Slutrapportering Naturbruksgymnasiernas förutsättningar

Transkript

1 (2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Skolförvaltningen RS Torbjörn Svanberg Förvaltningschef Regionstyrelsen Slutrapportering Naturbruksgymnasiernas förutsättningar Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att Ge skolförvaltningen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för övergång till inriktningspriser inför terminsstart våren Skolförvaltningen erbjuder vuxenutbildning inom sina kompetensområden. Nettokostnad för internatboende betalas av vårdnadshavaren. Detta gäller för elever som påbörjar sin utbildning hösten Nettokostnad för internatboende beslutas vid regionstyrelsens sammanträde i oktober Skolförvaltningen tar fram beslutsunderlag för utökat utbud för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolförvaltningen tar fram beslutsunderlag för att erbjuda kommunerna sommarskolverksamhet. Skolförvaltningen tar fram beslutsunderlag för vidgat uppdrag som genomförandepart för landsbygdsprogrammet. Föreslå att initiera översyn av befintligt samverkansavtal inom gymnasieområdet. Genomföra en översyn av hyressättningen inom naturbruksverksamheten. Bakgrund Den 6 februari 2013 fick skolförvaltningen i uppdrag av regionstyrelsen att skyndsamt utreda förutsättningarna för naturbruksgymnasiernas verksamhet tillsammans med kommunerna. En delrapportering redovisades i regionstyrelsen den 29 maj som omfattade en branschanalys av den gröna näringen i Halland. Rapporten hade i det sammanhanget även ett riksperspektiv. Delrapporteringen kopplade också samman den gröna näringens behov av grundutbildad arbetskraft med de politiskt långsiktiga prioriterade målen i Region Halland. Förslag till möjlig utveckling av skolförvaltningens uppdrag var också en del i redovisningen.

2 2(27 ) Region Hallands två naturbruksgymnasier befinner sig i ett läge där ett antal beslut behöver få svar som påverkar verksamheten på såväl kort som lång sikt. Likt andra gymnasieskolor, i såväl regionen som i landet i övrigt, brottas skolorna med konsekvenserna av de demografiska förutsättningarna med de låga födelsetalen i slutet av 90-talet och början på 2000-talet. Den nedåtgående kurvan vänder först inför läsåret 2017/2018. Därefter går det åter uppåt i överblickbara 10 år för att sedan plana ut gick det över 600 elever på de gröna skolorna inkluderat olika former av vuxenutbildning. Inför kommande läsår planeras för drygt 440 elever. Nu finns det möjligheter att gå olika vägar för att möta ungdomarnas önskemål och den gröna sektorns behov av gymnasieutbildad arbetskraft. Denna slutrapport är alltså en del av ett större utredningsuppdrag där den första delen avrapporterades till regionstyrelsen i slutet av maj. För att få en helhetsbild behöver man med fördel ta del av det underlaget. Sammanfattning Slutrapporten omfattar femton olika avsnitt. Alla är inte kopplade till behov av politiska beslut men ger tillsammans en helhetsbild av vad som behöver beaktas i förvaltning och utveckling av verksamheten. Sammanfattningen omfattar i huvudsak de områden som är kopplade till de politiska besluten. Skolförvaltningens uppdrag behöver tydliggöras på kort och lång sikt. Oavsett beslut behöver förvaltningen och den gröna näringen besked om uppdragets innehåll. Nu finns olika uppfattningar om vad som ingår i uppdraget. Idag tolkas förvaltningens uppdrag som en renodlad uppgift att utbilda gymnasieungdomar inom naturbruksoch hantverksprogrammet. Ett tydliggörande kring att vara en aktör för vuxenutbildning inom kompetensområdet behövs. Likaså om skolförvaltningen ska stödja det politiska landsbygdsprogrammets utveckling. Med ett eventuellt breddat uppdrag ser skolförvaltning positivt på att få en tydligare politisk styrning över tid - ett utskott med utökat mandat eller nämnd. Idag betalar kommunerna en enhetlig ersättning, genom interkommunal ersättning, oavsett vilken inriktning som eleverna går på de två programmen - naturbruk och hantverk. På nationell nivå ges styrning mot en uppdelning med ersättning per inriktning vilket kommunerna bejakar. Sedan vårterminen 2013 ingår inte kostnader för internatboende i den interkommunala ersättningen vilket också framgår av skollagen. Vid full kostnadstäckning innebär det en väsentlig förändring för vårdnadshavaren. Avgiften ökar från en årlig kostnad på cirka 6000 kronor till kronor med nuvarande hyresförutsättningar. Ur ett kommunalt perspektiv är detta ett sätt att behandla alla lika vilket är ett viktigt ingångsvärde inför beslutet. Andra jämförbara naturbruksskolor tar ut en kostnad i nivå med det Region Halland tar ut idag. Naturbruksskolorna i Region Halland kommer med full kostnadstäckning att särskilja sig från andra naturbruksskolor i Sverige. Detta bedöms påverka antalet sökande till regionens

3 3(27 ) naturbruksskolor. På uppdrag av de halländska kommunerna har skolförvaltningen utvecklat en särskild utbildning för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningen visar på goda resultat. Miljön är särskilt lämpad för verksamheten. Från olika håll kommer signaler om en utökning av denna möjlighet. I syfte att klarlägga ett utökat utbud föreslås att en utredning klargör behovet. Parallellt med detta kan skolorna också studera förutsättningarna för en sommarskola. Detta skulle rikta sig till de elever som har ett behov av att läsa upp sina betyg och som samtidigt kan vara intresserade av en fortsättning inom naturbruks- och hantverksprogrammen. Här ges ungdomarna också en möjlighet att bredda sitt beslutsunderlag inför val av gymnasieprogram. Det är även en investering i elevens utveckling att välja bort program då detta kanske inte var den utbildning de förväntat sig. Skolförvaltningens uppdrag Skolförvaltningen/Region Halland har idag två huvuduppdrag förvalta och utveckla två folkhögskolor samt förvalta och utveckla två naturbruksgymnasier. Denna utredning omfattar inte uppdraget kring folkhögskolorna. Munkagårds- och Plönningegymnasiernas uppdrag är att vara gymnasieskolor med utbildningar inom gymnasie- gymnasiesär- och introduktionsprogram enligt skollag och gymnasieförordning. Utbud är samordnat genom den beslutade gymnasiesamverkan som är etablerad inom regionen. Programutbudet omfattar idag naturbruks- och hantverksområdet (hela utbudet presenteras i bilaga 1). Verksamheten finansieras genom interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner. Skolornas roll som utvecklingsmotor för gröna näringar i Halland har skiftat över tid. Rollen och uppdraget har inte alltid varit överensstämmande med vad omvärlden i form av representanter för den gröna näringen förväntat sig. Tidigare har det funnits närmare och tätare kopplingar mellan skolorna och näringen. Efterhand har bland annat olika finansieringsformer styrt om verksamheten. Idag har skolförvaltningen genom naturbruksskolorna ett renodlat uppdrag att genomföra gymnasieverksamhet, inom gymnasieförordningen 2011 (GY 11), och får genom det interkommunal ersättning från kommunerna. I detta inryms ingen möjlighet till att på samma sätt som tidigare bidra som utvecklingsmotor för den gröna näringen. Kopplingen till den gröna näringen finns fortfarande bland annat genom de lokala programråden. Möjligheter Naturbruksgymnasierna skulle kunna åta sig ett utökat uppdrag som deltagande genomförandepart för landsbygdsprogrammet och delar av programmen för genomförande av sammanhållningspolitiken. Vidare skulle naturbruksskolorna kunna vara en tydligare genomförandepart för vuxenutbildning och andra uppdragsbeställningar inom den gröna sektorn. I till exempel Västra Götaland och

4 4(27 ) Östergötland har naturbruksgymnasierna detta uppdrag. Under varje strategiskt mål, uttryckt på såväl EU nivå som statlig och regional nivå, formuleras ett antal inspel och exempel. Dessa ska ses i perspektivet av utmaningar som naturbruksgymnasierna står inför som en följd av ökat fokus på ungdomars anställningsbarhet i GY11. Det finns en tydlig koppling mellan nedanstående strategiska fokusområden och tre viktiga begrepp för naturbruksutbildningen entreprenörskap, praktiska färdigheter och biologisk kompetens. Främja konkurrenskraft och innovationsdriven ekonomi Utveckla utbildningen för att stärka koppling mellan innovation och entreprenörskap. Vara en utbildning som bidrar till närmandet mellan forskning, ny kunskap och entreprenörskap och företagande. Detta stärks också i de mål som styr utbildningen i GY 11 för naturbruksprogrammet. För detta krävs utvecklingsresurser som inte belastar interkommunal ersättning. Främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden Utbildningsinsatser för att förstärka svaga gruppers introduktion på arbetsmarknaden. Utnyttja naturbruksgymnasiernas erfarenhet och styrka vad gäller kontakten med näringen för bättre matchning för till exempel ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Förstärkt hållbart och effektivt nyttjande av resurser för hållbar tillväxt Naturbruksgymnasiernas aktiva medverkan och egna kunskapsuppbyggnad i utvecklingen kring framtidsfrågor som exempelvis stad- land perspektivet ömsesidigt beroende och nytta. Utifrån ovanstående kan man se olika alternativ för skolförvaltningens uppdrag som stöd till regional utveckling. Nedan beskrivs tre trappsteg varav steg 1 beskriver nuvarande uppdrag och steg 2 och 3 är utökade uppdrag. Steg 1 Munkagårds- och Plönningegymnasiernas uppdrag är att vara gymnasieskolor med utbildningar inom gymnasie- gymnasiesär- och introduktionsprogram enligt skollag och gymnasieförordning. Finansieras genom interkommunal ersättning från elevernas hemkommun. Steg 2 Skolorna erbjuder vuxenutbildningar som t ex yrkeshögskoleutbildning. Finansieras av Yrkeshögskolan Komvuxutbildning. Finansieras av elevens hemkommun. Uppdragsutbildningar. Finansieras av beställande företag, organisation eller egenavgift. Kortkurser. Finansieras av beställande företag eller med egenavgift.

5 5(27 ) Att utveckla skolförvaltningens uppdrag mot steg 2 kan innebära att skolans resurser används av fler aktörer vilket kan påverka den interkommunala ersättningen i positiv riktning för kommunerna och att skolans verksamhet blir mindre känslig för elevsvängningar. Steg 3 Skolorna skulle vara en genomförandepart inom Halland för landsbygds- havs- och fiskeriprogrammet samt vissa delar av programmen för sammanhållningspolitiken. Finansieras av regionbidrag (kan vara inom befintliga resurser) samt projektfinansiering genom sammanhållningspolitiken, landsbygdshavs- och fiskeriprogrammet och eventuella nationella satsningar. Om skolförvaltningen får ett uppdrag i linje med steg 2 och 3 ovan behöver det övervägas om inte skolutskottet bör få ett utökat mandat i syfte att avlasta regionsstyrelsen från detta då mer omfattande uppdrag. Skolförvaltningen har omvänt också ett behov av mer aktiv styrning från förtroendevalda om uppdraget ska breddas. Programutbud Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål och näringens behov. Kommunen ansvarar också för att en elev som påbörjat en utbildning har rätt att fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet, inriktningen eller särskilda varianten. Samordning av utbudet av de olika programmen med inriktningar görs för de offentliga skolorna i Halland av den regionala samverkansgruppen för gymnasieskolan. De riksrekryterande utbildningar som tidigare fanns har tagits bort med införandet av den nya gymnasieskolan. Det finns i den nya gymnasieskolan en inbyggd flexibilitet i de nationella programmen som ger skolor möjlighet att profilera sina utbildningar. Dels inom ramen för de nationella programmen och dels genom de nationella inriktningarna. Skolhuvudmän kan också ansöka om särskild variant, som är en utbildning där hela eller delar av det som motsvarar inriktning och programfördjupning avviker från det nationella programmet. En sådan utbildning kan också ansökas som riksrekryterande. Möjligheter Under våren 2013 har det påbörjats ett arbete mellan Region Halland och Halmstads kommun där förutsättningarna för samordnad utbildning studerats för genomförande

6 6(27 ) vid Plönningegymnasiet. Här finns möjlighet att skapa ett regionalt centra inom olika program tillsammans med de andra kommunerna i Halland. Det som inte är beaktat i denna utredning är möjligheten att finna ytterligare samordningseffekter med andra program vilket har framkommit i dialogen med styrgruppen för gymnasiesamverkan under beredningstiden. Regionen skulle behöva värdera möjligheten att skapa centra för olika program där spetskompetens inom regionen kan samlas. Med samverkan öppnas möjligheter för en rad nya utbildningar på naturbruksgymnasierna, som geografiska platser, som både kan ge bra yrkesutbildningar och kostnadsbesparingar. Med samverkan mellan olika program kan fler kurser erbjudas eleverna och genom att antalet elever blir fler är det också möjligt att få en bättre beläggning på kurserna. Dessutom får man genom att erbjuda kombinationer av kurser som finns med i utbudet i de olika programmen ytterligare möjlighet att utvidga och förbättra utbildningen för eleverna. Underlaget av elever till dessa kurser blir också större och utnyttjandet av resurser bättre och kostnadsbesparingar bör kunna göras. Detta ligger i linje med tankarna på att utveckla ett regionalt centrum för dessa typer av utbildningar. Se exempel på dessa utbildningar i bilaga 1. Att regionalt se över möjligheten att skapa olika centra för samlade utbildningar gör att aktörer inom samhället ser dessa centra som platsen dit vi vänder oss för att hitta spetskompetens. Vuxenutbildning har till och från genomförts på de två naturbruksgymnasierna i Region Halland. Denna möjlighet skulle kunna vidareutvecklas. Förutsättningarna är att verksamheten ska kunna genomföras utan påverkan på huvuduppdraget med gymnasieutbildning och att finansiering säkerställs. Här finns redan idag koppling till landsbygdsprogrammet och olika EU stöd. Detta ligger också i linje med tankarna på att utveckla ett regionalt centrum för dessa typer av utbildningar. Hantverksprogrammet (CB) Då hantverksprogrammet inte var en del av den branschanalys av den gröna näringen som genomfördes under våren 2013 redovisas nedan en översiktlig bild av programmet. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket. Inom alla hantverksyrken är personlig prägel, teknisk skicklighet, kvalitet och design centralt. I utbildningen ska eleverna därför ges möjlighet att öva hantverksyrkets olika moment och tekniker och förstå yrkets karaktär, hantverkstraditioner och utvecklingsmöjligheter. Hantverksyrkets specifika karaktär kräver att teori och praktik samverkar och att eleverna får öva sin förmåga

7 7(27 ) att lösa problem. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt göra aktiva val. Utbildningen ska ge kunskaper om entreprenörskap och företagande, från grundläggande företagsekonomi och marknadsföring till att skapa och behålla en kundkrets. (Ur programmål i Gy11) 19 av 21 elever examinerades i juni Utav dessa gick ca ¾ till sysselsättning i floristbranschen. Det samlade värdet av elevernas studieresultat har ett högre utgångsvärde än ingångsvärde. Exempelvis elever som antogs som priv-elever har nått gymnasieexamen. Lärare och elever på Munkagårdsgymnasiets floristutbildning deltar i skolverkets Referensgrupp om införandet av Gy11. Till ht 2013 finns 17 behöriga förstahandssökande vilket är en ökning med 70 % mot föregående år, trots färre potentiella elever. Tabellen nedan visar HV-elevernas hemkommun läsåret 2012/2013. Hemkommun Antal elever Kungsbacka 4 Varberg 10 Falkenberg 7 Hylte 2 Halmstad 3 Laholm 5 V Götaland, Bohuslän, Småland, Skåne 12 Totalt 43 Eftergymnasial utbildning för florister finns inte i riket idag. Skolan har ett samarbete med branschaktörer där samtliga elever blivit mottagna under sin APL (arbetsplatsförlagda utbildning). Floristlokaler och kylar som uppfördes i anslutning till skolans växthus och trädgård år 2000, är specialanpassade för floristutbildning. Möjligheter Utbildningen har en prägel av entreprenöriellt lärande och småföretagande men detta kan utvecklas ytterligare i linje med regionens satsning kring entreprenörskap. Tillsammans med de halländska kommunerna, genom befintlig gymnasiesamverkan, kan det övervägas att utveckla Munkagårdsgymnasiet till ett centra för olika hantverksutbildningar. Sedan 1985 har Munkagårdsgymnasiet bedrivit floristutbildning i olika former och på olika nivåer. Då var skolan en av två skolor som erbjöd floristutbildning i landet. Skolverkets statistik (2010) visar att 35 skolor bedrev floristutbildning och sammantaget fanns ca 200 utbildningsplatser. Sedan dess har antalet utbildningsplatser och aktörer minskat. Konsekvenserna av införandet av Gy11 blev en halvering av sökandeantalet till hantverksprogrammet nationellt så även lokalt. Branschens efterfrågan på utbildad arbetskraft och tillgången till utbildningsplatser balanserades.

8 8(27 ) Till ht 2013 finns 17 behöriga förstahandssökande vilket är en ökning med 70 % mot föregående år, trots färre potentiella elever. Tänkbara anledningar till detta kan vara att; - fristående- och kommunala utbildningsaktörer har avslutat/avvecklat utbildningar, - branschaktörer rekommenderar vår utbildning. Utbildning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, spår 1 På Plönninge finns en utbildning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, spår 1. Utbildningen är inom naturbruksprogrammets inriktningar djur och skog. Den är även öppen för elever som inte är behöriga till nationella gymnasieprogram genom introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val och individuellt alternativ. Dessa elever läser samma inriktningar som de behöriga eleverna men med individuell timplan. Då elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning även ofta behöver en social handledning och träning är internatboendet med vuxennärvaro dygnet runt och organiserade fritidsverksamheter måndag till fredag inkluderat i utbildningen. Utbildningen är startad i samarbete med de halländska kommunerna och är primärt avsedd för elever från därifrån. Utbildningen är dimensionerad för 10 elever per årskull. Dimensioneringen av utbildningen baseras inte utifrån det behov näringen har utan skall mer ses som en utbildning som ger ungdomar vid spår 1 en bred yrkesutbildning och en social träning inför vuxenlivet. Antalet sökande har varit större än tillgängliga platser. Intresse har också uttalats för en utbildning utan internatboende. Sammanställning av de olika Hallandskommunernas andel av elever i Spår 1 läsåren 10/11, 11/12 och 12/13, jämfört med deras andel av antal 16-åringar i Halland. Utomlänsandelen av elever redovisas för att göra statistiken fullständig. Procentuell andel av Spår 1 elever per kommun Läsår Läsår Läsår 10/11 11/12 12/13 Procentuell andel av 16-åringar i Halland Falkenberg 22% 17% 15% ca 14% Halmstad 30% 40% 44% ca 28% Hylte 0% 0% 0% ca 4%

9 9(27 ) Kungsbacka 0% 4% 7% ca 28% Laholm 9% 8% 11% ca 8% Varberg 13% 8% 4% ca 18% Utomlän 26% 24% 19% - Totalt 100% 100% 100% Möjlig utveckling Behovet, intresset och möjligheterna att utöka denna utbildning bedöms som goda. Möjligheten att utöka den nuvarande utbildningen med inkluderat boende på Plönninge kan vara svårt eftersom klasstorleken är lämplig och att dubblera verksamheten kräver mer lokaler än som för närvarande finns tillgängliga på Plönninge. Däremot kan det vara lämpligt att starta en utbildning på Plönninge alternativt Munkagård med endast dagverksamhet. Detta då det framkommit i dialog att vissa elever väljer bort Spår 1 då de inte vill flytta hemifrån. Flera kommuner ser över sin kostnadsbild och söker mindre kostsamma alternativ. En förutsättning är då att elevtransporter kan lösas vilket kan sammankopplas med behov av ökade transportmöjligheter vid eventuellt utökad verksamhet med Kattegattgymnasiet / Halmstads kommun. Denna möjlighet gäller, som nämnts ovan, också Munkagårdsgymnasiet där det redan idag finns goda allmänna kommunikationer. En förutsättning för alla eventuella nya utbildningar är att det kräver en allsidig utredning där behov och intresse från Hallandskommunerna undersöks, resurser och möjligheter på skolorna inventeras och först och framförallt att koncept på utbildningar utarbetas. Gymnasiesärskolan På Munkagårdsgymnasiet har Region Halland sedan tidigt 90-tal bedrivit gymnasiesärskola inom naturbruk. Antalet elever per årskull har varierat över tid men trenden är minskande elevantal. En orsak kan vara förändring av regelverk som styr behörigheten till gymnasieskola och gymnasiesärskola. I augusti 2013 startar den nya gymnasiesärskolan med nya program. I nya gymnasiesärskolan erbjuder Munkagårdsgymnasiet ett utbud inom naturbruk, hantverk och estetiska verksamheter (detaljer se bilaga 1). Likt andra programutbud samordnas även dessa program inom gymnasiesamverkan Halland. Möjligheter I och med den nya gymnasiesärskolan kommer det att finnas möjligheter till samarbete med de nationella programmen och yrkesintroduktion. Eleverna ska med andra ord ges större möjlighet till att läsa integrerat vilket skulle kunna ge en ökad

10 10(2 möjlighet för verksamheten. Detta för att inkludera de elever som tidigare varit aktuella för gymnasiesärskola Utvecklingen av gymnasiesärskolans framtid är osäker och beroende av om framtida elever väljer gymnasiesärskola eller de individuella programmen inom gymnasieskolan. Verksamheten har inte några sökande till läsåret 2013/2014. Det är i Halland en trend att antalet elever på de nationella programmen på gymnasiesärskolan minskar, men på de individuella programmen på gymnasieskolan är det en ökning. Ur ett elevperspektiv bör det även vara öppet för sökning inför läsåret 2014/15. Därefter bör ställning tas till att fortsatt erbjuda detta utbud. Bedömning är att samarbetet kan utvecklas mellan gymnasiesärskolan och yrkesintroduktion ännu mer eftersom det är snarlika elevgrupper. En del av eleverna på yrkesintroduktion är elever som valt att skriva ut sig från särskolan. Behov av skog, skoljordbruk och djurstallar i naturbruksutbildningen Naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram där eleverna ska utbildas för att få praktiska färdigheter och biologiska kunskaper inom ett brett yrkesområde. För att kunna ge eleverna bra förutsättningar att nå dessa mål är det viktigt att skolan har resurser och en miljö där de kan och får träna grundläggande praktiska färdigheter och studera djur och växter i nära anslutning till de teoretiska studierna. Framförallt är detta viktigt för de elever som inte har naturbruksbakgrund och de elever som har lättare att lära genom att få fakta och begrepp exemplifierade med verkliga exempel och objekt än genom teoretisk beskrivning. Det är också av betydelse att eleverna i en lugn miljö utan krav på hög produktionstakt eller ekonomisk lönsamhet kan träna de grundläggande praktiska färdigheterna. Många elever har inte möjlighet att skaffa sig dessa färdigheter på annat sätt. Därför att det är viktigt att naturbruksgymnasier har tillgång till stallar och övningshallar där eleverna har möjlighet att i rätt betingelser/miljö skaffa sig dessa färdigheter och kunskaper. Plönninge har behov av att förvalta skog då skogen är en del av skolans lektionssalar och på samma sätt har Munkagård behov av ett skoljordbruk. Detta för att eleverna ska vara bra förberedda med grundläggande baskunskaper och färdigheter till sitt arbetsförlagda lärande. Har eleverna dessa färdigheter och kunskaper kan de träna mer avancerade uppgifter på sitt arbetsplatsförlagda lärande och därmed bättre nå målen i utbildningen.

11 11(2 Ett alternativ till att skolan har de flesta undervisningsresurser i egen regi kan vara ett närmare samarbete med näringslivet och/eller andra skolor. De grundläggande färdigheterna tränas med fördel på skolan och den mer specialiserade i samarbete med branscherna. En sådan utveckling bygger dock på ett långsiktigt åtagande från den lokala och regionala näringen. Detta skulle kunna ge en flexiblare organisation och möjlighet till att binda mindre kapital i fasta anläggningar på skolorna. Naturvetenskapliga kurser Naturbruk Halland har tidigare innan den nuvarande gymnasieskolan, Gy11, i huvudsak på Plönningegymnasiet erbjudit elever att läsa naturvetenskaplig utbildning inom naturbruksprogrammet. Med Gy11 har den möjligheten minskats. I och med att naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram är målet med utbildningen att eleverna ska klara en yrkesexamen. Detta innebär att eleven ska ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn. Inom naturbruksprogrammet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom naturvetenskap, främst med koppling till naturbruk t.ex. Sveriges lantbruksuniversitets, SLUs utbildningar till lantmästare, skogsmästare, trädgårdsingenjör, hippolog och djursjukvårdare. Den tidigare möjligheten att få behörighet till SLUs längre utbildningar, agronom, jägmästare, veterinär och andra längre universitetsutbildningar är inte längre möjlig inom programmet. Dock kan en elev frivilligt få läsa kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, så kallat utökat program. Detta beslutas av rektor efter en bedömning om eleven kan antas kunna slutföra både de ordinarie kurserna och de frivilliga kurserna på ett tillfredsställande sätt. Möjligheten att efter enskild bedömning låta elever läsa naturvetenskapliga kurser används för närvarande i begränsad omfattning på Plönninge och inte alls på Munkagård. Ett flertal andra naturbruksgymnasier använder dock denna möjlighet. Bland sökande till Plönninge har tidigare funnits stort intresse för möjligheten att läsa kurser som bland annat ger behörighet till SLUs längre utbildningar framförallt bland sökande med hög antagningspoäng. De elever som fullföljt denna typ av utbildning har dock inte varit lika stort. Antalet har varierat mellan 10 och 20 stycken per läsår. I branschanalysen från Sweco, vilken behandlades i regionstyrelsen den 29 maj, rapporteras från SLU att 10 % av studenterna i agronom/veterinär/jägmästarprogrammen rekryteras från naturbruksgymnasier. Möjlig utveckling Återinföra möjligheten att läsa naturvetenskapliga kurser på Plönninge och Munkagård.

12 12(2 Möjligheten att läsa naturvetenskapliga kurser inom naturbruksprogrammet framförallt för att få behörighet till SLUs längre utbildningar har funnits på Plönninge under lång tid. Den har utnyttjats av framförallt elever inom hästinriktningen. Ett stort antal av dessa elever har sedan gått vidare till SLU:s längre utbildningar eller andra längre högskoleutbildningar. Den har troligen varit betydelsefull i marknadsföringen av skolan. Möjligheten att läsa naturvetenskapliga kurser används i marknadsföringen på andra naturbruksskolor. Skolverket har i diskussioner med Naturbruksskolornas förening rekommenderat att åtminstone ungefär hälften av fördjupningsutrymmet ska användas till naturbrukskurser så att eleven kan anses få en bra yrkesexamen. Genom att dessutom använda det individuella valet och ett utökat program kan naturbruksprogrammets elever få teoretisk behörighet till samtliga av SLU:s utbildningar. Flertalet av utbildningarna kräver enbart vissa av dessa kompletteringskurser vilket därmed kan ge eleverna en valfrihet om vilken mängd poäng de önskar utöka med. Detta kan kräva mer lärarresurser beroende på elevunderlaget. På Plönninge finns både personella och materiella resurser att genomföra utbildningen. Med det lägre antal elever som för närvarande söker till naturbruksprogrammet kan en ny elevgrupp attraheras då ökad högskolekompetens och kurser med praktiska inslag blir ytterligare ett alternativ för de elever som vill ha både och. Det kan dock vara svårt att få tillräckligt antal elever som är intresserade av att läsa naturvetenskapliga kurser för få till ekonomiskt bärkraftiga undervisningsgrupper. Det bör dock vara möjligt att lösa detta med samarbete med andra gymnasier eller distansundervisning. Därför bör möjligheten att åter erbjuda dessa kurser utredas. Här kan man se olika lösningar för förvaltningens två naturbruksskolor. Det kan också vara en möjlighet för elever med stort biologiintresse att få en gymnasieutbildning med stort biologiinslag och behörighet till biologiska högskoleutbildningar. Trender Antalet lantbruk, jord och skogsbruk minskar vilket innebär att antalet elever ur kategorin; ungdomar som skall ta över gården, minskar kraftigt. Nyanlända svenskar kommer ofta från regioner där jordbruk är lika med små enheter och begränsade ekonomiska möjligheter. Demografiskt minskar årskullarna och andelen, som har dessa gröna näringar som referensram och tänkbar framtid, minskar också vilket ställer krav på förnyelse och annorlunda satsningar inom delvis andra områden.

13 13(2 Intresset för att arbeta med djur har haft en ökande trend. Sökande till utbildningar inom häst, hund och arbete med smådjur har varit högt under 2000-talet. En hel del av de arbeten som finns inom de sektorer där Naturbruksgymnasierna verkar är av säsongskaraktär och dessutom manuella och fysiskt krävande t ex planteringsarbete, röjning inom skog, skördearbete och ogräsbekämpning inom lantbruk. Detta innebär att det behövs stor mängd arbetskraft under kort tid och under ansträngda förhållanden. Tittar vi på liknande områden inom andra delar i vårt samhälle såsom fruktplockning, bärplockning, svampplockning är trenden väldigt tydlig; underentreprenörer engagerar arbetskraft från låglöneländer för denna typ av arbete. Samhällstrender som gröna vågen och ökat miljöintresse har historiskt påverkat ungdomars intresse och antal sökande till naturbruksgymnasier. Vad innebär de olika trenderna för vårt utbildningsutbud? Skall vi satsa på att ge våra elever mer av arbetsledarskap för att vara bättre rustade för framtiden? Är det sakkunskap, tekniskt kunnande, och controllerfunktion som är framtidens kompetenser inom naturbruk? Vilka nya trender kommer att dyka upp inom den gröna sektorn som ställer krav på utbildningsvolymen? Inom ramen för gymnasieutbildningen finns begränsade möjligheter att anpassa utbildningen efter vissa trender. Gymnasieförordningen styr vad som ska ingå i de olika kurserna. Detta ger skolan ingen möjlighet att överväga annat innehåll i vare sig kurserna eller i programmet som helhet. Däremot skulle t.ex. arbetsledarfunktionen kunna hanteras inom vuxenutbildningen som ett särskilt uppdrag. Sommarskola Idag erbjuds ingen sommarskola vid regionens naturbruksgymnasier. Sommarskola är en möjlighet för elever på grundskolan att förbättra sina betyg för att bli behöriga att söka gymnasieskolan. Sommarskola kan erbjudas både på sommarlovet mellan åk 8 och 9 och efter åk 9. Möjligheter För de elever som har ett behov av att läsa upp sina betyg och är intresserade av en fortsättning inom den gröna näringen är detta en bra möjlighet att bredda ungdomarnas beslut inför val av gymnasieprogram. Det är även en investering i elevens utveckling att välja bort naturbruks- och hantverksprogrammet då verksamheten kanske i annat fall ändå slutat om det inte var deras grej. Upplägget skulle kunna vara att man erbjuder cirka tio elever/skola att under två veckor få en chans att ta igen missade kunskaper från grundskolan, samtidigt som

14 14(2 de skulle få prova på utbildningen som erbjuds på naturbruksgymnasiet. Eleverna har möjlighet att bo på elevboendet måndag till fredag under dessa två veckor. Upplägget kan ses som en investering i framtiden. En möjlighet att läsa upp betygen för behörighet till de nationella programmen samtidigt som eleven ges möjlighet att ta ställning till de gröna jobben. Verksamhet behöver finansieras i särskild ordning då den inte inryms i den interkommunala ersättningen för gymnasieverksamheten. Beroende på angelägenhetsgraden ses möjligheter för finansiering från såväl vårdnadshavare som kommun. Intäkter och kostnader per verksamhetsområde Skolförvaltningen har tagit fram en sammanställning av kostnader och intäkter för fyra verksamhetsområden inom naturbruksgymnasierna perioden Verksamhetsområdena är lokaler inklusive internat, undervisning, driftenheter och stöd till verksamheterna. Syftet är att redovisa verksamheternas ekonomiska utveckling och visa på olika samband. Detta underlag används för intern ledning och styrning av verksamheten. Naturbruksgymnasiernas resultat varierar från plus 1,8 mnkr 2006 till minus 3,9 mnkr Sammanlagt har naturbruksgymnasiernas ett resultat under perioden på minus 2,4 mnkr. Den främsta anledningen till avvikelsen 2012 är att verksamheten inte har klarat att anpassa kostnaderna till det minskade elevantalet. Intäkterna 2012 är i nivå med 2011 men kostnaderna är ca 3 mnkr högre än Omsättningen har varit totalt 915 mnkr under perioden. Det negativa resultatet motsvarar 0,26 % av omsättningen. Mellan 2006 och 2012 har antalet elever minskat från 616 till 503. Möjligheter Förvaltningen arbetar kontinuerligt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det är viktigt att se över såväl fasta som rörliga kostnader och möjliga intäktsökningar. För att nå en ekonomi i balans krävs framförhållning och snabbare anpassning av verksamheten till elevunderlaget. Det tar längre tid och är betydligt svårare att minska verksamhetens omfattning än att öka. Det framtida samarbetet med Kattegattgymnasiet bör också påverka Plönningegymnasiets ekonomi positivt då elevunderlaget blir större och resursutnyttjandet bättre, vilket bör leda till effektiviseringar/kostnadsminskningar. Hur kommer det framtida samarbetet med Kattegattgymnasiet att påverka naturbruksgymnasiernas ekonomi? Ett tillskott med elever från andra program innebär att de fasta kostnaderna fördelas på fler elever. Samtidigt kan detta att

15 15(2 påverka den interkommunala ersättningen. Hur kommer ett eventuellt utvecklat uppdrag för skolförvaltningen att påverka den ekonomiska utvecklingen? Med ett utvecklat uppdrag blir verksamheten mindre känslig för elevsvängningar. Interkommunal ersättning Enligt skollagen skall en kommun/landsting som antagit elev som inte är hemmahörande i kommunen ersättas för sina kostnader till självkostnadspris av elevens hemkommun (interkommunal ersättning, IKE). Fristående skolor skall på samma sätt ersättas för sina kostnader med bidrag från elevens hemkommun. Storleken på detta bidrag ska motsvara IKE. I de fall hemkommunen inte själv eller genom samverkansavtal erbjuder aktuell utbildning bestäms ersättningens storlek till fristående skolor av Skolverket genom den så kallade riksprislistan. Ersättningen kan vara baserad per program eller för de program som har olika nationella inriktningar per inriktning. Ersättningen inom Region Halland är baserad per program. Utvecklingen i övriga Sverige är att allt fler av Naturbruksprogrammets anordnare går från programpris till inriktningspris. Från och med 2013 redovisar riksprislistan endast inriktningspris. Under förutsättning av tillgång till rätt underlag ger inriktningspris en mer relevant ersättning per elev än programpris. Dock kan inriktningspris bli fel om utbildningar som i de flesta fall hänförs till en inriktning med låg ersättning genom små förändringar kan hänföras till en inriktning med högre ersättning. Inriktningspris ger inte samma utjämning av skolornas ekonomi och hemkommunernas kostnader som programpris. Möjligheter Införa inriktningspris baserat på det förslag som framförs i utredningen. I huvudsak bygger detta förslag på att intäkter och kostnader fördelas per elev per inriktning istället för att fördelas lika på alla elever inom programmet. En övergång från programpris till inriktningspris innebär olika saker beroende på om man är ansvarig leverantör (skolförvaltningen/region Halland) eller köpare av tjänsten (kommunerna). För kommunerna innebär det en tydligare kostnadsbild för respektive utbildning. Inriktningspris ger bättre men inte fullständig överensstämmelse med kostnaden per enskild elev för hemkommunen, detta eftersom en inriktning kan ha olika utgångar med olika kostnad, t ex häst- och hundutbildningar inom inriktning djur.

16 16(2 Ersättningen till fristående skolor blir mer anpassad efter inriktningsutbudet under förutsättning att de inte anpassat sina utbildningar mot de inriktningar som har en hög ersättning. Inriktningspris ger en anpassning till riksprislistan och andra anordnares pris t ex Västra Götalandsregionen vilket underlättar kostnadsjämförelser. Detta har Kungsbacka kommun särskilt uppmärksammat Region Halland på vilket också var en av anledningarna till att kommunen sade upp samverkansavtalet med regionen inom gymnasieområdet. Inriktningspriser kan ge en mer rättvisande kostnadsfördelning för kommunerna som har elever inom vår verksamhet. Sett ur skolförvaltningens perspektiv är det mer flexibelt att använda ett programpris då man inte är lika starkt beroende av olika sökandemönster över tid. Även om det går att räkna fram den exakta summan genom att studera bokföringen finns det andra parametrar som rektor behöver hantera för att lägga resurserna på rätt elever under utbildningstiden. Programpris ger en större flexibilitet för skolverksamheten, då resurserna kan omfördelas beroende på var insatserna behövs. Med inriktningspris är det än viktigare med väl utarbetade överenskommelser mellan Region Halland och hemkommunerna om ersättningens storlek för de olika inriktningarna. Detta för att ge skolorna möjlighet att långsiktigt förvalta och utveckla utbildningarna efter elevintresse och näringarnas behov. Se skollagen 16 kap 51 Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och inget annat följer av andra och tredje styckena skall den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad Internat på naturbruksgymnasierna i Region Halland Elever I februari 2013 gick 487 elever på Munkagårdsgymnasiet (236) och Plönningegymnasiet (251). Uppdelat på kön är 68 % flickor och 32 % pojkar. Munkagårdsgymnasiet har en större andel flickor (74 %). Halländska elever Drygt tre fjärdedelar av eleverna kommer från Halland. I årskurs 3 finns elever på Plönningegymnasiet antagna på riksintag vilket gör att andelen elever som kommer utanför Halland är högre (34 %). Riksintaget upphör med innevarande årskurs och NIU (Nationell idrottsutbildning) i GY11 har en mer begränsad omfattning med totalt 24 platser. Halland Utomläns Munkagårdsgymnasiet 89 % 11 % Plönningegymnasiet 66 % 34 % Naturbruk Halland 77 % 23 %

17 17(2 Hemkommun Av de 375 halländska eleverna kommer de flesta från den kommun skolan ligger i. Varberg har 67 elever vid Munkagårdsgymnasiet och Halmstad har 58 vid Plönningegymnasiet. Halländska elevers hemkommun, andel Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Munkagård 19 % 13 % 5 % 19 % 11 % 32 % Plönninge 17 % 35 % 7 % 10 % 16 % 16 % NB Halland 18 % 23 % 6 % 15 % 13 % 25 % Internatboende På skolornas internat bor 313 elever, 121 på Munkagård och 192 på Plönninge. Ytterligare 10 elever på Plönninge har ordnat eget boende på pendelavstånd. Det är elever i de högre årskurserna som ofta bott på internatet i åk 1. Elever på lärlingsprogrammet (Plönninge) bor under delar av sin utbildning på internatet. I utbildningen på Spår 1 (elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ingår boende med fritidverksamhet i konceptet. Hälften av eleverna på gymnasiesärskolan (Munkagård) pendlar. Ett fåtal elever från kommunen där skolan ligger bor på internat, från Varberg bor 5 elever på Munkagårds internat och från Halmstad bor 8 elever på Plönninges internat. Andel Internat/Pendlar Internat Pendlar Munkagårdsgymnasiet 51 % 49 % Plönningegymnasiet 76 % 24 % Naturbruk Halland 64 % 36 % Kommunikationer Hälften av eleverna på Munkagårdsgymnasiet pendlar dagligen till skolan. Linje 652/653 mellan Varberg och Falkenberg stannar vid skolans busshållplats och det går bra att pendla från bägge hållen. Utbyggda allmänna kommunikationer gör det möjligt att pendla även från angränsande kommuner. Det är svårt att ta sig till Plönninge med allmänna kommunikationer. Med Hallandstrafiken kan man åka till Harplinge från både Halmstad och Falkenberg.

18 18(2 Skolan hämtar pendlande elever en gång på morgonen i Harplinge. På eftermiddagen utgår en buss från Plönninge via Harplinge till Halmstad. Måndagar och fredagar har skolan abonnerat en buss för transport av internatboende elever till järnvägstationen i Halmstad. Planeringsförutsättningar En arbetsgrupp med representanter från Region Halland och Halmstad kommun har sett över vilka förutsättningar som finns för att flytta delar av Fordons- och transportprogrammet samt inriktningen anläggningsfordon på Bygg- och anläggningsprogrammet från Kattegattgymnasiet till Plönningegymnasiet. Ovanstående förändring skulle beröra eleverna i årskurs två och tre, totalt 64 elever, med start höstterminen Ett regionalt kompetenscentrum för fordons- och transportutbildning, inkluderat vuxenutbildning, skulle det då kunna handla om 120 nya elever. Falkenbergs och Varbergs kommun har under våren visat intresse för en delaktighet gällande en regional fordons- och transportutbildning. Bättre utbyggda kommunikationer till Plönningegymnasiet skulle öka möjligheterna till ett alternativt boende. Ett eventuellt samarbete med Halmstads kommun / Kattegattgymnasiet kommer också ställa krav på bättre kommunikationer. Ett utökat samarbete med Kattegattgymnasiet ökar behovet av internatplatser med ca 30 platser. En flytt av bostadspaviljong från Munkagård till Plönninge undersöks. Med internat blir utbildningen tillgänglig för alla ungdomar i länet. Bostadsort och pendlingsavstånd blir inte avgörande för valet av gymnasieprogram. För några ungdomar upplevs internatboende som ett tryggt sätt att flytta hemifrån. Föräldrar kan också känna trygghet i den tillsyn och vuxennärvaro som finns på internaten. Tillräckligt antal elever krävs för att hålla rätt kvalitet på utbildningen och till det bidrar de ungdomar som kommer från andra delar av landet. Deras möjlighet till att studera på Munkagårds- och Plönningegymnasiet är beroende av internaten. Flera av de utomläns har senare etablerat sig i Halland. Inackorderingsbidraget från elevens hemkommun är ungefär 1500 kronor i månaden. Det varierar lite mellan olika kommuner. Skolorna har svårt att erbjuda boende till den kostnaden. Intäkterna från internaten täcker inte skolornas hyreskostnad för fastigheterna och den vuxennärvaro som blir följden av att internatverksamhet organiseras. En höjning av hyran kan försvåra för vårdnadshavare att klara av kostnaderna. Nettokostnader för internatboende

19 19(2 Sedan vårterminen 2013 ingår inte kostnader för internatboende i den interkommunala ersättningen. Antalet elever som bor på internaten och varför redovisas ovan. Skolförvaltningen (Region Halland) har kostnader för internaten som finansieras genom att vårdnadshavaren betalar delar av hyran. De halländska kommunerna betalar resterande del av hyran för sina egna elever. För elever som kommer från kommuner utanför Halland betalar regionen nettokostnaden, den resterande delen av hyran, till den egna skolförvaltningen. Det påverkar således inte den interkommunala ersättningen. Kommunerna beslutar om inackorderingsbidrag, i normalfallet cirka 1500 kronor, till vårdnadshavare som ska täcka del av kostnaderna för internatboendet. Vårdnadshavaren betalar själv för de måltider som inte omfattas av skollagens styrning. Beroende på standard på rummen och om man delar rum med någon annan ligger vårdnadshavarens reella kostnader per månad på mellan 500 till 800 kronor. För att få täckning för de kostnader skolförvaltningen har för hyror på internatdelen från regionfastigheter och Varbergs bostäder AB krävs en ersättning på drygt 9000 kronor per elev och termin. Denna mellanskillnad täcks tillsvidare, efter beslut den 6 februari 2013, av de halländska kommunerna (för egna elever) och Region Halland (för utomlänselever) som nämnts ovan. Den redovisade siffran, 9000 kronor, utgår från det antal elever som fanns på skolan vid ingången till vårterminen Minskar antalet boende ökar kostnaden per elev innan verksamheten hunnit ställa om till de förändrade förutsättningarna. I kostnaderna för internatboende ingår vuxennärvaro som blir en följd av boendet. Den verksamhetens del av de totala internatkostnaderna utgör strax under 20 %. Möjligheter Öka vårdnadshavarens del av kostnaden för att finansiera internatverksamheten. Här finns olika möjligheter som till exempel att succesivt öka vårdnadshavarens del av kostnaden för internatverksamheten. En möjlighet är att ta initiativ till att omförhandla nuvarande hyresavtal för internatboende och på så sätt minska kostnaderna för internatverksamheten. Kommunerna beslutar om inackorderingsbidrag till de vårdnadshavare som har sina ungdomar på skolor med internat. Restiden till och från skolan är en avgörande faktor till om inackorderingsbidrag eller resebidrag ska beviljas. Överväganden som då behöver göras är om en större del av kostnaden ska täckas av vårdnadshavaren. För att täcka skolans hela kostnad krävs då att vårdnadshavarna betalar ytterligare 2000 kronor per månad (18000 kronor fördelat på nio månader). Detta bedöms påverka antalet sökande till regionens naturbruksskolor. Långsiktigt kan det innebära den gröna näringen i Halland får brist på grundutbildad arbetskraft till sin verksamhet.

20 20(2 Andra jämförbara naturbruksskolor tar ut en kostnad i nivå med det Region Halland tar ut idag. Naturbruksskolorna i Region Halland kommer med full kostnadstäckning att särskilja sig från andra naturbruksskolor i Sverige. Med nuvarande hyresavtal saknas möjligheten att identifiera kostnaderna specifikt för internatboendet. Denna möjlighet kommer att finnas under hösten 2013 då underlag för detta då är framtaget av fastighetsägaren. Vid uppföljning av betalningsförmågan framkommer att cirka 8 % av alla vårdnadshavare inte betalar på förfallodagen och cirka 2 % har mer än en obetald faktura. Det är av vikt att beslut i denna fråga tas inför det att de nya eleverna söker till utbildningarna som påbörjas höstterminen Rätten till heltid Sedan 1 september 2011 har medarbetare som är tillsvidareanställda eller som har en tidsbegränsad anställning inom Region Halland rätt att begära att få arbeta på heltid. Utökning av tjänster ska vara inom samma kompetensområde och i möjligaste mån bör utökningen av anställning ske inom samma ort. Begäran om heltidsarbete ska lämnas senast den 31 mars eller 31 oktober varje år. Medarbetarna ska sedan börja arbeta heltid vid den tidpunkt som passar verksamheten dock senast den 1 september och senast den 1 mars varje år. En utvärdering av rätten till heltid ska göras under Skolförvaltningen har 277 anställda på de fyra skolorna inom ett 15-tal yrkesområden. Detta innebär att det är få anställda inom varje yrkesområde per skola. En av de större yrkesgrupperna är gymnasielärare. Gymnasielärarna i sin tur delas in efter behörighet i kärnämnen, trädgård, djur, florist osv. Om till exempel yrkeslärare inom smala områden begär heltid innebär det att skolan behöver göra utökning av tjänstgöringsgrader vilket sammantaget försvårar möjligheten att få en ekonomi i balans. Skolan har i detta exempel ingen möjlighet att omfördela dessa medarbetars kompetenser till de andra skolorna. Skolan kan inte heller minska på verksamhet inom något annat område t.ex. städ i motsvarande omfattning, i syfte att få en ekonomi i balans, för då fungerar inte den dagliga verksamheten. Sammantaget påverkar detta den interkommunala ersättningen för kommunerna på ett negativt sätt. Problemet med rätten till heltid för skolorna är att det är få anställda inom de olika yrkesområdena där även behörigheter är en begränsning. För att få en skola att fungera måste det finnas en grundbemanning inom många olika områden och den kan man inte minska för att utöka inom ett annat område. Beslutet om rätten till heltid gör att regionens skolförvaltning inte har samma förutsättningar att anpassa sin bemanning i jämförelse med andra huvudmän.

21 21(2 Huvudmannaskap Naturbruksgymnasier finns idag med huvudmän från såväl landsting/region som kommun och fristående skolor. Region Halland/Landstinget Halland är sedan starten huvudman för Plönninge och Munkagårds naturbruksgymnasier. De båda skolorna har idag cirka 500 elever varav cirka 23 % kommer från kommuner utanför Halland. Tillsammans med Region Hallands två folkhögskolor bildar de en skolförvaltning. Naturbruksgymnasier har av tradition tillhört landsting/region då upptagningsområdet för eleverna sträcker sig över kommungränserna. Ursprungligen har naturbruksgymnasierna växt fram ur lantbruks-, skogsbruks- och lanthushållskolorna. För ledning och styrning av skolförvaltningen finns förvaltningschef med ytterligare drygt fyra heltidstjänster. Några viktiga förvaltningsgemensamma resurser har behövt avvecklas/inte tillsättas då de ekonomiska förutsättningarna saknas. Förutom de kostnader som är direkt kopplade till utbildningen ute på skolorna tillkommer således också kostnader för förvaltningsledning, interna affärer med regionservice och overheadkostnader. Detta omfattar cirka 4 % av de totala kostnaderna eller drygt 5 mnkr. Möjligheter Det finns andra möjligheter än att Region Halland är huvudman för naturbruksgymnasierna. Ett alternativ är att överlåta huvudmannaskapet till de kommuner där naturbruksgymnasierna finns idag Varberg och Halmstad. Ett annat alternativ är att överlåta utbildningarna till den fria marknaden i form av fristående skolor. Ett tredje alternativ är att överväga att låta delar överlåtas till annan huvudman och själv behålla vissa delar. En helt annan möjlighet är att göra Hallands samtliga gymnasieutbildningar regionala. Den möjligheten vidareutvecklas inte i resonemanget nedan utan är en betydligt vidare och större fråga än den rubricerade utredning. Vid olika tillfällen har det diskuterats om verksamheten skulle överlåtas till annan huvudman kommun, bland annat vid skatteväxlingen Det finns förstås för- och nackdelar med ett överlåtande till annan huvudman. Aspekter som behöver övervägas är om det är mer rationellt att samla all gymnasieutbildning under färre huvudmän för att bättre kunna hantera bland annat de skiftande demografiska förutsättningarna (se underlaget från RS möte den 29 maj). Att anpassa en liten organisation med stora fasta, men kvalitativt utmärkta, utbildningsanordningar är svårare än att vara en del av en större helhet.