Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 1/2017 onsdagen den 8 februari 2017 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 1/2017 onsdagen den 8 februari 2017 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Anne L Huillier, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Maria Messing, bitr.univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Per Johnsson, univ.lektor Birgitta Svenningsson, univ.lektor Suppleanter Martin Magnusson, univ.lektor Andreas Wacker, professor Johan Gustafson, univ.lektor Edouard Berrocal, bitr.univ.lektor Magnus Borgström, professor Mattias Richter, professor TA-personal Jason Beech, forskare Robert Collin, forsk.ing Katarina Lindkvist, ekonom Studenter Emil Rofors, doktorand Simon Skåre, GLUFS Daniel Damberg, TLTH Håkan Lapovski, intendent Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Anne Petersson-Jungbeck,forsk.adm. Florinda Vinas, doktorand Markus Ernstsson, GLUFS Miriam Ahlberg, TLTH Mötesordförande: Joachim Schnadt, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Göran Frank, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Styrelsefrågor 6.1 Styrelsearbete. Information och diskussion. 6.2 Tider våren 2017, förslag: 15 mars, 17 maj, 14 juni. 7 Institutionsfrågor 7.1 Anställningsärende. Information och beslut. Bilaga - BUL MF 7.2 Bokslut Information. Bilaga 7.3 Strategi angående Brunnshög. Information och diskussion. Bilagor

2 7.4 MAX Nfak och institutionen. Information. 7.5 Psykosocial enkät. Diskussion. Bilaga 7.6 Regelverk doktorander. Information. 8 Lokalfrågor 8.1 Pågående aktiviteter. Information. 9 Övriga frågor 10 Nästa styrelsemöte 15 mars 2017, kl Möten under våren 2017: 17 maj, 14 juni, alla kl Knut Deppert prefekt

3

4

5 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE I FEBRUARI Prefektbeslut - STYR 2016/476, bilaga 2. Hänt sen sist - 24 nov: Riksrevisionen beslutade att genomföra en granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor - 6 dec: LU-DESY/UHH Matchmaking workshop i Hamburg - 8 dec: Claes-Göran Wahlström fortsätter som föreståndare för LLC under perioden (STYR 2016/1561) - UKÄ presenterar Doktorandspegeln 2016 (UKÄ rapport 2016:18) - UKÄ startar tematisk utvärdering av hur universiteten och högskolor arbetar med att främja hållbar utveckling (ska redovisas senast den 1 sep) - 13 dec: Boksläpp - 17 dec: Pär Omling presenterar Utredning Brunnshög - 20 dec: Statens ansvarsnämnden avskriver ärendet om anmälan från LU om konferenshantering - 3 jan: Länsstyrelsen upphäver detaljplanen för Science Village Scandinavia - 11 jan: Möte i MAXIV-NMT-gruppen -1 feb: Prorektor Eva Wiberg föreslås bli ny rektor för Göteborgs universitet. 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - LU jobbar på ett system för FU-kurser - LU skrotade idén med ett nytt system om ISP - Självvärdering hur LU arbetar med perspektivet hållbar utveckling utifrån högskolelagen ska lämnas in i mars - LU arbetar på ett projekt för harmonisering av uppskyltning av laborativa ytor - LU arbetar för att harmonisera klassning av explosionsfarliga områden vid hantering av brandfarlig vara - LU planerar en plattform för brandskydd - 1 dec: Ny arbetsmiljöingenjör för LU: Johan Ohlin - 8 dec: TFHS flyttas från USV till LTH from (STYR 2016/1595) - 14 dec: LU beslutar Forskningsstrategi för (F 2016/223), bilaga - 21 dec: LU beslutar strategi för nyttiggörande av MAX IV och ESS (STYR 2016/1537), bilaga - LU jobbar på en strategisk plan för digitalisering Nfak - Nomineringsfönster för nominering av kandidater till dekan/prodekan är 9 jan 17 feb dec: Nfak utser ledamöter i styrelsen för NRCF (STYR 2016/1578) - 14 dec: Nfak utser ledamöter i infrastrukturrådet (STYR 2016/1575) - 22 dec: Ledningen LU besöker Nfak - Ny fördelningsmodell är på gång - Diskussioner om MAX Nfak 1 Månadsrapport till styrelsemöte i februari 2017

6 LTH - 19 dec: LTH beslutar om delegation från rektor LTH till prefekter (STYR 2016/1686) - 17 jan: Ledningen LU besöker LTH - 17 jan: Riktlinjer fo r ansta llning som, och befordran till professor vid LTH (STYR 2017/22), bilaga 4. Övrigt - 13 feb: Kl Arbetsmarknadsdag FARAD (F-sektionen) - 12 apr: Kl Arbetsmarknadsdagar ATLAS (Naturvetarkåren) 2 Månadsrapport till styrelsemöte i februari 2017

7 STYR 2016/ december 2016 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Avdelningsföreståndare vid Fysiska institutionen för perioden Ändring 2 I enlighet med beslutet STYR 2014/1102 "Tillsättning av avdelningsföreståndare vid Fysiska institutionen sammanfattande beskrivning av processen" utser jag följande avdelningsföreståndare och ställföreträdande avdelningsföreståndare för perioden : Avdelning för atomfysik (sedan ) Claes-Göran Wahlström, Johan Mauritsson (ställföreträdare) Avdelning för fasta tillståndets fysik Dan Hessman, Anneli Löfgren (ställföreträdare), Anders Gustafsson (ställföreträdare) Avdelning för förbränningsfysik Marcus Aldén, Per-Erik Bengtsson (ställföreträdare) Avdelning för kärnfysik (sedan ) Dirk Rudolph, Jan Pallon (ställföreträdare) Avdelning för matematisk fysik Peter Samuelsson, Sven Åberg (ställföreträdare) Avdelning för partikelfysik Torsten Åkesson, Peter Christiansen (ställföreträdare) Avdelning för synkrotronljusfysik (sedan ) Anders Mikkelsen, Johan Gustafson (ställföreträdare), Rainer Timm (ställföreträdare) Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

8

9

10 F 2016/223 Rektor Forskningsstrategi för Lunds universitet Vår samtid rymmer stora globala utmaningar inom områdena fattigdom, klimat, hälsa, hållbar utveckling, samt fred och säkerhet. FN:s Agenda 2030 lyfter på ett tydligt sätt fram viktiga mål för det arbete som nu krävs för att gemensamt tackla dessa utmaningar. Hållbara lösningar ställer höga krav på ny forskningsbaserad kunskap, men också stora krav på utbildningsinsatser. Stark, nyfikenhetsdriven forskning är en förutsättning för utmaningsrelevant forskning av hög kvalitet. Viktiga direkta bidrag till lösningarna på samtidens problem uppstår i gränsöverskridande möten. Sådan forskning sker i samspel mellan olika discipliner men också i samverkan med olika aktörer i samhället såväl inom Sverige som internationellt. I alla dessa delar är Lunds universitet väl lämpat att bidra, och vi tar oss an uppgiften. Sverige har under lång tid satsat stora belopp på forskning inom områden som har bedömts kunna bidra till hållbar samhällelig utveckling och internationell konkurrenskraft. Nya resurser har huvudsakligen kanaliserats via externa forskningsfinansiärer. Forskningen vid Lunds universitet är mycket konkurrenskraftig, varför intäkterna och forskningsvolymen har ökat kraftigt. Lunds universitet har etablerat en rad starka forskningsområden och -miljöer, som utgör språngbrädor för framtidens forskning och för nya samarbeten. Tillväxten av universitetens basanslag har emellertid varit jämförelsevis liten. För Lunds universitet innebär den kraftiga ökningen av externa intäkter också utmaningar och högre, delvis nya krav på ett ansvarstagande, strategiskt förhållningssätt till omvärlden och den egna forskningen. Lunds universitet har en i många stycken unik position. Det är ett fullskaligt och väl sammanhållet universitet med hög koncentration av kompetens och forskningsinfrastruktur. Vidare står vi i Lund inför en alldeles unik möjlighet till forskning och industrisamverkan genom vår geografiska närhet till MAX IV, som universitetet är värd för, och den internationella forskningsanläggningen ESS. Forskningen vid Lunds universitet står sig mycket väl i jämförelse med såväl svenska som utländska lärosäten. Universitetet ska sträva efter att på alla plan befästa och stärka sin position, men utvecklingen av vår forskning ska präglas av de grundläggande värderingar som är fastlagda i universitetets strategiska plan. För att bli världsledande måste det inom universitetet finnas en öppen och inkluderande kultur som präglas av jämställdhet och mångfald. Detta främjar ett kritiskt förhållningssätt där forskar- och forskningsetiska frågor kan diskuteras öppet. Postadress Box 117, Lund Besöksadress Byrålogen, Paradisgatan 5C Telefon , Fax E-post magnus.edblad@fs.lu.se Webbadress

11 2 Visionen för universitetets forskning är: Lunds universitet ska främja forskning som är av högsta kvalitet, risktagande och gränsöverskridande. Universitetets forskning ska vara nyfikenhetsdriven, ställa kritiska och oväntade frågor och ha en stark koppling till de utbildningar som universitetet ger. Den ska ta sig an samhällets utmaningar. Gränserna för vår kunskap flyttas fram av kvalificerade och engagerade medarbetare i en attraktiv forskningsmiljö. För att möjliggöra en fortsatt god utveckling av forskningen vid Lunds universitet ska universitet arbeta mot följande mål. 1. Universitetet ska vidareutveckla sin strategiska förmåga Lunds universitet behöver ta ett större ansvar för att strategiskt vidareutveckla sin forskning. Detta ökade ansvarstagande ska genomsyra alla verksamheter och beslutsnivåer inom universitetet och det är därför tydligt kopplat till universitetets styrning, som ska präglas av ett kollegialt ledarskap med förmåga att prioritera. Lunds universitet behöver arbeta på två fronter för att nå detta mål: För det första behöver universitetet bli bättre på att systematiskt och taktiskt dra nytta av befintliga och nya resurser för att utveckla sin forskning. För det andra behöver universitetet vidareutveckla sin roll som kunskapsförmedlare till såväl allmänhet som beslutsfattare för att på så sätt påverka och bidra till en gynnsam utveckling av samhället. Viktiga förutsättningar för ett kritiskt och strategiskt förhållningssätt är att universitetet bedriver effektiv omvärldsbevakning och att det systematiskt utvärderar sina insatser och prestationer inom forskning och samverkan. Förväntad effekt är att beredskapen på alla nivåer ökar för stora och små förändringar inom universitetet och i omvärlden. En viktig beståndsdel i universitetets strategi för att vidareutveckla och stärka sin forskning och samverkan är ett robust forskningsstöd. Det kvalificerade stödet till forskarna i samband med ansökningar om forskningsbidrag och vid projektadministration ska vidareutvecklas. Lunds universitet ska: Sträva efter bättre balans i nyttjandet av anslagsfinansiering och extern finansiering av universitetets forskning. Häri ingår att påverka forskningspolitiken i en riktning som innebär att basanslaget höjs. Minska den sårbarhet som kan bli en konsekvens av ett stort beroende av extern forskningsfinansiering genom att universitetet tar ett större ekonomiskt ansvar för sina forskare. Utveckla en genomtänkt finansieringspolicy som stärker forskningen och tar hänsyn till att forskning växer underifrån.

12 Gynna ny och risktagande forskning genom att erbjuda anställningar med tydliga karriärvägar och goda villkor som också är konkurrenskraftiga internationellt. Utveckla ledarskapet inom forskningen med sikte på ökad kvalitet genom ett väl underbyggt strategiskt förhållningssätt där jämställdhet, likabehandling och mångfald utgör viktiga komponenter. Bygga kunskap om universitetets styrkor och svagheter, inklusive starka och svaga forskningsmiljöer, samt om effekten av olika satsningar som görs, och på grundval av detta understödja eller avveckla forskningsmiljöer. Bygga kapacitet för kvalificerad omvärldsbevakning och på eget initiativ analysera för att kunna förutse och reagera på förändringar i samhället. Säkerställa adekvat forskningsstöd i takt med de ökande behoven Universitetet ska skapa förutsättningar för gränsöverskridande forskning Universitetet ska bedriva gränsöverskridande forskning av högsta kvalitet, något som Lunds universitet med sin bredd är väl rustat för. Förmågan att mobilisera slagkraftiga forskarkonstellationer, som effektivt och uthålligt kan ta sig an komplexa och omfattande utmaningar inom forskning och samverkan är ett signum för Lunds universitet. Universitetets kapacitet att samarbeta internationellt inom forskningen är dessutom väl dokumenterad. Detta är framgångsfaktorer i konkurrensen om externa forskningsmedel. Sådan gränsöverskridande forskning bygger ofta på en solid bas av nyfikenhetsdriven och långsiktig forskning. Lunds universitet ska stödja gränsöverskridande forskning genom att: Utveckla strukturer som bidrar till att skapa samlad kunskap om forskningen vid Lunds universitet och som leder till nya forskningssamarbeten över ämnes- och fakultetsgränser. Häri ingår att etablera virtuella och fysiska arenor för möten över olika gränser. Motverka och avveckla strukturer och rutiner som försvårar tvärvetenskap och annan gränsöverskridande forskning. Verka för långsiktig finansiering av nyfikenhetsdriven forskning. 3. Universitetets forskning ska bidra till att formulera och ta sig an samhällets utmaningar Kopplingen mellan forskning, utbildning och omgivande samhälle ska stärkas och incitamentsstrukturer för detta ska utvecklas. Forskningen vid Lunds universitet har stor ämnesbredd och resultaten av universitetets forskning ska bidra till samhällets utveckling, något som ofta kräver ett gränsöverskridande tillvägagångssätt. Forskningen vid Lunds universitet är relevant och viktig för samhället och ska vara beredd att ta sig an samhälleliga utmaningar på lokal, regional, nationell och global nivå. Universitetets världsledande position inom flera forskningsområden bidrar till denna förmåga. Lunds universitet ska: Verka för att skapa ytor mot olika samhällssektorer genom universitetets egen forskning. Kunna utvecklas för att ta sig an nya, oförutsedda utmaningar genom att ha en stor bredd inom sin forskning och sina forskningsmiljöer. Uppmuntra sina forskare att verka som experter på relevanta regionala, nationella och internationella arenor.

13 Ge högre prioritet åt kombinationsanställningar med näringsliv, institut, vård, skolor och myndigheter. Med sin breda forskningsbas bidra till hållbar utveckling på alla nivåer i samhället, rusta sina studenter att ta sig an dagens och framtidens utmaningar samt bidra till en stark innovationsmiljö med kopplingar till företag och till sjukvård och övrig offentlig sektor Forskning vid universitetet ska stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig forskningsinfrastruktur God tillgång till forskningsinfrastruktur såsom forskningsanläggningar, högpresterande instrumentering, bibliotek, datorkluster, omfattande databaser m.m. är inte bara en förutsättning för effektiv egen forskning. Den bidrar också i hög grad till fördjupat nationellt och internationellt samarbete inom forskningen samt skapar förutsättningar för utökad samverkan med olika aktörer i samhället. Forskningen vid Lunds universitet behöver stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig forskningsinfrastruktur. Att åstadkomma detta är en av universitetets stora utmaningar. Därför ska Lunds universitet: Utveckla forskningsinfrastruktur som främjar framgångsrika och attraktiva forskningsmiljöer och göra denna känd och tillgänglig. Avveckla icke ändamålsenlig forskningsinfrastruktur. På alla nivåer arbeta för att åstadkomma hållbar finansiering av befintlig och ny forskningsinfrastruktur samt verka för en ändamålsenlig nationell policy för finansiering och medfinansiering av forskningsinfrastruktur. Bidra till ansvarsfullt användande av de resurser som Sverige avsätter för forskningsinfrastruktur genom att optimera nyttjandet av lokala, regionala, nationella och internationella forskningsinfrastrukturer samt arbeta för att resurser allokeras på ett effektivt sätt. Proaktivt arbeta med frågeställningar kring forskningsdata i digital form och dess hantering, i synnerhet vad gäller lagring och tillgängliggörande av data. 5. Universitetet ska tillvarata de möjligheter som de nya, stora forskningsanläggningarna i Lund erbjuder Universitetet ska ta vara på de unika möjligheter som MAX IV ger och som närheten till ESS kommer att erbjuda. Det handlar om nya möjligheter i befintlig och ny forskning inom universitetet, men förhållandet ger även Lunds universitet konkurrensfördelar såsom ökad synlighet, i samband med rekrytering av medarbetare och studenter och för att skapa samarbete med relevanta aktörer. Lunds universitet ska: Öka medvetenheten om möjligheterna som anläggningarna erbjuder för olika forskningsfält. Bidra med sin kompetens i den fortsatta utvecklingen av anläggningarna. Sträva efter att dra största möjliga nytta av anläggningarna och utveckla de forskningsinriktningar som gynnas av dem. Möjliggöra forskningssamverkan som bygger på eller bidrar till användningen av MAX IV och ESS genom den vetenskapliga kompetens som finns inom universitet.

14 5 6. Universitetets forskning ska synliggöras Universitetets forskning ska ha stor synlighet såväl nationellt som internationellt. Genom att resultaten av universitetets forskning har hög relevans och stort nyhetsvärde bidrar de till synlighet och profilering av universitetet nationellt och internationellt. Det gör universitetets forskning eftertraktad av beslutsfattare, medier, allmänhet, näringsliv med flera. Synlighet i positiva sammanhang ökar universitetets attraktionskraft, vilket är en styrka vid rekrytering av nya medarbetare och studenter. Lunds universitet ska: Upprätthålla en medvetenhet om betydelsen av hur universitetets forskning rankas internationellt för bilden av Lunds universitet och dess attraktivitet. Aktivt uppmuntra initiativ som bidrar till positiv uppmärksamhet kring universitetets forskningsinsatser. Uppmärksamma de av universitetets forskare som kommunicerar sin forskning till en bredare publik. Utveckla sin forskningskommunikation bland annat genom att dra största möjliga nytta av universitetets forskningsinformationssystem. 7. Forskning och utbildning inom universitetet ska vara ömsesidigt berikande Ett universitet har två centrala och oskiljaktiga uppdrag, att utbilda och att skapa ny kunskap. Det senare uppdraget, forskning, i förening med utbildning är vad som utmärker ett universitet och skiljer det från andra kunskapsförmedlande och kunskapsproducerande institutioner. Vid Lunds universitet tas detta dubbla uppdrag på yttersta allvar, men förutsättningarna för detta arbete är mycket olika på fakulteterna. Lyckas universitetet med denna utmaning kommer ny forskning att ha ett positivt inflytande på utbildningen och studenternas lärande och vice versa. Lunds universitet ska uppnå detta genom att: Verka för att läraranställningar innehåller såväl väsentlig forskningsdel som undervisning för att garantera utbildningens forskningsanknytning. Sträva efter att forskning och utbildning ska vara ömsesidigt berikande genom att seniora forskare undervisar även på grundnivå. Ny forskning ska inspirera till utveckling av utbildningen. Säkerställa att forskar- och forskningsetik är begrepp som ingår i den undervisning som ges till studenterna.

15

16

17

18

19

20

21 BESLUT Dnr STYR 2017/22 Rektor LTH Riktlinjer för anställning som, och befordran till, professor vid Lunds Tekniska Högskola Rektor vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) gav , genom dokumentet STYR 2015/832, i uppdrag till ordförande i LTHs rekryteringsnämnd och karriärnämnd att se över processen för rekrytering samt befordran till anställning som professor. Rektor vid LTH beslutade , genom dokumentet STYR 2016/141, att fastställa riktlinjer för befordran till professor vid LTH. I det föreliggande dokumentet, Riktlinjer för anställning som, och befordran till, professor vid Lunds Tekniska Högskola, STYR 2017/22, anges hur de behörighetskrav och bedömningsgrunder som finns angivna i Lunds universitets anställningsordning för anställning som professor, och befordran till professor samt anställning som adjungerad professor och gästprofessor, STYR 2014/676, ska tolkas och tillämpas vid LTH. De kriterier som ska vara uppfyllda finns angivna tillsammans med tydliggörande exempel för tolkning av de olika kriterierna. Samtliga kriterier för respektive bedömningsgrund ska vara uppfyllda för att bedömningsgrunden ska anses uppnådd. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran. Efter beredning i projektgrupp med deltagare från LTHs rekryteringsnämnd och karriärnämnd, med stöd av medarbetare från LTHs personalavdelning och efter hörande av LTHs rekryteringsnämnd, karriärnämnd och forskningsnämnd samt av LTHs prefekter beslutas här att fastställa Riktlinjer för anställning som, och befordran till, professor vid LTH. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor vid LTH, efter föredragning av rekryteringskonsult Pia Larsson. Viktor Öwall Pia Larsson Postadress Box 118, LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon , Fax E-post pia.larsson@kansli.lth.se Webbadress

22 RIKTLINJER STYR 2017/22 RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING SOM, OCH BEFORDRAN TILL PROFESSOR VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1

23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Behörighetskrav... 3 Bedömningsgrunder... 3 Kriterier... 3 Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel... 4 Bedömningsgrund Kriterier... 4 Tydliggörande exempel... 4 Bedömningsgrund Kriterier... 5 Tydliggörande exempel... 5 Bedömningsgrund Kriterier... 6 Tydliggörande exempel... 6 Bedömningsgrund Kriterier... 6 Tydliggörande exempel... 6 Bedömningsgrund Kriterier... 7 Tydliggörande exempel... 7 Personlig lämplighet... 7 Potential... 7 Anställning som adjungerad professor... 8 Behörighet och bedömning... 8 Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer... 8 Anställning som gästprofessor... 9 Behörighet och bedömning

24 Inledning Anställning av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen (SFS 2010:1064). Behörig att anställas som professor enligt HF 4 kap 3 är den som har visat såväl vetenskaplig/konstnärlig som pedagogisk skicklighet. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas. Lunds universitet har i sin anställningsordning för anställning som professor, befordran till professor samt anställning som adjungerad professor och gästprofessor (STYR 2014/676) beslutat om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla för anställning som professor. Lunds Tekniska Högskola (LTH) anger i beslut om Riktlinjer för befordran till professor (STYR 2016/141) de kriterier som ska vara uppfyllda vid befordran till professor vid LTH. I detta dokument, Riktlinjer för anställning som, och befordran till professor vid Lunds Tekniska Högskola, anges hur de behörighetskrav och bedömningsgrunder som finns angivna i Lunds universitets anställningsordning ska tolkas och tillämpas vid LTH. De kriterier som ska vara uppfyllda finns angivna tillsammans med tydliggörande exempel för tolkning av de olika kriterierna. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran. Behörighetskrav Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande behörighetskrav gälla för anställning som professor: visad vetenskaplig/konstnärlig skicklighet visad pedagogisk skicklighet samt genomgången högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskap om minst fem veckor, om det inte föreligger särskilda skäl. Bedömningsgrunder Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande bedömningsgrunder vara uppfyllda för anställning som professor. Bedömningsgrunderna specificerar vad som ska beaktas och vilken nivå som ska uppnås, för att behörighetskraven ska anses uppfyllda. 1. Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition. 2. Mycket god pedagogisk förmåga, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. 3. God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet. 4. God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet 5. God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet Innebörden mycket god förmåga ska förstås utifrån tradition och förutsättningar inom det aktuella ämnet. Med hänsyn till anställningens inriktning och innehåll kan en person som bedöms ha utomordentlig pedagogisk förmåga och god vetenskaplig/konstnärlig förmåga eller det omvända, ha utomordentlig vetenskaplig/konstnärlig förmåga och god pedagogisk förmåga, anställas som professor. Kriterier Genom dessa riktlinjer har LTH beslutat hur bedömningsgrunderna ska förstås och tillämpas inom fakulteten. Samtliga kriterier för respektive bedömningsgrund ska vara uppfyllda för att bedömningsgrunden ska anses uppnådd. Tydliggörande exempel för de olika kriterierna har angetts. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran. 3

25 Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel Nedan anges den tolkning LTH har beslutat ska gälla för att bedömningsgrunden enligt Lunds universitets anställningsordning ska anses vara uppfylld. Bedömningsgrund 1 Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition. Kriterier A. Sökande är en nationellt ledande och internationellt erkänd forskare, som visat god förmåga att framgångsrikt söka extern finansiering. B. Sökandes vetenskapliga publikationer är av hög kvalitet och av betydande omfattning. C. Sökande är vetenskapligt självständig. D. Sökande bedriver dokumenterad aktuell forskningsverksamhet av hög kvalitet. E. Vid befordran gäller att sökande är antagen som docent. Tydliggörande exempel A. Sökandens nationella och internationella ställning som forskare bedöms utifrån forskarens erkännande i forskarsamhället. Mycket hög grad av erkännande styrks exempelvis av publikationer i ansedda vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet, inbjudningar som författare till översiktsartiklar eller som föreläsare vid mera betydande internationella konferenser och/eller deltagande i vetenskapliga kommittéer på konferenser. Mycket hög grad av erkännande kan också styrkas av peer review-uppdrag i ansedda tidskrifter eller betydande konferenser, medlemskap i redaktionskommittéer, opponentuppdrag, vetenskapliga utmärkelser samt förmåga att erhålla förnyade forskningsanslag från etablerade forskningsfinansiärer i konkurrens, där den sökande är huvudman. B. Att sökandes publikationer håller en tillräckligt hög kvalitativ och kvantitativ nivå bedöms t ex utifrån arbeten som publicerats i etablerade internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller vid mera betydande konferenser med peer review-förfarande, publicerade böcker och bokkapitel samt godkända patent. I vilken omfattning arbetena är citerade av andra forskare tas i beaktande. Position i författarlista är betydelsefull för att styrka att den sökande haft avgörande betydelse för arbetets tillkomst. För anställning som professor krävs minst dubbel omfattning av den vetenskapliga produktionen jämfört med vad som krävs för en docentur. C. Sökandens vetenskapliga självständighet bedöms utifrån visad förmåga att långsiktigt leda och utveckla ett internationellt erkänt forskningsområde. Detta kan exempelvis visas genom att sökande är huvudman för ett aktuellt forskningsanslag motsvarande statligt forskningsråd, vilket erhållits i nationell eller internationell konkurrens eller har en framträdande ledarroll i större nationella eller internationella forskningsprogram. Ett annat exempel på visad vetenskaplig självständighet är att den sökande över tid har byggt upp en forskargrupp kring ett tydligt forskningsområde. D. Aktuell forskningsverksamhet styrks av aktuella forskningsprojekt med utvecklingspotential och pågående forskningsanslag. E. För anställda med docentur från annat land görs en individuell bedömning. 4

26 Bedömningsgrund 2 Mycket god pedagogisk skicklighet, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. Kriterier A. Sökande har högskolepedagogisk utbildning, vid rekrytering minst fem veckor och vid befordran minst tio veckor. B. Sökande har relevanta ämneskunskaper. C. Sökande visar mycket god pedagogisk förmåga och har omfattande undervisningserfarenhet. D. Sökande visar pedagogisk lednings- och organisationsförmåga. E. Sökande visar god förmåga till pedagogisk förnyelse och utveckling. F. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt. Att visa pedagogisk skicklighet innebär att på bästa sätt fullgöra det som är lärarens pedagogiska uppgift. En genomtänkt pedagogisk grundsyn med tydliga mål utgör en nyckelkomponent vid bedömning av pedagogisk skicklighet. Ett viktigt underlag är den sökandes egen pedagogiska reflektion dvs. en kritiskt reflekterande analys av sin egen undervisningspraktik. Här synliggörs förmåga att vid planering, genomförande och utvärdering av undervisning sätta studenternas lärande i fokus och därmed stimulera deras arbete och förmåga att se ämnet i ett vidare perspektiv. Lärarens förmåga till ömsesidig kommunikation med studenterna, helhetssyn och vilja till förnyelse är också av stor betydelse. En utveckling av den pedagogiska skickligheten över tid ska synas och lärarens förmåga att medvetet och systematiskt utveckla sin egen pedagogiska kompetens såväl som verksamhetens ska framkomma. Om sökande har erhållit titeln ETP (Excellent Teaching Practitioner) anses kravet på mycket hög grad av pedagogisk skicklighet vara uppfyllt. Tydliggörande exempel A. Vid rekrytering är kravet minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning, om inte särskilda skäl föreligger eller om motsvarande kunskaper inhämtats på annat sätt. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den anställde ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Motsvarande kunskaper kan ha förvärvats på annat sätt. I dessa fall ska en motsvarandebedömning göras. B. Relevanta ämneskunskaper innebär breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det aktuella undervisningsämnet. C. Den pedagogiska förmågan och erfarenheten bedöms utifrån den sökandes egen praktik och erfarenhet från olika undervisningssituationer, undervisningsnivåer, undervisningsoch examinationsformer samt sin förmåga att reflektera kring detta. Den sökande utgår i sin pedagogiska praktik från studenternas lärande, och använder sina kunskaper om undervisning och lärande för att utvecklas pedagogiskt och fungera väl i sitt pedagogiska arbete i relation till studenterna. Vidare har den sökandes förmåga att strukturera och organisera kunskapsmassa, samt att förmedla engagemang och intresse för ämnet betydelse. D. Pedagogiskt ledarskap kan vara formellt, t ex i form av uppdrag som studierektor eller utbildningsledare, eller informellt. Avgörande för dess betydelse för den pedagogiska skickligheten är i vilken mån ledarskapet leder till avtryck i den pedagogiska utvecklingen för individer såväl som för hela eller delar av organisationen. Pedagogiskt ledarskap innefattar att främja en pedagogisk diskussion och systematisk kvalitetsutveckling samt arbete utifrån övergripande mål och ramar. 5

27 E. Den sökande visar i sin pedagogiska praktik över tid, medveten och systematisk utveckling av sitt sätt att stödja studenternas lärande. Den sökande deltar i kollegialt erfarenhetsutbyte kring sin pedagogiska praktik och sina kunskaper om undervisning och lärande genom samarbete och interaktion med andra. Detta visas exempelvis genom förmedling av pedagogisk kunskap, forskning och metoder eller förmåga att utveckla utbildningsmaterial för att stimulera och förbättra lärande. Den sökande har idéer och planer för fortsatt utveckling av sitt pedagogiska arbete. F. Den sökande reflekterar kring sin pedagogiska praktik med hjälp av kunskaper om undervisning och lärande, som är relevanta för det egna ämnet. Den sökande reflekterar kring studenternas lärande i det egna ämnet. Den pedagogiska reflektionen ska visa på kompetens, mognad och ansvarstagande i den egna pedagogiska praktiken. Bedömningsgrund 3 God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet. Kriterier A. Vid rekrytering ska sökande ha god erfarenhet av handledning av doktorander. Vid befordran ska sökande ha varit huvudhandledare för minst två doktorander från antagning till disputation, varav minst en under de senaste fem åren, samt ha minst en aktiv doktorand. B. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt till doktorandhandledning C. Sökande har dokumenterad forskarutbildningsverksamhet utöver doktorandhandledning. Tydliggörande exempel A. Vid bedömning av god förmåga till handledning ska hänsyn undantagsvis tas till om den sökande varit de-facto huvudhandledare. Med detta avses en registrerad biträdande handledare som agerat som huvudhandledare. Intyg om detta krävs. Om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin kan annan erfarenhet beaktas, t ex mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m. B. Den sökande visar i sin reflektion ett medvetet och systematiskt synsätt på handledning av forskarstuderande till vetenskaplig självständighet. Den sökande reflekterar kring sin handledningspraktik med hjälp av kunskaper om handledning och lärande samt egna praktiska erfarenheter. C. Verksamhet inom forskarutbildning utöver doktorandhandledning styrks av att den sökande har utvecklat och genomfört forskarutbildningskurser, organiserat nya forskarskolor och forskarutbildningsprogram, deltagit i seminarieverksamhet riktad mot forskarstuderande eller medverkat i examination inom forskarutbildningen, eller motsvarande om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin. Bedömningsgrund 4 God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet Kriterier A. Sökande har aktivt deltagit i olika typer av samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle. B. Sökande har aktivt spridit och skapat förståelse för forskningsresultat. Tydliggörande exempel A. Information och interaktion med aktörer utanför universitetsvärlden avser sådant som berör den sökandes ämnesområde. Sökande har tagit initiativ till och/eller varit delaktig i att göra forskningsresultat praktiskt användbara. 6

28 Erfarenheter av innovationsprocesser och entreprenörskap, samt förmåga att fånga upp och bearbeta relevanta problem och frågeställningar i samhället beaktas. Interaktioner med näringslivet kan innebära att ha utvecklat ett strukturerat samarbete med företag kring en projektidé, att ha erhållit patent och/eller utvecklat produkter/processer. Medverkan i olika typer av vetenskapliga samfund, intresseföreningar, branschorganisationer m.m. beaktas också. B. Sökande har kommunicerat forskningsresultat exempelvis genom att medverka i populärvetenskapliga sammanhang, offentliga föredrag eller debattartiklar med relevans för forskningsämnet. Sökande har deltagit i aktiviteter som ökar intresset för teknik och naturvetenskap på olika nivåer inom grund- och gymnasieskolan samt hos allmänheten. Bedömningsgrund 5 God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet Definitioner i det här sammanhanget: Chefskap: Ett chefskap förutsätter en formell utnämning, budgetansvar och direkt arbetsledaransvar. I chefskapet ingår alltid ledarskap. Med akademiskt chefskap avses t ex uppdrag som prefekt/föreståndare. Ledarskap: Här åsyftas en ledarroll som exempelvis innebär att samordna, kommunicera och driva frågor. En god ledare är lyhörd för verksamhetens behov och visar skicklighet i att anpassa ledarskapet till situationen och omgivningen. Kriterier A. Sökande visar god förmåga till akademiskt ledarskap. B. Vid befordran ska sökande ha genomgått ledarskapsutbildning. Tydliggörande exempel A. Akademiskt ledarskap kan visas genom akademiskt chefskap, men innefattar även att vara ledamot i nämnder och kommittéer inom fakultet och universitet, eller inneha uppdrag som företrädare för den egna organisationen i nationella och internationella organisationer samt arbetsgrupper. Akademiskt ledarskap styrks även av förmåga att planera och anpassa verksamheten efter givna regelverk och ekonomiska ramar, samt att visa engagemang i fakultetens eller universitetets långsiktiga strategiska arbete. Att leda och utveckla forskargrupper är ytterligare ett sätt att uppvisa akademiskt ledarskap. Administrativ utbildning inom t ex ekonomi och arbetsmiljö beaktas. B. Genomgången ledarskapsutbildning kan vara kurser i ledarskap, projektledarutbildning eller liknande. Personlig lämplighet Sökande ska vid både rekrytering och befordran ha personlig lämplighet för anställningen. Vid rekrytering ska de personliga egenskaper som ska beaktas anges i kravprofilen, t ex samarbetsförmåga, självgående, strukturerad, initiativtagande m.m. Vid befordran inkluderas bedömning av personlig lämplighet i yttrandet från prefekt. Potential Sökande ska kunna uppvisa potential inför framtiden genom att beskriva på vilket sätt hen kan bidra till verksamhetens utveckling. 7

29 Anställning som adjungerad professor Syftet med en adjungerad professor är att tillföra specialistkompetens som inte finns inom den reguljära verksamheten. Den sökande förväntas vara en ledande specialist som aktivt kan förstärka eller komplettera befintlig forsknings- och utbildningsverksamhet. Enligt Högskoleförordningen ska en adjungerad lärare anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som adjungerad professor kan förnyas, men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tolv år. För att en adjungering ska vara möjlig måste den sökande ha sin huvudsakliga verksamhet utanför universitetet. Detta innebär att man kan adjungera en person upp till 50 % av en heltidsanställning. Behörighet och bedömning I enlighet med Lunds universitets anställningsordning ska en adjungerad professor uppfylla behörighetskrav och bedömningsgrunder för att anställas som professor. Avsteg från behörighetskraven får emellertid göras om den sökande har en unik kompetens av särskild vikt för den aktuella verksamheten, eller för att stärka verksamhetens anknytning till det omgivande samhället. Annan skicklighet än pedagogisk och vetenskaplig ska kunna tillmätas särskild vikt vid bedömningen av sammanlagd skicklighet, t ex arbetslivsmeriter och specialistkunskaper från industrin. Kravet på pedagogisk skicklighet ska ses mot bakgrund av den verksamhet som den sökande kommer ifrån. Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer Det är av vikt att alla meriter, även de som ligger utanför de traditionellt akademiska, redovisas på ett sätt som gör att de kan bedömas av rekryteringsnämnd och sakkunniga. Vid bedömningen av skickligheten är det också viktigt att få tillgång till dokumentation som visar på den sökandes förmåga att kunna reflektera över sin verksamhet och på vilket sätt den eventuella adjungeringen kan bidra till ett starkare utbyte mellan högskolan och näringslivet/samhället. Det ska framgå hur den sökande har utvecklat sin kompetens inom det aktuella ämnesområdet över tid. Utöver de bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel som anges tidigare i detta dokument följer här exempel särskilt avsedda för adjungerade professorer: Vetenskaplig skicklighet, se bedömningsgrund 1 Vetenskaplig skicklighet kan visas genom framgångar i forsknings- och utvecklingsprojekt där den sökande har haft en avgörande specialistroll. Erfarenheter från industriella sammanhang som kompletterar akademisk verksamhet och som lämnat dokumenterade bidrag till teknikens utveckling kan beaktas. Utöver traditionellt dokumenterad vetenskaplig produktion kan dokumentationen utgöras av rapporter, patent, internt utvecklade forsknings- och utvecklingsbidrag eller standarder, liksom olika typer av utvärderingar eller utredningar där den sökandes specialistkompetens varit en förutsättning. Pedagogisk skicklighet, se bedömningsgrund 2 En adjungerad professor ska uppvisa pedagogisk skicklighet, som kan ha visats i akademisk miljö eller inom samhälle och industri. Pedagogisk skicklighet kan visas genom olika typer av ledarskap, handledning/mentorskap, utbildning, kommunikation och kunskapsöverföring riktad mot olika intressenter och målgrupper i näringsliv, organisationer m.m. För anställning som adjungerad professor krävs minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den sökande ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Om tiden för anställningen uppgår till högst ett år eller om omfattningen inte överstiger 20 % behöver inte kravet 8

30 om fem veckors högskolepedagogisk utbildning tillämpas. I dessa fall ska den anställde genomgå en anpassad högskolepedagogisk utbildning där utgångspunkten är de arbetsuppgifter anställningen innefattar. Handledning av doktorander, se bedömningsgrund 3 Annan erfarenhet av handledning än handledning av doktorander kan vägas in som exempelvis mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m. Samverkan och information, se bedömningsgrund 4 Liksom vid rekrytering av professorer gäller att den sökande är aktiv nationellt och/eller internationellt, t ex genom deltagande i industriella eller andra bransch-/samhällsrelaterade nätverk. Ledarskap, se bedömningsgrund 5 Den sökande förväntas ha en ledande roll inom företaget/organisationen. Intyg som styrker den sökandes näringslivserfarenheter enligt ovanstående exempel ska bifogas ansökan. Anställning som gästprofessor Enligt Högskoleförordningen ska en gästprofessor anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som gästprofessor får förnyas, men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst fem år. I normalfallet har en gästprofessor sin huvudsakliga anställning inom högskolevärlden. Behörighet och bedömning En gästprofessor ska uppfylla behörighetskraven för anställning som professor. Personen ska vidare ha specifik kompetens av värde för den aktuella verksamheten. 9

31 KRAVPROFIL Dnr PA2016/4610 Biträdande universitetslektor i matematisk fysik med inriktning mot ultrasnabba tidsberoende mångpartikelprocesser Motivering Vid avdelningen för Matematisk fysik bedrivs teoretisk forskning inom ett antal huvudområden, som t.ex. atomkärnors struktur, kvantmekanisk dynamik, transport och information i nanosystem, och elektroners korrelationer och struktur i material. En gemensam nämnare är att arbetet inom alla områden bygger på teori för växelverkande mångpartikelsystem. För att de olika forskningsgrupperna skall kunna vara internationellt framgångsrika och långsiktigt livskraftiga, såväl ekonomiskt som vetenskapligt, krävs en kritisk massa av personer med kompletterande kompetens inom mångpartikelteori, samt välfungerande samarbeten inom avdelningen såväl som med framgångsrika forskningsgrupper vid Lunds universitets och internationellt. För att säkerställa denna kompetens och dessutom stärka avdelningens samarbete med internationellt excellenta forskargrupper, inte minst med grupper med inriktning mot forskning vid MaxIV och ESS, har vi identifierat ett behov av att anställa en biträdande lektor inom området teori för ultrasnabba tidsberoende processer inom mångpartikelteori. En högst kvalificerad och välmeriterad kandidat, idag verksam vid Stockholms universitet, har i kontakt med avdelningen förklarat sig vara intresserad av en anställning som biträdande universitetslektor vid Lunds universitet. Eftersom han i konkurrens har fått personligt anslag från Vetenskapsrådet för unga forskare ( ) finns det särskilda skäl att frångå kraven på att ledigkungöra anställningen. Arbetsuppgifter Anställning som biträdande lektor är en meriteringsanställning och syftar till att innehavaren ska utveckla sin självständighet som forskare och pedagog. I arbetsuppgifterna ingår huvudsakligen forskning och undervisning. Inom ramen för anställningen ska det ges möjlighet till fem veckors högskolepedagogisk utbildning. Arbetsuppgifterna består av: Forskning inom ämnesområdet (teoretisk) Handledning av examensarbeten och doktorander Undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Projektledning i forskningsprojekt Kursansvar Söka extern forskningsfinansiering Utåtriktad verksamhet, såsom interaktioner med industri, allmänhet och skolor Administration relaterat till arbetsuppgifterna ovan Behörighet Behörig att anställas som biträdande universitetslektor är den som har avlagt doktorsexamen eller Uppdaterad

32 uppnått motsvarande vetenskaplig kompetens. 2 Främst bör den komma ifråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år före ansökningstidens utgång. Övriga krav: Pedagogisk förmåga Minst 2 års postdoktoral forskning Dokumenterad erfarenhet av teoretiskt arbete inom mångpartikelfysik, speciellt med inriktning mot ultrasnabba processer. Dokumenterad god förmåga att attrahera externa medel för forskning Goda kunskaper i engelska i tal och skrift. Bedömningsgrunder De huvudsakliga bedömningsgrunderna är god förmåga att utveckla och genomföra forskning samt god pedagogisk förmåga. Förmågan att utveckla och genomföra forskning ska främst bedömas utifrån förmåga att genomföra forskning inom ämnesområdet, förmåga till självständigt arbete, förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem. Specifikt avses erfarenhet med teoretiskt arbete inom mångpartikelfysik, med fokus på ultrasnabba tidsberoende processer. Värderingen av den pedagogiska förmågan grundas på erfarenhet av undervisning på grundläggande och avancerad nivå samt handledning av examensarbetare och doktorander. Viktiga egenskaper hos anställningens innehavare är också kreativitet, nyfikenhet, förmåga att arbeta självständigt och i grupp. Förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation är en annan viktig aspekt. Hänsyn kommer också tas till hur den sökande genom sin personlighet, erfarenhet och kompetens bedöms komplettera och stärka pågående forskning samt bidra till ämnets framtida utveckling vid avdelningen och institutionen. Villkor Anställningen är tidsbegränsad till max 4 år och avser heltid. Anställningen tidsbegränsas enligt lokalt kollektivavtal, Lokalt kollektivavtal om meriteringsanställning biträdande universitetslektor, mellan Lunds universitet, SACO-S, OFR/S och SEKO, daterat Instruktioner för ansökan: Ansökan ska skrivas på engelska. Redovisa och dokumentera dina meriter enligt LTHs akademiska meritportfölj, se länk nedan, och bilägg den som tre PDF-filer (i rekryteringssystemet). Läs mer här: *****************************************************************

33 Befordran till universitetslektor i matematisk fysik med inriktning mot ultrasnabba tidsberoende mångpartikelprocesser 3 Den biträdande universitetslektorn kan under anställningsperioden ansöka om att bli befordrad till en anställning tillsvidare som universitetslektor. Bedömningen görs mot kraven och bedömningsgrunderna nedan. Om dessa uppfylls och personen bedöms lämplig ska befordran ske. Ansökan får bara göras en gång. Behörighetskrav och bedömningsgrunder Vid bedömning kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Följande måste beaktas för befodran till universitetslektor för denna anställning. Den sökande ska kunna uppvisa: Avlagd doktorsexamen eller annan motsvarande kompetens eller någon annan yrkesskicklighet av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. Vetenskaplig skicklighet (med progression) o God nationell och internationell nivå som forskare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och tradition. o God förmåga att självständigt, aktivt, produktivt och nyskapande utveckla forskningen inom anställningens ämnesområde samt redovisa planer och visioner för framtida forskning. Pedagogisk skicklighet. o God pedagogisk förmåga, vilket innebär att vara en aktiv och engagerad lärare samt samt visa god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. o God förmåga att delta i handledning av doktorander i studier till doktorsexamen samt god förmåga att handleda examensarbetare. Högskolepedagogisk utbildning om minst fem veckor eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskaper. God förmåga att aktivt utnyttja möjligheter att söka externa medel till sin forskning inom och/eller utanför Sverige God förmåga att bidra aktivt till gemensamma ansökningar om forskningsmedel Förmåga att erhålla externa anslag, sökta under anställningen som biträdande universitetslektor, vilka skulle kunna komma att användas till egen lön. Dessa externa anslag ska motsvara minst 50% av den egna lönen under tre år. Förmåga att samverka med industrin och övriga samhället och att informera om sin verksamhet. God förmåga till produktiva samarbeten med forskare vid avdelningen för matematisk fysik och vid fysiska institutionen. Speciellt skall dessa samarbeten ha lett till vetenskapliga publikationer tillsammans med professorer och/eller lektorer vid avdelningen för matematisk fysik, teknisk fakultet. Förmåga i övrigt att leda och utveckla verksamhet. Mycket goda kunskaper i engelska, i tal och skrift. Personlig lämplighet

34 RESULTAT 2016 Institutionen för Fysik Avdelning Kostnadsställe MK 1 jan dec-16 jmf per 31 dec 2015 jmf 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011 NanoLund Lunds lasercentrum Matematisk fysik Fysik gemensam Atomfysik Fasta tillståndets fysik Kärnfysik Grundutbildning Förbränningsfysik Summa T-fak Avdelning Kostnadsställe MK 1 jan dec-16 jmf per 31 dec 2015 jmf 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011 Fysik Fysik gemensam Partikelfysik Kärnfysik Grundutbildning Synkrotronljusfysik Resurscentrum Fria forskargrupper Biblioteket Matematisk fysik Summa N-fak TOTALT

35 Utredning om Lunds Universitets eventuella lokalisering av delar av sin verksamhet till Science Village Scandinavia vid Brunnshög. Uppdrag Undertecknad har av dekanerna vid LTH och Naturvetenskapliga fakulteten (N) vid Lunds universitet fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna att flytta delar av fakulteternas verksamheter till Science Village Scandinavia (SVS), och baserat på dessa förutsättningar utarbeta ett förslag i konceptform för om, hur, när och i vilken omfattning som Lunds universitet (LU) kan utnyttja de möjligheter som SVS erbjuder. Även om tyngdpunkten i utredningen ligger på LTHs och Ns verksamheter så bör den också beröra övriga fakulteters bedömningar av intresse och behov. Utredningen ska också innehålla en bedömning av graden av förankring inom universitetet. Genomförande En utgångspunkt för genomförandet har varit att undersöka de faktiska förutsättningarna för etablering av verksamhet på Brunnshög. Här har kontakter tagits med organisationer som är policyskapande, finansierande eller bidrar till strukturell planering (exempelvis LU bygg, SVS, region, kommun, forskningsfinansiärer och utbildningsdepartementet). En annan utgångspunkt har varit att det är de långsiktiga effekterna på LUs verksamhet (forskning, undervisning och interaktion med samhälle)som står i centrum. I detta inkluderats möjligheten att anpassa och strukturera LUs verksamhet på ett sätt som står i samklang med vetenskapsutvecklingen, att utnyttja de två unika forskningsanläggningarna MAX IV och ESS på bästa sätt, att utnyttja de möjligheter som svenska och internationella universitets intresse av etablering av verksamhet vid SVS erbjuder, och att verka och medverka till att bygga upp unik verksamhet i samverkan med andra parter (privata såväl som statliga) som är till gagn för både regionens och Sveriges utveckling. En konsekvens av dessa utgångspunkter är att ekonomiska och organisatoriska frågor har fått stå i bakgrunden och behöver utredas i särskild ordning. Dock har jag i slutet av rapporten gjort ett grovt överslag hur det redovisade intresset för att etablera verksamhet vid Brunnshög kan översättas i lokalbehov. För att bedöma graden av intresse och av förankring så har intressenterna delats in i tre kategorier. Den första är personal involverade i forskning (dekaner, prefekter, avdelningsföreståndare och forskare), den andra är personal involverad i utbildning (utbildningsansvariga och lärare), och den tredje är studenter och doktorander via studentkårerna (LUS, TLTH, och Lunds naturvetarkår). Indelningen är inte strikt då forskare och lärare ofta är oskiljbara. Yttre förutsättningar att etablera verksamhet vid Brunnshög I samband med byggandet av MAX4 och ESS bildades 2011 Science Village Scandinavia AB som ägs av LU (30%), Lunds kommun (35%) och Region Skåne (35%). SVS har en styrelse ledd av Bengt Holgersson (ordf) och med representanter från ägarna. SVS tillgångar utgjordes ursprungligen av Brunnshögsmarken ( kvm), som donerats av Lunds kommun (värde ca 7.5 MKr), ett kontantbidrag på 7.5 Mkr från regionen samt

36 LUs varumärke. Det har senare skett två nyemissioner; en där Lunds kommun och Region Skåne givit kontantbidrag på 8,7 Mkr vardera och LU på 7,5 Mkr samt en där Lunds kommun har bidragit med ytterligare en fastighet (5 000 kvm mark med en gård och en mölla), Region Skåne med kvm mark och LU med ytterligare 5 Mkr. SVS uppgift är att sälja marken med syfte att bygga upp miljöer för akademisk forskning, industriell forskning/utveckling och dessutom att verka för ett Science Center. SVSs ägare har som finansiellt mål att återfå investerade medel samt skälig ränta. I grova drag så skall SVS-området bestå av en kommersiell del ( kvm), en akademisk del ( 50000kvm), ett Science center ( kvm) samt olika serviceverksamheter ( kvm). Tidplanen är ganska osäker och beror på en mängd faktorer som till viss del kommer att beröras nedan. I dagsläget är det närmast förestående att bebygga NÖ hörnet (bl.a. Space-byggnaden) där detaljplan kan vara klar vid årsskiftet. Här finns dock ett potentiellt hot mot tidsplaner p.g.a. osäkerhet kring processen med Strålsäkerhetsmyndighetens godkännande av ESS (verkar dock mer vara en fråga om godkännandeprocess än om strålsäkerhet). Detta hot gäller generellt och är inte specifikt kopplat till denna första detaljplanen. Det finns trots detta ett stort intresse att ingå i planering och att bebygga området från olika byggbolag. Lunds kommun har en storslagen utvecklingsplan för Brunnshögsområdet med bostadsområden, serviceområden och rekreationsområden inplanerade. Till detta kommer satsningen på spårväg för att underlätta transporter mellan området och centrala Lund, en satsning som även kommer att underlätta transporter mellan stora delar av LUs verksamheter och Brunnshög. Lunds kommun deltar även i Region Skånes strategiska arbete med koppling till Brunnshög (se nedan). Regionen Skånes roll är hitintills att dels ha bidragit som finansiär till MAX4 och ESS, och dels att vara delägare till SVS. Utgångspunkten för regionens fortsatta verksamheter med anknytning till Brunnshög är Skånes FoI-råds (FIRS, i FoI-rådet ingår regionen, Lunds kommun, LU med flera) innovationsstrategi kring a) smarta hållbara städer, b) personlig hälsa och c) smarta material. Av intresse för Brunnshög är också det av Region Skåne initierade Material Buisiness Center (Regionen, Invest in Skåne, SVS, LU) vilket finansieras av Strukturfonden (EU) och där man jobbar med modeller för företagsetableringar, vilket är av stort intresse för Brunnshög. Staten är direkt eller via forskningsfinansiärer (Vetenskapsrådet, Vinnova) svensk huvudfinansiär av MAX4 och ESS. Man har dessutom under många år agerat för att samla nationellt och internationellt stöd för anläggningarna. Förutom det vetenskapliga intresset av etableringarna så har staten bl.a. pekat på potentiella synergivinster inom svensk forskning, på möjligheterna till nationell kraftsamling och synbarhet, på möjligheterna till regional utveckling, och på möjligheter till utveckling av svenskt näringsliv. Som ett led i detta fick Vetenskapsrådet i uppdrag att utarbeta en ESS strategi och tillsatte dels en utredare (Peter Honeth) som levererade en rapport i april 2016 och dels en arbetsgrupp, ledd av Karin Markides, som utarbetade en strategi som presenterades i VRs delrapport till uppdraget i maj Även om fokus i rapporterna är det svenska engagemanget i ESS så berörs både synergierna med MAX 4 och behovet av att kraftsamla kring anläggningarna. Huvudslutsatserna i rapporten är att det behövs en nationell ESS samordnare på regeringsnivå och att den i dagsläget regionalt styrda samordningen av kunskaps och innovationsmiljön kring ESS och MAX4 bör övertas av

37 en nationell aktör. Även om det i rapporten påpekas att staten borde tillföra resurser till ansvarstagande aktörer (ex. v. universitet) så finns i dagsläget inga sådana löften. Forskningens syn Intresserade av etablering på Brunnshög Fysik Genomgående för forskarna vid fysikinstitutionen är att man ser institutionens lokaler som mycket dåligt lämpade för utbyte och samarbeten över avdelningsgränserna. Många vittnade om internationella erfarenheter där interaktion mellan forskare stod i centrum och där byggnadsmiljön bejakade detta. Generellt pekades också på ett växande behov av att kunna strukturera om verksamheten efter forskningens behov. Här var exemplen många; materialvetenskap och nanovetenskap med dess förgreningar mot kemi, elektronik och livsvetenskaperna, laserverksamheten med dess verksamheter inom fysik, kemi, medicin, energi etc., astrofysiken med dess närmanden mot partikelfysik. Denna syn framfördes också från andra ämnesområden. Nanometerverksamheten vid LU, NanoLund, har tagit ett inriktningsbeslut att bygga ett nytt renrum på Brunnshögsområdet. Avsikten är att detta renrum skall placeras i omedelbar närhet till ett planerat större renrum för industrinära processutveckling som byggs av en extern aktör (ProNano) och där kontor och viss service kan delas i en gemensam del. Denna flytt av central verksamhet, och i kombination med närheten till speciellt MAX4 men också ESS, gör att avdelningen för fasta tillståndets fysik ser stora fördelar med att flytta hela sin verksamhet till de nya renrummens omedelbara närhet. Här finns dock verksamhet där närheten till biomedicin är önskvärd. Man ser dessutom helst att hela fysiken vid LU flyttar, inklusive flytt av en sammanslagen fysikundervisning, och att det skapas en miljö där det ingår mer än bara fysik. Vid matematisk fysik anser man att om vissa tunga avdelningar flyttar så måste man flytta med. Man prioriterar att hålla ihop fysik, och speciellt att vara nära sina samarbetspartners, och att forskning och undervisning håller ihop. Alla andra argument, såsom avståndet till Brunnshög, anser man vara mindre tunga. Vid avdelningen för synkrotronljusfysik anser man att en eventuell flytt till Brunnshög är önskvärd och okontroversiell. Man önskar, förutom närhet till MAX4, kritisk massa på Brunnshög, att undervisningen flyttar i sin helhet och att man åstadkommer en riktigt attraktiv studentmiljö. Vid avdelningen för kärnfysik ser man klart mer fördelar än nackdelar med en flytt till Brunnshög. Man har exempelvis redan planer på att flytta ny utrustning till ESS. Dock vill inte rymdgeologi flytta sin verksamhet då den ansvarige går i pension om 6 år, och aerosol-lab vill helst vara kvar på designcentrum (enligt Erik Swietlicki den 20/9). Man anser att det är viktigt att hitta ett bra koncept för undervisningen, och om undervisningen flyttar bör hela fysik flytta. Oron gäller enbart finansiering av flytt. Vid avdelningen för atomfysik och Lunds Lasercentrum ser man bara möjligheter. Vissa grupper är dock mindre positiva som medicinsk fotonik som önskar vara nära sjukhuset. Den diskussion som funnits kring risk för minskad studentkontakt har minskat med tiden. Principer: 1) Bör hålla ihop undervisning och forskning, 2) Om flytt, flytta hela atomfysik, 3) Om flytt, så flytta hela fysikum, 4) Helst bör också Kemisk fysik flytta med (+ ev några andra). Man har diskuterat placering och kommit fram med två olika förslag, Ett är att samla LLC intill den tänkta frielektronlasern (ej beslutad men med i MAX4 ritningarna), ett annat är att placera ett LLC lab i direkt anslutning till övrig fysik. Man

38 har planer på ny TW-laser som ger enorma nya möjligheter (kostnad ca100 MKr). En grupp vid LLC utreder för närvarande alternativen. Vid avdelningen för Förbränningsfysik har man idag mycket bra lokaler för sin verksamhet men anser det mycket viktigt strategiskt att LU flyttar verksamhet till MAX/ESS/SVS miljön. Man anser också att forskning och undervisning måste hänga ihop. Förbränningsfysik forskar på applikationer av laserteknologi-diagnostik, en verksamhet som idag kopplar till energivetenskap, förbränningsmotorer och fluidmekanik. Det finns två dedikerade lab i nuvarande byggnaden som kopplat till förbränning och brandteknik. Man ser att dessa verksamheter är viktiga då de bryter vallen mellan ren fysik och tillämpningar. Om flytt så är det därför viktigt att ordna flytt av 4 moduler kring riggen. En liten nackdel för Förbränningsfysik är det något längre avståndet till energi- och brandverksamheterna. Diskussioner med Astronomi, Partikelfysik och teoretisk fysik visar på en del av fysik som primärt har en annan önskan om framtiden. Man vill först och främst hålla ihop dessa avdelningar fysiskt p.g.a. överlappande forskningsområden. Dock önskar Astronomi att sitta kvar i sitt nuvarande hus, medan de andra två kan tänka sig att flytta ihop i någon av fysicums lokaler. Beräkningsbiologi önskar också närhet till samarbetspartners vid sjukhuset. Man ser också helst att undervisningen (Naturvetenskapliga) stannar kvar där den är, och om övrig fysikverksamhet flyttar så bör denna del tas över av de tre avdelningarna. Man förordar att det utförs en analys av konsekvenserna av en eventuell flytt av hela undervisningen. MAX4 är mycket positiv till en etablering av ett campus på SVS marken och anser att det finns möjlighet att göra något på några år som tidigare tagit LU 350 år att genomföra. LTH bildades för 60 år sedan, nu finns en unik chans att se över verksamheten. CTH, UU, DTU och SU talar om outstations som bör förverkligas i ett multi-universitets enhet. Viktigt med föreläsningssalar etc. LU måste ta ledningen. Kemi Vid kemiinstitutionen är det främst tre verksamheter som är positiva till att flytta till Brunnshög i en första omgång. Det gäller Kemisk fysik som består av en spektroskopigrupp och en kemisk syntesgrupp och där båda är mycket positiva till omlokalisering till Brunnshög. De har väldigt lite undervisning men hoppas på mer på Brunnshög. Man ser som positivt att integreras med fysik och att ha gemensam infrastruktur med LLC. Negativt är att flytt tar på krafterna. Den andra verksamheten är ungefär halva Fysikalisk kemi som har starka kopplingar till MAX4 och ESS (Peter Schurtenbergers verksamhet) och den tredje är Sven Lidins verksamhet kring analys och syntes inom oorganisk kemi. På lite sikt kan även mikroskopiverksamheten tänka sig en flytt och då i samband med investering i nya instrument, och detta verkar också gälla NMR centrum. Elektronik Nanoelektronikgruppen är stor användare av renrum och ser det som nödvändigt att flytta till Brunnshög om renrummen placeras där. Vid E-sektionen ser man inte att annan undervisning än den som är knuten till denna verksamhet på master-nivå kommer att påverkas. En annan verksamhet som är av intresse att etablera sig någonstans på SVS (ej i campus nödvändigtvis) är den verksamhet som idag huserar i M-husets maskinhall. Man önskar som komplement till driften av MAX och ESS att utveckla LCAD som är en slags

39 utvecklingsverksamhet av acceleratorteknologi mellan akademi och näringsliv (jmf Uppsala, institut i andra länder som hjälper industri att ta hem industri kontrakt i dessa områden vid konstruktioner som ITER, FEL etc.). Geologi Det finns ett stort intresse, från en i övrigt rätt heterogen grupp forskare/lärare, vid Geologiska institutionen att etablera en hub eller mötesplats på SVS. Institutionen har arbetat en längre tid med synkrotronljusforskning och en SXRTM imaging beam-line på MaxIV hade gynnat geologi. Man tillsätter snart en doktorandtjänst inom neutronljusforskning. Hela syftet med den senare (fakultetsfinansierade) satsningen är att bygga kunskap kring neutronljusforskning lagom till ESS slår upp portarna. De strävar i första hand efter något slags mindre gemensamt kontorsutrymme/lab på SVS. Intresset är förankrat i institutionsledningen. LUNARC och Data centralen Dessa verksamheter är långt fram i processen och har i princip kommit överens om att man önskar flytta till Brunnshögsområdet samt startat utreda koncept för en gemensam byggnad. Utbildningens syn Ledningen för LTHs grundutbildning i fysik ställer sig mycket positiva till en flytt till Brunnshög om merparten av forskningsverksamheten flyttar. LTH har stort behov av moderna, flexibla lokaler som går att anpassa till undervisning som baseras mer på lektioner än föreläsningar och där laborationer inte schemaläggs utan bokas av studenterna. Kostnaderna för lokaler och laborationer gör att samverkan med N utbildningen är mycket önskvärd. Ledningen för Ns grundutbildning anser att det är tråkigt att flytta från mitten på universitetet, men om merparten av fysik flyttar så ser man det som oundvikligt att man flyttar med. Man vill inte se en splittrad fysik (forskning/undervisning). Man ser också att det i förlängningen är önskvärt, bl.a. av ekonomi, att vara integrerade med LTH fysik. Om flytt beslutas så är det viktigt att verksamheten får delta i planeringen tillsammans. Vid Kemiinstitutionen ser man idag inget behov av att flytta grundutbildningen i kemi, men ser som naturligt att relevant utbildning på Master nivå förläggs nära forskningen på SVS området. Ej intresserade av att etablera sig på Brunnshög Detta har varit både lättare att undersöka, men också svårare att verifiera då inte alla institutioner vid de två fakulteterna har kontaktat undertecknad trots uppmaningar. Det senare har tolkats som att intresse för verksamhet vid Brunnshög saknas i dag. Här måste pekas på de tre avdelningarna på fysik som önskar att deras argumentation mot en flytt beaktas innan eventuella beslut fattas. Definitiva nej har meddelats från Väg och Vatten. Biologi har inget intresse av att flytta och är dessutom mot att fakulteten flyttar verksamhet som gör att kostnader ökar och

40 att grundutbildningen splittras. Dock kan LP3 verksamheten komma på tal, även om Biologi inte önskar det. Förfrågningar direkt till Biomedicinsk teknik och Miljö och energisystem har ej lett till positiv återkoppling. Andra fakulteter Medicinska fakulteten avser att bygga ett biologiskt prepareringshus (Flex) nära det medicinska strålröret vid MAX4 och inne på MAX4 mark. I övrigt stödjer man de involverade forskarna i LLC och kommer att vara en god ägare om LP3 skulle önska flytta. I övrigt har man i dagsläget inga planer på att etablera verksamhet på Brunnshög. Följande fakulteter har meddelat att intresse av att etablera verksamhet på Brunnshög ej föreligger: Ekonomihögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska fakulteten, Humaniora och teologi, och Konstnärliga fakulteten. LUS, TLTH och Naturvetarkårens syn Kårerna påpekade att även om det finns spännande moment i frågan så är man initialt återhållsamma då de ej hört mycket om detta. De är tveksamma att flytta forskning och undervisning till Brunnshög och hänvisade till en motsatt internationell trend att flytta campus mot centrum (De hade ingen referens). De var tveksamma p.g.a. ett antal frågetecken: Hur skall grundutbildningen ske om utbildningen är splittrad, schemaproblematiken måste tas i ett helhetsgrepp och utvärderas noggrant, hur kan olika utbildningar vid LU kopplas ihop, hur påverkar en flytt av vissa delar av utbildningen andra delar av LTH, påverkar inte detta den totala LU miljön negativt m.a.p. tvärkopplingar mellan utbildningar. Man önskade också att beslutsprocessen tydliggörs och att man blir aktivt involverad i en fortsatt process Slutsatser Det finns ett mycket starkt nationellt, regionalt och lokalt intresse att SVS området utvecklas till ett kunskapscentrum där värden från MAX4 och ESS tas tillvara, och där akademi och näringsliv frodas. Det finns ett starkt stöd från de verksamheter som redovisas nedan, men också från andra intervjuade, att LU planerar och verkar för en etablering på Brunnshög SVS-område. De strategiska argumenten är 1) detta är ett unikt tillfälle för LU att omstrukturera sin verksamhet för att passa dagens forskningsoch undervisnings-läge, 2) detta är ett unikt tillfälle för LU att bli en central spelare i ett av Europas viktigaste kunskapscentra, 3) LU måste skyndsamt dra fördelar av forskningsverksamheterna vid MAX och ESS, 4) detta är ett unikt tillfälle att bygga nya former av samverkansytor mot näringslivet 4) detta är ett unikt tillfälle att inkorporera och verka i närheten av svenska lärosäten och eventuella utländska lärosäten vilket skulle stärka LU. Ett antal verksamheter vid LU har redan uttalat att de avser att etablera verksamhet inom SVS-området. Det är dels två renrumslaboratorier (NanoLund och ProNano) och dels två dataverksamheter (LUNARC och Datacentralen vid LU). I det förstnämnda fallet skall etablering ske i nära samverkan för att bl.a. få

41 maximal lyskraft kring verksamheterna, och i det andra fallet önskas gemensamma och för verksamheten anpassade lokaler. Det finns ett mycket starkt stöd för att flytta merparten av forskningsverksamheten vid Fysiska institutionen, delar av forskningsverksamheten vid Kemiska institutionen samt Nanoelektronik verksamheten vid Elektro- och Informationsteknik till Brunnshög. Det finns ett mycket starkt stöd för att etablera ett mindre arbetsområde från Geologi inför deras engagemang i MAX4 och i ESS vid Brunnshög. Det finns ett mycket starkt stöd för att hålla ihop forskning och undervisning inom fysik, dvs båda verksamheterna skall vara lokaliserade till samma plats. Det finns ett starkt stöd för att samordna de två undervisningsorganisationerna vid fysik. Det finns ett mycket starkt stöd att flytta LTHs fysikundervisning till Brunnshög. Om LTHs fysikundervisning flyttar till Brunnshög så finns det ett stöd för att även Ns fysikundervisning flyttar till Brunnshög. Det finns idag inget stöd för att flytta annan grundläggande utbildning till Brunnshög. Dock finns starkt stöd för att relevant avancerad utbildning på Master-nivå förläggs till Brunnshög. Det finns ett starkt stöd för att LUs verksamhet hålls samlad inom SVS området i ett campus som skall ligga så nära spårväghållplatsen som möjligt. Detta för att underlätta för främst studenter att lätt kunna röra sig mellan LU övriga verksamheter och Brunnshög. Det är också viktigt ur servicesynpunkt då affärer, restauranger, kaféer etc främst kommer att ligga i kvadranten runt spårvägsstoppet. Vid placering av ett campus måste dock hänsyn tas till de tekniska krav från verksamheten som finns. Det finns en önskan att etablera LCAD, ett utvecklingscentrum för acceleratorteknik, på SVS området i samverkan med MAX, ESS och LU. Denna senare verksamhet, som ska ha nära samverkan med industri, behöver inte ligga i LU lokaler på Brunnshög, men inom SVS området. Kommentarer Det finns tre avdelningar (Astronomi, Teoretisk fysik och Partikelfysik) som av forskningsintressen vill vara samlokaliserade. Här är Astronomis första prioritet att vara kvar i sina lokaler. De övriga två kan tänka sig att vara samlokaliserade nära Astronomi, vilket de tolkar som någonstans i de av Fysik lämnade lokalerna. Enligt LU Byggnad är ett sådant scenario mycket osäkert då de av Fysik efterlämnade lokalerna förmodligen kommer att användas, eller byggas om, för helt andra ändamål. Andra lokallösningar är förmodligen mer sannolika (Kemicentrum, ). De tre ovanstående avdelningarna ser i ett stanna scenario också en möjlighet att överta ansvaret för Ns undervisning och fortsätta denna där den bedrivs nu. Även om deras förslag har stöd internt så står önskan i kontrast till prioriteringarna vid övriga fysikavdelningar. Avdelningen för Fasta tillståndets fysik önskar att man förlägger campusbyggnaden i anslutning till renrummen. Kryoverksamheten behöver utredas i särskild ordning. Verksamheter där intresse kan finnas, men där jag ej lyckats få kontakt, är LP3 samt verksamheten kring Hall/Ritzima vid Maskinteknik.

42 En möjlig tidplan I ett normalfall där beslut fattas i god tid och inga större hinder i tillståndsprocesser inträffar kan en lokalisering av LUs verksamhet enligt ovan kunna ske enligt följande. Under skulle renrumsbyggnader kunna vara klara för att tas i bruk. Två år senare kunde övrig verksamhet kunna flytta till SVS. Lokalbehov Detta är en mycket grov uppskattning endast avsedd som en indikation på lokalbehov, siffror som måste verifieras vid fortsatt arbete. Flytt av verksamhet enligt ovan inklusive fysikutbildning kvm Flytt av undervisning utan fysikutbildning kvm Graden av förankring Bland den forskande personalen är det en stark majoritet bakom de åsikter som finns redovisade. Bland utbildningsansvariga finns det ett mycket gott stöd från LTH-lärare medan jag uppfattar att stödet från N-lärare är gott men inte lika homogent som från LTH. Studenterna har ännu inte varit involverade i frågan till den grad att de kan formulera ståndpunkter som är förankrade. Rekommendationer från utredaren Det är av stor vikt att LU under 2017 fattar beslut om sin avsikt angående SVS området. Detta bör ske på så hög nivå som möjligt och åtföljas av en tydlighet från de olika ledningsnivåerna. Stor risk finns för att ett vänteläge eller osäkerhet inverkar negativt på verksamheterna för lång tid framöver. Om LU beslutar för att etablera verksamhet inom SVS området bör ett sådant beslut åtföljas av en tidplan. De ekonomiska konsekvenserna bör utredas omedelbart och en finansiell plan bör upprättas. En konsekvensanalys av en eventuell flytt av undervisningen till SVS området bör utföras. Studenterna bör omedelbart involveras i arbetet Om flytt beslutas så är det mycket viktigt att alla avdelningar och berörda involveras i planeringsprocessen. De flesta intervjuade betonar starkt att nyckeln till framgång är att skapa en integrerande miljö Utredningen har fokuserat på de verksamheter som har sett ett behov av eller fördelar med att flytta sin verksamhet till SVS området. För att skapa ett riktigt starkt campus bör LU överväga att flytta även andra verksamheter till SVS området.

43 Personer som intervjuats Markus Aldén, Professor Förbränningsfysik Fredrik Andersson, Dekan Ekonomihögskolan Åsa Bergenudd, LU byggnad Ann-Katrin Bäcklund, Dekan Samhällsvetenskapliga fakuteten Tomas Brage, Studierektor fysik (N) Mikael Calner, Professor Geologi Knut Deppert, Prefekt Fysiska institutionen David Edvardsson, Utbildningsdepartementet Leif Eriksson, Vetenskapsrådet Anders Follin, Teknisk chef Lunarc Hans Fransson, Skanska Linus Hammarlund, ordförande TLTH Dan Hessman, Avdelningsföreståndare Fasta tillståndets fysik Johan Holmberg, Vetenskapsrådet Peter Honeth, Utredare åt Vetenskapsrådet Anders Johansen, Professor Astronomi Anders J Johansson, Professor Elektro. Och informationsteknik Ulf Karlsson, Professor LiU och tidigare KTH Daniel Kronman, Region Skåne Tomas Laurell, Professor Biomedicinsk teknik Sven Lidin, Prefekt Kemiinstitutionen Jonas Lindman, Föreståndare Lunarc Ulrika Lindmark, VD Scienence Village Scandinavia Heiner Linke, Professor NanoLund Andreas Lundberg, Skanska Ida Lunga, ordförande Lunds naturvetarkår Christer Löfgren, Professor Biologi Anders Mikkelsen, Professor Synkrotronljusfysik Elisabeth Nilsson, Studierektor fysik (LTH) Lars J Nilsson, Professor Miljö och energisystem Tönu Pullerits, Professor Kemisk fysik Christoph Quitmann, Föreståndare MAX4 Dirk Rudolph, Professor Kärnfysik Mia Römmar, Dekan Juridiska fakulteten Lars Samuelson, Professor NanoLund Peter Samuelsson, Professor Matematisk fysik Björn Sanders, ordförande LUS Daniel Sjöberg, Prefekt Elektro- och informationsteknik Sven Stafström, GD Vetenskapsrådet Erik Swietlicki, ordförande Lunarc Olov Sterner, Dekan N Lars Wadsö, Professor Byggnadsmaterial Claes-Göran Wahström, Professor Atomfysik Lars-Erik Wernersson, Professor Nanoelektronik Lynn Åkesson, Dekan Humaniora och teologi Torsten Åkesson, Professor Partikelfysik Viktor Öwall, Dekan LTH

44 Risk finns för att någon person som blivit intervjuad inte finns på listan. Detta är i så fall oavsiktligt och helt mitt fel. Förutom intervjuer och samtal så har arbetet presenterats och diskuterats i olika stadier med en lång rad grupper, styrelser och möten. Rektor LU har också vid ett tillfälle informerats om arbetets gång. Lund 17 december 2016 Pär Omling

45 Framtida organisation av Fysik i Lund I samband med pågående utveckling av planer för att flytta vissa fysikaktiviteter inom Lunds universitet till Science Village Scandinavia (SVS) har institutionen för astronomi och teoretisk fysik tillsammans med avdelningen för partikelfysik på fysiska institutionen författat detta visionsdokument. Dokumentets författare är Anders Johansen, Torsten Åkesson, Mattias Ohlsson, Johan Rathsman och Leif Lönnblad. Dokumentets innehål är baserad på diskussioner med lärare inom båda verksamheterna och åsikterna som framföras här har ett starkt stöd från dessa. Dessutom ställer styrelsen för institutionen för astronomi och teoretisk fysik sig bakom utvecklingen av dokumentet, enligt beslut på styrelsemötet Vision för en centrumbildning vid vårt universitet Partikelfysik, astronomi och teoretisk fysik utgör pelare för naturvetenskapen. Partikelfysik söker naturens grundläggande byggstenar och naturkrafterna som verkar på dem och astronomi utvecklar kunskapen om världsrymden. Teoretisk fysik formulerar teorierna kring dessa samt för livsvetenskaperna. De tre ämnena är sammanflätade med interdisciplinära gränsytor utåt. Våra verksamheter är alla ledande i sina forskningområden och har pågående stöd från Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, nätverksprojekt från EU:s Marie Curie program (Initial Training Network), ERC bidrag (Starting Grant, Consolidator Grant och Advanced Grant) samt från NIH. I partikelfysik är samspelet mellan experiment och teori av avgörande betydelse, och vid vårt universitet har vi en situation som är i det närmaste unik med att samarbetet sker i direkta dagliga kontakter. Förutom den spontana täta växelverkan, så har teoretisk partikelfysik och experimentell partikelfysik även gemensamma seminarier, doktorandkurser, deltar i varandras doktorandhandledning och har nyligen gemensamt organiserat en stor internationell konferens. Vi ser inga andra tendenser än att samverkan stärks. En annan stark tendens är att partikelfysik och astronomi allt mer närmar sig varandra. Kunskapsutvecklingen av den grundläggande fysiken driver förståelsen av universums tidiga utveckling. Materia i universum domineras av såkallad mörk materia som partikelfysiker försöker producera i laboratoriet, och som var avgörande för bildandet av universums strukturer som utvecklades till galaxer. Partikelfysik i Lund arbetar med detta i sitt CERN-engagemang och kommer också expandera forskningen till andra projekt. Astronomi i Lund studerar tecken på mörk materia genom precisionsobservationer av stjärnors positioner och dynamik med Gaiasatelliten och har nyligen rekryterat en Wallenberg Academy Fellow som forskar i datorsimuleringar av mörka materians och gasens kopplade dynamik under bildandet av galaxer. Biologi/medicin är på väg att bli kvantitativa vetenskaper som fysik och kemi. Beräkningsbiologi i Lund med rötter i teoretisk fysik intar en ledande ställning här. Man arbetar interdisciplinärt med grupper inom biologi och kemi samt med de medicinska, humanistiska och tekniska fakulteterna. Ett brett spektrum av forskning bedrives; utveckling av modeller för dynamiken hos biomolekyler och celler samt levande system med hjälp av simuleringar och icke-linjär analys men även med att utveckla och tillämpa maskininlärning för kliniska studier. Beräkningsbiologi förenas med astrofysik och partikelfysik genom simuleringar, beräkningar och maskininlärning. Astronomi och beräkningsbiologi är dessutom drivande i fakultetens forskarskola COMPUTE. COMPUTE samlar 14 forskargrupper och över 60 doktorander från huvudparten av fakultetens institutioner inom teman scientific discovery using computers. COMPUTE:s aktiviter expanderar numera mot andra fakulteter, t.ex. genom Pufendorfinstitutets advanced study group INTEGRATE som involverar forskare från många institutioner på naturvetenskapliga fakulteten samt HumLab på humanistiska fakulteten. E-vetenskap vid experimentell partikelfysik har ett ökande samarbete med datavetenskap, EIT, och matematik vid tekniska fakulteten. 1

46 En gemensam vetenskaplig miljö, interdisciplinär med experimentell partikelfysik, teoretisk partikelfysik, beräkningsbiologi och astronomi, behövs för vårt universitets position i spetsen av denna kunskapsutveckling. Tankar om omlokalisering av fysikverksamheten Först och främst anser vi att det är för tidigt att fatta ett principbeslut om flytt till Science Village Scandinavia redan nu (januari 2017). Osäkerheterna när det gäller kostnader och tidsplaner är alldeles för stora. Dessutom måste studenternas åsikter inhämtas och analyseras. Ämnena som vi representerar astronomi, teoretisk partikelfysik, experimentell partikelfysik och beräkningsbiologi ser stora fördelar i att stanna på nuvarande plats på Sölvegaten nära fakultetens andra institutioner och andra fakulteter. Detta beror på: Det finns stora vetenskapliga kopplingar och både nuvarande och planerade samarbeten mellan partikelfysiken och astrofysiken Astronomi och beräkningsbiologi driver fakultetens forskarskola COMPUTE som har deltagande forskargrupper och doktorander från de flesta av fakultetens institutioner Närheten mellan beräkningsbiologin och deras samarbetspartners inom och utom naturvetenskapliga fakulteten har starkt bidragit till att den forskning som bedrivs är ledande och framgångsrik Vi vill givetvis inte hindra forskningsverksamheter som har behov att vara nära MAX IV och ESS att flytta. Våra verksamheter har större anknytning med varandra och till andra delar av fakulteten och universitetet än med de delar av fysik som vill flytta till SVS. Vi ser i huvudsak två möjligheter för fysikinstitutionernas närvaro vid SVS: 1) En samlad fysikverksamhet med en satellit vid SVS Forskargrupper med anknytning till MAX IV och ESS flyttar hela eller delar av sin verksamhet till SVS där de får nya och specialanpassade lokaler på samma sätt som flera verksamheter redan har experiment och kontor vid internationella anläggningar. 2) En delad fysikverksamhet De fysikavdelningar som har stark anknytning till MAX IV och ESS flyttar sin verksamhet till SVS. Övriga fysikavdelningar samlas vid Sölvegatan. Sedan får man se hur detta optimalt organiseras. Placering av undervisning inom fysik är en viktig fråga som måste utredas i detalj. En naturlig princip är att undervisning på avancerade (master) kurser sker där motsvarande forskningsverksamheter finns. Undervisningen på grundläggande nivå bör stanna kvar på huvudcampus, där studenterna läser andra ämnen utanför fysik inom sin utbildning. Slutsatser Vi ser en fortsatt stark utveckling av våra forskningssamarbeten inom partikelfysik, astronomi och beräkningsbiologi. Om stora delar av fysiska institutionen väljer att flytta till SVS är vår vision att astronomi, teoretisk fysik och experimentell partikelfysik bildar ett integrerat forskningscentrum i fysik samlad på Sölvegatan för att främja vår interdisciplinära utveckling. 2

47 Psykosocial skyddsrond/psychosocial safety inspection Observera att frågorna berör föregående år (2016). Enkäten är tekniskt utformad så att det är omöjligt att härleda en besvarad enkät till en enskild person, du kan därför vara säker på att dina svar är anonyma. Note that the questions concern the working situation during the previous year (2016). The questionnaire is technically designed in a way that it is impossible to derive an answered questionnaire to a single person, you can be sure that your response is anonymous. 1. Är det dagliga arbetsklimatet och samarbetet bra på arbetsplatsen?/ Is the daily working atmosphere and collaboration good at your workplace?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 2. Upplever du ditt arbete som meningsfullt och stimulerande?/ Do you feel your work is meaningful and stimulating?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 3. Kan du själv lägga upp och påverka utförandet av ditt arbete?/ Can you structure your work yourself and influence the way in which it is carried out?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 4. Får du respons på hur du utfört ditt arbete? Respons inkluderar bade positiv och negativ respons./ Do you get feedback on how you performed your work? Feedback includes both positive and negative evaluations.* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 5. Finns det ett positivt arbetsledningsklimat på arbetsplatsen? Ledning avser avdelningsledning, ledningsgrupp eller handledare (för doktorander)./ Is there a positive management climate at your workplace? Management refers to department management, management group or supervisor(s) (for PhD students).* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 6. Har du för hög arbetsbelastning?/ Do you have a too high workload?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 7. Har du arbetsuppgifter som motsvarar din utbildning?/ Do your work tasks equal to your education?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 8. Känner du oro för förändringar i din nuvarande arbetssituation?/ Are you worried about changes in your current work situation?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 9. Upplever du att man fritt kan framföra åsikter om ledningen på din arbetsplats? Ledning avser avdelningsledning, ledningsgrupp eller handledare (för doktorander)./ Do you feel that you can freely express opinions on management at your working place? Management refers to department management, management group or supervisor(s) (for PhD students).* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 10. Har du det senaste året observerat någon bli trakasserad på din arbetsplats? Med trakasserier avses uppträdande som kränker någons värdighet./

48 Have you in the past year observed someone being harassed/offended at your working place? Harassments refer to behavior that violates a person's dignity.* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 11. Har du själv det senaste året upplevt att du blivit trakasserad/kränkt på din arbetsplats?/ Have you in the past year experienced that you have been harassed/offended at your working place?* Ofta/Often Ibland/Sometimes Sällan/Rarely Aldrig/Never Avstår/Abstain 12. Har du haft ett utvecklingssamtal det senaste året?/ Have you in the past year had a staff appraisal?* Ja/Yes Nej/No Här har du möjlighet att skriva kommentarer. Kommentarer kan gälla enskilda frågor eller enkäten. Med dina kommentarer har vi större möjligheter att förbättra situationen på arbetsplatsen och enkäten. Ej obligatorisk./ Here you have the opportunity to write comments. Comments can be on specific questions or the survey. With the help of your comments, we have the possibility to improve the workplace situation and the survey. Not mandatory. Vilken personalkategori tillhör du?/ Which personnel category do you belong to?* Lärare/Teacher Doktorand/PhD Student Administrativ personal/administrative staff Teknisk personal/technical staff Tack för din medverkan. Dina svar hjälper institutionen att bli ännu bättre och att förbättra arbetsmiljön. Thank you for your participation. Your answers help the department to become even better and to improve the workplace environment.