Budget med styrkort 2012 HELSINGBORGS STAD

Transkript

1 Budget med styrkort 2012 HELSINGBORGS STAD

2 Produktion Helsingborgs stad Stadsledningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Järnvägsgatan Helsingborg Växel Innehåll Omslag Mikael Fredriksson Ann-Marie Ståhlgren Anders Thornberg Colourbox

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsövergripande Läsanvisning 4 Kommunstyrelsens budgetskrivning 5 Ramjusteringar per nämnd och styrelse 25 Kommunfullmäktiges beslut 34 Stadens styrkort 37 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 42 Vård- och omsorgsnämnden 49 Utvecklingsnämnden 54 Socialnämnden 59 Stadsbyggnadsnämnden 63 Renhållningsverket 69 Vatten och avlopp 70 Kulturnämnden 71 Idrotts- och fritidsnämnden 77 Räddningsnämnden 82 Miljönämnden 86 Kommunstyrelsen 90 Styrelsen för Kärnfastigheter 98 Stadsrevisionen 102 Överförmyndarnämnden 103 Valnämnden 105 Ekonomiska sammanställningar Resultat- och balansräkning för staden 106 Kassaflöde för staden 107 Resultat- och balansräkning för skattefinansierad verksamhet 108 Resultat- och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet 109 Flerårsplan 110 Investeringsplan

4 Läsanvisningar Dokumentets upplägg I denna publikation presenteras Helsingborgs stads budget med styrkort 2012 på en stadsövergripande nivå samt på nämnds- och styrelsenivå. Publikationen inleds med kommunstyrelsens budgetskrivning inklusive föreslagen ekonomisk tilldelning per nämnd och styrelse samt stadens övergripande styrkort. Detta följs av en sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut (att-satser). Nästa kapitel omfattar en beskrivning per nämnd/styrelse innehållande resultaträkning, kommunstyrelsens förslag och kommunfullmäktiges beslut. Kapitlet omfattar även nämndens vision och verksamhetsidé samt en beskrivning av nämndens/styrelsens styrkort per perspektiv som innehåller mål, mätetal och målvärde. Efter denna redogörelse presenteras stadsövergripande ekonomiska sammanställningar i form av kassaflöde, resultaträkningar och balansräkningar, flerårsplan samt investeringsbudget och investeringsplan. Definitioner och begrepp styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Perspektivet medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov. Perspektivet ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten; hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget. Perspektivet organisation: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov. Perspektivet framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar som står på tur inför framtiden. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. Stadens styrkort: De mål som finns i stadens övergripande styrkort är mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Målen i stadens styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam arbetar mot. Stadens verksamheter måste därför samverka och ibland involvera externa aktörer. Nämndstyrkort: Stadens nämnder/styrelser har ett övergripande styrkort per nämnd/styrelse. Nämndstyrkorten arbetas fram med utgångspunkt i stadens styrkort. Utifrån stadens styrkort, nämndstyrkortet och verksamhetens uppdrag skapas verksamhetsstyrkort. Mål Målen konkretiserar stadens/nämndens/styrelsens strategier och tydliggör prioriteringarna. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Strategi En strategi är en beskrivning av hur staden/nämnden/ styrelsen har tänkt arbeta för att infria målet. Mätetal och målvärde För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. Tjänstegaranti Tjänstegarantin utgör en deklaration av vilken servicegrad och kvalitetsnivå invånare kan förvänta sig inom vissa områden. Tjänstegarantierna ingår i nämndstyrkort och redovisas som ett mål inom perspektivet medborgare. 4

5 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING Budget för 2012, plan för jämte sammanhängande frågor 1. Ekonomiska förutsättningar och utgångspunkter 1.1. Inledning Situationen i omvärlden och i Sverige Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln Det beror på att exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln gick upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin växte snabbare än ekonomin i andra länder. De svenska offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark och banksektorn var tämligen stabil. Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (+4,8 procent). För att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal, får man gå tillbaka till 1960-talet. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden också under kommande år. Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker. Den höga arbetslösheten har presssat ned timlöneökningarna till låga nivåer vilka bedöms öka successivt tills att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden Förutsättningar för Helsingborgs stad Tack vare Helsingborgs stads goda ekonomiska utgångsläge, goda ekonomiska hushållning och att staden de senaste åren har attraherat rekordmånga nya invånare har staden kraft att utveckla pågående satsningar. Investeringsplaner fullföljs då staden får mer för pengarna i lågkonjunktur och då fortsatta satsningar även skapar välbehövliga arbetstillfällen i Helsingborg. Kommunstyrelsen föreslår i budget 2012 att flerårsplanens resultatmål behålls och att inriktningen att återställa resultatmålet till 2 procent 2012 och framåt ligger kvar. Den fortsatta prioriteringen inom Helsingborgs stad innebär bland annat att kärnverksamheten förskola, skola och äldreomsorgen tillförs medel. Det är väl dokumenterat att insatser redan i förskolan ger barnen bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Nämnder och styrelser ska fortsatt arbeta med förebyggande och tvärsektoriellt arbete med fokus på utsatta barns utbildning och hälsa. Arbetet innebär även metodutveckling inom verksamhetsområdet. Barn från familjer med socioekonomiska svårigheter ges genom dessa satsningar en bättre prognos att klara skolan. I förutsättningarna för hälsosamt åldrande ligger att alla ska kunna vara trygga i förvissningen om att god vård finns att få på ålderns höst. I syfte att säkerställa kvaliteten inom vård- och omsorgsnämndens uppdrag föreslås att erforderliga medel tillförs verksamheten. Stadens äldreombud är en välfungerande och efterfrågad verksamhet som kommer få ett utökat uppdrag att även vägleda och stödja personer med funktionsnedsättning. För att Helsingborg ska kunna fortsätta att växa och utvecklas är det av högsta betydelse att byggandet av bostäder håller jämna steg med den reella efterfrågan. Av 5

6 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING Helsingborgs översiktsplan framgår att möjlig bostadsutbyggnad kan uppgå till över bostäder fram till år En viktig satsning är stadens arbete med att skapa förutsättningar för att bygga fler hyresrätter. Mer utförlig information om stadens pågående aktiviteter och förslag till satsningar och investeringar finns att läsa under följande stycken samt i bilagda handlingar Resultatutveckling Resultatutveckling under talet Sedan 2002 har stadens resultat genomsnittligt legat på en god och stabil nivå. Stadens soliditet ligger fortsatt på en hög nivå, 59 procent, exklusive koncerninterna mellanhavanden, men inklusive hela pensionsskulden Återställning av temporärt justerat ekonomiskt mål med anledning av det globala ekonomiska läget För att möta de kommande årens finansiella svårigheter antogs i budget 2010 en sänkning av resultatmålet till att utgöra 1 procent av skatteintäkterna för år 2010, vilket motsvarade cirka 52 mnkr. I flerårsplanen antogs för 2011 att målet skulle ökas till 1,5 procent och för år 2012 och framåt återställa resultatmålet till minst 2 procent av skatteintäkterna. Denna plan följs fullt ut Resultatprognos för år 2011 Nämnder och styrelsers prognoser indikerar att resultatet under 2011 i allt väsentligt kommer att följa uppsatta planer och årsbudget. Vidare visar prognosen för pensionskostnader att dessa beräknas överstiga budget, men samtidigt utvecklas skatteintäkterna positivt. Förutsättningarna för att stadens resultat år 2011 lever upp till den finansiella målsättningen, med ett resultat som minst uppgår till 1,5 procent av skattenettot om drygt 79 mnkr är härmed goda Ekonomiska förutsättningar år Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att plana ut under 2013 och 2014 enligt SKL:s prognoser. Vidare har en enig skatteutjämningskommitté i början av maj presenterat sitt förslag till förändringar i utjämningssystemet. I händelse att detta fullt ut beslutas utifrån framlagt förslag kommer Helsingborgs skattenettoeffekt sammantaget årligen minska med cirka 45 mnkr. Systemet införs successivt men för Helsingborgs stad är den totala effekten inte större än att hela effekten uppstår det år förändringen införs. Det är således av stor vikt att nämnder och styrelser har fortsatt fokus på att arbeta med ständiga förbättringar så att ett effektivt resursutnyttjande uppnås. Detta för att staden ska kunna erbjuda medborgarna tjänster med hög kvalitet till rätt kostnad LSS-utjämningssystemet tar allt större andel av skatteintäkterna När det nationella systemet för utjämning av LSS-kostnader infördes var Helsingborgs stads kostnad 17 mnkr i en Skånegemensam utjämningsfördelning. Sedan det nationella utjämningssystemet infördes 2004 har kostnadsutvecklingen varje år pekat brant uppåt och kostnaderna uppgår i nuläget till cirka 190 mnkr. Viss återkompensation kommer att ske när stadens 19 planerade LSS-boenden är färdigställda. Ungefär 80 procent av den tillkommande kostnaden om 15 mnkr för dessa boenden kompenseras i utjämningssystemet. Stadens kostnader i LSS utjämningssystem motsvarar cirka 85 öre på skatten, att jämföra med den justering på 50 öre som gjordes för några år sedan för att täcka denna utgift. 6

7 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING Långsiktig ekonomisk målsättning Helsingborgs stads ekonomi ska vara god, vilket är något som kan beskrivas och mätas på många sätt. Nivån på målvärden och graden av måluppfyllelse ger en god bild av stadens ekonomiska ställning. Staden arbetar utifrån följande mål och mätetal: Stadens resultat ska årligen uppgå till minst 2 procent av stadens totala skatteintäkter. Stadens årliga investeringar ska över tiden täckas av motsvarande kassaflöde. Den goda soliditeten ska bibehållas. Nettokostnaden (externa intäkter minus total kostnad) i skattefinansierad verksamhet ska täckas av de samlade skatteintäkterna. För att fortsatt bevara stadens goda ekonomiska ställning med hög soliditet är det nödvändigt att årligen redovisa resultat som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkterna, det vill säga minst 111 mnkr. Det som händer om resultatet blir lägre är att investeringarna i stadens ordinarie verksamheter måste finansieras med lån som i sin tur medför räntekostnader. Genom att minimera behovet av upplåning för de investeringar som genomförs undviker man framtida räntekostnader Investeringsutrymme Investeringsutrymmet genereras i huvudsak av stadens resultat samt av avskrivningar och pensionsskuldökning för pensioner intjänade före Dessa båda kostnadsposter i resultaträkningen genererar inte något likvidflöde och uppgår till knappt 300 mnkr. Detta innebär att staden givet en resultatnivå på minst 2 procent av skatteintäkterna, långsiktigt har utrymme att årligen investera för drygt 400 mnkr i anläggningstillgångar utan att behöva lånefinansiera dessa. Av utrymmet 400 mnkr undantas 75 mnkr för södertunnelprojektet inom projekt H Finansiellt utrymme och förutsättningar för 2012 års budget SKL:s senaste skatteprognoser har successivt förbättrats för år Även Ekonomistyrningsverket och regeringen gör bedömningen att skatteintäkterna till den kommunala sektorn de kommande åren förväntas öka något. Den temporära halveringen av stadens resultatmål 2010 med en resultatnivå om 1 procent av skatteintäkterna förbättrades i budget för 2011 genom att utgöra 1,5 procent. Helsingborgs stad återställer 2012 resultatnivån att utgöra minst 2 procent av skattenettot. Detta samtidigt som stadens strategiskt viktiga kärnverksamheter i allt väsentligt ges förutsättningar att bedriva verksamheten på en likvärdig nivå. Finansiellt utrymme 2012 Mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL den 3 maj ,8 194,7 Skatteintäktsökning, Helsingborgs befolkning ökar mer än riket 3,9 Totala skatteintäkter 5 761,4 Finansnetto, pensionsskuld, övriga finansiella poster 274,0 Ianspråktagande av över/underskott - 40,0 Summa medel till förfogande 5 595,4 Summa tilldelning nämnder/ styrelser ,1 Stadens resultat (2,0 % av skattenettot) 111,3 Sedan föregående års budgetbeslut har SKL:s samtliga skatteprognoser (fem till antalet) för år 2010 successivt försämrats. Ingen vet när eller om dessa prognoser ytterligare kan försämras. Av denna anledning är försiktighetsbedömningen av skatteutvecklingen (20 mnkr) ytterst nödvändig. Den temporära halveringen av stadens resultatmål medför att stadens strategiskt viktiga kärnverksamheter även framöver i allt väsentligt kan bedriva verksamheten på en likvärdig nivå. 7

8 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING 1.3 Budgetanvisningar och inlämnade nämndsförslag Kommunstyrelsen fattade den 9 februari 2011 ett inriktningsbeslut avseende 2012 års budgetförutsättningar. Kommunstyrelsen uppdrog åt nämnder och styrelser att utifrån de kända förutsättningarna budgetera sin verksamhet inför 2012 och återkomma med nämnds-/styrelsebehandlade budgetunderlag senast den 12 april Nämnder och styrelser har inkommit med budgetunderlag, vilka har tillställts kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i särskild ordning. Regeringen lade i en proposition om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting, överlämnad till riksdagen i maj 2004, fram förslag till ändringar i kommunallagen. Dessa ändringar innebar ett uppdrag att i budgeten ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det föreslås vidare att en utvärdering av målen ska ske i samband med ordinarie uppföljningstillfällen under året samt vid årsbokslut. Revisionen ges enligt propositionen också ett mer omfattande ansvar att granska och säkerställa upprättande av stadens officiella delårsbokslut. Kommunfullmäktige uppdrog den 24 november 2004 åt nämnder och styrelser att arbeta med balanserad styrning och integrera verksamhetens mål och handlingsplaner i budgeten tillsammans med de för verksamheten framtagna styrkorten. Detta beslut bekräftades av kommunfullmäktige efter majoritetsskiftet i beslutet om justerad budget för 2007, samt inför mandatperioden då Helsingborgs stad leds av en treklöver bestående av Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna. Styrkorten kommer under 2012 likt tidigare år att följas upp vid ordinarie ekonomiska uppföljningstillfällen vid tertialoch bokslutsrapportering, vilket sker sammanlagt tre gånger per år. 2. Vision och verksamhetsidé Kommunfullmäktige fastställde den 14 december 2010 ett målprogram för stadens verksamheter. Den vision som står som utgångspunkt för målprogrammet och som utgör dess övergripande mål är att: Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Vi vill utveckla Helsingborg till en spännande och framtidsinriktad stad som lockar en mångfald av olika människor som vill bo, leva, arbeta, studera, uppleva, investera eller starta företag i staden. Missionen för Helsingborgs stad är enligt följande: Helsingborgs stad har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att tillhandahålla välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till stadens invånare i livets olika skeden. Det andra är ett uppdrag att utveckla såväl stadens varumärke som att, i samarbete med andra aktörer, ta en ledande roll i att utveckla de geografiska platserna Helsingborg, Helsingborgsregionen och Öresundsregionen. I målprogrammet fastställdes även en verksamhetsidé för staden. Den lyder: Invånarna i Helsingborg ska erbjudas välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets alla skeden. Nyckelord är egenmakt, valfrihet, mångfald, trygghet, värdighet och hållbar utveckling. Grunden för bra verksamhet för helsingborgarna är personalens kompetens och bemötande, kostnadseffektivitet samt framgångsrikt lokalt företagande. 3. Viktiga värden För att uppnå stadens vision, mission och uppfylla verksamhetsidén är det viktigt att 8

9 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING ett antal värden är vägledande i stadens arbete. Här nedanför presenteras sex viktiga värden för staden Valfrihet och mångfald Alla helsingborgare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja ska genomsyra alla verksamhetsområden. Genom att ge invånarna makt att välja, visas respekt för individens egen förmåga att ta ansvar för sitt liv. Invånarnas valfrihet skapar dessutom en positiv kvalitetskonkurrens som utvecklar verksamheterna, höjer kvaliteten och gör att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. I Helsingborg innebär det till exempel: att elever och föräldrar får välja barnomsorgsform till sina barn, att elever och föräldrar får välja förskola och skola, att själv eller tillsammans med anhöriga få välja vård och omsorg, att äldre kan välja olika boendeformer och att det finns blandade upplåtelseformer i bostadsbeståndet. Som ett led i arbetet med att öka dialogen med invånarna infördes ett system med så kallade tjänstegarantier under Syftet är att sätta fokus på vad som är rätt kvalitet och vad man kan förvänta sig av stadens olika verksamheter. Helsingborgarnas delaktighet och deras möjlighet att välja är viktiga delar i säkrandet av bästa möjliga kvalitet. För att invånarna i Helsingborg ska kunna välja efter egna önskemål och behov ska resursfördelningsmodeller användas där medborgarens val styr fördelningen. Genom konkurrensutsättning av stadens verksamheter ska kvaliteten, kreativiteten och kostnadseffektiviteten öka. Mångfald ska stimuleras genom att alternativa driftsformer etableras. Strävan ska vara att även små och medelstora företag ska kunna delta vid konkurrensutsättning. Enskilda och kommunala driftsformer ska behandlas lika. För att kunna utveckla stadens verksamheter är det nödvändigt att systematiskt analysera och värdera resultatet av de aktiviteter som görs. Därmed räcker det inte att enbart följa hur ekonomin går, även verksamheternas innehåll behöver följas upp och analyseras. Helsingborgs stad arbetar därför efter en modell för balanserad styrning. Att se till att kopplingen mellan mål, mätning, analys och faktiska åtgärder i verksamheterna fungerar är kärnan i stadens arbete med balanserad styrning och i all målstyrning Trygghet Ett grundläggande mänskligt behov är att kunna känna trygghet i sin livssituation. Det handlar bland annat om att känna sig trygg i det område och den stad man bor i, att kunna försörja sig själv, att veta att god vård och omsorg finns att få när den behövs och att stadens skolor ger eleverna de bästa möjligheterna till inlärning i en trygg miljö Mer makt till helsingborgarna Människors möjlighet att fatta egna beslut ska öka. Det medför en annorlunda politikerroll. Politiker ska måla upp visioner, sätta mål och fatta beslut om inriktningar och ramar. Deras uppgift är inte att styra på detaljnivå. Politikens roll är att fördela resurser, utvärdera och föra fram olika frågor till rätt beslutsnivå. Politiker ska framför allt vara invånarnas företrädare, inte representanter för stadens verksamheter. Medborgardialog är viktigt för demokratin. Staden ska kontinuerligt föra dialog med invånarna i olika aktuella frågor. Facknämnderna ansvarar inom sitt ansvarsområde för medborgardialog. Ökad kontakt med invånarna ska stimuleras, bland annat via ökade möjligheter till interaktivitet och dialog på kommunens hemsida, främst genom så kallade e-tjänster. Helsingborg ska vara en e-stad och utvecklas till en stad i framkant avseende möjligheter att kontakta, få svar och ge service. 9

10 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING 3.4. Mångfald och alla människors lika värde Utgångspunkten är människors lika värde. Alla invånare ska ges möjligheter att skapa sig ett liv efter egna förutsättningar och önskemål. Stadens välstånd kan utvecklas genom att vi tar tillvara mänsklig mångfald och främjar integration. Med mångfald avses ömsesidig respekt för människor oavsett religion, etnisk bakgrund, kön, hudfärg, sexuell identitet, funktionsnedsättning, ålder, utbildningsnivå eller social tillhörighet Jämställdhet Med utgångspunkt i alla människor lika värde blir jämställdhet mellan kvinnor och män en självklarhet i Helsingborgs stad. Ett viktigt led i arbetet med att uppnå ett mer jämställt samhälle är att öppna upp för fler arbetsgivare, som utför uppdrag finansierade via skattemedel. Många kvinnor arbetar inom vård och omsorg. Ett stort antal av dem vill starta eget företag inom sin bransch. Här finns stora möjligheter till utveckling, nytänkande och fler kvinnor som företagare. En sådan utveckling ska stödjas Hållbar utveckling När Helsingborg växer och utvecklas ska det ske på ett hållbart sätt. Hållbar utveckling är att använda människans och naturens resurser medvetet och balanserat. Det görs genom att ta hänsyn till såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska aspekter även över generationerna. Detta förhållningssätt ska även fortsättningsvis prägla Helsingborgs stads agerande. Plan för hållbar utveckling (PHU 2011) identifierar, beskriver och analyserar områden som behöver förbättras för att skapa en hållbar utveckling i Helsingborg. I 2011 års version har sju områden identifierats som förbättringsområden: Arbete och utbildning, Barns och ungas uppväxtvillkor, Boende och stadsutveckling, Hälsa och levnadsvanor, Hälsosamt åldrande, Miljökvalitet samt Trygghet och säkerhet. För en grundlig analys och värdering av situationen inom de sju förbättringsområdena i Helsingborg.. I planen ges flera exempel på olika förbättringsarbeten som pågår. De ovan nämnda områdena reflekteras i de mål och strategier som enligt de nästkommande avsnitten är prioriterade i kommunstyrelsens förslag till budget Under 2011 inleds ett visionsarbete kallat Hållbart Helsingborg 2035 i syfte att skapa en långsiktig målbild för Helsingborgs stad. Visionen ska beskriva ett önskvärt tillstånd och hur livet i Helsingborg ser ut om 20 till 30 år. Ett antal prioriterade områden samt en beskrivning av hur staden ska närma sig den formulerade målbilden ska även konkretiseras. Arbetet kommer att ledas av en proportionellt sammansatt politisk styrgrupp med planerat projektavslut hösten 2012 efter beslut i kommunfullmäktige. 4. Mål och strategier Utifrån stadens vision, mission, verksamhetsidé och viktiga värden har staden ett antal uppsatta mål som ligger till grund för budget Målen finns formulerade inom ramen för balanserad styrning. Arbetet med balanserad styrning sammanförs i ett styrkort som består av fyra områden. Dessa fyra perspektiv är: Medborgare, Ekonomi, Organisation och Framtid. Stadens viljeinriktning avspeglas i de mål som ska följas upp i stadens styrkort, såväl som i de styrkort som nämnder och styrelser ansvarar för. Målen i stadens styrkort ger en överblick över prioriterade målområden och är utformade för att tydliggöra att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att kunna uppnå sin vision om att vara den mest attraktiva staden för människor och företag. En komplett för- 10

11 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING teckning över de föreslagna målen till stadens och nämnders/styrelsers styrkort finns i sammanställd form på sidorna I de följande avsnitten redovisas både mål och beskrivningar av strategier som kommunstyrelsen anser är viktiga att stadens verksamheter i ökad utsträckning använder sig av för att staden ska uppnå sina mål och närma sig sin vision. Strategierna bör inte endast betraktas var för sig, utan de är ofta tätt sammankopplade och ömsesidigt förstärkande. Exemplen på strategier och aktiviteter under varje mål avser både sådana där ramförstärkningar föreslås till budget 2012 och pågående positiva arbeten som utförs inom befintliga ramar. De förra finns i förekommande fall preciserade under respektive nämnd/styrelse i avsnitt 6, eller i investeringsbeskrivningen Medborgare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Helsingborgs stad arbetar för att förbättra tryggheten för helsingborgarna på många olika sätt. I detta arbete behöver flera aktörer arbeta tvärsektoriellt och gränsöverskridande med gemensamma insatser och fokus på evidens och forskningsbaserade arbetsmetoder. Utgångspunkten i arbetet är trygghet i livets alla skeden. Vård och omsorg ska utföras med respekt för den enskildes värdighet, önskemål och val. Många äldre vill känna tryggheten i att bo tillsammans. Därför ska satsningen på trygghetsboenden fortsätta. En stor del av insatserna inom vård och omsorg utförs av anhöriga. Staden ska arbeta för att utöka stödet till anhörigvårdare exempelvis via förbättrad avlastning i hemmet, utbildningsinsatser och avlastningsplatser. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) samordnar de brottsförebyggande åtgärderna i Helsingborg. I samverkan med andra förvaltningar och aktörer arbetar BRÅ för närvarande med ett flertal aktiviteter för att förbättra tryggheten i Helsingborg och stadens aktiva arbete ha gett positiva resultat. Trygghetsmätningen som genomförs i samtliga kommuner i Skåne, visar generellt sett på en fortsatt mycket positiv utveckling. Helsingborgs utfall för 2010 blev 1,91, vilket är en förbättring av föregående års positiva värde på 2,09. BRÅ och avdelningen för hållbar utveckling arbetar med information och kunskapsuppbyggnad i trygghetsfrågor. Skrifter har tagits fram och information ges också vid flertalet möten som BRÅ inbjuds till av olika träffpunkter, pensionärsföreningar och skolor. Staden ska tydligt markera och agera mot brottslighet. Det är viktigt med tidiga, snabba och tydliga reaktioner när ungdomar första gången bryter mot lagen. ReAgera-gruppen har medlemmar från kommunala förvaltningar, polisen och Helsingborgshem. Gruppen har på ett framgångsrikt sätt verkat för att öka helsingborgarnas trygghet och hindra ungdomar från att dras in i kriminalitet. Under 2011och 2012 satsar socialtjänsten bland annat på att upptäcka barn med tidigt normbrytande beteende. Forskning visar att detta riskbeteende i unga år kan leda till kriminalitet i senare i livet. I förebyggande syfte erbjuds bland annat frivilligt stöd till berörda föräldrar. För att öka tryggheten under kvällar och nätter i bostadsområden och centrum genomförs även nattvandringar som sker i samarbete mellan mobila teamet, socialtjänsten och helsingborgare. Frivilliga krafter ska kunna mobiliseras i stadens alla delar och socialtjänstens framgångsrika verksamhet med mobila team fortsätter. Trygghetsvandringar anordnas dessutom i olika 11

12 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING områden i Helsingborg. I det så kallade trygghetsprojektet anordnas två trygghetsvandringar per år tillsammans med politiker, tjänstemän och medborgare för att identifiera otrygga platser och åtgärda dessa. Ytterligare exempel på trygghetsskapande åtgärder är KROG-projektet, vilket är ett samarbete mellan staden, polisen och flertalet restauranger och nattklubbar i Helsingborg. KROG-projektets arbete bygger på en vetenskapligt utvärderad metod som effektivt minskar våldsbrott relaterat till att folk dricker sig alltför berusade eller använder narkotika på krogen. En annan central del i arbetet är utbildning av krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering och narkotikaförebyggande arbete på krogen. 100 personer utbildas varje år. De synbara effekterna av arbetet i Helsingborg är att våld i offentlig miljö har minskat med 42 procent sedan 2009, vilket är en mycket tydlig nedgång gällande krogvåldet i city. Resultaten ligger helt i linje med de resultat den vetenskapliga utvärderingen av metoden visat. Insatser mot inbrott och stölder sker bland annat genom grannstöd. Verksamheten har blivit mycket positivt mottagen av allmänheten och är en samverkan mellan Helsingborgs stad, försäkringsbolag och polisen. Grannstödet består av frivilliga som dagligen i två bilar patrullerar under dag- och tidig kvällstid i stadens villa- och radhusområden. Transportstölder i Helsingborg ska minska och en transportsäkerhetsgrupp finns med företrädare för transportörer, försäkringsbolag, polis, tull, BRÅ samt stadens avdelning för näringsliv och marknad Barns och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras En förskola och skola med god kompetens och personaltäthet ger ökade möjligheter att ge de yngsta barnen trygga villkor att växa och utvecklas i. Förskola och skola är därmed de viktigaste arenorna när det gäller stadens möjligheter att påverka barns och ungas uppväxtvillkor. Föräldrarnas och elevernas ansvar och inflytande i skolan ska öka och valet av skola, kommunal eller fristående, ska vara föräldrars och elevers. Även fortsättningsvis ska staden vara positivt inställd till fristående förskolor och skolor i Helsingborg. Under de senaste åren har resurser tillförts både förskola och grundskola med särskild inriktning på barn och unga som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Under 2012 tillförs ytterligare 35 mnkr för att säkra kvaliteten i förskola och skola. Resursförstärkningen av grundskolan syftar till att fler elever ska klara målen för grundskolan. Som ett led i detta genomfördes en betydande satsning på IT-stöd i skolan under 2010 och extra resurser avsattes även för fortbildning av lärare via lärarlyftet. IT-satsningen i skolan ska fortsätta genom bland annat att fler elever ska ha tillgång till egen portabel dator. IT-utbildning för både pedagoger och elever ska stärkas och stadens lärplattform ska fortsätta att utvecklas. Helsingborg har sedan 2009 även uttalade tjänstegarantier till stadens invånare, vilka slår fast att vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår och att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår. Tydliga kunskapsmål är en grund för verksamheten. Resurstillförsel till förskolan syftar till att hålla bra kvalitet i verksamheten, att värna personaltätheten och därmed öka möjligheterna att ge alla barn i Helsingborg en bra start i livet. Samtidigt har allmän avgiftsfri förskola från tre års ålder och vårdnadsbidraget införts som ökar valfriheten för föräldrar med små barn. En utredning pågår om att ge möjlighet till vårdnadsbidrag på deltid. Förstärkningarna av förskola och grundskola är i denna bemärkelse tätt sammankopplade; höjd kvalitet i förskolan ger bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse i grundskolan. 12

13 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING För att stödja möjligheten att som förälder kunna välja förskola till sina barn, initierades i budget 2011 framtagandet av en webbsida, vilken ska överblicka och ge information om förskolor i nordvästra Skåne. Vidare initierades utvecklingen av en modern webblösning som tillhandahåller lättillgänglig information om de olika tjänster som erbjuds helsingborgarna. Här ska erbjudas en transparent redovisning av nyckeltal och kvalitetsparametrar, där man på ett enkelt sätt ska kunna jämföra olika enheter, exempelvis förskolor och skolor i kommunal och privat regi, när det gäller nyckeltal, profil, kvalitetsuppföljning och annan relevant information. Helsingborgs alla kommunala grundskolor genomförde under 2009 en stor satsning mot mobbning och kränkande särbehandling enligt den så kallade Olweus-modellen. Ledning och alla anställda i skolan är ansvariga för att införa och driva programmet. Fortsatta insatser under 2011 inriktas på att vårda positiva kamratrelationer och att vidareutveckla skolan till en trygg och trivsam plats att vistas i. Under kommer fokus att ligga på att vidareutveckla antimobbningsarbetet inom förskola och gymnasium. För att förbättra det förebyggande arbetet för utsatta barn och unga ska samarbetet mellan skola och socialtjänst samt andra tvärsektoriella samarbeten stärkas. I Helsingborg och Landskrona pågår flera satsningar för att förbättra framtidsutsikterna för barn som tillhör olika riskgrupper. I budget 2010 tillförde staden denna satsning totalt 4,5 miljoner kronor under tre år för att ytterligare stödja arbetet. Betydande finansiering tillkommer från organisationer på nationell nivå där det lokala utvecklingsarbetet fått stor uppmärksamhet. Satsningarna SkolFam och UTSIKTER riktar sig till barn i familjehem, barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. Sammanhållande för satsningarna är PArT Preventivt Arbete Tillsammans som är en tvärsektoriell samverkansform mellan städernas förvaltningar, Region Skåne och ett antal externa myndigheter och organisationer. Syftet med samverkansformen är att förbättra framtidsutsikterna för barn i riskgrupper genom satsningar på bättre utbildning och hälsa. Genom att i ovan nämnda satsningar systematisera barnens resultatutveckling och aggregera resultatet på organisationsnivå kan verksamheterna systematiskt utvecklas. Detta leder till bättre måluppfyllelse och mer kostnadseffektiva samverkansformer. Arbetet kräver nära koppling till relevant forskning för att säkra metodernas och insatsernas evidens. En politisk styrgrupp, med representanter från nämnder och kommunstyrelser i Helsingborg och Landskrona samt Region Skåne, har etablerats för att stärka det tvärsektoriella arbetet. I samverkan med Region Skåne har Helsingborgs stad även en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), gällande utvecklandet av en arbetsmodell i första linjen, det vill säga inom primärvården och andra berörda verksamheter, för omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa. Satsningen på mobila resursteam fortsätter. Socialsekreterare och fritidspersonal är tillgängliga för ungdomar och föräldrar i olika geografiska områden allteftersom behov förändras och förflyttas. ReAgera-gruppen bedriver även framgångsrikt arbete med att hindra ungdomar från att dras in i kriminalitet Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Utveckling och tillväxt i staden ska ske med hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Sammantaget skapar det möjligheter för en bättre folkhälsa i staden. Arbetet med plan för hållbar utveckling är en del av stadens kvalitetsarbete och förutsätter aktivt tvär- 13

14 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING sektoriellt arbete. Nedanstående text är exempel på aktiviteter som genomförs för att uppnå målet om att Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Under 2009 blev Helsingborgs stad utsedd till årets miljökommun. Under 2010 reviderades stadens miljöprogram och en energistrategi med tillhörande energiplan har tagits fram för att staden även fortsatt ska ligga i framkant inom miljöområdet och bidra till en hållbar utveckling. Staden är en mycket viktig aktör när det gäller att skapa möjligheter för bättre folkhälsa. Helsingborg har under tidigare år haft ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen "Större städer". Utvecklingen har under senare år förbättrats gentemot jämförelsegruppen för att under 2010 stagnera till oförändrade värden. Minskningen av ohälsotalet beror främst på att sjukskrivningarna har minskat. Helsingborgs stad arbetar med en aktiv personalpolitik för att undvika längre sjukskrivningar och övergångar till sjukaktivitetsersättning. En annan del av stadens arbete handlar om att påverka invånarnas beteenden i positiv riktning. Exempelvis arbetar socialnämnden för att främja sundare alkoholkonsumtion och motverka användandet av droger genom insatser som exempelvis missbruksvård, utbildning av handlare och krögare samt utbildning av föräldrar. Infrastrukturen i och runt staden ska vidareutvecklas så att förutsättningar skapas för hållbara resor och transporter. Stadens energistrategi och energiplan bidrar till ett effektivt och hållbart byggande. För att Helsingborg ska kunna fortsätta att växa och utvecklas är det av högsta betydelse att byggandet av bostäder håller jämna steg med befolkningsökningen. För staden är det därför viktigt att minska detaljregleringen för att förenkla nya byggprojekt. Vidare ska i högre utsträckning mark avsättas för fribyggartomter och flexiblare detaljplaner användas. På så sätt kan människors egna önskningar ges större utrymme. Arbete med flexiblare detaljplaner har pågått sedan hösten 2007 och ingår som en del i det löpande arbetet. Målsättningen är att planera för 100 fribyggartomter per år och i pågående detaljplaner ryms cirka som förväntas tillstyrkas under Samtidigt är det viktigt att i all planering av ny bebyggelse ta i beaktande hur högklassig åkermark kan värnas. Genom en framsynt bostadsplanering och jämn planeringstakt skapas möjligheter till expansiv bostadsutbyggnad. I Helsingborgs översiktsplan, ÖP2010, som antogs av kommunfullmäktige i maj 2010, summeras den möjliga bostadsutbygganden till över bostäder fram till Tillskottet av bostäder fördelas främst inom tre olika typer av utvecklingsområden såsom H+, Östra Ramlösa och Maria (totalt bostäder), i byar med högkvalitativ kollektivtrafik (totalt bostäder) samt genom förtätning av den befintliga stadsstrukturen, inte minst i storskaliga flerbostadshusområden (totalt bostäder). Under 2010 redovisades 1128 bostäder i av stadsbyggnadsnämnden tillstyrkta/antagna detaljplaner. Exempel på planer som tillstyrkts/antagits är detaljplanen vid Ringstorp som möjliggör för 380 nya bostäder, samt Maria Stationsområdet som innefattar 300 bostäder, kontor, vårdboende samt lokaler för handel och service. Under 2011 är målet att detaljplaner motsvarande 1400 bostäder ska komma att tillstyrkas/antas av stadsbyggnadsnämnden. Ett långsiktigt mål är att bygga upp en planbuffert med laga kraftvunna detaljplaner motsvarande bostäder. Vid årsskiftet fanns bostäder i denna planbuffert. Helsingborg växer och staden ska kunna erbjuda boendealternativ utifrån invånarnas olika behov. En viktig satsning är därmed stadens arbete med att skapa förutsättningar för att bygga fler hyresrätter. Vidare har 14

15 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING en avsiktsförklaring tecknats med en extern aktör vilken innebär att ca 150 hyresrätter skall kunna byggas per år under en sexårsperiod. Bland de viktigare strategiska stadsutvecklingsfrågorna i Helsingborg under de senaste åren hör byggnation i kvarteret Ångfärjan och H+. Under de kommande åren kommer det senare projektet ta fortsatt stort utrymme då det successivt övergår i allt fler konkreta byggprojekt. Helsingborg har fortfarande stor betydelse för sysselsättningen i nordvästra Skåne. Detta syns främst genom den stora dagliga arbetsinpendlingen på över personer, där merparten kommer från de andra delarna av nordvästra Skåne. I Helsingborg lever allt för många ännu i utanförskap, det vill säga står utanför samhället i olika delar, saknar arbetsinkomst och därmed möjlighet till självförsörjning och egenmakt. Nyckelord i arbetet för ökad integration och minskat utanförskap är utbildning, språkkunskaper, aktivitet, tydligt eget ansvar samt egenmakt genom exempelvis arbete, eget företagande eller exempelvis eget ägande av sin bostad. Den mänskliga mångfald som finns i Helsingborg ska i positiv anda användas för att utveckla staden. Genom att bland annat erbjuda effektiva arbetsmarknads- och utbildningsinsatser ökas invandrares förvärvsfrekvens vilket medför betydande positiva effekter, både ekonomiskt och socialt, för individ och för samhälle. Helsingborgs stad arbetar inom många områden för att motverka utanförskap. Detta arbete förstärks och förbättras genom ökad samverkan såväl internt som externt med samarbetspartners. Målet om hållbar utveckling gäller naturligtvis även de äldre helsingborgarna. I förutsättningarna för hälsosamt åldrande ligger att alla ska kunna vara trygga i förvissningen om att god vård och omsorg finns att få på ålderns höst. Helsingborgs stads äldreombud har etablerat en välfungerande och efterfrågad verksamhet. Fastighetsägare i Helsingborg har numera möjlighet att ansöka om subventioner för att kunna inrätta trygghetsboenden i befintliga eller framtida hyresfastigheter. Trygghetsboende kan ses som ett mellansteg för äldre mellan eget och särskilt boende. Helsingborg har idag 220 lägenheter i trygghetsboende och under 2011 beräknas totalt cirka 260 lägenheter i trygghetsboende finnas färdigställda. Vidare har den konkurrensutsättning av äldreboenden som vård- och omsorgsnämnden påbörjade under hösten 2007 medfört att betydande resurser har kunnat frigöras för att vidareutveckla vården och skapa nya vårdboendeplatser Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Helsingborgs stad är en viktig aktör i att skapa förutsättningar för en god folkhälsa. En meningsfull fritid höjer livskvaliteten för stadens invånare. Den fritidsverksamhet som den frivilliga sektorn står för utgör en viktig del av ett rikt fritidsutbud i Helsingborg. Spontana fritidsaktiviteter uppmuntras, exempelvis genom fortsatt utbyggnad av näridrottsplatser och ökad flexibilitet i fritidsverksamheten. Stadens arenor och stadsrum ska vara tillgängliga för alla. Särskilt glädjande är de satsningar inom fritidsverksamhet där flickor är i majoritet av utövarna, exempelvis inom hästsport. Under 2011 och 2012 påbörjas eller fortsätter också ett antal större investeringar i idrottsanläggningar som kommer att ge helsingborgarna ännu större möjligheter till idrottande och friskvård. Helsingborg Arena är den största av dessa och det första spadtaget för den nya arenan togs i september Ett annat exempel är de nya näridrottsplatserna med konstgräsplaner för spontanidrott som kärnfastigheter uppför på olika platser i Helsingborg. Helsingborg är en idrottsstad och flera intressanta och spännande arrangemang 15

16 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING anordnas i staden. Den öppna fritidsverksamheten är omtyckt och efterfrågad. Sommarverksamhet 2010 i den öppna fritidsverksamheten blev den största någonsin med mer än 80 olika aktiviteter och över aktiva barn och ungdomar. Under 2012 planeras en om- och tillbyggnation på aktivitetshuset Jutan för att skapa utrymme för så kallad freerunning-miljö, som relaterar sig till aktiviteten parkour, vilket är en blandning av konst och sport med endast kroppen som redskap. Air-Wipp Academy i Helsingborg är engagerade i detta, vilka är Sveriges största Parkourförening. Föreningen betonar den sociala gemenskap som erbjuds där motivation, inspiration, personlig utveckling och hälsa är ledord. Kulturen är en viktig del för att göra Helsingborg till Sveriges mest attraktiva stad. Kulturutbudet i Helsingborg ska fortsätta att utvecklas och spridas. Kulturkortet ska utvecklas till att gälla fler verksamheter och staden verkar för att Region Skåne tar fram kollektivtrafikkort som kan kopplas till kulturinstitutioner eller kulturarrangemang. Helsingborgs stad har starka välkända kulturinstitutioner som Dunkers kulturhus, Stadsteatern, Konserthuset, Kulturmagasinet, Fredriksdals trädgårdar och museer samt Sofiero slottspark. Dessa ska fortsätta att utvecklas med hög kvalitet och bättre samverkan. På Dunkers firas 10-årsjubileum 2012 och de nya lokalhistoriska utställningarna som öppnar i april 2012 berättar Helsingborgs historia på ett nytt sätt. Frivilliga krafter är viktiga inom kulturen och kulturdialogen med det fria kulturlivet ska intensifieras. Stadsteaterns profilområden är barn- och ungdomsteatern samt att nå nya publikgrupper och vidga teaterns repertoar. Helsingborgs Symfoniorkesters (HSO:s) fyra abonnemangsserier har under de senaste åren haft hög beläggning. Under 2012 genomförs 37 konserter och 21 barnkonserter samt samarbete med gymnasieskolan. År 2012 fyller HSO 100 år vilket kommer att firas genom exempelvis gästspel och utbyte med Gävle symfoniorkester som också fyller 100 år Ekonomi Helsingborgs stads ekonomi ska vara god Stadens budget redovisar ett resultatmål som kommunfullmäktige definierat som motsvarande det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning. För att skapa en god och stabil ekonomi har staden en inarbetad planerings- och uppföljningsprocess inom budgetarbete, där staden arbetar med flerårig planering av såväl drift som investeringar. Staden arbetar aktivt med målstyrning och verksamhetsuppföljning för att säkerställa rätt kvalitet till medborgare och kund samt med en löpande uppföljning av förvaltningarnas ekonomiska ställning för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. För att fortsatt bevara stadens goda ekonomiska ställning med hög soliditet och därmed möjliggöra investeringar, är det nödvändigt att årligen redovisa resultat som minst uppgår till två procent av skatteintäkterna. Genom att minimera behovet av upplåning för de investeringar som genomförs undviks framtida räntekostnader. Att skapa en god ekonomi för staden handlar även om förhållningssätt. Detta handlar bland annat om att alltid sträva efter effektiva, smarta och resursbesparande arbetsmetoder och att ibland ta beslut som kortsiktigt kostar lite extra men som staden tjänar på ur ett långsiktigt perspektiv, vilket kan gälla såväl humana insatser som stora byggprojekt. 16

17 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVNING 4.3. Organisation Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Att vara attraktiv som arbetsgivare är en färskvara och kräver att staden arbetar med att utveckla medarbetarskap, ledarskap och chefskap. Helsingborg är ett starkt varumärke och det finns många positiva värden förknippade med Helsingborg. En viktig utgångspunkt är därför även att Helsingborgs stad attraherar och behåller medarbetare med vilja, ambition och nytänkande som eftersträvar att åstadkomma bra förutsättningar och tjänster för helsingborgaren, näringslivet och föreningslivet. Helsingborgs stad ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet, mångfald och framtidsorientering. Staden arbetar med en offensiv personalpolitik och strategierna för hur Helsingborgs stad ska bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare ska samlas. Som ett led i detta har stadens interna HR-funktion anpassats för att möta denna utmaning. Inom vissa sektorer kommer det att vara arbetskraftbrist redan år Därför är det viktigt att staden arbetar för att rekrytera och vidareutbilda unga människor. Interna karriärvägar, intern talangscouting och traineeprogram är exempel på tillvägagångssätt. Insatser för att öka närvaron och förebygga sjukskrivningar är dessutom viktiga Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Stadens ambition är att skapa god kommunikation utifrån ett demokratiskt perspektiv, skapa förutsättningar för dialog samt hålla en hög service avseende information till olika målgrupper. Helsingborgs stads goda renommé och varumärke ska vidareutvecklas med god kommunikation såväl internt som externt. Helsingborgs stad ska vara en kraft att räkna med på de arenor som påverkar stadens framtid, regionalt, nationellt och internationellt. För att lyckas med det krävs det att staden kan driva aktiv opinionsbildning i prioriterade frågor och är duktig på att kommunicera sitt budskap. Det räcker inte med att ligga i framkant, vi måste kunna visa att vi gör det också. För detta krävs också väl utvecklad omvärldsbevakning. Alla verksamheter har nytta av att lära av och jämföra sig med kommuner eller andra relevanta aktörer, för att på så sätt undvika att uppfinna hjulet på nytt. Internkommunikationen ska utvecklas för att uppnå ökad effektivitet och för att alla medarbetare ska känna delaktighet och vara goda ambassadörer för staden. Helsingborg ska vara en e-stad och utvecklas till en stad i framkant avseendemöjligheter att kontakta, få svar och ge service. Helsingborg ska utföra tjänster och möjliggöra dialog över internet dygnet runt året om, genom så kallade e-tjänster. Etablerade system som möjliggör jämförbarhet lokalt, nationellt och internationellt ska användas. Uppföljning och utvärdering är viktiga komponenter i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet Framtid Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad leder en kraftsamling tillsammans med andra aktörer för att göra Helsingborgsregionen till en av Sveriges mest attraktiva platser för näringsliv, besökare och boende. Svenskt Näringsliv gör varje år en undersökning av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Företagen får bland annat får tycka till om kommunens service och attityd gentemot företagande och företag. Ett kvitto på det goda arbete som har bedrivits i staden visades genom att Helsingborg klättrade ytterligare tre placeringar till plats 13 i Svenskt Näringslivs ranking som presenterades i 17