Våld i nära relation. Handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld i nära relation. Handlingsplan"

Transkript

1 Våld i nära relation Handlingsplan

2 Förord I Sverige drabbas dagligen mellan 200 och 300 kvinnor av våld utfört av en man de har eller har haft en nära relation med, i flera fall finns det barn som bevittnar våld eller själva blir utsatta för våld. Det är lätt för oss som inte är personligt berörda att stå med pekpinnar och tycka vad människor som är utsatta borde göra. Visst är det lätt att säga men hon/han kan väl bara packa sina saker och flytta, men så enkelt är det inte att bryta upp från något som, så småningom, kan kännas naturligt. Tänk dig att du måste förändra hela din livssituation. Ingen vet vad som förekommer mellan hemmets väggar. Det är fruktansvärt att den plats där människor borde känna sig som tryggast kan vara den där de är som mest utsatta och sårbara. Vi måste våga se och våga fråga! I ett välfärdssamhälle måste alla invånare kunna få hjälp och stöd av olika slag oavsett kön, etniskt ursprung eller sexuell läggning. Speciellt viktigt är det för människor som är utsatta, att de får bra professionellt stöd så att de kan börja förändra sin situation. I Hallstahammars Kommun har vi arbetat fram denna handlingsplan för att alla som möter personer som blivit utsatta för våld i nära relation ska veta hur man på bästa sätt ska kunna ge hjälp och stöd. Min förhoppning är att denna handlingsplan ska leda till att fler män, kvinnor och barn i kommunen får den hjälp de behöver. Hallstahammar april 2012 Mariette Sjölund socialnämndens ordförande

3 Innehåll Bakgrund...4 Syfte...5 Olika typer av våld...7 Särskilt sårbara grupper...8 I mötet med den utsatta kvinnan Att fråga om våld Barn som upplever våld Rättsligt skydd för våldsutsatta Stöd vid rättegång Samarbetsinstanser Förslag på frågor till en våldsutsatt Referenslista

4 Bakgrund Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Så lyder socialtjänstlagens 5 Kap 11. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors och barns hela livssituation. Kunskap om våldets omfattning och konsekvenser är nödvändigt för alla verksamheter inom socialtjänsten eftersom sannolikheten att samtliga medarbetare kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor eller barn som upplevt våld i familjen är stor. Varje verksamhet har ett specifikt ansvarsområde, men också ett gemensamt ansvar att ge en våldsutsatt kvinna och hennes barn det stöd och den hjälp de har rätt till. Alla medarbetare inom socialtjänsten i Hallstahammar måste agera professionellt och ha kunskap om hur andra verksamheter arbetar för att samverkan ska fungera. Kvinnor som utsätts för våld kan utan att de berättar om våldet ha kontakt med olika verksamheter inom socialtjänsten och samverkan blir därför nödvändig för att kunna ge hjälp och stöd anmäldes 65 brott i nära relation i Hallstahammar. Det gör att vi hamnar på en tredje plats i länet i statistiken. Mörkertalet är dock stort i de här frågorna och det är inte alla kvinnor som kommer till socialtjänsten i ett första skede. Kvinnojouren tog under 2011 emot 59 stödsökande kvinnor för samtal men då är också kvinnor från Surahammar inräknade i statistiken. Familjecentrum har under året 2011 drivit ett projekt Barn som upplevt våld mot mamma- att uppmärksamma och handla i syfte att socialtjänsten och skolan bättre ska uppmärksamma, möta och framförallt samordna insatserna för barn som upplevt våld i familjen. Det projektet har bidragit till att öka kunskapen om de här barnens, ofta mycket svåra, situation hos övriga medarbetare. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har skett i samarbete med medarbetare i kvinnofridsgruppen samt i förekommande fall, med externa samarbetspartners som polis, Kriscentrum för män i Västman- 4

5 land och familjerådgivningen. Våra intentioner är att samverka ännu tätare för att kunna erbjuda Hallstahammars invånare bättre stöd och hjälp både om man drabbas själv eller har en vän eller anhörig som utsätts för våld i nära relation. Vi har också haft stor hjälp av Farzaneh Abotaleb, flyktingsamordnare i Surahammars kommun som bidragit med sina erfarenheter av att skriva en handlingsplan. Planen är ett levande dokument som ska revideras regelbundet. Ansvaret för det ligger hos samverkansgruppen för kvinnofrid. Denna handlingsplan är framtagen för att ge bättre stöd till kvinnor och barn. Syfte Ur socialstyrelsen handbok Våld - Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld : Kännetecken på väl fungerande socialtjänst: Socialstyrelsen har utifrån bl.a. den nationella tillsynen av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld år dragit slutsatser om vissa förutsättningar för en fungerande verksamhet för dessa målgrupper. De handlar bl.a. om att det ska finnas lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer kan vända sig för stöd och hjälp, att det finns handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld som följs upp, att kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in systematiskt, att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet. Vidare att socialtjänsten samverkar strukturerat med andra myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden Inom socialnämndens verksamheter i Hallstahammars kommun ska alla våldsutsatta kvinnor få direkt stöd oavsett var kvinnan först söker hjälp. Kvinnor som utsätts för våld bär på starka känslor av skam och skuld och gör ofta allt för att dölja vad som pågår för omgivningen. Det finns därför anledning att tro att personal idag möter många av dessa kvinnor inom de olika verksamheterna, fast de kanske söker kontakt av en annan orsak än just våldet. Det handlar dels om att våga fråga om våld, dels om att ha en beredskap för vad svaret blir. För att våga fråga måste man övervinna sitt eget motstånd, att våga se och inse att mäns våld mot kvinnor finns i vår närmaste omgivning. Våldet kommer nära och väcker starka känslor hos oss. För att kunna stödja och hjälpa krävs det att vi granskar oss själva, våra värderingar och att vi tar ställning. Socialnämnden i Hallstahammar har tagit ställning. Det krävs också att 5

6 insatserna för den våldsutsatta kvinnan och hennes barn blir samordnade, något som är socialtjänstens ansvar. Vidare krävs det att medarbetare har den kunskap och den kompetens som krävs för att kunna ge rätt stöd och hjälp. Våldets uttryck och konsekvenser kan skilja sig åt beroende på kontext och förutsättningar. När vi pratar om våldsutsatta kvinnor i en generell term så måste vi ta hänsyn till att olika grupper av kvinnor går i och ur varandra. Alla kvinnor med funktionsnedsättning är inte heterosexuella, Hbt-personer kan drabbas svårt av hedersrelaterat våld och missbruk kan hänga ihop med psykisk ohälsa. Våld i nära relation drabbar kvinnor inom alla samhällsklasser och inom alla åldrar. Inom socialnämndens verksamheter i Hallstahammar tror vi att det är viktigt att se och hantera både det generella och specifika i mötet med våldsutsatta kvinnor. En kvinna med funktionsnedsättning som berättar om våld måste bli bemött utifrån att hon är en våldsutsatt kvinna och inte i första hand som en kvinna med funktionsnedsättning. Detta samtidigt som det krävs lyhördhet för de särskilda uttryck som våldet kan ta sig i relation till hennes specifika funktionsnedsättning. Samordning och samarbete mellan olika enheter blir nödvändig för att kunna hjälpa kvinnan på bästa sätt. Socialtjänstlagen klargör att socialtjänsten ska söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga våld i nära relation. Det är viktigt att känna till hur övriga myndigheter arbetar samt hur arbetet kan fördelas mellan myndigheter eftersom insatserna för våldsutsatta kvinnor ska komplettera varandra. Den som utsätts för våld i nära relation har rätt till att få ett optimalt omhändertagande. Alla verksamheter inom kommunen som kommer i kontakt med mäns våld mot kvinnor och övrigt våld i nära relationer skall ta kontakt med individ- och familjeomsorgen. För att kunna svara upp till den här målsättningen har socialnämnden tagit fram dels den här handlingsplanen för kvinnofrid, dels skapat en grupp av kvinnofridsombud inom individ-och familjeomsorgen. Gruppen består av ett kvinnofridsombud från verksamheter inom individoch familjeomsorgen. Tanken är att gruppen ska utökas med externa samverkanspartners under Individ- och familjeomsorgen arbetar kontinuerligt med att ha barnperspektivet i centrum och familjecentrums arbete med barn som upplevt våld fortskrider nu i kvinnofridsgruppen där man bistår med en barnfridssamordnare till gruppen. Dennes uppgift blir att sprida kunskap till alla medarbetare om hur det påverkar barn att leva med våld i familjen, bevaka att barn till våldsutsatta kvinnor blir hörda och sedda samt att de får det stöd och den hjälp de har rätt till. 6

7 Kvinnofridsombuden har till uppgift att utvärdera, följa upp och revidera arbetet med utsatta kvinnor och barn inom den egna verksamheten. Samordning av insatser, såväl internt som externt, är en viktig del av arbetet. Man har också ett uppdrag att uppdatera metoder och arbetssätt allteftersom lagar och riktlinjer förändras samt förankra detta hos medarbetare i organisationen. Handlingsplanen måste även den revideras i takt med förändringar i samhälle, organisation, förutsättningar och lagstiftning. Detta ingår också i gruppens uppdrag. I handlingsplanen nämns oftast kvinnor som offer för våld i nära relation. Det beror inte på att socialnämnden inte är medveten om att det även förekommer att män utsätts för våld i nära relation, oavsett om relationen är samkönad eller inte, eller att det förekommer att kvinnan är den som utövar våld. I handlingsplanen fokuseras på det våld i nära relation som är vanligast förekommande. Olika typer av våld Fysiskt våld: Att bli slagen, knuffad, sparkad, fasthållen eller hotad med vapen eller att någon tar strypgrepp. Psykiskt våld: Att bli hånad, förlöjligad, isolerad och kontrollerad. Förövaren kan hota med att skada barn eller husdjur. Ständiga trakasserier. Sexuellt våld: Att bli tvingad att titta på t.ex. porrfilm eller porrbilder. Att bli tvingad till att delta i sexuella aktiviteter. Våldtäkt. Ekonomiskt våld: Att bli manipulerad eller tvingad till att skriva under olika papper om lån. Att få sin ekonomi kontrollerad alternativt att inte få någon insyn alls i den egna ekonomin. Materiellt våld: Att få sina tillhörigheter förstörda, kläder sönderrivna eller betydelsefulla foton förstörda. Försummelse: Det här våldet drabbar kanske främst funktionsnedsatta eller äldre kvinnor. Det kan handla om att inte få sin medicin. Hon kanske får dålig hjälp med sin hygien eller det kan handla om att hon inte får tillräckligt att äta eller dricka. Latent våld: Inåtvänd aggressivitet som kan visa sig i kroppsspråk och kroppshållning som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våld eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. 7

8 Män som slår Mellan och kvinnor i Sverige utsätts årligen för våld av en man de har eller har haft en relation med. Endast män genomgår någon form av behandling för sin våldsproblematik. Det betyder att glappet mellan antalet utsatta kvinnor och manliga förövare är stort. Insatser som riktar sig till våldsutövande män är viktiga delar i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor. För att utveckla det arbetet finns inom kvinnofridsgruppen ett förövarombud som har till uppgift att utveckla samarbetet med bl.a. Kriscentrum för Män i Västmanland samt med övriga aktörer i samhället. Särskilt sårbara grupper Våld mot kvinnor förekommer inom alla sociala kategorier. Kvinnans situation i en våldsam relation är alltid sårbar, men vissa grupper av kvinnor är särskilt sårbara. Det kan handla om att de riskerar att vara utsatta för mer våld än andra. Det kan handla om att de har svårt att söka stöd eller att de har svårt att bli trodda när de söker stöd. Många kvinnor vittnar om att omgivningen brytt sig mer om deras funktionsnedsättning, deras missbruk, deras utländska bakgrund eller ålder än om att de behövde uppmärksamhet för att de utsatts för våld. För par i homosexuella relationer, liksom för transpersoner och bisexuella, kan berättelser om våldsupplevelser innebära andra risker för kränkning eftersom många fortfarande uppfattar heterosexualiteten som norm. Listan över särskilt sårbara grupper kan göras längre genom att lägga till kvinnor inom prostitution och de kvinnor som blir offer för människohandel. En annan sårbar grupp är de kvinnor som är papperslösa, de som kommit till eller stannat i Sverige utan uppehållstillstånd. Dessutom är det så att flera av dem kan vara sårbara utifrån två eller flera av de omständigheter som nämn här. Kvinnofridsombuden bildar här en stark kompetensbas utifrån varje ombuds spetskompetens. Kvinnor med invandrarbakgrund En invandrad kvinna som utsätts för våld av sin man riskerar att befinna sig i en social situation som gör henne sårbar. Hon kan sakna släkt, vänner och arbetskamrater här. Hon kan ha bristande språkkunskaper. Hon kan vara rädd, utifrån erfarenheter från hemlandet, för polis och myndigheter. Kanske saknar hon kunskap om sina rättigheter och om vart hon kan vända sig för att få stöd och hjälp. Kvinnan riskerar alltså att vara väldigt isolerad, något som hjälper mannen att stärka sitt maktövertag om henne. 8

9 Hedersrelaterat våld Till skillnad från ovanstående så är det hedersrelaterade våldet kollektivt. Hedersrelaterat våld finns i familjer som lever i patriarkala familjestrukturer. Individen i dessa familjer är underordnad gruppen, och gruppen har det yttersta ansvaret för familjens heder. Männens och gruppens heder är direkt beroende av kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteenden och relationer. Rykten kan få förödande konsekvenser. Det här våldet kan även drabba män och pojkar, t.ex. om de inte vill gifta sig med den som familjen valt. Homosexualitet är inte heller alltid accepterat i patriarkala familjestrukturer. Tonåringar och unga kvinnor Det här är en utsatt grupp visade undersökningen Slagen Dam att mer än var femte kvinna mellan 18 och 24 år utsatts för hot, sexuellt våld eller övrigt fysiskt våld det senaste året. Tyvärr finns det väldigt lite forskning på området efter det. Unga kvinnor blir också utsatta för sexuellt våld betydligt oftare och de kan ha svårt att ibland ens förstå eller erkänna, ens för sig själva, att de är utsatta för våld. Grupptrycket kan vara hårt och längtan efter en tillhörighet kan göra att man ställer upp på saker som man egentligen inte vill. Internet är också en vanlig scen för övergrepp. Äldre kvinnor Kvinnor över 65 år som utsätts för våld kan befinna sig i en större beroendesituation än andra kvinnor. De band som finns till mannen kan vara starkt sammanflätade av praktiska, ekonomiska och sociala orsaker. Kvinnorna kan också ha svårt att söka stöd och skydd efter att länge ha tigit och lidit. Studier visar också att om hon skulle be om stöd och hjälp är det inte alltid det tas på allvar. Äldre kvinnor som vårdar alternativt får vård av sin make kan vara i en utsatt situation. Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att beskriva vad de har upplevt. De kan vara beroende av sin omgivning för att få vardagen att fungera och de kan vara helt utlämnade till de personer som finns i vardagen för att stötta och hjälpa. Det kan vara en partner, personlig assistent eller annan vårdpersonal. Det finns studier som visar att så många som var tredje kvinna med funktionsnedsättning har erfarenhet av våld från män. Kvinnojourerna tar inte emot kvinnor med funktionsnedsättning vilket ytterligare begränsar deras möjligheter att få stöd och hjälp. 9

10 Kvinnor med missbruksproblem Missbrukande kvinnor har en extra problematisk situation. De riskerar att inte bli trodda eller sedda. Precis som för andra kvinnor kan banden till den misshandlande mannen vara starka men hon kan ha ännu svårare att bryta upp eftersom han kan framstå som hennes ende vän. Dessutom dömer omgivningen missbrukande kvinnor hårt och hon dömer sig själv minst lika hårt. Det här kan göra att de drar sig mer än andra för att söka hjälp. Risken för att våldet reduceras till våld inom missbrukarkretsar är stor och hjälpen hon får kan vara villkorad till drogfrihet. Klarar hon inte det får hon ingen hjälp att komma undan våldet. Inte heller missbrukande kvinnor tas emot av kvinnojourer. Samkönade par Heteronormativa och homofoba strukturer kan öka utsattheten för ett samkönat par om man inte vågar vara öppen med sin läggning för att man är rädd för repressalier. Det kan innebära risk för social isolering och därmed ett starkt beroende av partnern. Svartsjuka kan få ett större spelrum i umgänge med vänner av samma kön och med samma läggning. Den som är öppen med sin läggning kan riskera att förlora sin ursprungsfamilj och sina tidigare vänner vilket kan leda till ökad isolering och ökat beroende av partnern. Om man inte vågar vara öppen med sin läggning måste man hela tiden leva med vaksamheten och oron över att det kan komma fram. Den oron kan utnyttjas. I mötet med den utsatta kvinnan När en våldsutsatt kvinna kontaktar utomstående innebär det ofta att hon är i en uppbrottsprocess. Uppbrottsprocesser kan vara under lång tid och har flera faser. Med största sannolikhet kan den våldsutsatta kvinnan komma att försonas med sin förövare i omgångar. Det är viktigt att kvinnan får samma stöd varje gång hon söker det. Oavsett om hon lämnar förövaren eller inte. Forskning visar att de allra flesta kvinnor lämnar en våldsam man, även om vägen fram till uppbrottet kan se olika ut. Socialtjänsten kan, med rätt stöd och hjälp, vara ett stort stöd på vägen som kan bidra till att förkorta processen. Det är viktigt att känna till att våld i nära relation tenderar att eskalera vid uppbrott. Det är även i uppbrottsprocesser som de flesta mord på kvinnor i nära relation begås. Socialtjänsten måste därför vara noga med att låta kvinnan fatta egna beslut och inte pressa henne utan istället hjälpa henne med säkerhetsstategier. 10

11 Kunskap om våld mot kvinnor i nära relation är väldigt viktigt för att skapa realistiska riskbedömningar och besluta om relevanta stöd- och hjälpinsatser. Det är viktigt att alla insatser sker i samförstånd med den utsatta kvinnan. En våldsutsatt kvinna som söker skydd och hjälp kan befinna sig i ett känslomässigt och praktiskt kaos. Som konsekvens av våldet kan hennes självkänsla vara låg, hon kan ha svårt att lita på andra människor och hon kan vara rädd för att inte bli trodd när hon berättar om sin utsatthet. Kunskap om våld ska finnas inom varje verksamhet på individ- och familjeomsorgen. När vi möter kvinnan bör vi se henne som en aktör som gör och har gjort rationella val utifrån sin situation och de förutsättningar hon haft. Var öppen för att kvinnan kan vara ambivalent. Var tydlig med att vi finns kvar med stöd och hjälp när hon väljer att lämna relationen. Att fråga om våld I de fall där kvinnan där kvinnan kommer till socialtjänsten med ett uttalat syfte att få hjälp med sin våldsutsatthet är det självklart vad det handlar om. Men socialtjänsten möter många kvinnor som kan vara utsatta för våld i nära relation utan att någonsin berätta om det, man träffar socialtjänsten av andra anledningar. En av grundstenarna i att upptäcka våld i nära relation är att personalen dels vågar se, dels vågar fråga om våld. Att fråga om våld kan avdramatiseras genom att antingen rutinmässigt fråga alla, eller att fråga där man som personal misstänker att våld förekommer. Att fråga kan kännas svårt men det finns undersökningar som tyder på att nästan ingen kvinna tagit illa upp av att bli tillfrågad om våldsutsatthet, snarare tvärtom. Genom att fråga visar personalen att våld inte är acceptabelt och att socialtjänsten är lyhörd och öppen för problematiken. Ett sätt att fråga är att säga att det är vanligt med våld i nära relation och att vi inom socialtjänsten ofta stöter på det, hur har just den här kvinnan det? Som en bilaga till handlingsplanen finns exempel på olika frågor att ställa till någon som misstänks vara våldsutsatt. En annan positiv effekt av att fråga om våld är att personalens medvetenhet om kvinnors våldsutsatthet ökar och med det höjs beredskapen, både när det gäller att tala om våld men också när det gäller att vara uppmärksam på tecken på våld i nära relation. För att det ska vara möjligt att fråga om våld så måste socialtjänsten ha 11

12 beredskap för de svar man kan få. Rutiner för hur man agerar om någon berättar om våldsutsatthet är nödvändiga. Kvinnan behöver få tid att berätta och hon har rätt till adekvata insatser för att skydda henne från fortsatt misshandel och kränkningar. Barn som upplever våld Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för barns och ungas uppväxtvillkor. Sedan 2006 har socialtjänstens ansvar för barn som bevittnat våld varit förtydligande: socialnämnden ska särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp 5 kap. 11 SoL. Barn som vuxit upp med våld i hemmet har nästan alltid sett och förstått vad som sker. Dessutom har de ofta varit närvarande när våldet ägt rum. En del barn är kanske själva våldsutsatta, antingen avsiktligt eller kanske oavsiktligt när de försöker skydda den ene föräldern. Våldet i hemmet blir en del av barnens livsmiljö. Utifrån detta utvecklar barn flera olika strategier att hantera vardagen. Barn som upplevt våld i hemmet uppvisar sällan en gemensam symtombild. De kan uppvisa olika symtom som uppträder i en rad olika kombinationer. Barn hör, ser, känner och reagerar oftast mycket starkt blir rädda, arga, ledsna och kränkta. Smärtan och tankarna kan finnas inuti barnet utan att det syns utanpå. Barn som lever i familjer där mamma blir slagen upplever ett mycket skadligt våld. De utsätts ofta för upprepade traumatiska upplevelser av någon de borde känna tillit till och som de också är beroende av. Konsekvenserna av att som barn uppleva våld på nära håll är idag väl dokumenterade och kända. T.ex. så riskerar barn att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) av att leva i våldet. Barn som lever i våldsamma familjer kan uppvisa samma symptom som vid ADHD, de kan bli rastlösa, överaktiva och få koncentrationssvårigheter. De kan också bli deprimerade, uppvisa psykosomatiska problem samt ha svårigheter i skolan. Barnen i de här familjerna kan riskera att få en diagnos utan att våldet i familjen är uppmärksammat eller utrett. Särskilt om föräldrarna håller det inom familjen, vilket är vanligast då det är tabubelagt att prata om. Även barnen lär sig att inte prata med utomstående om våldet. Hur många barn i Sverige som upplever våld från den ene föräldern mot den andre vet man inte exakt, men studier pekar på att det kan handla om vart tionde barn som upplever våld någon gång och vart tjugonde som upplever det ofta. Barn reagerar på olika sätt och i olika grad på upplevelser av våld i familjen eftersom de har olika sätt att 12

13 förstå och skapa mening kring våldet. Därför är det mycket viktigt att vara lyhörd för det enskilda barnets situation, reaktion och perspektiv på våldet. På familjecentrum i Hallstahammar är man väl medveten om det här och arbetar intensivt med att sprida kunskapen till pedagoger i skolan, skolhälsovård samt övrig personal i kommunen som träffar och arbetar med barn och ungdomar. Vid misstanke om våld i familjen görs omedelbart en anmälan till socialtjänstens barn och ungdomsgrupp. I barn och ungdomsgruppen görs en förhandsbedömning om en utredning ska inledas eller inte. Socialtjänsten i Hallstahammar utreder enligt BBIC (Barns behov i centrum) och genom det så uppmärksammas barn som upplever våld i nära relation. Oavsett vad resultatet av förhandsbedömningen blir så kan barnet erbjudas olika insatser, t.ex. enskilda stödsamtal eller gruppverksamhet. Socialtjänsten ska även tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som ett barn som bevittnat våld kan ha efter att ett ärende om vårdnad, boende och umgänge har avgjorts. Rättsligt skydd för våldsutsatta Polisen Polisens personsäkerhetsarbete handlar om att stödja och skydda hotade människor och deras anhöriga. Alla skyddsåtgärder ska utgå från en strukturerad hot- och riskbedömning och anpassas efter individens behov, miljö och situation. Inom polisen i Västmanlands län finns enheten personsäkerhetssamordningen som är till för alla som kan behöva stöd och skydd från polisen. Detta skyddsarbete genomförs när hot- och riskbedömningen visar att hotet är så allvarligt att det krävs mer omfattande skyddsåtgärder som till exempel larmtelefon. Här hanterar man också uppföljningar av kontaktförbud. Skyddade personuppgifter Det finns tre typer av skyddade personuppgifter som samhället kan använda sig av om en person är utsatt för våld eller hot om våld. Sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Sekretessmarkering En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret. Ansökan om sekretessmarkering gör man hos Skatteverket. Sekretessmarkering innebär att Skattever- 13

14 ket för in en markering vid den utsattes personuppgifter i folkbokföringsregistret. Markeringen anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till andra myndigheters register. För att få en sekretessmarkering bör den som söker sekretessmarkeringen ha ett intyg från till exempel polis eller socialtjänst. Kvarskrivning Att ha kvarskrivning innebär att ha sin gamla adress kvar i folkbokföringsregistret men bo på en annan, hemlig adress. Kvarskrivning är en större åtgärd än sekretessmarkering eftersom personen måste flytta till en ny adress men inte bli folkbokförd där. All post till en person som är kvarskriven går till ett regionalt skattekontor där särskilda handläggare hanterar den och vidarebefordrar den. Kvarskrivning kan en person ha i högst tre år. Ansökan om kvarskrivning gör man på Skatteverket och personen som söker bör ha ett intyg från polis eller socialtjänst. Fingerade personuppgifter Om någon är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet finns det möjlighet att få fingerade personuppgifter. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. För att leva med fingerade personuppgifter måste personen flytta till ny och hemlig ort. Det är komplicerat att leva med fingerade personuppgifter eftersom man måste börja om helt från början. Det här kan påverka livskvalitén negativt och skyddet används enbart i undantagsfall, som en sista utväg efter att andra mindre omfattande åtgärder prövats. Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar om fingerade personuppgifter. En person som ansöker om eller har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter för egen del, får ansöka om medgivande även för ett barn som personen är vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med, om syftet är att ge skydd mot den andre vårdnadshavaren. Hantering av skyddade personuppgifter En del kvinnor som söker stöd hos socialtjänsten på grund av att de har utsatts för våld av närstående har skyddade personuppgifter. Andra kvinnor kan vara i behov av att få skyddade personuppgifter. Det är viktigt att socialtjänsten har kunskap om de olika former av skyddade personuppgifter som finns, hur man ansöker om att få sådana samt de krav som ställs på kommunens egen handläggning och hantering av information när det rör skyddade personuppgifter. 14

15 Stöd vid rättegång Målsägarbiträde Målsägandebiträde kan den person få som är brottsoffer (målsägande) och har blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Om förutsättningarna för att få målsägandebiträde inte är uppfyllda, kan åklagaren informera målsäganden om möjligheten att i stället få hjälp av en stödperson från en ideell organisation. Målsägandebiträdet är oftast en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Ett målsägandebiträde ska lämna stöd och hjälp till målsäganden och tillvarata hennes/hans intressen i målet. Särskild företrädare för barn När det finns anledning att anta att ett brott som kan leda till fängelse har begåtts mot någon som är under 18 år, dvs. barn i juridisk mening, och det kan befaras att vårdnadshavaren vilket oftast är föräldern inte kommer att ta till vara barnets rätt ska en särskild företrädare för barnet utses. Tanken är att den särskilda företrädaren i stället för barnets vårdnadshavare ska ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i den följande rättegången. Det är åklagaren som ansöker om sådant förordnande hos tingsrätten. Till särskild företrädare får en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan utses. Det ställs krav på kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper som gör henne eller honom särskilt lämplig för uppdraget. Barn som upplevt våld kan ha rätt till särskild brottsskadeersättning. Samarbetsinstanser Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten har alltid det yttersta ansvaret för att de människor som bor och vistas i kommunen erbjuds det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten kan erbjuda individuellt anpassade insatser för den som drabbats av våld i nära relation. Inom individ och familjeomsorgen i Hallstahammar finns ett kvinnofridsteam. Länsstyrelsen Socialnämnden finns representerade i den regionala samverkansgrup- 15

16 pen för kvinnofrid som Länsstyrelsen sammankallar. Där finns representanter från övriga kommuner i länet. Länsstyrelsen erbjuder kontinuerligt fortbildning i ämnet och förmedlar regelbundet uppdateringar på området. Polismyndigheten Våld i nära relation faller under allmänt åtal. Det innebär att det inte går att ta tillbaka en gjord polisanmälan om våld. En anmälan kan göras av den utsatta kvinnan eller av någon närstående som känner till förhållandena. Polis och åklagare beslutar om en förundersökning ska inledas. Polisen kan även informera kvinnan om vilka skyddsinsatser hon kan få hjälp med. Kriscentrum för män i Västmanland Föreningen verkar för att ge män stöd och vägledning till en bättre kommunikation och ett bättre samarbete med sin partner. Män som använder våld eller är på gränsen till det, samt män som befinner sig i kris i sin relation är verksamhetens målgrupp. Arbetet sker i form av individuella samtal eller gruppsamtal. Männen söker sig frivilligt till kriscentrum. Verksamheten är kostnadsfri och samtalen journalförs inte. Kriscentrum för män kan även arbeta med män som använder eller är på gränsen till att använda våld i hederns namn. Landstinget Landstinget har en egen handlingsplan för våld i nära relation. Syftet med den är att säkerställa ett gott bemötande och effektivt omhändertagande av våldsutsatta patienter, såväl kvinnor som män och barn. Landstingets verksamheter ska arbeta förebyggande och ha god kunskap om våld i nära relationer, kunna ge råd och stöd till dem som söker vården samt kunna slussa till adekvat hjälp. Vuxenpsykiatrin i Västmanland har, som ett komplement till landstingets, en egen handlingsplan för våld i nära relation. Den slår fast att misshandlade kvinnor som vänder sig till psykiatrin ska mötas av en accepterande och trygg miljö samt ett professionellt omhändertagande. Familjerådgivningen Hallstahammars kommun har avtal med familjerådgivningen i Västerås. Det innebär att kommuninvånare kan vända sig dit för stöd och hjälp, kostnadsfritt. Familjerådgivningen vänder sig till vuxna som har svårigheter i par- eller familjerelationer. Fokus är på relationen och familje- 16

17 rådgivningen tar emot både par och familjer. All kontakt sker frivilligt, utan registrering och det förs inga journaler. Familjerådgivningen har absolut sekretess, som bland annat innebär att det är möjligt att vara anonym. Förslag på frågor till en våldsutsatt Socialtjänsten ska bland annat arbeta förebyggande och uppsökande med mäns våld mot kvinnor. Det innebär bland annat att då en socialsekreterare möter en klient som misstänks vara utsatt för våld ska denna alltid fråga om det. Varje avdelning inom individ-och familjeomsorgen ska ha ett frågeformulärformulär att arbeta efter. Följande frågor är avsedda att innefatta alla målgrupper men alla verksamheter kan välja att lägga till, ta bort eller förtydliga frågeställningar. Är du rädd för din partner ibland? Får du välja vem du vill leva/gifta dig med? Får du välja vem du vill ha sexuella relationer med? Får du ha partner före äktenskapet? Finns det något du måste göra som du inte vill? Finns det saker du vill göra som du inte får? Finns det någon eller några du måste hålla uppsikt över, vakta eller kontrollera? Kan du skilja dig/ bryta upp från ett förhållande som du vill? Har du någon gång utsatts för våld på grund av din sexuella läggning? Har du någon gång känt behov av att ljuga om din sexuella läggning? Har du tillgång till hjälp om du så behöver för dina vardagliga behov? Har du utsatts för kränkande kommentarer, hot eller annat våld av någon yngre eller annan familjemedlem och/eller partner? Ovälkomna sexuella närmanden eller handlingar? 17

18 Har du blivit våldtagen? Blivit sexuellt exponerad genom bilder, webcam eller film mot din vilja? Utfört sexuella tjänster mot ersättning som till exempel kontanter, alkohol, droger, mat, transport, sovplats, bekräftelse eller saker? Har du blivit kränkt, hotad, slagen, sparkad, förhindrad att gå eller kontrollerad av närstående eller partner? Har eller har du haft husdjur som missköts eller misshandlats/s av närstående eller partner? Hindrats från att använda egna eller gemensamma pengar efter vilja och behov? Tagit ansvar för kostnader mot din vilja? Tvingats till att skriva under låneansökningar eller borgensåtaganden? Finns det någon i din närhet som du kan prata med om din situation? Länktips:

19 Referenslista Litteratur: Eriksson, M & Näsman E (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten Eriksson, M, Solberg, A, Källström, Cater, Eskonen, I, Christensen, E (2007) Barn som upplever våld - nordisk forskning och praktik Grände, J, Lundberg, L & Eriksson M (2009) I arbete med våldsutsatta kvinnor Heimer, G & Sandberg, D (red.) (2008) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar Holmberg, C & Enander, V (2010) Varför går hon? Holmberg, C & Enander, V (2011) Hur går hon? NCK- Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen NCK- Nationellt centrum för kvinnofrid (2009) Våld i samkönade relationer - en kunskaps- och forskningsöversikt SKL- Sveriges kommuner och landsting (2010) Våldsförebyggande arbete med män - en kunskapsöversikt Socialstyrelsen SOSF 2009:22 (2009) Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsen (2011) Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 19

20 Vi finns här: Besöksadress Vegagatan Hallstahammar Telefon (reception) E-post Postadress Hallstahammars kommun Socialförvaltningen Hallstahammar Hallstahammars kommun, informationsavdelningen april 2012

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2 Utgångspunkt för handlingsplanen 3 3 Kvinnor och barn är brottsoffer 4 4 Målgrupper

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Godkännande av reviderad handlingsplan

Godkännande av reviderad handlingsplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 6(23) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 19 Sn/2014:52/001 Godkännande av reviderad handlingsplan Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Bergs kommuns program och handlingsplan för kvinnofrid- mot våld i nära relationer

Bergs kommuns program och handlingsplan för kvinnofrid- mot våld i nära relationer Verksamhetsavdelningen Bergs kommuns program och handlingsplan för kvinnofrid- mot våld i nära relationer Antagen av Vård- och socialutskottet 2012-08-22 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Utgångspunkt

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr 2011-029-730 Rev iderad Dnr 2012-030-790 2012-05-29 72 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutinerna ger en detaljerad beskrivning av hur stödet till utsatta i kommunen ska

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden Socialförvaltningen 2013-04-30 Socialnämnden HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID Bakgrund Sveriges regering och riksdag har under de senaste åren aktivt arbetat för att stödet till brottsoffer och då särskilt

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer