varje tillståndspliktig anläggning upprättas en separat miljörapport med uppgifter om miljötillstånd, kontrollprogram, emissioner och driftsätt. Miljöpåverkan från verksamheten sker i huvudsak genom utsläpp till luft från förbränning vilket också är reglerat i villkor för verksamheten. Anläggningarna i Göteborg Energi AB är avsedda för el- och värmeproduktion och ingår i Göteborgs fjärrvärmesystem. Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Göteborg. I Göteborg Energi Nät AB bedrivs elnätsverksamhet. Företaget har ca 100 nätstationer inom vattenskyddsområden för Göta älv och Delsjöarna och denna verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Göteborg. I Ale Fjärrvärme AB bedrivs fjärrvärmeverksamhet. Företaget bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet. Tillsynsmyndighet är miljö- och byggförvaltningen i Ale kommun. I koncernen Falbygdens Energi bedrivs fjärrvärmeverksamhet och elproduktion i moderföretaget Falbygdens Energi AB och i dotterföretaget Falbygdens Energi Nät AB bedrivs elnäts-, bredbands- och entreprenadverksamhet med därtill knutna servicetjänster. Fjärrvärmeverksamheten och elproduktionen är anmälnings- och/eller tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillsynsmyndigheter är miljöförvaltningen i Falköpings kommun och länsstyrelsen i Västra Götalands län. I koncernen Partille Energi bedriver moderföretaget Partille Energi AB gas- och fjärrvärmeverksamhet och i dotterföretaget Partille Energi Nät AB bedrivs elnätsverksamhet. Fjärrvärmeverksamheten i moderföretaget är tillståndspliktig. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ett antal av produktionsanläggningarna samt bergrum för lagring av olja är fortfarande föremål för omprövning eller revidering av tillstånd enligt miljöbalkens övergångsregler. Tillstånd enligt miljöbalken eller motsvarande har erhållits av Länsstyrelsen Västra Götaland under år 2006 enligt följande: Tillstånd enligt miljöbalken för 19 provisoriska uppställningsplatser för containerpannor för fjärrvärmeproduktion Tillstånd enligt miljöbalken för Björndammens panncentral Tillstånd enligt miljöbalken för Rya Värmepumpanläggning Miljöhändelser: IPPC-relaterade redovisningar, bland annat släckvattenutredning för Rya Kraftvärmeverk och avloppsutredningar för Rya Värmecentral och Sävenäs Kraftvärmeverk, har inlämnats till tillsynsmyndigheten enligt deras beslut. År 2004 skedde ett utsläpp av dieselolja från ett reservkraftaggregat vid reparation av elnätet. Vid det rättsliga efterspelet 2006 dömdes ansvarig chef vid Göteborg Energi AB till dagsböter för vållande till miljöstörning. 6

9 Utsikter 2007 och framåt Under år 2006 har höga el- och naturgaspriser ökat råvarukostnaderna. En ovanligt kall inledning på året ökade också kostnaderna genom dyra topplastbränslen. En mild höst och vinter minskade värmevolymerna. Under slutet av året har både el- och naturgaspriser sjunkit. Genom riskpolicyns köp- och säkringsstrategi med lång framförhållning får prisjusteringar på råvarukostnaderna främst genomslag under senare delen av år Regeringens proposition angående sänkning av kraftvärmebeskattningen på högeffektiv kraftvärme samt sänkt CO 2 -skatt på olja och naturgas för övrig kraftvärme- och hetvattenproduktion vilar i avvaktan på godkännande av EU-kommissionen. Det är osäkert huruvida föreslagna sänkningar får påverkan på 2007 års verksamhet. Underhållskostnader för elnät- och fjärrvärmeanläggningarna beräknas öka. En hög investeringstakt medför att kapitalkostnaderna i form av avskrivningar och räntekostnader beräknas öka. Den genomsnittliga fjärrvärmeprishöjningen i Göteborg, Partille och Falköping uppgår under år 2007 till 0,7 procent på årsbasis. Höjningen av elnätavgiften i Göteborg och Partille är under samma period 0,5 procent. Reformer och myndighetsbeslut inom främst elnätverksamheten medför ökade utgifter kommande år. Månadsvis mätning skall vara genomförd senast juni Kravet medför att mätare skall bytas mot elektroniska mätare med dubbelriktad kommunikation och tillhörande mätinsamlingssystem. Vi har också installerat nya elmätare för att kunna göra månadsavläsning för kunder med en större mätarsäkring än 63 ampere. Rya Kraftvärmeverk togs i drift i december år Kraftvärmeproduktionen ökas och fjärrvärmeunderlaget kan också bättre nyttjas för elproduktion. Genom uppförandet av Rya Kraftvärmeverk kommer elförsörjningen av viktiga samhällsfunktioner i Göteborg att tryggas. Styrelsearbetet 2006 Göteborg Energi AB:s styrelse består av 9 ledamöter och 6 suppleanter utsedda av kommunfullmäktige samt 2 ledamöter utsedda av de anställdas organisationer. VD, vice VD och enstaka tjänstemän i företaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer den gällande arbetsordningen för styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Under året hade styrelsen 6 sammanträden. Styrelsen har behandlat koncernens ekonomiska utveckling på kort och lång sikt. Förslag vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget: Kr Balanserad vinst Årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: Kr Till aktieägaren utdelas I ny räkning överföres Summa s fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 381,1 Mkr. Koncernbidrag har lämnats till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB med 27,1 Mkr. För bolagets och koncernens resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. 7

10 Resultaträkningar Belopp i Mkr Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning , , , ,4 Aktiverat arbete för egen räkning 145,6 123,2 70,0 63,7 Servis och anslutningsavgifter 3 84,9 81,7 50,3 41,9 Övriga rörelseintäkter 32,0 28,5 28,7 41,3 Summa rörelsens intäkter 3 829, , , ,3 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 1 520, , , ,5 Övriga externa kostnader 626,3 606,7 684,0 640,8 Personalkostnader 4 522,1 533,4 502,4 483,9 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 7 463,2 486,3 237,0 230,5 Summa rörelsens kostnader 3 132, , , ,7 Resultat från andel i intresseföretag 8 16,8 46,1 6,6 11,2 Rörelseresultat 714,0 685,3 430,3 456,8 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andel i koncernföretag 56,0 3,0 Resultat från övriga värdepapper och fordringar 9 1,7 2,5 1,6 2,5 Ränteintäkter 10 11,0 10,3 32,8 29,7 Räntekostnader ,4 83,3 124,1 96,3 Resultat efter finansiella poster 626,3 614,8 396,6 395,7 Bokslutsdispositioner 12 0,0 0,0 401,6 355,2 Skatt på årets resultat 13, ,9 180,1 17,7 3,7 Minoritetsandelar i årets resultat 10,6 9,7 Årets resultat 426,9 425,0 12,7 36,8 8

11 Kommentarer till resultaträkningar Omsättning och resultat s nettoomsättning uppgick under perioden till 3 567,0 Mkr (3 323,6) vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Fjärrvärmeleveranser uppgick till GWh vilket är en minskning med 93 GWh jämfört med föregående år. Rya Kraftvärmeverk togs i drift i slutet av året och elproduktionen i anläggningen gav en ökad omsättning av el. Transport av el ökade under året med 49 GWh och uppgick till GWh. Energitjänster och nya tjänster ökade omsättningen med 33,0 Mkr till 104,9 Mkr främst genom en ökning av antalet klimatavtal. Bland intäkterna ingår från och med föregående år statligt stöd i form av tilldelade utsläppsrätter med 76,8 Mkr (19,1). Servis- och anslutningsavgifter ökade med 3,3 Mkr till 85,0 Mkr (81,7). s nettoomsättning uppdelad på produktområde Mkr El Transport av el Fjärrvärme Gas Övrigt Råvarukostnaderna ökade mellan åren med 229,3 Mkr till 1 520,7 Mkr (1 291,4). Ökningen förklaras i huvudsak av högre bränslepriser samt dyr marginalproduktion under den kalla inledningen av året. Inom ramen för systemet med utsläppsrätter redovisades kostnader för utsläpp av koldioxid med 59,7 Mkr (13,8). Övriga externa kostnader ökade mellan åren med 19,6 Mkr till 626,3 Mkr (606,7). Kostnader för utrangering av anläggningstillgångar uppgick till 37,0 Mkr (9,5). Personalkostnader minskade mellan åren med 11,3 Mkr till 522,1 Mkr (533,4). I personalkostnader ingår effekt av övertagande av äldre pensionsförpliktelser från Göteborgs Stad, se not 31. I årets personalkostnad ingår ingen kostnad för resultatlön 0,0 Mkr (14,7). Avskrivningar och nedskrivningar har minskat med 23,1 Mkr till 463,2 Mkr (486,3). Nedskrivning av bokförda värden på anläggningar uppgick till 1,0 Mkr (49,3). Nedskrivning avser fjärrvärmecentral i Partille. Resultat från andelar i intressebolag har försämrats med 29,3 Mkr till 16,8 Mkr (46,1). Försämringen förklaras av att koncernen Plusenergi redovisade ett lägre resultat efter finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 30,0 Mkr (91,4). Göteborg Energis andel härav uppgår till 15,0 Mkr (45,7). Rörelseresultatet uppgick till 714,0 Mkr (685,3) en ökning med 28,7 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen blev 20,0 procent (20,6). Finansnettot har försämrats och uppgick till 87,7 Mkr ( 70,5) en försämring med 17,2 Mkr som beror på dels högre räntenivå och dels ökad upplåning. Räntekostnader på 37,5 Mkr (25,4) hänförliga till ökad upplåning för finansieringen av Rya Kraftvärmeverk belastar investeringsprojektet och ingår ej i finansnettot. Resultat efter finansiella poster uppgick till 626,3 Mkr (614,8). s nettoresultat efter minoritetsandelar uppgick till 426,9 Mkr (425,0). Räntabiliteten på totalt kapital uppgick till 7,8 procent (8,6). Försämringen beror på en ökad balansomslutning med 1 115,6 Mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,2 procent (15,3). För definition av räntabilitet se nyckeltalsdefinition under Kort om Göteborg Energi. s nettoomsättning, rörelseresultat och resultat efter finansiella poster Intäkter, Mkr Rörelseresultat Nettoomsättning Resultat, Mkr Resultat efter finansiella poster 0 9

12 Balansräkningar Belopp i Mkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram 15 56,9 47,4 55,8 47,3 Ledningsrätt 16 21,9 21,2 3,8 3,5 Goodwill 17 47,2 77,6 Summa immateriella anläggningstillgångar 126,0 146,2 59,6 50,8 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark ,8 504,8 710,5 340,5 Maskiner och andra tekniska anläggningar , , , ,8 Inventarier, verktyg och installationer 20 61,2 41,4 26,2 24,9 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar , ,6 384, ,4 Summa materiella anläggningstillgångar 7 835, , , ,6 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag , ,5 Fordringar hos koncernföretag ,2 659,2 Andelar i intresseföretag ,9 240,8 104,9 105,0 Andra långfristiga värdepappersinnehav 25 22,8 22,7 22,7 22,7 Andra långfristiga fordringar 26, ,5 130,5 119,7 129,7 Pensionstillgång 31 19,3 Uppskjuten skattefordran 14 44,5 42,5 28,0 33,2 Summa finansiella anläggningstillgångar 460,0 436, , ,3 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8 421, , , ,7 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager m m Råvaror och förnödenheter 92,5 78,7 78,6 69,0 Summa varulager mm 92,5 78,7 78,6 69,0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 450,4 620,7 449,9 617,9 Fordringar hos koncernföretag 447,4 3,1 Fordringar hos övriga koncernföretag 9,7 14,8 9,6 9,4 Fordringar hos intresseföretag 35 34,3 9,7 34,0 0,4 Skattefordringar 14,9 20,3 9,5 11,3 Övriga fordringar ,4 45,3 89,9 36,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,3 228,5 351,7 148,6 Summa kortfristiga fordringar 1 046,9 939, ,0 827,0 Likvida medel ,6 202,7 349,6 202,7 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 489, , , ,7 SUMMA TILLGÅNGAR 9 910, , , ,4 10

13 Belopp i Mkr Not EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital 400,0 400,0 400,0 400,0 Bundna reserver/ Reservfond 2 527, ,9 100,0 100, , ,9 500,0 500,0 Fritt eget kapital Fria reserver/ Balanserad vinst 45,8 17,2 127,1 148,2 Årets resultat 426,9 425,0 12,7 36,8 381,1 442,2 139,8 185,0 SUMMA EGET KAPITAL 3 308, ,1 639,8 685,0 OBESKATTADE RESERVER , ,3 MINORITETSANDEL ,2 110,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 31 33,1 8,8 10,6 Uppskjuten skatteskuld , ,4 1,8 Övriga avsättningar 31 92,9 96,0 92,9 94,4 SUMMA AVSÄTTNINGAR 1 326, ,5 101,7 106,8 LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 287,3 352,4 287,3 352,4 Övriga skulder 3 205, , , ,9 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER , , , ,3 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 544,3 393,8 449,3 272,0 Skulder till koncernföretag 718,7 394,4 Skulder till övriga koncernföretag 33,7 190,1 33,2 183,6 Skulder till intresseföretag 35 36,3 27,0 21,6 6,9 Övriga skulder ,7 729,1 731,8 726,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,2 235,4 256,2 227,6 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 1 665, , , ,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 9 910, , , ,4 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter 39 Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 39 Inga Inga Inga Inga 11

14 Kommentarer till balansräkningar Balansomslutning uppgick till 9 910,0 Mkr (8 794,4). s verksamhet är kapitalintensiv och anläggningstillgångarna utgör 85 procent av balansomslutningen. Investeringarna uppgick till 1 345,4 Mkr (1 627,6) och avskrivningar samt nedskrivningar till 463,2 Mkr (486,3). Utrangeringar och reaförlust vid försäljning av anläggningar uppgick till ett restvärde av 28,2 Mkr (7,4). Pågående nyanläggningar uppgick till 526,1 Mkr (1 776,6) en minskning med 1 250,5 Mkr. Minskningen beror på att byggnationen av Rya Kraftvärmeverk är klar. Andelar i intresseföretag ökade med 2,1 Mkr, främst genom att resultaten i intresseföretagen efter skatt ökat värdet på andelarna. Utdelning på andelarna har erhållits med 6,8 Mkr (11,2). Kortfristiga fordringar på balansdagen uppgick till 1 046,9 Mkr (915,5). Kundfordringar och upplupna energiintäkter uppgick till 696,2 Mkr (770,5). Likvida medel på balansdagen uppgick till 349,6 Mkr (202,7). Bland likvida medel ingår tillgodohavande på koncernkonto hos Göteborgs stad. På balansdagen uppgick denna fordran till 345,4 Mkr (161,3). Soliditeten på balansdagen var 33,4 procent (34,3). Uppförandet av Rya Kraftvärmeverk som i huvudsak skett genom långfristig finansiering medför en lägre soliditet kortsiktigt. Soliditeten ligger inom ramen för koncernens långsiktiga målsättning med en soliditet överstigande 30,0 procent. Avsättningar uppgick till 1 326,0 Mkr (1 187,5) en ökning mot föregående år med 138,5 Mkr. I huvudsak avser förändringen avsättningar för uppskjuten skatt i obeskattade reserver. Kortfristiga icke räntebärande skulder uppgick till 1 050,2 Mkr (960,3). Kortfristig skuld till Göteborgs stad för koncernbidrag uppgick till 27,1 Mkr (181,6). Leverantörsskulder uppgick till 544,3 Mkr (393,8) och upplupna kostnader motsvarande el- och spillvärmeinköp samt bränsleskatter ingår med 136,4 Mkr (110,4). Räntebärande skulder utgörs av långfristiga lån och kortfristig del därav och uppgick totalt till 4 107,5 Mkr (3 522,6). Bland långivare finns Europeiska Investeringsbanken med 352,4 Mkr och Göteborgs stad med 3 750,0 Mkr. Ett finansiellt avtal har sedan tidigare träffats mellan Europeiska Investeringsbanken och Göteborg stad, som låntagare, med Göteborg Energi som slutlig mottagare. Avtalet har en kreditram på 1 600,0 Mkr för successiva avlyft, mot investeringar i Rya Kraftvärmeverk. Kraftvärmeverket är nu i drift och hela kreditramen utnyttjad. Av koncernens långfristiga räntebärande skulder förfaller 2 400,0 Mkr (1 692,2) efter 5 år eller senare. Enligt riskpolicyn får högst 30 procent av den externa långfristiga låneskulden förfalla till betalning under ett kalenderår. Enskilda lån skall ha en maximal löptid om 15 år, vilket efterlevs. s soliditet % Mål > 30% 12

15 Förändringar av eget kapital Aktie- Bundna Fria Fritt Summa Belopp i Mkr kapital reserver reserver eget kapital eget kapital KONCERNEN Ingående balans , ,4 545, ,5 Utdelning 24,6 24,6 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 372,5 372,5 Lämnade koncernbidrag 181,6 181,6 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 50,8 50,8 Årets resultat 425,0 425,0 Utgående balans , ,9 442, ,1 Ingående balans , ,9 442, ,1 Utdelning 112,4 112,4 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 356,1 356,1 Lämnade koncernbidrag 27,1 27,1 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 7,6 7,6 Årets resultat 426,9 426,9 Utgående balans , ,0 381, ,1 MODERFÖRETAGET Ingående balans ,0 100,0 208,1 708,1 Utdelning 24,6 24,6 Lämnade koncernbidrag 238,2 238,2 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 66,7 66,7 Erhållna koncernbidrag 189,1 189,1 Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag 52,9 52,9 Årets resultat 36,8 36,8 Utgående balans ,0 100,0 185,0 685,0 Ingående balans ,0 100,0 185,0 685,0 Utdelning 112,4 112,4 Lämnade koncernbidrag 91,1 91,1 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 25,5 25,5 Erhållna koncernbidrag 166,8 166,8 Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag 46,7 46,7 Årets resultat 12,7 12,7 Utgående balans ,0 100,0 139,8 639,8 I koncernens bundna reserver ingår kapitalandelsfond med 146,0 Mkr (145,0). Aktiekapitalet utgörs av 400 aktier med ett kvotvärde om 1,0 Mkr. Inga förändringar har skett under året. Eget kapital uppgick till 3 308,1 Mkr, en ökning sedan föregående år med 295,0 Mkr. Specifikation av moderföretagets lämnade koncernbidrag i Mkr Mottagare: Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB 27,1 181,6 Ale Energi AB 0,0 1,3 Göteborg Energi Gasnät AB 12,7 34,3 Göteborg Energi GothNet AB 50,4 53,9 Rya Nabbe Depå AB 0,9 Summa 91,1 271,1 Specifikation av moderföretagets erhållna koncernbidrag i Mkr Från: Falbygdens Energi AB 27,2 25,0 Fjärrvärme i Frölunda AB 0,9 0,9 Göteborg Energi Nät AB 135,1 163,1 Ale Energi AB 3,6 Rya Nabbe Depå AB 0,1 Summa 166,8 189,1 har mottagit utdelning från i Mkr Från: Partille Energi AB 3,0 3,0 Summa 3,0 3,0 Till bolagsstämman föreslagen utdelning från moderföretaget till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB uppgår till 135,0 Mkr (112,4). Utdelningen är inte skuldförd per den 31 december I Göteborg Energi AB har en anteciperad utdelning om 53,0 Mkr bokförts från Göteborg Energi Nät AB. 13

16 Kassaflödesanalyser Belopp i Mkr Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 626,3 614,8 396,6 395,7 Betald skatt 5,4 9,0 1,8 2,8 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet* 467,9 520,3 190,3 294,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 099, ,1 588,7 687,5 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning( )/Minskning(+) av varulager 10,0 22,5 14,2 21,4 Ökning( )/Minskning(+) av kortfristiga fordringar 136,8 45,9-368,2 77,9 Ökning(+)/Minskning( ) av kortfristiga skulder 206,9 101,2 209,1 103,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 179, ,9 443,8 847,8 Investeringsverksamheten Kapitaltillskott och ökning av andelar i koncernföretag 24,5 Förvärv i intresseföretag 6,7 6,7 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 1 312, ,9 837, ,6 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 32,7 19,0 31,2 18,1 Försäljning av anläggningstillgångar 21,6 43,4 21,0 224,6 Ökning( )/Minskning(+) av långfristiga fordringar 0,1 1,6 21,8 272,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 323, ,6 869, ,1 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/Minskning( ) av räntebärande skulder 584,9 780,2 584,9 782,0 Reglering av koncernbidrag 181,6 254,1 99,6 200,3 Lämnad utdelning 112,4 24,6 112,4 24,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 290,9 501,5 572,1 557,1 ÅRETS KASSAFLÖDE 146,9 77,8 146,8 77,8 Likvida medel vid årets början 202,7 124,9 202,7 124,9 Likvida medel vid årets slut ,6 202,7 349,6 202,7 *Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan 463,2 437,0 237,0 221,7 Reavinster/förluster sålda anläggningstillgångar 28,2 7,4 9,6 19,0 Nedskrivningar/uppskrivningar 49,3 8,8 Förändring av räntefordran/ränteskuld 37,3 4,3 4,3 Förändring avsättningar 54,9 56,8 1,8 84,4 Förändring andelar i intressebolag 7,1 34,5 Anteciperad utdelning 53,0 Övriga justeringsposter 1,2 1,5 5,6 Summa 467,9 520,3 190,3 294,6 Finansiella poster Erhållna räntor och utdelningar 17,7 12,8 43,4 35,2 Betalda räntor 63,1 79,0 91,2 92,0 14

17 Kommentarer till kassaflödesanalyser Kassaflödet från den löpande verksamheten s kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 1 099,6 Mkr (1 126,1), en försämring med 26,5 Mkr. Kapitalbindningen i rörelsekapital minskade med 47,3 Mkr (86,6) främst genom en ökning i kortfristiga skulder med 206,9 Mkr varav leverantörsskulder ökade med 150,5 Mkr. För investeringsverksamheten användes 1 345,4 Mkr (1 627,6 ) till investeringar i anläggningstillgångar. hade sammantaget ett negativt kassaflöde efter investeringar på 144,0 Mkr ( 423,7). Till ägaren utbetalades koncernbidrag och utdelning med 294,0 Mkr (278,7). ökade under året sin upplåning med netto 584,9 Mkr (780,2). Årets kassaflöde blev 146,9 Mkr (77,8). Likvida medel uppgick vid årets slut till 349,6 Mkr (202,7). Kassaflödet efter investeringar och utbetald utdelning och koncernbidrag till ägaren påverkar nettolåneskulden i hög grad. Under år 2006 blev kassaflödet negativt, vilket alltså ökade nettolåneskulden. Därmed påverkades också förhållandet mellan räntebärande skulder och eget kapital, d v s skuldsättningsgraden, som ökade per balansdagen till 124 procent (117). Nettolåneskulden innefattar samtliga räntebärande skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar. Skulden uppgick per balansdagen till 3 757,9 Mkr (3 319,9). s kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringar ger en bild av självfinansieringsgraden. s nettolåneskuld Mkr s kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringar Mkr Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investeringar s investeringar i anläggningar uppgick under året till 1 345,4 Mkr (1 620,9). Av investeringarna utgjorde 1 190,0 Mkr (1 473,9) nyinvesteringar och 155,4 Mkr (147,0) reinvesteringar. Elnätsinvesteringar uppgick till 251,1 Mkr (187,3). Bland större investeringar i Göteborg märks nybyggnation av kopplingsstationen i Orrekulla, ombyggnation av kopplingsstationen i Backa, markförläggning av luftledningsnät samt investeringar föranledda av lagkrav på timmätning av större elkunder från år Investeringar i att markförlägga luftledningsnätet kommer att pågå kontinuerligt till och med år I dagsläget är 25 procent färdigställt. Fjärrvärmeinvesteringar uppgick till 808,1 Mkr (1 243,5). Investeringar i Rya Kraftvärmeverk uppgick till 369,1 Mkr (895,6). I övrigt utgjordes investeringarna bland annat av nätutbyggnad för villor i Göteborgs och Partille kommun med 168,0 Mkr, transiteringsledning mellan Bohus och Göteborg 55,0 Mkr, fjärrvärmeledning mellan Marconi panncentral och Högsbo Kraftvärmeverk 24,0 Mkr och investeringar i andra distributions- och produktionsanläggningar med 192,0 Mkr. Gasverksamhetens investeringar uppgick till 70,4 Mkr (15,1) varav 27,3 Mkr är inom biogasområdet. Årets investeringar inom data- och telekommunikation uppgick till 93,3 Mkr (103,7). Av dessa utgör huvuddelen utbyggnad av optofibernät inklusive förstärkningar samt anslutning av kunder. Inom produktområdet kyla har investeringarna uppgått till 22,4 Mkr (12,2) och inom Färdig värme till 13,3 Mkr (18,0). 15

18 s produktområden Nettoomsättningen fördelar sig på produktområden enligt följande: Belopp i Mkr El 112,9 40,7 120,3 46,3 Transport av el 819,9 809,9 Fjärrvärme 2 083, , , ,8 Gas 240,1 277,7 209,8 190,7 Data- och telekommunikation 114,8 83,5 Övrig verksamhet 195,5 173,6 686,3 567,6 Summa 3 567, , , ,4 El s produktion av el uppgick till 112,9 Mkr (40,7). Leveranserna uppgick till 340 GWh (144). Kraftvärmeproduktionen svarade för 330 GWh (134). bedriver elhandel endast via det hälftenägda intresseföretaget Plusenergi AB. Företaget har strax under 50 procent av elmarknaden i Västra Götaland och antalet kunder är cirka Transport av el Nettoomsättningen för transport av el uppgick till 819,9 Mkr (809,9). Totalt transporterades GWh (4 902) el till externa kunder. äger distributionsnät i Göteborgs-, Partille- och i Falbygdensområdet. Inom elnätsverksamheten har ett stort investeringsprogram påbörjats. Förstärkningar och reinvesteringar samt markförläggning av luftledningsnät ingår i programmet. Arbetet med att uppfylla lagkraven om månadsavläsning av samtliga elleveranser från och med år 2009 har påbörjats. För koncernen beräknas genomförandet och uppfyllandet av lagkraven tillsammans innebära investeringar på cirka 700,0 Mkr fram till år Fjärrvärme Försäljningen av fjärrvärme uppgick till 2 083,8 Mkr (1 938,2) och svarar därmed för cirka 58 procent (59) av koncernens nettoomsättning. Leveranserna uppgick under året till GWh (3 737). Produktions- och distributionsanläggningar för fjärrvärme finns i Göteborg, Ale, Partille, Falköping och Floby. Gas Gasförsäljningen till externa kunder uppgick till 240,1 Mkr (277,7). Leveranserna av naturgas uppgick till 690 GWh (681). Under gas redovisas produkterna naturgas, stadsgas, biogas och transport av naturgas. Transport av naturgas är juridiskt åtskilt från handel sedan år Göteborg Energi AB och DONG Sverige AB äger till lika stora delar FordonsGas Sverige AB. Gasvolymen till fordon har ökat under året och uppgick till 11,0 GNm 3 (9,2). Nettoomsättningen uppgick till 78,3 Mkr (63,1), vilket är en ökning med 24 procent. Antal tankställen uppgår till 22 stationer. Ökning har skett med 3 stationer under år Under år 2005 beslutade Göteborg Energis styrelse att till år 2010 upphöra med leveransen av stadsgas i Göteborg. En dialog har inletts med samtliga stadsgaskunder i syfte att omställningsarbetet kan genomföras på ett så bra sätt som möjligt med hänsyn till olika kunders utgångslägen och behov. Transport av gas till externa kunder har under år 2006 uppgått till 880,6 GWh (687,8). Data- och telekommunikation Nettoomsättning för data- och telekommunikation uppgick till 114,8 Mkr (83,5). Ökningen avser främst ökade intäkter från optofibernätet, som ett resultat av flera års utbyggnad av nätet. Det samlade resultatet i koncernen för produktområdet data- och telekommunikation uppgick till 9,0 Mkr ( 43,2). Övrig verksamhet Energitjänster innefattar ett flertal olika avtalsformer och produkter såsom klimatavtal med värme eller kyla och energitjänstavtal. Nettoomsättningen inom produktområdet uppgick till 91,7 Mkr (68,6). Produktområdet är i ett uppbyggnadsskede. Nettoomsättningen för produktområde Kyla uppgick till 18,7 Mkr (17,6). Färdig värme, vilket innebär övertagande och ombyggnader av kundanläggningar för närvärme redovisade en nettoomsättning på 22,9 Mkr (11,9). 16

19 Affärsområden Affärsområde Energi Affärsområde Energi bedriver fjärrvärme-, färdig värme-, gas-, kyla-, elproduktions- och energitjänstverksamhet. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Göteborgsområdet eller i dess närhet. Affärsområde Energis rörelseintäkter fördelar sig på produktområden enligt följande: fjärrvärme 74 procent, gas 19 procent, energitjänster 4 procent och övrigt 3 procent. Resultatförsämringen beror främst av ökade bränslepriser för el- och naturgas. Antalet anställda uppgår till 128 (126). Nettoomsättning 2 486,2 (2 233,4) Rörelseresultat 463,9 (512,0) Resultat efter finansnetto 382,6 (422,4) Affärsområde Elnät (Göteborg Energi Nät AB) Göteborg Energi Nät AB bedriver uteslutande elnätsverksamhet i Göteborgs stad förutom i Askim och i södra skärgården. Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsanläggningar till förfogande för överföring av el. Till verksamheten hör också projektering, byggande, drift och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska anläggningar samt mätning av överförd effekt och energi. En koncernintern engångsintäkt om 34,0 Mkr genom anslutning av Rya Kraftvärmeverk till elnätet har ökat resultatet. Företaget har cirka nätabonnemang. Antalet anställda uppgår till 57 (53). Nettoomsättning 741,8 (737,2) Rörelseresultat 182,2 (168,1) Resultat efter finansnetto 185,7 (171,4) Affärsområde Data-/teleteknik (Göteborg Energi GothNet AB) Göteborg Energi GothNet AB äger och driver ett optofibernät där huvudprodukterna är transmission och svartfiber samt optiska kanaler. Företaget säljer även kabel-tv och internet samt driver en telehousinganläggning. De viktigaste kunderna är Göteborgs stads förvaltningar och bolag, Västra Götalandsregionen samt operatörer. Dessa kunder står tillsammans för 60 procent av transmissionsintäkterna. Antal anställda uppgår till 35 (33). Övriga dotterföretag Falbygdens Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet, elproduktion och entreprenader i Falköping och Floby. Företaget ägs till 100 procent av Göteborg Energi AB. Företaget har 47 anställda (51). I det helägda dotterföretaget Falbygdens Energi Nät AB bedrivs elnäts- och optoverksamhet i Falköping med omnejd. Dotterföretaget har ingen anställd personal. Under år 2002 bildades Falbygdens Bredband AB tillsammans med Falköpings kommun. Bolaget ägs till 51 procent av Falbygdens Energi Nät AB och bygger ut bredband inom Falköpings kommun. Intressebolaget Fastbit AB marknadsför och säljer bredbandskommunikation i Falköping, Lidköping och Skara. Falbygdens Energi Nät AB:s ägarandel uppgår till 33 procent. Partille Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet samt försäljning av gas i Partille kommun. Företaget ägs till 50 procent av Göteborg Energi AB och till 50 procent av Partille kommun. Företaget betraktas som ett dotterföretag eftersom Göteborg Energi AB via styrelsens sammansättning har ett bestämmande inflytande. I det helägda dotterföretaget Partille Energi Nät AB bedrivs elnätsverksamhet. Företagen har ingen anställd personal. Göteborg Energi AB:s ägarandel i Ale Energi AB uppgår till 91 procent. Dotterföretaget äger i sin tur 100 procent av Ale Fjärrvärme AB. Ale Fjärrvärme AB bedriver uteslutande fjärrvärmeverksamhet i Ale kommun. Företagen har ingen anställd personal. Göteborg Energi Gasnät AB ägs till 100 procent av Göteborg Energi AB. I dotterföretaget bedrivs gasdistributionsverksamhet. Företaget har ingen anställd personal. Övriga dotterföretag är Fjärrvärme i Frölunda AB, Västenergi AB och Rya Nabbe Depå AB. Dessa företags verksamhet är av mindre eller ringa omfattning. Intresseföretag Plusenergi AB ägs till 50 procent av Göteborg Energi AB och är ett intresseföretag, eftersom Göteborg Energi AB ej har något bestämmande inflytande. I koncernen Plusenergi ingår även Borås Elhandel AB. Kraftinköpen har samordnats i koncernen. Företaget bedriver försäljning av el och därtill hörande energirelaterade produkter och tjänster i Västra Götalands län. Göteborg Energi AB:s intresseandel i Göteborg Energi International AB har under året överlåtits till ÅF-Process AB. FordonsGas Sverige AB ägs till 50 procent av Göteborg Energi AB och bedriver gasförsäljning till fordon via ägda tankstationer. Lerum Fjärrvärme AB, tidigare Lerum Energiproduktion AB, producerar och säljer el och fjärrvärme i Lerums kommun. Göteborg Energi AB:s ägarandel är 49 procent. Göteborg Energi AB:s ägarandel i Alingsås Energi AB är 25 procent. 17

20 Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Göteborg Energi AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 RR 29 samt för övrigt enligt god redovisningssed. Under år 2006 har principer för redovisning av statligt stöd i samband med tilldelning av utsläppsrätter förändrats. Från och med år 2006 intäktsförs tilldelning (statligt stöd) i relation till egen förbrukning alternativt försäljning av utsläppsrätter. Detta är en förändring jämfört med tidigare då tilldelning intäktsförts i sin helhet under det verksamhetsår som tilldelning avsett. Den ändrade redovisningsprincipen medför ingen effekt på årets resultat jämfört med tidigare redovisningsprincip. I övrigt är beräkningsmetoder och redovisningsprinciper som tillämpats i årsredovisningen för moderbolag och koncern oförändrade gentemot föregående år. Koncernredovisning s bokslut omfattar moderföretaget jämte dotterföretag i vilka Göteborg Energi AB innehar mer än 50 procent av röstetalet av samtliga andelar eller på annat sätt utövar ett bestämmande inflytande. s balansräkning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens eget kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens eget kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets eget kapital som tillkommit efter förvärvet. Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av företagets nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet med beaktande av uppskjuten skatt. Koncerninterna mellanhavanden elimineras i sin helhet. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretags eget kapital redovisas som separat post i koncernens balansräkning. Redovisning av intresseföretag Med intresseföretag avses företag, som inte är dotterföretag, där Göteborg Energi AB har ett innehav på minst 20 procent av röstetalet av samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisar Göteborg Energi intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras värdet med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultaträkning redovisas som resultatandelar koncernens andel i intresseföretagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt. Resultatandelar redovisas i koncernens rörelseresultat, eftersom innehaven uteslutande är rörelsebetingade. s andel av intresseföretagens redovisade skatter inklusive förändring av uppskjutna skatter ingår i koncernens skattekostnader. I moderföretagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas endast erhållen utdelning som intjänats efter förvärvet. Intäktsredovisning Merparten av intäkterna består i försäljning av fjärrvärme samt transport av el. Redovisning sker dels utifrån fakturering av faktisk avläsning och dels utifrån beräkning av vad som är levererat, men ännu ej fakturerat. Intäkter från försäljning av tjänster och varor redovisas vid leveranstillfället. Med nettoomsättning avses försäljningsvärdet med avdrag för mervärdesskatt. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Konsult- och entreprenadtjänster utförs på löpande räkning eller till fast pris. För uppdrag med fast pris tillämpas successiv vinstavräkning. I de fall förluster befaras reserveras sådana förluster värderade till bolagets självkostnad. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta som valutakurssäkras värderas till säkrad kurs. Orealiserade vinster och förluster nettoredovisas i rörelseresultatet. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. I den mån som förlustkontrakt 18