Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 3/2017 onsdagen den 19 april 2017 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 3/2017 onsdagen den 19 april 2017 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Anne L Huillier, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Maria Messing, bitr.univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Per Johnsson, univ.lektor Birgitta Svenningsson, univ.lektor Suppleanter Martin Magnusson, univ.lektor Andreas Wacker, professor Johan Gustafson, univ.lektor Edouard Berrocal, bitr.univ.lektor Magnus Borgström, professor Mattias Richter, professor TA-personal Jason Beech, forskare Robert Collin, forsk.ing Katarina Lindqvist, ekonom Studenter Emil Rofors, doktorand Karl Wendt Höjer, GLUFS Daniel Damberg, TLTH Håkan Lapovski, intendent Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Anne Petersson-Jungbeck, forsk.adm. Florinda Vinas, doktorand Theodor Blom, GLUFS Simon Paulsson, TLTH Mötesordförande: Per Kristiansson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Joachim Schnadt, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Göran Frank, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Styrelsefrågor 6.1 Närvaron vid möten. Beslut. 6.2 Mötestider hösten, förslag: 13 sep, 11 okt, 8 nov, 13 dec, alla kl Institutionsfrågor 7.1 Strategi angående Brunnshög. Information och diskussion. 7.2 JäLM-arbete. Diskussion. 7.3 MAX Nfak och institutionen. Information. Bilaga 7.4 Psykosocial enkät. Information.

2 8 Lokalfrågor 8.1 Pågående aktiviteter. Information. 9 Övriga frågor 10 Nästa styrelsemöte 17 maj 2017, kl Möten under våren 2017: 14 juni, kl Knut Deppert prefekt

3

4

5 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE I APRIL Prefektbeslut - Dnr U 2017/155, bilaga 2. Hänt sen sist - 2 mars: Rektors ledningsråd live - 9 mars: Koliforma bakterier hittas i dricksvatten - 15 mars & 5 april: Möte i SVS-gruppen - 17 mars: Överklagandenämnden för högskolor avslog överklagandet av en doktorand om beslutet om indragning av resurser - 23 mars: Introduktion till nyanställda 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 23 feb: Bo-Anders Jönsson utses som vicerektor för forskarutbildning, digitalt lärande, breddad rekrytering samt universitetets arbete riktat mot nyanlända - 23 feb: LU beslutar om Föreskrifter om vissa namnfrågor (Dnr STYR 2017/266), bilaga - LU jobbar på en asienstrategi, ska vara klara i juni - LERU ska sjösätta STREAM (Student research mobility program) för GU-studenter - Ny personaldirektör: Ann Silbersky Isaksson (troligen from maj) - Ny ekonomidirektör: Philip Bengtsson (from 15 maj) - LU jobbar på Open Science Policy samt Open Access Policy Nfak - Ny fördelningsmodell ska klubbas snart - Diskussioner om kandidatprogrammets framtida struktur - LINXS ska inrättas LTH - Ny arbetsordning (Dnr STYR 2017/162, - Charlotta Johnsson, inst. f. reglerteknik, är ny vicerektor för Samverkan och innovation - 7 mars: Beslut om ny ledningsstruktur vid LTH kansli (Dnr STYR 2017/326), bilaga - En översyn över fördelningsmodellen är på gång - 22 mars: Beslut om riktlinjer för, och befordran till, professor vid LTH (Dnr STYR 2017/22), bilaga - 29 mars 4 april: Fyllnadsval till valberedning LTH - Val till fakultetsledningen och styrelsen blir i september - Diskussioner om mattekurser 4. Övrigt - 24 aug: Sommarfest Nfak - 15 sep: kl förfest på LTH-område (inkl. institutionen), kl år LU 1 Månadsrapport till styrelsemöte i april 2017

6 BESLUT 20 mars 2017 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut examinatorer Härmed beslutas om examinatorer för kurser vid institutionen för Fysik för VT 17 enligt bilaga. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

7 KURSKOD KURSKOD LTH KÚRSKOD NATFAK KURSNAMN EXAMINATORER FYSA01 FYSA01 Fysik 1. Kvantfysik Rasmus Westerström David Silvermyr FYSA01 FYSA01 Fysik 1. Elektromagnetism Pavel Golubev Johan Zetterberg FYSA01 FYSA01 Fysik 1. Mekanik Tomas Brage Lassana Outtara FYSA01 FYSA01 Fysik 1. Optik och våglära Johan Gustafson Vincent Hedberg FYSA01 FYSA01 Fysik 1. Seminarier Johan Zetterberg ÄFYA22 ÄFYA22 Energilära, optik och våglära med didaktik Lassana Outtara FYSA15 FYSA15 Miljöfysik Birgitta Svenningsson FYSB11 FYSB11 Fysik 2. Grundläggande kvantmekanik Peter Samuelsson FYSB12 FYSB12 Fysik 2. Grundläggande stat mek och kvant stat Claudio Verdozzi FYSC11 FYSC11 Fysik 3. Atom- och molekylfysik Lars Engström Joachim Schnadt FYSC12 FYSC13 FYSC12 FYSC13 Fysik 3. Kärnfysik och reaktorer Fysik 3. Fasta tillståndets fysik Dirk Rudolph Andreas Wacker Claudio Verdozzi Anders Mikkelsen Rainer Timm FYSC14/EXTF85 EXTF85 FYSC14 Fysik 3. Partikelfysik med acceleratorer Caterina Doglioni FYSK02 Examensarbete Claudio Verdozzi Oxana Smirnova Mathieu Gisselbrecht Joakim Cederkäll FYSB06 Projekt Tomas Brage FYSN11 FYSN11 Fysik 4. Fysikexperiment i forskning och samhälle Anders Oskarsson FYSN13 FYSN13 Electromagnetism Andreas Wacker FYST17 FYST17 Modern experimentell partikelfysik Else Lytken FYST20 FYST20 Spektroskopi och materiens kvantmekaniska struktur Mathieu Gisselbrecht FYST27 FYST27 Electronsktrukturteori Ferdi Aryasetiawan FYST47 FYST47 Intnsivkurs i beräkningsatomfysik Tomas Brage MNXB01 MNXB01 Introduktion till beräkningar Oxana Smirnova MNXA02 MNXA02 Genus i naturvetenskap och teknik Tomas Brage MNXA14 MNXA14 Introduktion till Matlab Tomas Brage METN11 METN11 Atmosfärens kemi och fysik Elna Heimdal Nilsson ESS030/ESSF20 ESS030/ESSF20 Komponentfysik Dan Hessman FAF260/FAFA80 FAF260/FAFA80 Tillämpad vågrörelselära Andreas Walther FAF604/FAFA85 FAF604/FAFA85 Fysik Göran Frank FAFA01 FAFA01 Fysik-mekanik och vågor Lars Engström FAFA05 FAFA05 Fysik-våglära, termodynamik och atomfysik Magnus Borgström FAFA10 FAFA10 Fysik-kvantfenomen o nanoteknologi Martin Magnusson FAFA30 FAFA30 Fysik-elektricitetslära, gaser o vätskor Mikael Elfman FAFA35 FAFA35 Fysik-termodynamik o atomfysik Lars Engström FAFA40 FAFA40 Fysik Göran Frank FAFA45 FAFA45 Termodynamik med tillämpningar Elisabeth Nilsson Maria Messing HT17 FAFA55 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept Heiner Linke FAFA60 FAFA60 Fotonik Martin Hansson FAFA65 FAFA65 Termodynamik, våglära o optik Magnus Borgström FAFA70 FAFA70 Energi- och omvärldsfysik Elisabeth Nilsson FAFA75 FAFA75 Energi- och omvärldsfysik Andreas Ehn FAFF05 FAFF05 Projekt nanoingenjör Martin Magnusson FAFF10 FAFF10 Atom- och kärnfysik med tillämpningar Per Johnsson FAFF25 FAFF25 Fysik för C och D Lars Engström FAFF30 FAFF30 Våglära och optik Johan Mauritsson FAFF40 FAFF40 Våglära och optik Johan Mauritsson FAFF45 FAFF45 Medicinsk fysik Jörgen Larsson FAFF50 FAFF50 Perspektiv på hållbar utveckling Elisabeth Nilsson FFF110/FFFF10/FYSD13 FFF110/FFFF10 FYSD13 Process- och komponentteknologi Claes Thelander

8 FFFA02 FFFA02 Nanovetenskap o nanoteknik - en introduktion Christelle Prinz FFFF01 FFFF01 Elektroniska material Martin Leijnse FFFF05 FFFF05 Fasta tillståndets fysik Carina Fasth FKFF01/FYST45 FKFF01 FYST45 Atmosfärskemi o -fysik Bengt Martinsson FMFF01 FMFF01 Vektoranalys Stephanie Reimann FMFF05 FMFF05 Statistisk termodynamik m tillämpningar Per-Erik Bengtsson FMFF20 FMFF20 Nanoteknikens matematiska metoder Gillis Carlsson TBAA01H TBAA01H Tekniskt basår Charlotta Nilsson TBAA01V TBAA01V Tekniskt basår Charlotta Nilsson FMFF15 FMFF15 Kvantmekanik och matematiska metoder Gillis Carlsson EXTF90/MAXC11 EXTF90 MAXC11 Produktion av fotoner och neutroner för vetenskap Francesca Curbis EXTN90/MAXM16 EXTN90 MAXM16 Experimentella metoder och instrumentering för synkrotronljusforskning Sverker Werin EXTN95/MAXM05 EXTN95 MAXM05 Acceleratorer och frielektronlasrar Sverker Werin FFF051/EXTP90/FYST25 FFF051/EXTP90 FYST25 Fasta tillståndets teori Andreas Wacker TEK177/EXTP95/FYST19 TEK177/EXTP95 FYST19 Ytfysik Edvin Lundgren TEK267/EXTQ01/FYTN05 TEK267/EXTQ01 FYTNO5 Teoretisk biofysik Carl Troein EXTP80/FYTN06 EXTP80 FYTN06 Artificiella neuronnätverk Mattias Ohlsson FAF080/FAFN25/FYST14 FAK080/FAFN25 FYST14 Atom- och molekylspektroskopi Stefan Kröll FAF085/FAFN30/FYST42 FAF085/FAFN30 FYST42 Svepspetsmikroskopi Jan Knudsen FAFF01/FYST43 FAFF01 FYST43 Optik och optisk design Cord Arnold FAFF20/FYST29 FAFF20 FYST29 Multispektral avbildning Lars Engström FAFN01/FYSN14 FAFN01 FYSN14 Lasrar Jörgen Larsson FAFN05/FYST21 FAFN05 FYST21 Ljus - materia växelverkan Anne L'Huillier FAFN10/FYST32 FAFN10 FYST32 Avancerade laser- o optiksystem Jörgen Larsson FAFN15/FYST35 FAFN15 FYST35 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi Jonas Johansson FBR012/FBRF01/FYSD11 FBR012/FBRF01 FYSD11 Grundläggande förbränning Alexander Konnov FBR024/FBRN01/FYST28 FBR024/FBRN01 FYST28 Laserbaserad förbränningsdiagnostik Mattias Richter FFF021/FFFN30/FYST15 FFF021/FFFN30 FYST15 Halvledarfysik Carina Fasth FFF042/FFFN35/FYST24 FFF042/FFFN35 FYST24 Fysiken för låg-dimensionella strukturer och kvantkomponenter Mats-Erik Pistol FFFN01/FYST31 FFFN01 FYST31 Avancerad framställning av nanostrukturer Ivan Maximov FFFN05/FYST40 FFFN05 FYST40 Nanomaterial - Termodynamik o kinetik Jonas Johansson FFFN20/FYST23 FFFN20 FYST23 Experimentell biofysik Jonas Tegenfeldt FFFN25/FYST50 FFFN25 FYST50 Optoelektronik o optisk kommunikation Niklas Sköld FKF070/FKFN30/FYST16 FKF070/FKFN30 FYST16 Modern subatomär fysik Joakim Cederkäll FKF100/FKFN35/FYST38 FKF100/FKFN35 FYST38 Miljömätteknik Adam Kristensson FKFN05/FYSN15 FKFN05 FYSN15 Experimentella verktyg i subatomär fysik Jan Pallon FKFN20/FYSC12 FKFN20 FYSC12 Kärnfysik, fördjupningskurs Dirk Rudolph FKFN25/FYST18 FKFN25 FYST18 Tillämpad kärn-, neutron- o reaktorfysik Jan Pallon FMF061 FMF061 Relativitetsteori Sven Åberg FMF121/FMFN15/FYST11 FMF121/FMFN15 FYST11 Kärnstrukturteori Gillis Carlsson FMF150/FMFN20 FMF150/FMFN20 Termodynamik och statistisk fysik Jakob Bengtsson FMF170/FMFF35/FYST26 FMF170/FMFF35 FYST26 Komplex ekonomi Sven Åberg FMFN01/FYSN17 FMFN01 FYSN17 Kvantmekanik, fortsättningskurs Stephanie Reimann FMFN05/FYST13 FMFN05 FYST13 Kaos Sven Åberg FMFN10/FYST37 FMFN10 FYST37 Kvantmekanik, fo-kurs 2 Ferdi Aryasetiawan FYSD21/KOO105 KOO105 FYSD21 Analys på nanoskalan Anders Mikkelsen FYST12 FYST12 Kvantkaos Sven Åberg FYST30 FYST30 Kvantinformation Stefan Kröll FYST36 FYST36 Molekylfysik Zhongshan Li PHYM01 PHYM01 Examensarbete Arnold Cord Jörgen Larsson Per-Erik Bengtsson Mattias Richter Joakim Bood Alexander Konnov Carina Fasth Anders Gustafson Bengt Martinsson Sven Åberg Gillis Carlsson

9

10

11

12

13 Kansli LTH, Personalavdelningen Tidplan för implementering av förändringar i samband med ny ledningsstruktur på LTHs kansli Implementeringen av den förändrade ledningsstrukturen och de förändringar det medför för personalen är delvis beroende av rekrytering av bitr. kanslichef/utbildningschef samt chef för avdelningen för programservice. Delar av verksamheten kan dock påbörja arbetet direkt, implementering kommer därför att ske anpassat efter verksamhetens behov och förutsättningar. Implementering sker enligt följande: - Enheten för utbildning bildas. Kanslichefen går in i rollen som tf. bitr. kanslichef till dess att rekrytering av bitr. kanslichef/utbildningschef är klar. - Rekrytering av bitr. kanslichef/utbildningschef samt chef för avdelningen för programservice påbörjas direkt. - Enheten för ekonomi och infrastruktur bildas med ekonomichefen som chef för enheten. - Ansvaret för kuratorsverksamhet samt utbildningssamordning vid Campus Helsingborg flyttas från programservice till studentservice, fyra medarbetare byter organisatorisk placering. Tidigare beslut om tf. chefskap (P2016/5012) för dessa medarbetare upphör därmed att gälla. - Ansvaret för arbete med forskarutbildning flyttas från utbildningsavdelningen till internationella avdelningen, två medarbetare byter organisatorisk placering. Tidigare beslut om tf. chefskap (P2017/515) för dessa två medarbetare upphör därmed att gälla. - Ansvaret för arbete med antagning och examina flyttas från utbildningsavdelningen till avdelningen för programservice när ny chef för programservice finns på plats. Först då byter sex medarbetare organisatorisk placering. Tills dess kvarstår tf. chefskap för dessa sex medarbetare enligt tidigare beslut (P 2017/515). Postadress Telefon Webbadress Lunds universitet Box LUND

14 - Beslut om tf. chefskap för avdelningen programservice (P 2016/5012) för programplanerare och schemaläggare kvarstår till dess att ny chef är på plats eller annat beslutas. - Planering och diskussion om möjligheter till samlokalisering av personal sker när ny chef för programservice finns på plats. Under hand undersöks möjlighet till lokaler samt om så behövs anpassning av verksamhetens behov. - Nya strukturer för möten som kommer att ersätta nuvarande form av VAmöten implementeras gradvis efter dialog med avdelningscheferna.

15

16 RIKTLINJER STYR 2017/22 RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING SOM, OCH BEFORDRAN TILL, PROFESSOR VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA vetenskaplig grund 1

17 Innehållsförteckning Inledning... 3 Behörighetskrav... 3 Bedömningsgrunder... 3 Kriterier... 3 Personlig lämplighet... 4 Potential... 4 Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel... 4 Bedömningsgrund Kriterier... 4 Tydliggörande exempel... 4 Bedömningsgrund Kriterier... 5 Tydliggörande exempel... 5 Bedömningsgrund Kriterier... 6 Tydliggörande exempel... 6 Bedömningsgrund Kriterier... 7 Tydliggörande exempel... 7 Bedömningsgrund Kriterier... 7 Tydliggörande exempel... 7 Anställning som adjungerad professor... 8 Behörighet och bedömning... 8 Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer... 8 Anställning som gästprofessor... 9 Behörighet och bedömning

18 Inledning Anställning av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen (SFS 2010:1064). Behörig att anställas som professor enligt HF 4 kap 3 är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas. Lunds universitet har i sin anställningsordning STYR 2014/676) beslutat om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla för anställning som professor, befordran till professor samt anställning som adjungerad professor och gästprofessor. Lunds Tekniska Högskola (LTH) anger i beslut om Riktlinjer för befordran till professor (STYR 2016/141) de kriterier som ska vara uppfyllda vid befordran till professor vid LTH. I detta dokument, Riktlinjer för anställning som, och befordran till professor vid Lunds Tekniska Högskola, anges hur de behörighetskrav och bedömningsgrunder som finns angivna i Lunds universitets anställningsordning samt LTHs beslut om Riktlinjer för befordran till professor ska tolkas och tillämpas vid LTH. De kriterier som ska vara uppfyllda finns angivna tillsammans med tydliggörande exempel för tolkning av de olika kriterierna. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran. Behörighetskrav Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande behörighetskrav gälla för anställning som professor: visad vetenskaplig/konstnärlig skicklighet visad pedagogisk skicklighet samt genomgången högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskap om minst fem veckor, om det inte föreligger särskilda skäl. Enligt Lunds universitets Anställningsordning ska genomgången högskolepedagogisk utbildning relatera till SUHFs nationella mål. Bedömningsgrunder Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande bedömningsgrunder vara uppfyllda för anställning som professor. Bedömningsgrunderna specificerar vad som ska beaktas och vilken nivå som ska uppnås, för att behörighetskraven ska anses uppfyllda. 1. Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition. 2. Mycket god pedagogisk förmåga, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. 3. God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet. 4. God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet 5. God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet Innebörden mycket god förmåga ska förstås utifrån tradition och förutsättningar inom det aktuella ämnet. Med hänsyn till anställningens inriktning och innehåll kan en person som bedöms ha utomordentlig pedagogisk förmåga och god vetenskaplig/konstnärlig förmåga eller det omvända, ha utomordentlig vetenskaplig/konstnärlig förmåga och god pedagogisk förmåga, anställas som professor. Kriterier Genom dessa riktlinjer har LTH beslutat hur bedömningsgrunderna ska förstås och tillämpas inom 3

19 fakulteten. Samtliga kriterier för respektive bedömningsgrund ska vara uppfyllda för att bedömningsgrunden ska anses uppnådd. Tydliggörande exempel för de olika kriterierna har angetts. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran. Personlig lämplighet Sökande ska vid både rekrytering och befordran ha personlig lämplighet för anställningen. Vid rekrytering ska de personliga egenskaper som ska beaktas anges i kravprofilen, t ex samarbetsförmåga, självgående, strukturerad, initiativtagande m.m. Vid befordran inkluderas bedömning av personlig lämplighet i det strategiska övervägandet från prefekt. Potential Sökande ska kunna uppvisa potential inför framtiden genom att beskriva på vilket sätt hen kan bidra till verksamhetens utveckling. Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel Nedan anges den tolkning LTH har beslutat ska gälla för att bedömningsgrunden enligt Lunds universitets anställningsordning ska anses vara uppfylld. Bedömningsgrund 1 Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition. Kriterier A. Sökande är en nationellt ledande och internationellt erkänd forskare. Vid befordran ska sökande visat god förmåga att framgångsrikt söka extern finansiering. B. Sökandes vetenskapliga publikationer är av hög kvalitet och av betydande omfattning. C. Sökande är vetenskapligt självständig. D. Sökande bedriver dokumenterad aktuell forskningsverksamhet av hög kvalitet. E. Vid befordran gäller att sökande är antagen som docent. Tydliggörande exempel A. Sökandens nationella och internationella ställning som forskare bedöms utifrån forskarens erkännande i forskarsamhället. Mycket hög grad av erkännande styrks exempelvis av publikationer i ansedda vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet, inbjudningar som författare till översiktsartiklar eller som föreläsare vid mera betydande internationella konferenser och/eller deltagande i vetenskapliga kommittéer på konferenser. Mycket hög grad av erkännande kan också styrkas av peer review-uppdrag i ansedda tidskrifter eller betydande konferenser, medlemskap i redaktionskommittéer, opponentuppdrag, vetenskapliga utmärkelser samt förmåga att erhålla förnyade forskningsanslag från etablerade forskningsfinansiärer i konkurrens, där den sökande är huvudman. B. Att sökandes publikationer håller en tillräckligt hög kvalitativ och kvantitativ nivå bedöms t ex utifrån arbeten som publicerats i etablerade internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller vid mera betydande konferenser med peer review-förfarande, publicerade böcker och bokkapitel samt godkända patent. I vilken omfattning arbetena är citerade av andra forskare tas i beaktande. Position i författarlista är betydelsefull för att styrka att den sökande haft avgörande betydelse för arbetets tillkomst. För anställning som professor krävs minst dubbel omfattning av den vetenskapliga produktionen jämfört med vad som krävs för en docentur. 4

20 C. Sökandens vetenskapliga självständighet bedöms utifrån visad förmåga att långsiktigt leda och utveckla ett internationellt erkänt forskningsområde. Detta kan exempelvis visas genom att sökande är huvudman för ett aktuellt forskningsanslag motsvarande statligt forskningsråd, vilket erhållits i nationell eller internationell konkurrens eller har en framträdande ledarroll i större nationella eller internationella forskningsprogram. Ett annat exempel på visad vetenskaplig självständighet är att den sökande över tid har byggt upp en forskargrupp kring ett tydligt forskningsområde. D. Aktuell forskningsverksamhet styrks av aktuella forskningsprojekt med utvecklingspotential och pågående forskningsanslag. E. För anställda med docentur från annat land görs en individuell bedömning. Bedömningsgrund 2 Mycket god pedagogisk skicklighet, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. Kriterier A. Sökande har högskolepedagogisk utbildning, vid rekrytering minst fem veckor och vid befordran minst tio veckor. B. Sökande har relevanta ämneskunskaper och förmåga att omsätta dessa i den pedagogiska praktiken. C. Sökande visar mycket god pedagogisk förmåga och har omfattande undervisningserfarenhet. D. Sökande visar pedagogisk lednings- och organisationsförmåga. E. Sökande visar god förmåga till pedagogisk förnyelse och utveckling. F. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt till undervisning och lärande. Att visa pedagogisk skicklighet innebär att på bästa sätt fullgöra det som är lärarens pedagogiska uppgift. En genomtänkt pedagogisk grundsyn med tydliga mål utgör en nyckelkomponent vid bedömning av pedagogisk skicklighet. Ett viktigt underlag är den sökandes egen pedagogiska reflektion dvs. en kritiskt reflekterande analys av sin egen undervisningspraktik. Här synliggörs förmåga att vid planering, genomförande och utvärdering av undervisning sätta studenternas lärande i fokus och därmed stimulera deras arbete och förmåga att se ämnet i ett vidare perspektiv. Lärarens förmåga till ömsesidig kommunikation med studenterna, helhetssyn och vilja till förnyelse är också av stor betydelse. En utveckling av den pedagogiska skickligheten över tid ska synas och lärarens förmåga att medvetet och systematiskt utveckla sin egen pedagogiska kompetens såväl som verksamhetens ska framkomma. Om sökande har erhållit kompetensgraden ETP1 (Excellent Teaching Practitioner), anses kriterierna för denna bedömningsgrund vara uppfyllda. Tydliggörande exempel A. Vid rekrytering är kravet minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning (relaterad till SUHFs nationella mål), om inte särskilda skäl föreligger eller om motsvarande kunskaper inhämtats på annat sätt. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den anställde ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Motsvarande kunskaper kan ha förvärvats på annat sätt. I dessa fall ska en motsvarandebedömning göras. 1 LTH inbjuder sina lärare (ej doktorander) att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda och bli antagna till LTHs Pedagogiska Akademi. Alla antagna lärare erhåller den pedagogiska kompetensgraden Excellent Teaching Practitioner (ETP). 5

21 B. Relevanta ämneskunskaper innebär breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det aktuella undervisningsämnet och strategier för att stödja de studerandes arbete med att bemästra ämnet på vägen mot en alltmer komplex och användbar kunskap. C. Den pedagogiska förmågan och erfarenheten bedöms utifrån den sökandes egen praktik och erfarenhet från olika undervisningssituationer, undervisningsnivåer, undervisningsoch examinationsformer samt sin förmåga att reflektera kring detta. Den sökande utgår i sin pedagogiska praktik från studenternas lärande, och använder sina kunskaper om undervisning och lärande för att utvecklas pedagogiskt och fungera väl i sitt pedagogiska arbete i relation till studenterna. Vidare har den sökandes förmåga att strukturera och organisera kunskapsmassa, samt att förmedla engagemang och intresse för ämnet betydelse. D. Pedagogiskt ledarskap kan vara formellt, t ex i form av uppdrag som studierektor eller utbildningsledare, eller informellt. Avgörande för dess betydelse för den pedagogiska skickligheten är i vilken mån ledarskapet leder till avtryck i den pedagogiska utvecklingen för individer såväl som för hela eller delar av organisationen. Pedagogiskt ledarskap innefattar att främja en pedagogisk diskussion och systematisk kvalitetsutveckling samt arbete utifrån övergripande mål och ramar. E. Den sökande visar i sin pedagogiska praktik över tid, medveten och systematisk utveckling av sitt sätt att stödja studenternas lärande. Den sökande deltar i kollegialt erfarenhetsutbyte kring sin pedagogiska praktik och sina kunskaper om undervisning och lärande genom samarbete och interaktion med andra. Detta visas exempelvis genom förmedling av pedagogisk kunskap, forskning och metoder eller förmåga att utveckla utbildningsmaterial för att stimulera och förbättra lärande. Den sökande har trovärdiga idéer och konkreta planer för fortsatt utveckling av sitt pedagogiska arbete. F. Den sökande reflekterar kring sin pedagogiska praktik med hjälp av kunskaper om undervisning och lärande, som är relevanta för det egna ämnet. Den sökande reflekterar kring studenternas lärande i det egna ämnet. Den pedagogiska reflektionen ska visa på kompetens, mognad och ansvarstagande i den egna pedagogiska praktiken. Bedömningsgrund 3 God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet. Kriterier A. Sökande ska ha omfattande erfarenhet av handledning av doktorander. Vid befordran ska sökande ha varit huvudhandledare för minst två doktorander från antagning till disputation, varav minst en under de senaste fem åren, samt ha minst en aktiv doktorand. B. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt till doktorandhandledning C. Sökande har dokumenterad forskarutbildningsverksamhet utöver doktorandhandledning. Tydliggörande exempel A. Vid bedömning av god förmåga till handledning ska hänsyn undantagsvis tas till om den sökande varit de-facto huvudhandledare. Med detta avses en registrerad biträdande handledare som agerat som huvudhandledare. Intyg om detta krävs. Om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin kan annan erfarenhet beaktas, t ex mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m. B. Den sökande visar i sin reflektion ett medvetet och systematiskt synsätt på handledning av forskarstuderande till vetenskaplig självständighet. Den sökande reflekterar kring sin handledningspraktik med hjälp av kunskaper om handledning och lärande samt egna praktiska erfarenheter. C. Verksamhet inom forskarutbildning utöver doktorandhandledning styrks av att den sökande har utvecklat och genomfört forskarutbildningskurser, organiserat nya forskarskolor och forskarutbildningsprogram, deltagit i seminarieverksamhet riktad mot forskarstuderande eller medverkat i examination inom forskarutbildningen, eller motsvarande om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin. 6

22 Bedömningsgrund 4 God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet Kriterier A. Sökande har aktivt deltagit i olika typer av samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle. B. Sökande har aktivt spridit och skapat förståelse för forskningsresultat. Tydliggörande exempel A. Information och interaktion med aktörer utanför universitetsvärlden avser sådant som berör den sökandes ämnesområde. Sökande har tagit initiativ till och/eller varit delaktig i att göra forskningsresultat praktiskt användbara. Erfarenheter av innovationsprocesser och entreprenörskap, samt förmåga att fånga upp och bearbeta relevanta problem och frågeställningar i samhället beaktas. Interaktioner med näringslivet kan innebära att ha utvecklat ett strukturerat samarbete med företag, att ha erhållit patent och/eller utvecklat produkter/processer. Medverkan i olika typer av vetenskapliga samfund, intresseföreningar, branschorganisationer m.m. beaktas också. B. Sökande har kommunicerat forskningsresultat exempelvis genom att medverka i populärvetenskapliga sammanhang, offentliga föredrag eller debattartiklar med relevans för forskningsämnet. Sökande har deltagit i aktiviteter som ökar intresset för teknik och naturvetenskap på olika nivåer inom grund- och gymnasieskolan samt hos allmänheten. Bedömningsgrund 5 God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet Definitioner: Chefskap: Ett chefskap förutsätter en formell utnämning, budgetansvar och direkt arbetsledaransvar. I chefskapet ingår alltid ledarskap. Med akademiskt chefskap avses t ex uppdrag som prefekt/föreståndare. Ledarskap: Här åsyftas en ledarroll som exempelvis innebär att samordna, kommunicera och driva frågor. En god ledare är lyhörd för verksamhetens behov och visar skicklighet i att anpassa ledarskapet till situationen och omgivningen. Kriterier A. Sökande visar god förmåga till ledarskap. B. Vid befordran ska sökande ha genomgått ledarskapsutbildning. Tydliggörande exempel A. Ledarskap styrks av förmåga att planera och anpassa verksamheten efter givna regelverk och ekonomiska ramar, samt att visa engagemang i verksamhetens långsiktiga strategiska arbete. Att leda och utveckla forskargrupper är ytterligare ett sätt att uppvisa ledarskap. Akademiskt ledarskap kan visas genom akademiskt chefskap, men innefattar även att vara ledamot i nämnder och kommittéer inom fakultet och universitet, eller inneha uppdrag som 7

23 företrädare för den egna organisationen i nationella och internationella organisationer samt arbetsgrupper. Administrativ utbildning inom t ex ekonomi och arbetsmiljö beaktas. B. Genomgången ledarskapsutbildning kan vara kurser i ledarskap, projektledarutbildning eller liknande. Anställning som adjungerad professor Syftet med en adjungerad professor är att tillföra specialistkompetens som inte finns inom den reguljära verksamheten. Den sökande förväntas vara en ledande specialist som aktivt kan förstärka eller komplettera befintlig forsknings- och utbildningsverksamhet. Enligt Högskoleförordningen ska en adjungerad lärare anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som adjungerad professor kan förnyas, men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tolv år. För att en adjungering ska vara möjlig måste den sökande ha sin huvudsakliga verksamhet utanför universitetet. Detta innebär att man kan adjungera en person upp till 50 % av en heltidsanställning. Behörighet och bedömning I enlighet med Lunds universitets anställningsordning ska en adjungerad professor uppfylla behörighetskrav och bedömningsgrunder för att anställas som professor. Avsteg från behörighetskraven får emellertid göras om den sökande har en unik kompetens av särskild vikt för den aktuella verksamheten, eller för att stärka verksamhetens anknytning till det omgivande samhället. Annan skicklighet än pedagogisk och vetenskaplig ska kunna tillmätas särskild vikt vid bedömningen av sammanlagd skicklighet, t ex arbetslivsmeriter och specialistkunskaper från industrin. Kravet på pedagogisk skicklighet ska ses mot bakgrund av den verksamhet som den sökande kommer ifrån. Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer Det är av vikt att alla meriter, även de som ligger utanför de traditionellt akademiska, redovisas på ett sätt som gör att de kan bedömas av rekryteringsnämnd och sakkunniga. Vid bedömningen av skickligheten är det också viktigt att få tillgång till dokumentation som visar på den sökandes förmåga att kunna reflektera över sin verksamhet och på vilket sätt den eventuella adjungeringen kan bidra till ett starkare utbyte mellan högskolan och näringslivet/samhället. Det ska framgå hur den sökande har utvecklat sin kompetens inom det aktuella ämnesområdet över tid. Utöver de bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel som anges tidigare i detta dokument följer här exempel särskilt avsedda för adjungerade professorer: Vetenskaplig skicklighet, se bedömningsgrund 1 Vetenskaplig skicklighet kan visas genom framgångar i forsknings- och utvecklingsprojekt där den sökande har haft en avgörande specialistroll. Erfarenheter från industriella sammanhang som kompletterar akademisk verksamhet och som lämnat dokumenterade bidrag till teknikens utveckling kan beaktas. Utöver traditionellt dokumenterad vetenskaplig produktion kan dokumentationen utgöras av rapporter, patent, internt utvecklade forsknings- och utvecklingsbidrag eller standarder, liksom olika typer av utvärderingar eller utredningar där den sökandes specialistkompetens varit en förutsättning. Pedagogisk skicklighet, se bedömningsgrund 2 Pedagogisk skicklighet kan ha visats i akademisk miljö eller inom samhälle och näringsliv. Pedagogisk skicklighet kan visas genom olika typer av ledarskap, handledning/mentorskap, utbildning, kommunikation och kunskapsöverföring riktad mot olika intressenter och målgrupper i näringsliv, organisationer m.m. 8

24 För anställning som adjungerad professor krävs minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den sökande ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Om tiden för anställningen uppgår till högst ett år eller om omfattningen inte överstiger 20 % behöver inte kravet om fem veckors högskolepedagogisk utbildning tillämpas. I dessa fall ska den anställde genomgå en anpassad högskolepedagogisk utbildning där utgångspunkten är de arbetsuppgifter anställningen innefattar. Handledning av doktorander, se bedömningsgrund 3 Annan erfarenhet av handledning än handledning av doktorander kan vägas in som exempelvis mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m. Samverkan och information, se bedömningsgrund 4 Liksom vid rekrytering av professorer gäller att den sökande är aktiv nationellt och/eller internationellt, t ex genom deltagande i industriella eller andra bransch-/samhällsrelaterade nätverk. Ledarskap, se bedömningsgrund 5 Den sökande förväntas ha en ledarroll inom företaget/organisationen. Intyg som styrker den sökandes näringslivserfarenheter enligt ovanstående exempel ska bifogas ansökan. Anställning som gästprofessor Enligt Högskoleförordningen ska en gästprofessor anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som gästprofessor får förnyas, men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst fem år. I normalfallet har en gästprofessor sin huvudsakliga anställning inom högskolevärlden. Behörighet och bedömning En gästprofessor ska uppfylla behörighetskraven för anställning som professor. Personen ska vidare ha specifik kompetens av värde för den aktuella verksamheten. 9

25 Vision of Synchrotron Based Science SR Research, Accelerator physics and SR Instrumentation Working group: Anders Mikkelsen, Joachim Schnadt, Francesca Curbis, Sverker Werin with input from Jesper Walentin, Knut Deppert, Pedro Fernandes Tavares and Christoph Quitmann. This report is written in the context of a discussion on merging the MAX Nfak department and the Division Synchrotron Radiation Research division at the Department of Physics. The task was set to develop a vision for Synchrotron radiation instrumentation and Accelerator physics in a merged division. The work has not fully finalized the issue of a vision but concrete progress has been made. Instead, the work has expanded to also include a first discussion on several other topics relevant for a merge, such as: staff, Synchrotron radiation research and important questions to resolve. MAX Nfak is today a department of its own within the Science Faculty. It consists of two divisions: Accelerator physics and Synchrotron radiation instrumentation. These two divisions would, after a merge, become two main topics with two or several research groups within the SR research division. 1 Synchrotron based science Synchrotron radiation is one of the main tools for research on materials on an atomic and molecular level. The fundamental components that are needed for such a research are: the accelerator for electrons, the instrumentation for radiation in the beamline, the experimental station and finally the methods and actual measurements on the sample. These function together and are strongly dependent on each other (see fig.). Figure. How the science areas are connected at a synchrotron radiation laboratory. Though fundamental together for an SR facility the topics are separate research disciplines which each contribute to other fields of science:; SR physics to material science whether biology, medicine, chemistry or physics, SR instrumentation to optics and instruments of many applications using 1

26 photons as probes not necessarily from a SR source, Accelerator physics to accelerator systems such as ESRF, PETRA III and XFEL to applications like Plasma laser acceleration of particles, medical accelerators and the ESS project. MAX-lab has developed based on the accelerator physics knowledge at LU. By merging this with SR instrumentation competence in the 90ies, a world unique SR source has been achieved. Lund University is able to drive the Synchrotron-based science development and the research in Sweden will stay at the very front in all aspects of the facility, from source to sample. This development will also open the scene for stronger collaborations and development at LU of both the LLC and the ESS. Making use of the close link between the academic groups and the facilities has created an academic environment not present elsewhere in Scandinavia. The students at LU will have the opportunity to get closer to the scientific forefront than at other institutions. The enlarged division till be a constellation able to take an overall approach to the Science at MAX IV and will become a key asset in addressing to the Strategic Plan LUND UNIVERSITY [ i ]. This will also give enhanced power to address the MAX IV Strategy Report [ ii ] regarding the development of the laboratory and the Roadmap for development of the MAX IV Accelerators: [ iii ]. (see 1.1 ) 1.1 The strategic plans Joining the academic ambitions in Synchrotron Based Science will provide improved opportunities to approach different aspects of several of the strategic plans at Lund University regarding the MAX IV Laboratory and in some aspects the ESS. This is exemplified below by citations from various plans. Excerpts of the Lund University strategic plan [i]: The potential of MAX IV and ESS is to be fully exploited Lund University shall be a leader in the complex development of MAX IV and active in the development of ESS. The University shall also develop its education and research through the facilities. The University shall be a hub for national and international collaborations and external engagement with the public sector and business and industry surrounding MAX IV and ESS as well as being a driving force in the development of Science Village Scandinavia. Excerpts from Lunds universitets strategi för nyttiggörande av MAX IV och ESS [ iv ]: Universitetets forskare bör bidra till utvecklingen och uppbyggnaden av instrumenten vid anläggningarna. Men riktad kompetensutveckling och komplettering av infrastruktur kommer behövas för att anläggningarna i framtiden ska kunna utnyttjas fullt ut också för nya forskargrupper. Anläggningarnas användningsområden ska därför synliggöras både för studenter och för grund- och gymnasieskolor. Universitetet ska även eftersträva framväxten av utbildningsinriktningar som använder anläggningarna. Excerpts of the MAX IV strategic plan [ii]: Both evolutionary and revolutionary improvements in brightness are contemplated for the 3 GeV ring, which will further strengthen new scientific areas like coherent imaging, micro- 2

27 diffraction, and in-operando spectroscopy. The functionality of the 1.5 GeV ring shall be extended, providing flexible timing modes requested by the spectroscopy community using time of flight analysers. The linac shall be further developed to become the driver for the realization of a free electron laser. On the beamline side, we will evolve the existing beamlines to include more science communities and keep them at the international front-line. We will also build new ones to offer additional capabilities and add capacity. Excerpts from the Roadmap for development of the MAX IV Accelerators [iii]: Despite the immediate focus on the short-term full realization of the expected accelerator performance parameters and reliability, preparatory work for a future quantum leap in performance must be initiated and pursued intensely as well. This is justified on the one hand by the fast pace at which other laboratories worldwide are moving towards the implementation of even higher performance sources an on the other hand by the need to attract and maintain a highly qualified staff in accelerator Physics and Engineering, in particular, young members of the team that will be instrumental to the future success of MAX IV Laboratory. Moreover, one should keep in mind that the time scales in accelerator development are typically rather long on the order of 10 to 20 years from the concept to realization (as demonstrated by the MAX IV case itself), so it is absolutely essential to already now start developing concepts and ideas for the future of the MAX IV accelerator-based light sources. 2 Accelerator physics Accelerator physics is research and development in accelerator physics and technology, from source to generation of the probe mainly, but not uniquely, electron accelerators for synchrotron radiation research. At LU Accelerator physics deals with most aspects of accelerator systems. Electron guns are being developed using RF technology, laser technology and electron beam optics tools. The control of high brightness beams in linear accelerators and compression of pulses with the needed diagnostics synchronization is studied. The optics, magnetic systems and timing of storage rings are being developed. Free electron laser technology is addressed and the optical properties studied. Undulator systems are being designed and tested both for today s applications and future machines. All these fields are relevant for the future development of the MAX IV facility, but aspects of other SR facilities, such as ESRF European-XFEL or PETRA III, and other local activities such as Laser acceleration, plasma wake field acceleration and of course, the accelerator systems of the ESS will provide new research opportunities. The SXL (Soft X-ray Laser) project is a key development area for which a design will be elaborated over the coming years. In a longer perspective, research on issues related to a hard X-ray FEL will become a major field of studies. The MAX IV storage ring concept is now starting to provide opportunities for studies of new areas of accelerator physics. Current situation: The Accelerator physics group at N-fak today consists of two teachers, three PhD students and one Post doc. The research is performed mainly in collaboration with the Accelerator Development group at the MAX IV Laboratory. The staff active in the joint research is thus significantly larger than the N- 3

28 fak accelerator group. The N-fak accelerator group has a focus on electron guns, linac and FEL research. It is desirable to strengthen the competence on storage rings in collaboration with MAX IV. A joint appointment of a post doc is already in place and joint supervision of PhD students. MAX Nfak staff is regularly performing commitments to the MAX IV. Staff needs: The joint situation with Accelerator Development at MAX IV should be improved and the flow between the groups enhanced. This will be beneficial for both parties and provide an effective larger staff. The actions taken so far need to become more efficient and in a widened research field. One additional assistant professor with a focus on storage rings and the future development of the MAX IV concepts is needed. This recruitment should be realised as a joint position in close collaboration with MAX IV. It is expected that the majority of funding is made available via MAX IV. A PhD and Post doc program should be further developed. A joint affiliation of a Professor-Machine director would be a strong asset for the research. 3 SR instrumentation Vision: Synchrotron radiation is used in a wide range of research fields spanning physics, chemistry, biology and medicine with a wealth of new methods springing up over the years. This has to a large extent been driven by the exponential development in source brilliance and qualitative steps forward in the tuning of other source properties such as timestructure and coherence. The application of these new source properties is then dependent of the development of novel experiments, methods and data analysis that uses these. The activities in SRI should then aim to develop novel experiments and methods that use the unique properties of MAX IV both now and in the future (as described in the strategic report of MAX IV). A second aim would be to enlarge and deepen the involvement of other researchers at Lund University at MAX IV as well as partners in society. Finally an aim is to teach the next generation of physicists in synchrotron based methods. Importantly, this vision and the associated personnel as described below is very well in line with Lund University strategic plan for MAX IV and ESS as recently established (STYR 2016/1537). Current situation: Presently funding exists at MAXNFak equivalent to two faculty positions (Professor, senior lecturer), but both positions has recently been vacated. At Division of Synchrotron Radiation Research several faculty members are involved in research that can be seen to be directly a part of this area. This includes one Assistant Professor in X-ray imaging (Jesper Wallentin), one Associate Professor in in-situ spectroscopy (under recruitment) and activities by Professors Anders Mikkelsen & Achim Schnadt related to NanoMAX and HIPPIE. However this still only covers a few tens of percent of the types of experiments possible at MAX IV. Staff needs to fulfil vision: So while there is a platform to stand on from Synchrotron Radiation Research, the area would benefit strongly from the presence of a professor that could act to create a strong profile in this area. The 4

29 exact subject area of this Professor should be kept quite open to attract as many top candidates as possible. The position should have the following focus points: 1. Development of novel experiments, methods and analysis that use the unique properties of MAX IV at the highest level of excellence. 2. The specific area of developments is open, but could be in imaging, spectroscopy, scattering, dynamics or a combination of these. 3. Position is in instrumental development and should thus not be too narrowly coupled to a specific type of material system or scientific question addressed with the methods employed. 4. The developments should be related to research conducted at Lund University so that clear synergies can be identified. There should be an explicit interest in establishing interdisciplinary collaborations with other researchers and strengthening the developments at Science Village Scandinavia. 5. Since the professor position will be placed at Physics the Professor must have a background that is consistent with this placement (this does include for example areas of Chemistry) 6. The professor should also have strong profile in attracting research funding, leadership and teaching. 7. A profile that opens up for collaborations with outside (industrial) partners would also be of interest. The opening of a position at the Senior Assistant Lecturer (BUL) Level would be highly interesting as this could quickly increase our capabilities in this area (also in regards to teaching) and many young researchers are presently being educated in the area. The profile could again be quite open with emphasis on the areas as described above. Funding and recruitment: The recruitment of such a professor could be done following two different pathways. Either a direct opening of a position combined with substantial funding in terms of salary, additional personnel and infrastructure. This could be attractive if candidates of sufficient high level can be identified and sufficient funding (1 Professor salary, 1 Ph.D student & 1 Postdoc salary) can be secured. A rough estimate would be that the necessary funding would amount to 3-4MSEK/year for 5 years in salaries and additional money for infrastructure (~5MSEK). Alternatively a highly attractive package for a researcher at a less senior level could be put together, which would be less costly (0.5-1MSEK/year for 5 years) in salaries and additional money for infrastructure (~3MSEK). Building up of larger scale activities might then take longer, but might have a better chance of both long and short term success. Given that a research environment already exists both pathways are possible, however their realisation will be funding dependent. It can be noted that the descriptions above are perfectly in line with Lund University strategic plan [i] as inserted here and in chapter 1.1: 4. Hur ska särskilda strategiska rekryteringar av forskare med fokus på MAX IV och ESS hanteras? Lunds universitet ska strategiskt rekrytera forskare till forskningsområden med koppling till anläggningarna. Rekryteringar ska därför på fakulteternas initiativ ske till sådana forskningsmiljöer som kan vidareutvecklas och som med kompletterande resurser kan expanderas i riktning mot utnyttjande av anläggningarna. Rekrytering kan också ske för 5