Höjd ribba i miljöpolitiken

Transkript

1 Höjd ribba i miljöpolitiken Rapport Granskning av riksdagspartiernas miljölöften inför valet 2018

2 Redaktör: Annelie Andersson Layout: Espmark & Espmark Omslagsfoto: Ola Runfors ISBN Naturskyddsföreningen juni

3 Innehåll Förord Sammanfattning 18 miljöpolitiska förslag Partierna höjer ribban i miljöpolitiken 18 miljöpolitiska förslag för Klimatskadliga subventioner 2. Avståndsbaserat reseavdrag 3.Flygets miljökostnader 4.Fossila investeringar via exportkrediter 5. Konsumtionens klimatpåverkan 6. Klimathandlingsplaner 7. Skydd av värdefulla skogar 8. Översyn av skogspolitiken 9. Mineralutvinning i skyddad natur 10. Ekologiskt jordbruk 11. Miljöavgift på växtskyddsmedel 12. Miljöersättning till betesmarker 13. Stärkt marint skydd 14. Förbud mot bottentrålning 15. Återvinning av plast 16. Information om varors kemikalieinnehåll 17. Ägardirektiv till statliga bolag 18. Stärkande av miljöbalken Partiernas resultat och prioriterade frågor Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

4 Förord Biologisk mångfald är kärnan i det som gör naturen rik, värdefull och viktig för alla levande varelser. När arter nu försvinner i en alldeles för snabb takt hotas vår överlevnad. Att begränsa klimatförändringarna är en annan av vår tids mest centrala ödesfrågor. De senaste åren har viktiga beslut för att minska utsläppen av växthusgaser fattats, men mycket återstår. Fortfarande går delar av politiken i motsatt riktning, som att den svenska staten årligen subventionerar klimatskadlig verksamhet med över 30 miljarder kronor. Dessa är några av de miljöfrågor som borde få betydligt mer uppmärksamhet i valdebatten. Enligt SOM-institutet är förändringar i jordens klimat och miljöförstöring de två frågor som gör svenskarna allra mest oroliga. Det är därför glädjande att kunna konstatera att en riksdagsmajoritet står bakom 13 av 18 av Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag inför den kommande mandatperioden. Inför riksdagsvalen har Naturskyddsföreningen i 30 års tid presenterat miljöpolitiska förslag, granskat riksdagspartiernas miljöambitioner och utvärderat om de hållit sina miljölöften. Med det arbetet vill vi lyfta upp miljöfrågorna på den politiska agendan, pressa partierna att öka sina ambitioner och informera väljare om partiernas miljöpolitik. Den här rapporten utgår från partiernas svar på vår miljöpolitiska enkät inför riksdagsvalet i september Väljarna förväntar sig beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljöpolitiken. Resultatet av vår enkät ger hopp om att en rad angelägna miljöpolitiska beslut kan bli verklighet under de kommande fyra åren. Det finns ingen tid att förlora. Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen 4

5 Sammanfattning Inför riksdagsvalet i september 2018 har Naturskyddsföreningen granskat vad riksdagens partier vill göra inom miljöpolitiken under mandatperioden Syftet är att ge såväl väljare som riksdagspartierna en översikt av partiernas miljölöften. Resultatet indikerar att partierna har höjt sina miljöpolitiska ambitioner jämfört med vår undersökning inför riksdagsvalet En parlamentarisk majoritet utifrån dagens riksdagssammansättning står bakom hela 13 av Naturskyddsföreningens 18 miljöförslag. Även om valets utgång har stor betydelse för förutsättningarna att ytterligare öka tempot i miljöpolitiken, borde möjligheterna under kommande mandatperiod vara goda. Det finns stora skillnader mellan partierna när det gäller politiken för främjande av den biologiska mångfalden, medan det i klimat- och kemikaliepolitiken finns mer samsyn. Miljöpartiet och Vänsterpartiet placerarar sig högst i undersökningen då de ställer sig bakom alla Naturskyddsföreningens 18 förslag. Liberalerna kommer tätt efter och är det av de fyra borgerliga partierna som i undersökningen uppvisar högst miljöpolitiska ambitioner. Socialdemokraterna placerar sig högst av de stora partierna. De följs av Kristdemokraterna, som därmed tillsammans med Socialdemokraterna gått om Centerpartiet jämfört med resultatet av Naturskyddsföreningens enkät Moderaterna hamnar sist av de borgerliga partierna. Sverige demokraterna kommer med en rejäl marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av 18 förslag. 5

6 18 miljöpolitiska förslag Klimat 1. Sverige subventionerar i dag klimatskadlig verksamhet med minst 30 miljarder kronor om året. Nästan hälften rör användning av fossila bränslen. Förslag: Fatta beslut under mandatperioden om att fasa ut merparten av skatteundantagen för användning av fossila bränslen. 2. Reseavdraget används i dag mestadels till bilpendling i stortsadsregioner och det sker mycket fusk. Reseavdraget behöver ändras för att ge bättre miljöeffekt. Förslag: Ändra reseavdraget så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett val av färdmedel. 3. Flyget släpper ut stora mängder växthusgaser. I år har det införts en flygskatt, men ännu bär flyget långt ifrån sina fulla miljökostnader. Förslag: Fatta beslut som gör att flyget betalar mer av sina miljökostnader. 4. Exportkrediter är en av de största källorna av offentliga medel som går till fossila investeringar globalt. Det är inte hållbart om vi ska leva upp till Parisavtalet. Förslag: Inför restriktioner som gör att svenska exportkreditorgan inte får utfärda lån och garantier till fossila projekt. 5. Dagens klimatmål omfattar bara utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Men en stor del av det vi konsumerar produceras utomlands eller består av utrikes flygresor. Förslag: Inför ett kompletterande klimatmål och styrmedel för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser. 6. Sverige ska minska utsläppen med 85 procent till 2045 jämfört med För att nå målet krävs minskningar på minst 6 procent per år. Förslag: Ta fram och arbeta för genomförandet av en klimathandlingsplan som minskar utsläppen i Sverige med minst 6 procent per år. Biologisk mångfald 7. För att skydda värdefulla skogar och klara Sveriges internationella åtaganden samt riksdagens miljömål behövs ökade anslag till skydd av värdefull natur. Förslag: Öka anslaget till skydd av värdefull natur för att kunna skydda fler skogar. 8. Dagens skogspolitik utformades på talet. Det är nu hög tid att den ses över och att skogsvårdslagstiftningen moderniseras för att anpassas till dagens verklighet. Förslag: Gör en översyn av skogspolitiken för att underlätta att nå miljökvalitetsmålen och säkerställa ett hållbart nyttjande av skogen. 9. En gruva eller ett kalkbrott innebär stor negativ påverkan på den biologiska mång falden och andra naturvärden. I dag saknas generellt förbud mot prospektering i naturskyddade områden. 6

7 Förslag: Inför ett förbud mot mineralutvinning och prospektering i alla skyddade områden. 10. Ekologiskt jordbruk bidrar till ökad biologisk mångfald, ökad djurvälfärd, större lönsamhet och användning av mindre bekämpningsmedel. Förslag: Sträva efter att uppnå en blocköverskridande överenskommelse med konkreta åtgärder för att främja svensk ekologisk produktion. 11. I dag finns en skatt på bekämpningsmedel som i stort sett är verkningslös. En differentierad skatt som baserad på medlens giftighet skulle ha en större miljöstyrande effekt. Förslag: Inför en skatt som blir högre ju farligare ett växtskyddsmedel är och använd medlen för utveckling av alternativa bekämpningsmetoder. 12. Betesmarker är rika på biologisk mångfald, men hotas i dag av igenväxning. Det måste bli lönsamt för lantbrukare att bibehålla och restaurera dessa ytor. Förslag: Höj miljöersättningarna till lantbrukare som låter beta sina betesmarker. 13. Marina skyddsområden har i realiteten svagt skydd och de behöver även utökas. Förslag: Fatta beslut om att stärka skyddet i Sveriges marina skyddade områden och att öka andelen marina skyddade områden till minst 20 procent. 14. Bottentrålning medför stora bifångster och leder till att många bottenlevande djur dör och att deras livsmiljö förstörs. Förslag: Verka för att bottentrålning förbjuds inom hela EU. Miljögifter 15. Målet för materialåtervinning av plast är lägre än för övriga förpackningar. Dagens mål för plast är 30 procent jämfört med 70 procent för många andra material. Förslag: Öka målet för materialåtervinning av plast till 70 procent. 16. Material med farligt innehåll ska kunna sorteras bort och förstöras vid materialåtervinning. För att det ska vara möjligt krävs information om varors kemikalieinnehåll. Förslag: Sverige ska driva på, inom EU och globalt, för att information om varors kemikalieinnehåll ska vara lättillgänglig från produktions- till avfallsledet. Övergripande frågor 17. De statliga bolagen kan spela en nyckelroll i den omställning som samhället behöver genomgå för att nå uppsatta miljöoch hållbarhetsmål. Förslag: Skärp de statliga bolagens ägardirektiv så att de får ett tydligare uppdrag att verka för att nå miljömålen. 18. Miljöbalken är ett viktigt verktyg för att uppnå antagna miljö- och hållbarhetsmål. Lagstiftningen måste vässas och tydliggöra att miljökraven gäller för fler verksamheter. Förslag: Utred möjligheten att lyfta in fler regelverk som reglerar miljö- och naturresursutnyttjande i miljöbalken. 7

8 Partierna höjer ribban i miljöpolitiken 1 8

9 Naturskyddsföreningens 18 miljöförslag spänner över stora delar av det miljöpolitiska fältet, och är frågor som Naturskydds föreningen ser som prioriterade för den kommande mandatperioden. Förslagen handlar om klimatpolitik, åtgärder för att främja den biologiska mång falden, och kemikaliepolitik. Även om förslagen bara är ett axplock av det som behöver göras inom miljöpolitiken ger partiernas svar en tydlig indikation på partiernas ambitionsnivåer inom området. Förslagen skiljer sig från de som fanns med i Naturskydds före ningens enkät inför valet 2014, men en jämförelse med partiernas resultat då och nu ger ändå en indikation om partierna flyttat fram sina positioner i miljöpolitiken. Naturskyddsföreningens rapport Ny fart i miljöpolitiken, som granskar partiernas miljöpolitiska agerande i riksdagen under mandatperioden , konstaterar att tempot har ökat i miljöpolitiken under de gångna fyra åren jämfört med mandatperioden Den konkreta politiken är dock fortfarande långt ifrån den som krävs. Läget för planeten är akut. Klimatförändringarna och artutrotningen hotar ekosystem och mänsklighetens försörjning och säkerhet. Forskarna bedömer att radikala åtgärder behöver vidtas omedelbart för att vi ska ha någon chans att nå Parisavtalets mål. I Sverige bedömer Naturvårds verket att 14 av 16 miljömål inte kommer att nås med rådande politik och styrmedel. Nu är det skarpt läge att agera. Så mycket lovar partierna Givet det allvarliga läget är det glädjande att kunna visa att partierna har höjt sina miljöpolitiska ambitioner jämfört med MP V L S KD C M SD Figur 1. Så svarade partierna. Miljöpartiet och Vänsterpartiet visar högst ambitionsnivå i miljöpolitiken i den här granskningen. Båda partierna svarar ja på samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Miljöpartiet svarade också ja på alla förslag Vänsterpartiet svarade då ja på 16 förslag och vet ej på två förslag. Liberalerna har höjt sina miljö ambi tioner och svarar ja på 16 av Naturskyddsföreningens förslag, jämfört med 12 förslag år Partiet svarar vet ej på ett av förslagen, och nej på ett annat. Samtidigt som partiet ökar sina ambitioner visar vår utvärdering av mandatperioden att Liberalerna i riksdagen inte aktivt drivit 5 av 6 av de frågor de ställde sig bakom 2014 rörande biologisk mångfald. Socialdemokraterna har höjt sina ambitioner och svarar ja på tolv förslag i år, jämfört med sju förslag Partiet svarar vet ej på tre och nej på tre förslag. I frågan om utfasning av klimatskadliga subventioner sticker dock partiet ut som det enda som svarat vet ej, medan alla andra utom Sverigedemokraterna har svarat ja. Sina tre nej-svar ger partiet på frågor som rör biologisk mång fald. De tre osäkra svaren rör klimat politiken. Partiet är osäkert om det vill stoppa exportkrediter till fossila investeringar och fasa ut klimatskadliga subventioner, detta trots att partiet anger klimatförändringarna som en av partiets högst prioriterade miljöfrågor. Kristdemokraterna svarar, liksom Socialdemokraterna, ja på tolv förslag jämfört med sju förslag 2014 och visar därmed en höjd ambitionsnivå i miljöpolitiken. Partiet sva- 9

10 rar nej på fyra och vet ej på två förslag. Deras svar på förslaget om klimathandlingsplaner sticker ut då de svarar vet ej, medan alla övriga partier förutom Sverigedemokraterna svarar ja. Partiet svarar enbart ja på hälften av förslagen för biologisk mångfald, ett område där de också förde en bristfällig politik under mandatperioden Centerpartiet ställer sig bakom tio förslag, jämfört med nio förslag år Partiet får en sämre placering än i utvärderingen 2014, då Socialdemokraterna och Kristdemokraterna den här gången ställer sig bakom fler förslag än Center partiet. Partiet är det enda av de borgerliga partierna som svarar nej till förslagen om att göra en översyn av skogs politiken och att stärka miljöbalken, där övriga borgerliga partier svarat ja. De svarar endast ja på två av nio förslag som rör biologisk mångfald. Vår tidigare utvärdering visar också att partiet inte heller aktivt drivit frågor inom detta område under mandatperioden Moderaterna svarar ja på tio förslag jämfört med sex stycken 2014, vilket visar på en ambitionsökning. Partiet är dock ensamt om att säga nej till förslagen om höjd ersättning till betesmarker och ändrat reseavdrag. Partiet anger klimatfrågan som främsta prioritet på miljöområdet, men svarar trots det nej på hälften av förslagen som rör klimatpolitiken. Sverigedemokraterna svarar nej på tolv förslag och ja på endast två och är därmed det parti i riksdagen som har absolut lägst miljöambitioner svarade partiet inte ja på ett enda förslag. Partiernas svar på Naturskyddsföreningens enkät finns tillgängliga på Naturskyddsföreningens webbplats. 1 Partiernas prioriterade frågor Vi har också bett partierna att själva redogöra för vilka frågor de ser som prioriterade inom miljöpolitiken de kommande åren. Partiernas svar visar att det finns vissa frågor som många anser bör prioriteras i miljöpolitiken. Alla partier anger att klimatet är en av deras mest prioriterade frågor. Fem partier lyfter havs- och vattenfrågor respektive miljögifter. Den fjärde högst prioriterade frågan är biologisk mångfald, som lyfts av de tre partier som får bäst resultat i granskningen Liberalerna, Miljöpartiet och Vänster partiet Klimatskadliga subventioner 2. Avståndsbaserat reseavdrag 3. Flygets miljökostnader 4. Fossila investeringar via exportkrediter 5. Konsumtionens klimatpåverkan 6. Klimathandlingsplaner 7. Skydd av värdefulla skogar 8. Översyn av skogspolitiken 9. Mineralutvinning i skyddad natur 10. Ekologiskt jordbruk 11. Miljöavgift på växtskyddsmedel 12. Miljöersättning till betesmarker 13. Stärkt marint skydd 14. Förbud mot bottentrålning 15. Återvinning av plast 16. Information om varors kemikalieinnehåll 17. Ägardirektiv till statliga bolag 18. Stärkande av miljöbalken V S MP C L M KD SD Figur 2. Tabellen visar partiernas svar på Naturskyddsföreningens 18 förslag. 10

11 13 förslag med majoritetsstöd Tretton förslag får majoritetsstöd utifrån riksdagens nuvarande sammansättning: Fasa ut merparten av Sveriges klimatskadliga subventioner. Se till så att flyget betalar en större del av sina miljökostnader. Inför ett klimatmål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Ta fram en klimathandlingsplan som minskar utsläppen med minst sex procent per år. Öka anslagen till skogsskydd. Uppnå en blocköverskridande överenskommelse för att främja ekologisk produktion. Inför en differentierad miljöavgift på växtskyddsmedel. Öka miljöersättningarna till betesmarker. Stärk skyddet i Sveriges marina skyddade områden och öka andelen till minst 20 procent. Verka för att bottentrålning förbjuds i hela EU. Öka målet för återvinning av plast till 70 procent. Verka globalt och inom EU för lättillgänglig information om varors kemikalieinnehåll. Ge statliga bolag ett tydligare uppdrag att bidra till miljömålen. Det enda förslag som alla partier ställer sig bakom är frågan om information om varors kemikalieinnehåll. I andra frågor saknas en sådan total samsyn. Det kan hända mycket med riksdagens sammansättning efter valet, vilket skulle påverka möjligheten att samla en riksdagsmajoritet för dessa förslag. Utifrån opinionsmätningar från sen vår skulle till exempel förslagen om mål för konsumtionsbaserade utsläpp, ökade anslag till skydd av värdefull natur och stärkt skydd i Sveriges marina områden förlora sitt majoritetsstöd. Goda men osäkra framtidsutsikter Samtliga riksdagspartier svarar ja till fler miljöpolitiska förslag nu än de gjorde inför valet En parlamentarisk majoritet utifrån dagens riksdagssammansättning står bakom hela 13 av Naturskydds föreningens 18 miljöförslag. Även om det fortsatt finns stora utmaningar att få till angelägna politiska förändringar inom tunga områden som skogs- och mineralpolitiken borde förutsättningarna för att öka tempot ytterligare i miljöpolitiken under kommande mandatperiod vara goda. Framtids ut sikterna för den svenska miljöpolitiken är dock beroende av valresultatet i september. Vilka partier som kommer sam arbeta med varandra och vilka partier som kommer att hålla sig kvar över fyraprocentsgränsen är inte självklart. Även om många partier nu visar höjda ambitioner inom miljöpolitiken utgör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna en stor andel av riksdagen. Det finns osäkerheter gällande dessa partiers ställningstaganden i ett antal centrala miljöfrågor. 11

12 Sverigedemokraterna sticker ut med sina låga miljöambitioner och om partiet får ett ökat inflytande i riksdagen, vilket många undersökningar pekar på, finns en stor risk att möjligheterna att driva igenom en offensiv miljöpolitik i riksdagen begränsas avsevärt. Det innebär att resterande partier måste prioritera miljön desto mer och fortsätta att samarbeta mellan blocken för att säkra ett fortsatt höjt tempo i miljöpolitiken. De akuta utmaningar som världen står inför i form av klimatförändringar, hot mot den biologiska mångfalden och spridning av farliga kemikalier kräver att partierna nu lägger ribban ännu högre : Ny fart i miljöpolitiken Rapporten Ny fart i miljöpolitiken från maj 2018 konstaterar att tempot har ökat i svensk miljöpolitik under mandatperio den , jämfört med den tidigare mandatperioden. Den visar samtidigt att partierna ofta gör mindre än vad de lovar. Rapporten utvärderar riksdagspartiernas agerande när de gäller de 18 förslag som Naturskyddsföreningen lyfte i vår enkät inför valet Under mandatperioden har fem förslag genomförts och politiken har tagit steg framåt i ytterligare elva frågor. Riksdagen har arbetat blocköverskridande på klimat- och energiområdet och gemensamt fattat viktiga beslut för svensk miljöpolitik. Exempelvis genom det klimatpolitiska ramverket, som alla partier utom Sverigedemokraterna står bakom, som bland annat slår fast att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till Sverige har även ratificerat Parisavtalet och påbörjat arbetet med Agenda Alla dessa viktiga beståndsdelar i miljöarbetet börjar långsamt falla på plats. Vi konstaterar också i utvärderingen att Miljöpartiets högre ambitioner i regeringssamarbetet gett avtryck och att de bidragit till att flytta fram Socialdemokraternas positioner och den konkreta miljöpolitiken. Det parlamenteriska läget, där regeringen agerat i minoritet, har påverkat regeringspartiernas handlingskraft. De borgerliga partierna har i flera riksdagsomröstningar före slagit sänkningar av miljöambitioner och fått stöd för det av Sverigedemokraterna. Trots att viktiga framsteg gjorts i miljöpolitiken under den gångna mandatperioden bedömer Naturvårdsverket att Sverige inte kommer att nå 14 av 16 miljömål med rådande politik och styrmedel. Tempot behöver därför öka ytterligare under kommande mandatperiod. 12

13 18 miljöpolitiska förslag för

14 1. Klimatskadliga subventioner MP V C L SD M skattelättnader för detta bör fasas ut. Liberalerna vill att fossila bränslen ska beskattas likartat oavsett användningsområde. Flera partier pekar på att det finns svårigheter med att fasa ut klimatskadliga subventioner. Centerpartiet menar att det kan vara svårt att fasa ut merparten av subventionerna under en mandatperiod och Moderaterna understryker att utfasningen ska ske på ett sätt som inte leder till att utsläppen flyttar utomlands. S Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut under mandatperioden om att fasa ut merparten av skatteundantagen för användning av fossila bränslen. Bakgrund Sverige subventionerar i dag klimatskadlig verksamhet med minst 30 miljarder kronor om året. Främst rör det sig om kostnader för olika skatteundantag för användning av fossila bränslen, vilket motsvarade minst 12,4 miljarder kronor under Dessa utgörs bland annat av lägre energiskatt på diesel jämfört med bensin, skattebefrielse för bränslen i inrikes sjöfart och flyg, nedsatt energi- och koldioxidskatt för bränslen inom gruvindustrin och nedsatta bränsleskatter för uppvärmningsbränslen inom industrin. Samtidigt har Sverige via EU, inom OECD och FN, på olika sätt uttalat ambitioner om att avskaffa fossila subventioner globalt. Så svarar partierna Det finns ett stort stöd hos partierna för Naturskyddsföreningens förslag. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet svarar ja till förslaget. Partierna menar att fossila bränslen måste bära en större del av sina miljökostnader och att KD Socialdemokraterna svarar vet ej, och menar liksom Centerpartiet som svarar ja, att det är svårt att fasa ut merparten av de klimatskadliga subventionerna under en mandatperiod. Socialdemokraterna lyfter också fram att det är en utmaning att reformera många av skatteundantagen och samtidigt värna om skogs- och jordbruket. Sverigedemokraterna är det enda partiet som svarar nej och kommenterar att de vill behålla och utöka subventioner för bland annat jordbruket då de menar att subventioner och skattelättnader som dessa är nationella angelägenheter. Slutsats Det finns en generell samstämmighet i frågan då de flesta partierna menar att klimatskadliga subventioner är ett problem. En knapp majoritet av partierna ställer sig bakom förslaget. I och med att Socialdemokraterna svarar vet ej kan den majoriteten bli ännu starkare beroende på om partiets ställningstagande ändras under nästa mandatperiod. Samtidigt som flera partier nu ställer sig bakom detta förslag finns exempel på hur partier tidigare agerat i motsatt riktning. Sju av åtta riksdagspartier har till exempel under den gångna mandatperioden föreslagit eller genomdrivit ökade skatteundantag för diesel i jordbruket. Liberalerna har däremot föreslagit att dessa undantag bör fasas ut. 14

15 2. Avståndsbaserat reseavdrag SD M Miljöpolitiskt förslag: Ändra reseavdraget så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett val av färdmedel. Bakgrund Den som har längre pendling till och från jobbet har i dag rätt att få kostnadsavdrag på sina resor om de uppfyller vissa krav. Systemet har varit oförändrat under lång tid och Skatteverket har konstaterat att det sker omfattande skattefusk, eftersom avdraget är mycket svårt att kontrollera. Avdraget motverkar arbetet för en hållbar transportsektor, eftersom en stor andel går till att gynna bilpendling i storstadsregioner. En statlig kommitté ser därför över utformningen och ska presentera ett förslag Om avdraget skulle ändras så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett färdmedel skulle alla transportslag behandlas lika och hållbara transporter främjas i större utsträckning. Så svarar partierna Partiernas svar visar att en majoritet vill reformera reseavdraget för att gynna hållbara transporter. Däremot är avdragets slutliga utformning ännu oviss. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, V S MP C L KD Kristdemokraterna och Vänsterpartiet svarar ja till förslaget. Samtliga partier säger att hållbara resealternativ bör främjas samtidigt som hänsyn behöver tas till hur landsbygden påverkas. Miljöpartiet belyser att de tillsatt en utredning om reseavdraget och Kristdemokraterna och Liberalerna vill att tillgången till kollektivtrafik ska vara en faktor i beslutet om reseavdrag. Socialdemokraterna och Sverigedemo kraterna vill båda reformera avdraget men svarar vet ej till förslaget. Socialdemokraterna belyser likt Miljöpartiet att de tillsatt en utredning om reseavdraget och signalerar att de vill främja rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som hållbara resealternativ med låga koldioxidutsläpp gynnas. Sverigedemokraterna vill ändra reseavdraget så att det bättre gynnar landsbygden. Moderaterna svarar nej till förslaget och argumenterar att ett tidsbaserat system bättre reflekterar olika förutsättningar för resandet i landet. Slutsats De flesta partier vill reformera reseavdraget för att gynna hållbara transporter. Det är ett viktigt framsteg för att minska utsläppen i transportsektorn. Däremot är det osäkert om ett avståndsbaserat reseavdrag har stöd från en majoritet i riksdagen, eftersom de tre största partierna ännu inte tagit ställning för ett sådant förslag. Mycket vilar därför på framtida ställningstaganden från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, som i dagsläget svarar vet ej på förslaget. 15

16 3. Flygets miljökostnader SD V KD M S utsläppsnivåer snarare än att flyget ska bära sina miljökostnader. Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna nämner exempelvis att de vill ha mer biobränslen i flyget. Liberalerna vill till exempel att flyget ska omfattas av ett reduktionspliktssystem. Flera partier nämner även tekniklösningar för att minska flygets klimatpåverkan. Centerpartiet vill se rabatterade start- och landningsavgifter för de bästa planen. L C MP Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut som gör att flyget betalar mer av sina miljökostnader. Bakgrund Flygets klimatpåverkan ökar snabbt och stadigt. För att vända trenden behövs ett flertal parallella och samverkande insatser för att utveckla tekniken, introducera nya drivmedel och även minska flygandet. Flyget har en särställning, eftersom det tills nu i princip har saknats offentliga styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. I år har det införts en flygskatt, men flyget betalar varken kol dioxid skatt eller energiskatt. Det utgår ingen moms för internationella flygresor och inrikesflyget har nedsatt moms. Staten och kommunerna subventionerar dessutom delar av driften vid vissa kommunala och privata flygplatser. Flyget har fått ett undantag från principen om att den som släpper ut också ska betala, vilket försvårar flygets del i arbetet att nå klimatmålen. Så svarar partierna Alla partier utom Sverigedemokraterna svarar ja till förslaget att fatta beslut som gör att flyget betalar mer av sina miljökostnader. Svaren lyfter dock i stor utsträckning olika sätt att minska flygets De lösningar som presenteras i kommentarerna som skulle innebära att flyget bär sina egna miljökostnader i större utsträckning är exempelvis startoch landningsavgifter. Detta nämner Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Liberalerna skriver att de vill ha en europeisk flygskatt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nämner också skatter som en del av lösningen. Sverige demokraterna svarar nej till förslaget och kommenterar att de inte vill ha ett ökat skatteuttag på flygresenärer. Slutsats Sammanfattningsvis är alla utom Sverigedemokraterna överens om att flygets klimatpåverkan är ett problem som kräver åtgärder. Kommentarerna från partierna handlar dock i stor utsträckning om andra typer av lösningar än att flyget ska bära sina miljökostnader. Under den gångna mandaperioden har även Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsatt sig den flygskatt som nu införts av Social demokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Naturskyddsföreningens förslag om att flyget ska betala mer av sina miljökostnader har trots det ett majoritetsstöd, vilket är positivt. 16

17 4. Fossila investeringar via exportkrediter M SD Miljöpolitiskt förslag: Inför restriktioner som gör att svenska exportkreditorgan inte får utfärda lån och garantier till fossila projekt. Bakgrund Exportkreditorgan underlättar för inhemska företag att göra investeringar utomlands genom att försäkra ett företag om de inte skulle få betalt av sin motpart. Exportkrediter är en av de största källorna av offentliga medel som går till fossila investeringar globalt. De svenska exportkreditorganen arbetar i enlighet med OECD:s riktlinjer, som tillåter finansiering av fossila projekt. Det går helt på tvärs mot Parisavtalets målsättning om att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga utsläpp av växthusgaser och klimatresilient utveckling. Sverige kan vara en föregångare och bli det första landet i världen som inte stödjer fossila projekt via sina exportkrediter. Så svarar partierna Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja till förslaget. Miljöpartiet lyfter fram sitt arbete i regeringen med att få Världsbanken att sluta stödja fossila investeringar. Kristdemokraterna V S MP C L KD vill att restriktionen ska ha undantag för att avhjälpa mänsklig misär och Centerpartiet och Kristdemokraterna vill ha undantag för investeringar i projekt som syftar till att minska utsläpp från befintliga fossila verksamheter. Socialdemokraterna svarar vet ej och lyfter fram att Sverige bör verka för att OECD:s riktlinjer ska stämma överens med Parisavtalet, samtidigt som de nämner att Sverige bör arbeta för att genomföra Agenda Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej. Moderaterna anser att miljöskadliga verksamheter generellt sett inte bör finansieras, men argumenterar för att driva på förändring av OECD:s riktlinjer. Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget och argumenterar att många länder har sämre förutsättningar för alternativa energikällor än Sverige. Slutsats Partierna tycks vara överens om att svenska staten inte ska stå som garant för miljöskadliga verksamheter. Däremot riskerar frågan att förbises, eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget samtidigt som Socialdemokraterna ställer sig avvaktande. Det är viktigt att Sverige driver på för förändrade riktlinjer inom OECD, men ett förbud mot fossila investeringar är långt borta då beslut inom OECD måste ske genom konsensus. Genom att gå före och införa ett förbud mot lån och garantier till fossila projekt skulle Sverige ha ett bra utgångslägesläge för att kunna driva på för en skärpning av OECD:s riktlinjer, vilket skulle ha stor betydelse för att styra bort globala finansiella flöden från fossila projekt. 17

18 5. Konsumtionens klimatpåverkan som svarar ja menar generellt att mål för konsumtionsbaserade utsläpp är en viktig åtgärd och ett bra komplement till Sveriges befintliga klimatmål. M KD V S Sverigedemokraterna svarar vet ej och kommenterar att ett helhetsperspektiv på klimatpolitiken är klokt och att de vill att produktionen generellt bör stanna i Sverige. C SD L MP Miljöpolitiskt förslag: Inför ett kompletterande klimatmål och styrmedel för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser. Bakgrund Sveriges klimatmål rör endast utsläpp som sker innanför Sveriges gränser och det saknas mål som gäller de konsumtionsbaserade utsläppen. När hela Sveriges klimatpåverkan (utsläppen i Sverige, utsläppen från produktion av varor och tjänster som konsumeras i Sverige och utsläppen från svenskars resor utomlands) summeras blir utsläppen mer än dubbelt så höga jämfört med den officiellt redovisade nationella statistiken. En stor del av det vi konsumerar produceras utomlands eller består av utrikes flygresor. För att Sverige ska ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behövs ett kompletterande klimatmål för de konsumtionsbaserade utsläppen och styrmedel som gör att målet kan nås. Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna svarar nej till förslaget. De menar generellt att det är svårt att mäta konsumtionsbaserade utsläpp och att dessa ofta sker utomlands. Mode raterna nämner dock att de vill se internationella överenskommelser för att säkerställa att fler länder tar ansvar för klimatet. Slutsats I nuläget finns det ett svagt majoritetsstöd för förslaget, vilket betyder att det finns en liten möjlighet att det går igenom i riksdagen under nästa mandatperiod. Stödet för förslaget kan dock komma att ändras till det bättre eller sämre beroende på hur utfallet blir i riksdagsvalet. Så svarar partierna Av riksdagspartierna är fyra partier beredda att införa mål för minskade konsumtionsbaserade utsläpp och svarar ja, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Partierna 18

19 6. Klimathandlingsplaner SD V KD S Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja på förslaget. Kristdemokraterna svarar vet ej och hävdar, likt Moderaterna och Liberalerna som svarat ja, att det den årliga minskningen är beroende av utvecklingen av ny teknik och att det är svårt att förutse hur mycket utsläppen kommer att kunna minska varje år. M Sverigedemokraterna svarar nej och hävdar att Sveriges utsläpp är låga och forsätter att minska. L C MP Miljöpolitiskt förslag: Ta fram och arbeta för genomförandet av en klimathandlingsplan som minskar utsläppen i Sverige med minst 6 procent per år. Bakgrund Riksdagen antog 2017 ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige. I det ingår nya klimatmål, där det övergripande målet är att minska utsläppen med 85 procent till 2045 jämfört med Ramverket innefattar också en klimatlag som ställer krav på varje ny regering att presentera en klimathandlingsplan för mandatperioden. Den första klimathandlingsplanen ska presenteras i början av För att nå målet till 2045 behöver utsläppen minska med i genomsnitt minst 6 procent per år från dagens utsläppsnivå. Att skjuta på utsläppsminskningarna betyder inte bara att större minskningar måste göras senare, utan också att de totala utsläppen, och därmed påverkan på klimatet, blir större. Slutsats En riksdagsmajoritet står bakom förslaget att ta fram klimathandlingsplaner för att minska utsläppen med minst 6 procent per år. Detta är en viktig signal till nästa regering från riksdagspartierna att de vill säkerställa uppfyllelsen av de mål som togs fram i det klimatpolitiska ramverket. Så svarar partierna Majoriteten av riksdagspartierna har ställt sig positiva till att ta fram klimathandlingsplaner och Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, 19

20 7. Skydd av värdefulla skogar M KD SD C L V MP Miljöpolitiskt förslag: Öka anslaget till Skydd av värdefull natur för att kunna skydda fler skogar. Bakgrund Minst 17 procent av Sveriges landområden ska vara skyddade eller på annat sätt bevarade till 2020 för att genomföra åtaganden inom FN:s konvention för biologisk mångfald och EU:s naturvårdspolitik samt uppnå riksdagens miljömål. FN:s Nagoyaplan inom konventionen för biologisk mångfald anger att områden ska bevaras i ekologiskt representativa och väl förbundna system. EU:s mål innebär bland annat ett stopp för förlusten av biologisk mångfald senast En stor del av den biologiska mångfalden finns i den produktiva skogen. Samtidigt ökar trycket på skogen som råvara. Enligt Naturvårdsverket finns nedanför den fjällnära gränsen minst hektar produktiv skog med höga naturvärden som inte har lagligt skydd. För att skydda dessa skogar och bättre klara Sveriges internationella åtaganden och riksdagens miljömål behövs ersättning till markägare. Det kräver ökade anslag inom budgetposten Skydd av värdefull natur. Så svarar partierna På detta förslag svarar hälften av parti- S erna ja och hälften svarar nej. Liberalerna svarar ja och menar att de prioriterar detta i sin budget och att skydd av skog är viktigt för den biologiska mångfalden, klimatet och för rekreation. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar också ja och menar att deras höjda budgetanslag för skydd av värdefull natur under mandatperioden är något som de står fast vid. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar alla nej till förslaget. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna menar att markägares roll är viktig i sammanhanget. De vill att markägare ska involveras mer i arbetet med att skydda värdefull natur och Centerpartiet vill även utveckla de frivilliga certifieringarna av skogsbruket liksom användandet av ersättningsmark i form av statlig skogsmark. Sverige demokraterna svarar nej och kommenterar att nuvarande regering redan har gjort det förslaget efterfrågar. Slutsats Hälften av partierna ställer sig bakom förslaget och bildar, utifrån dagens riksdagsmandat, en knapp majoritet. Budget anslaget för skydd av värdefull natur kommer med säkerhet att se olika ut beroende på hur regeringskonstellationen kommer att se ut. I Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2014 fanns ett liknande förslag. Den gången svarade även Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja, medan Socialdemokraterna svarade vet ej. Under den gångna mandatperioden har regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet ökat anslagen för skydd av värdefull natur. Liberalerna är det enda borgerliga parti som också föreslagit ökningar, dock inte lika stora som regeringen och Vänsterpartiet. 20

21 8. Översyn av skogspolitiken C V MP L S men utgångspunkterna skiljer sig något åt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att skogsvårdslagstiftningen bör inordnas i miljöbalken medan Liberalerna och Kristdemokraterna vill ha en översyn med utgångspunkt i skogsvårdslagstiftningens jämställda produktions- och miljömål. Moderaterna menar att en översyn är angelägen och att regeringen har agerat otillräckligt i frågan under mandatperioden. SD KD M Sverigedemokraterna svarar vet ej och menar att många miljökvalitetsmål antingen är för högt ställda eller för svårtolkade. Miljöpolitiskt förslag: Gör en översyn av skogspolitiken för att underlätta att nå miljökvalitetsmålen och säkerställa ett hållbart nyttjande av skogen. Bakgrund Miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer inte att nås utan ökade insatser. Mycket har hänt sedan dagens skogspolitik infördes i början på 90-talet. Riksdagen har beslutat om miljömål, skogscertifieringar har införts, Sverige har blivit medlem i EU, en klimatpolitik har formats och miljöbalken har trätt i kraft. Skogspolitiken har inte hängt med i utvecklingen, vilket medfört stor osäkerhet för såväl naturvården som kulturmiljövården och skogsbrukets förutsättningar. Det är hög tid att skogspolitiken ses över och skogsvårdslagstiftningen moderniseras för att anpassas till dagens verklighet. Bruk och skydd av skogen måste ske med en helhetssyn på markanvändningen, vilket är en grundförutsättning för ett verkligt hållbart nyttjande av naturresurserna. Så svarar partierna Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet svarar alla ja till förslaget, Socialdemokraterna och Center partiet svarar nej till förslaget. Socialdemokraterna och Center partiet framhäver skogens roll för att klara av klimatkrisen. Social demo kraterna argumenterar att skogsvårdslagstiftningen är stark medan Centerpartiet bland annat framhåller den ökade rollen för frivilliga avsättningar för att skydda biologisk mångfald. Slutsats Även fast en majoritet av partierna har svarat ja till förslaget tyder deras svar på skillnader i uppfattningen om vilken riktning skogspolitiken bör ta. Det är också oklart om dessa partier kommer att utgöra en riksdagsmajoritet. Vi förväntar oss att partierna tar ett gemensamt ansvar för svensk skogs- och miljöpolitik så att denna moderniseras och att förutsättningar skapas för att skogen ska bidra till att nå samtliga av de miljömål som skog och skogsbruk påverkar. Den grundläggande utmaningen under kommande mandatperiod blir att utveckla såväl i regelverk som i praktiskt skogsbruk ett verkligt hållbart skogsbruk. 21

22 9. Mineralutvinning i skyddad natur M KD SD C Miljöpolitiskt förslag: Inför ett förbud mot mineralutvinning och prospektering i alla skyddade områden. Bakgrund Mineralutvinning genom gruvor och kalkbrott påverkar grundvatten, ger stora utsläpp av koldioxid samt släpper ut farliga kemikalier och tungmetaller i naturen. Gruvnäringen är dessutom den industri som genererar mest avfall. En gruva eller ett kalkbrott innebär stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden och andra naturvärden. Trots allvarlig miljöpåverkan finns inget generellt förbud undantaget nationalparker mot att prospektera efter mineral i skyddad natur. Gruvexploatering i skyddad natur går helt på tvärs mot skyddets syfte. V MP S L De flesta partier svarar dock nej till detta förslag. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej och kommenterar att nuvarande restriktioner och regler för mineralutvinning är tillräckliga. Kristdemokraterna, som också svarar nej, kommenterar dock att de vill att gruvindustrin ska omfattas av hårdare miljökrav generellt. Slutsats Sammanfattningsvis saknas ett majoritetsstöd för att förbjuda mineralutvinning och prospektering i alla skyddade områden då inget av de större partierna svarar ja på förslaget. Alla som inte stödjer förslaget är också tydliga med att de tycker att dagens restriktioner är tillräckliga. Naturskyddsföreningen ser allvarligt på detta då det krävs rejäla ambitionshöjningar inom mineralpolitiken för att klara miljömålen, inklusive skydda den biologiska mångfalden. Så svarar partierna Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna svarar ja till förslaget. Liberalerna menar att det finns restriktioner för mineralutvinning i naturskyddade områden, men att det kan finnas skäl att stärka skyddet ytterligare. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar tydligt ett förbud för mineralutvinning i naturskyddade områden i deras kommentarer. 22

23 10. Ekologiskt jordbruk SD V L KD M MP C S Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. Miljöpartiet framhäver att de har ökat resurserna till ekologisk produktion under mandatperioden och vill öka ersättningar för ekologiskt jordbruk ytterligare samt tillföra mer resurser till forskning. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna lyfter fram att produktionen måste möta efterfrågan för ekologiska livsmedel. Centerpartiet understryker att allt jordbruk måste bli mer hållbart samtidigt som svensk konkurrenskraft säkerställs. Moderaterna argumenterar för att både konventionell och ekologisk livsmedelsproduktion måste öka inom ramarna för konsumentens efterfrågan. Miljöpolitiskt förslag: Sträva efter att uppnå en blocköverskridande överenskommelse med konkreta åtgärder för att främja svensk ekologisk produktion. Bakgrund Ekologiskt lantbruk bidrar till ökad biologisk mångfald, minskad bekämpningsmedelsanvändning och ökad djurvälfärd. Enligt en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) skulle svenskt jordbruk dessutom tjäna en miljard kronor på att ställa om till 50 procent ekologiskt. 1 Ändå saknas i dag enighet bland riksdagspartierna om en politik för att främja svensk ekologisk produktion och konsumtion. Bristen på långsiktig politik gör det svårt att nå miljömålen giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap, och innebär missade affärsmöjligheter för svenskt lantbruk. Det behövs en gemensam riksdagspolitik för att mer mat på tallriken ska vara ekologiskt odlad. Så svarar partierna Centerpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget. Liberalerna framhäver likt Moderaterna att livsmedelsproduktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan och lyfter fram åtgärder för djurvälfärd och biologisk mångfald. Sverigedemokraterna anser att det inte finns något som tyder på att ekologisk produktion är bättre för miljön och vill huvudsakligen främja svensk livsmedelsproduktion. Slutsats En bred riksdagsmajoritet vill öka den svenska produktionen av ekologiska livsmedel. Detta är positivt för den biologiska mångfalden. Partierna har dock en varierad bild av hur man ska styra mot en sådan utveckling, vilket inte minst tydlig gjordes under den gångna mandatperiodens arbete med en livsmedelsstrategi för Sverige där regeringen och V ville ha tydliga mål för ekologisk areal och offentlig konsumtion. Det kommer därför att krävas öppenhet och kompromissvilja hos partierna för att nå en långsiktig och konkret överenskommelse

24 11. Miljöavgift på växtskyddsmedel M KD SD C L Miljöpolitiskt förslag: Inför en skatt som blir högre ju farligare ett växtskyddsmedel är och använd medlen för utveckling av alternativa bekämpningsmetoder. Bakgrund Sverige har långt kvar till att nå miljömålet giftfri miljö. En orsak är att användningen av bekämpningsmedel inte minskar. I dag finns en skatt på bekämpnings medel som har en mycket liten styrande funktion. I Danmark finns en skatt som ökar med medlets giftighet, som har lett till att bönder byter till mindre giftiga preparat. En svensk utredning har föreslagit en mycket förenklad variant av den danska modellen som riskerar att inte alls få samma styreffekt. Det liggande förslaget skulle också kunna stärkas ytterligare om de skatteintäkter som kommer in genom denna skatt skulle användas inom jordbruket för att främja innovationer för alternativa bekämpningsmetoder. Så svarar partierna Det finns ett brett stöd bland partierna för Naturskyddsföreningens förslag om att införa en differentierad skatt på växtskyddsmedel. Vänsterpartiet, Socialdemo kraterna, Miljöpartiet och Libe- V MP S ralerna svarar ja till förslaget. Liberalerna kommenterar att förslaget är i linje med principen förorenaren betalar. Socialdemokraterna kommenterar att en utredning har presenterats i frågan som de nu arbetar med. Partiet anger att det inte kommer att använda skatteintäkterna för att utveckla alternativa bekämpningsmetoder, men att Kemikalie inspektionens substitutionscentrum kan arbeta med detta. Vänsterpartiet kommenterar att de vill fasa ut kemiska bekämpningsmedel och ser också positivt på förslaget. Även Miljöpartiet ser positivt på förslaget. Centerpartiet och Kristdemo kraterna svarar vet ej på förslaget. Krist demokraterna kommenterar att det danska exemplet och utredningens förslag behöver analyseras. Centerpartiet kommenterar att en differentierad skatt på växtskyddsmedel kan övervägas, men att konsekvenserna av en sådan behöver undersökas först. Sverigedemokraterna och Moderaterna svarar nej till förslaget. Sverige demokraterna menar att en skatt på växtskyddsmedel innebär plågor för det svenska jordbruket och hindrar en ökad svensk livsmedelsproduktion. Moderaterna kommenterar att farliga bekämpningsmedel bör förbjudas snarare än beskattas. Slutsats Naturskyddsföreningen presenterade ett liknande förslag redan i enkäten till riksdagspartierna inför valet Tyvärr har två partier svängt i negativ riktning sedan dess, Centerpartiet från ett ja till ett vet ej och Moderaterna från vet ej till nej. En majoritet ställer sig dock positiva till förslaget om en differentierad bekämpningsmedelsskatt. En utredning har gjorts om detta och bidragit med ett förslag. Nu gäller det att vässa utredningens förslag så att skatten styr jordbruket i en mer miljövänlig riktning. 24

25 12. Miljöersättning till betesmarker SD M KD L C Miljöpolitiskt förslag: Höj miljöersättningarna till lantbrukare som låter beta sina betesmarker. V MP Bakgrund Naturbetesmarkerna tillhör Sveriges artrikaste miljöer och bidrar med livsnödvändiga ekosystemtjänster. Betande djur är en förutsättning för att markerna ska finnas kvar. Dessutom är betesdjuren bra på att omvandla gräs och örter till livsmedel. I Sverige blir betesdjuren färre, och färre djur betar naturbetesmarker. Djuren koncentreras också mer och försvinner i delar av landet. När naturbetesmarkerna växer igen utrotas många växter och djur och den biologiska mång falden utarmas. För att lantbrukare ska kunna ha djur på naturbete måste det blir mer lönsamt. Den ersättning som lantbrukaren får i dag behöver höjas för att den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas. S mandatperioden och vill satsa ytterligare på ersättningar. Socialdemokraterna och Liberalerna vill skifta resurser från generella jordbruksstöd till stöd för miljöinsatser. Centerpartiet framhäver styrkan av flexibla stödformer där gårdar själva får bestämma om vilka stöd de tar del av. Moderaterna svarar nej och hävdar att fler subventioner inte hjälper jordbruket att bli mer konkurrenskraftigt och vill istället satsa på exempelvis regelförenklingar och skattelättnader, samt att reformera EU:s jordbrukspolitik. Slutsats Det finns ett starkt stöd för förslaget, vilket bådar gott för utökandet av naturbetesmarker och främjande ett mer hållbart jordbruk och den biologiska mångfalden. Så svarar partierna Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Social demokraterna, Sverige demokraterna och Vänster partiet svarar alla ja. Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfter fram sina insatser för att höja betesersättning under 25

26 13. Stärkt marint skydd M C SD KD L Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut om att stärka skyddet i Sveriges marina skyddade områden och att öka andelen marina skyddade områden till minst 20 procent. Bakgrund Det marina skyddet har fördubblats under den gångna mandatperioden och i dag är nästan 14 procent av den svenska havsmiljön skyddad. I realiteten är skyddet för havets arter och ekosystem emellertid ofta svagt, eftersom till exempel fiske och sjöfart är tillåtet i nästan alla marina skyddade områden. I Sveriges enda marina nationalpark Kosterhavets nationalpark är det till exempel tillåtet att bottentråla i stora delar av området. För att nå miljömålssystemets etappmål om ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt marint områdesskydd krävs det att de marina skyddade områdena får ett förstärkt och utvidgat skydd. Så svarar partierna Merparten av partierna svarar ja till Naturskyddsföreningens förslag om att utöka det marina skyddet till 20 procent. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och V MP S Kristdemokraterna svarar ja till förslaget. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna kommenterar tydligt att de vill öka andelen marina skyddade områden till 20 procent och även stärka skyddet. Kristdemokraterna kommenterar att de vill inrätta fler marina skyddade områden, men att skyddsföreskrifterna kan variera beroende på syftet med skyddsområdet. Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej på förslaget. Moderaterna kommenterar att de vill stärka de befintliga marina skyddade områdena, bland annat genom att verka för ett förbud mot bottentrålning. De vill dock inte öka andelen skyddade områden. Sverigedemokraterna kommenterar att andelen skyddade områden inte är ett mål i sig och att inrättandet av ett skyddsområde ska ske i samråd med berörda intressen. Centerpartiet kommenterar att de vill öka antalet marina skyddade områden och stärka skyddet, men att målet om att skydda 10 procent är tillräckligt. Slutsats Förslaget om att utöka och stärka det marina skyddet i Sverige har ett majoritetsstöd. Det har skett en positiv svängning i frågan sedan Naturskyddsföreningens enkät till riksdagspartierna inför valet 2014 som innehöll ett förslag om att utöka det marina skyddet till 20 procent. Då svarade både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna nej, medan de nu svarar ja. Moderaterna och Centerpartiet verkar också, trots att de svarat nej till förslaget, vara villiga att stärka det marina skyddet i Sverige. Det ger hopp om att förutsättningarna för en marin biologisk mångfald kan stärkas under kommande mandatperiod. 26