Uppföljning: Freeport på Papua

Transkript

1 Uppföljning: Freeport på Papua Juni 2009

2 Bakgrund och senaste nytt 2006 publicerade SwedWatch och Miljöförbundet Jordens Vänner en rapport om Freeport McMoRans gruvverksamhet i den indonesiska provinsen Papua. Företaget har under fler decennier anklagats för allvarlig miljöförstöring och oetiska betalningar till indonesisk militär som skyddar gruvan. Flera av de svenska APfonderna har aktieinnehav i bolaget och försöker nu tillsammans med aktieägare i Nederländerna och USA få företaget att bättre hantera gruvprojektets miljöeffekter. På bolagsstämman den 11 juni hoppas de få gehör för sitt förslag om att bolaget bör tillsätta en oberoende miljöexpert i styrelsen. SwedWatchs uppföljning visar också att Sandvik, som är en av Freeports nyckelleverantörer, utökat sin arbetsstyrka inne på gruvområdet. Det svenska bolaget anser sig ha små eller obefintliga möjligheter att påverka kunder inom områden som ligger utanför företagets direkta verksamhetsområde hos kunden. Anklagelser om allvarlig miljöförstöring Freeport McMoRans dotterbolag PT Freeport Indonesia utvinner guld och koppar från en av världens största gruvor (Grasberggruvan) i den indonesiska provinsen Papua. Papua ligger i Indonesiens östligaste utkant på den västra halvan av ön Nya Guinea, som är känd för sina rika naturresurser samt sitt unika och till stor del fortfarande ostörda ekosystem. Mot slutet av 1980-talet utökade PT Freeport Indonesia sin utvinningsverksamhet. Enligt flertalet källor har expansionen av gruvverksamheten lett till allvarlig miljöförstöring. 1 Kritiken gäller framför allt företagets avfallshantering. Gruvdriften tros komma att generera sex till sju miljarder ton avfall under dess driftstid. 2 Ett naturligt flodsystem som mynnar ut i Arafurahavet används för transport och deponering av anrikningssand. Detta är en gammaldags metod som många länder och lånegivare på senare tid har tagit avstånd från, eftersom miljökonsekvenserna anses vara för stora. Det akvatiska ekosystemet som får ta emot avfallet har svårt att hantera stora mängder sediment. Sedimenten ökar risken för översvämning och kan på så sätt starkt påverka växtlighet och biodiversitet i områden nära floden. Vattenföroreningarna ökar som regel också, på grund av att avfallet kan innehålla tungmetaller och kemikalier som löses ut i vattnet. En del av dessa är giftiga för vattenlevande organismer och kan lagras i organismer och sediment. Dessa miljörisker gör att Världsbanken beslutat att inte längre finansiera projekt som använder sig av denna typ av avfallshantering drog gruvbolaget BHP Billiton sig ur ett gruvprojekt som använde samma metod på Papua Nya Guinea och har beslutat att företagets nya gruvprojekt inte får använda flodsystemen för deponering av anrikningssand. 6 Freeport hävdar, trots användningen av flodsystemet, att företaget hanterar miljöeffekterna väl och till och med lever upp till internationell så kallad best practice. Företaget skriver bland annat att avfallssystemet är den enda lösningen som passar i området där gruvan ligger givet dess geotekniska, topografiska, klimatmässiga och seismiska förhållanden. Freeport uppger också att det följer indonesisk lagstiftning och hänvisar i sin 1 SwedWatchs beskrivningar bygger på följande huvudkällor: Etikrådet, Tilrådning 15. februar 2006, WALHI, 2006, The Environmental Impacts of Freeport-Rio Tinto s Copper and Gold Mining Operation in Papua, Jakarta Post, Government Warns Freeport to Stop Polluting River, 31 dec 2005 och New York Times, Below a Mountain of Wealth, a River of Waste, den 27 december WALHI, 2006, The Environmental Impacts of Freeport-Rio Tinto s Copper and Gold Mining Operation in Papua, sid 24 och 26. Uppskattningen bygger på företagets egna uppgifter. Anrikningssand (eng. tailings) är det material som återstår efter det att malmens värdefulla innehåll separerats från det innehåll som saknar värde. Norska Etikrådet redogör för olika risker kopplade till floddeponering i sin utvärdering av Freeports verksamhet på Papua, Etikrådet, Tilrådning 15. februar 2006, sid EIR, 2004, Striking a Better Balance - The World Bank Group and extractive industries: The final report of the Extractive Industries Review, World Bank Group Management Response, sid BHP Billiton, BHP Billiton Health Safety Environment and Community Report 2004, sid 18 och BHP Billitons pressmeddelande 8 feb 2002.

3 argumentation till ett flertal oberoende miljökontroller, vilka dock aldrig offentliggjorts i fullständig form publicerade miljönätverket WALHI (Indonesian Forum for Environment) 8 en rapport som redogör för hur olika representanter för myndigheter och ministerier, från 2000 till 2006, påtalat att gruvverksamheten bryter mot indonesisk lagstiftning. En rad möten och utfrågningar mellan representanter för företaget, olika ministerier och politiker har ägt rum sedan dess. I mars 2006 krävde exempelvis Indonesiens miljöminister att Freeport förbättrade hanteringen av gruvans miljöeffekter, detta efter att regeringen för första gången sedan verksamheten inleddes 1973 hade utfört en mer gedigen kontroll uppe vid gruvan. 10 I juli 2008 utfärdade miljöministeriet ett dekret som begränsar mängden anrikningssand som får lov att passera deponiområdet ut i flodmynningen och Arafurahavet. 11 Freeport uppger att ett område på 220 km 2, utöver deponeringsområdet på 230 km 2, kommer att påverkas av anrikningssanden, men menar att skadorna inte är allvarliga och att området kan och kommer att rehabiliteras genom att nya växter planteras och att andra näringar skapas så som jordbruk, fiske och vattenbruk. 12 I de senaste hållbarhetsredovisningarna beskriver företaget dessa försök, men tidsplaner anges varken där eller i företagets svar på SwedWatchs frågor i juni SwedWatch och Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) anser att det är av största vikt att oberoende utvärderingar utförs av PT Freeport Indonesias miljöpåverkan. Dessa bör offentliggöras i fullständig form och utföras av experter som både lokala aktörer och aktieägare har förtroende för. Företaget bör på ett öppet och detaljerat sätt redovisa för hur problemen hittills hanterats samt offentliggöra tidsramar för åtgärdsplaner. Problematiska betalningar för beskydd Sedan 1960-talet har Papua präglats av en konflikt mellan den papuanska självständighetsrörelsen och den indonesiska militären. Under årens lopp har militären agerat med stor brutalitet gentemot såväl den beväpnade papuanska gerillan som civilbefolkningen. Företag som Freeport och svenska Sandvik befinner sig mitt i denna konflikt, som också präglas av spänningar mellan Papuas olika folkgrupper. Mycket förenklat beskrivet anser kristna papuaner i provinsen att de rådande inslagen av autonomi är högst otillräckliga, medan många muslimska migranter tycker att de går för långt och vill se ökad centralstyrning från Jakarta. 14 När det gäller konflikten på Papua i stort är våldet ofta inte ensidigt. Ett övergripande problem är att polis och militär ofta kränker mänskliga rättigheter ostraffat. De senaste åren har dock situationen i regionen där gruvan ligger varit relativt stabil. Freeports gruvprojekt har under årens lopp beskyddats av indonesisk militär och polis, något som Freeport behövt betala för. Militärens och polisens arbetsuppgifter ska ha gällt bevakning av kust och flygplats samt gruvområdet och dess omgivningar. Militären ska också ha haft till uppgift att kontrollera upplopp och civila oroligheter. 15 De senaste uppgifterna från företaget visar att betalningarna ökade 7 Freeport McMoRan, DEF 14A: Official notification to shareholders of matters to be brought to a vote (Proxy), 24 April 2009, sid och PT Freeport Indonesia, 2009, Controlled Riverine Tailings Management at PT Freeport Indonesia. 8 WALHI är Indonesiens största forum för NGOs. Dryga 400 organisationer är medlemmar i WALHI, som i sin tur är medlem i Friends of the Earth International, WALHI, 2006, The Environmental Impacts of Freeport-Rio Tinto s Copper and Gold Mining Operation in Papua, sid 32, Ministry of Environment, Team Proper Concerning PT Freeport Indonesia Performance, 23 mars 2006 och WALHI, 2006, sid PT Freeport Indonesia, 2009, Controlled Riverine Tailings Management at PT Freeport Indonesia, sid Etikrådet, Tilrådning 15. februar, sid 20 samt PT Freeport Indonesia, 2009, Controlled Riverine Tailings Management at PT Freeport Indonesia. 13 PT Freeport Indonesia, 2007 Working towards sustainable development, sid 31-37, Freeport McMoRan, 2008 Working Towards Sustainable Development Report, sid och PT Freeport Indonesia, 2009, Controlled Riverine Tailings Management at PT Freeport Indonesia, sid samt svar från Freeport McMoRans kommunikationsavdelning den 2 juni International Crisis Group, 2008, Indonesia: Communal Tension in Papua och International Crisis Group, 2007, Indonesian Papua: A Local Perspective on the Conflict. 15 Jakarta Post, Freeport Confirms Allowances for Military, Police in Papua, 16 mars 2003 samt PT Freeport Indonesia, 2007 Working Towards Sustainable Development, sid 24.

4 från 4,7 till 8 miljoner USD (cirka 37 till 63 miljoner SEK) mellan åren 2001 och Under 2008 ska pengarna exempelvis ha gått till infrastruktur, mat, boende, bränsle, resor, fordonsreparationer, bidrag till tillfälliga och administrativa kostnader samt kostnader för militär- och polisledda så kallade hjälpprogram till lokalsamhällena. 17 SwedWatch har begärt in ytterligare information om hjälpprogrammen, men Freeport har inte svarat på vad de består av och varför de utförs av militär och polis. 18 För att få bättre kontroll över vad pengarna går till, betalar PT Freeport Indonesia vissa av militärens och polisens kostnader själv (fordon, madrasser och liknande), medan cirka 20 procent av det totala stödet (1,6 miljoner USD eller 12 miljoner SEK) betalas ut i form av överföringar och checkar till regeringens säkerhetsinstitutioner för att förse varje person som skyddar företaget med månadsbidrag samt täcka enhetens administrationskostnader. 19 En rad dekret har de senaste åren syftat till att polisen ska ta över militärens tidigare uppgift att bevaka viktiga nationella objekt, så som Freeports gruva meddelade Freeport McMoRan att företaget fortfarande betalade militären för beskydd. Företaget uppger att merparten av pengarna under 2008 gick till en polisledd styrka vid gruvan, men att betalningar även gällde soldater och poliser i gruvans omgivningar. SwedWatch har frågat Freeport McMoRan varför polisen inte tagit över hela bevakningen och hur stor del av beskyddet som fortfarande utgörs av militär personal. Företaget hänvisar till regeringen för svar på den typen av frågor. 21 SwedWatch och MJV anser att företag inte ska förse en beväpnad part i en konflikt med pengar, transport eller någon annan form av stöd, om inte lagen kräver det. 22 Om det senare är fallet bör fullständig information offentliggöras kring betalningarnas syfte samt var pengarna hamnar och vad de används till, för att garantera att stödet inte gör företaget medskyldigt till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är också viktigt att företaget löpande konsulterar berörd lokalbefolkning och inhämtar information från dem om säkerhetsarrangemangens effekter. 23 Vissa bedömare anser att det är bättre att låta polisen ta hand om beskyddet av företag på Papua, eftersom polisen består av fler papuaner med större förståelse och respekt för lokalbefolkningen. 24 Samtidigt präglas även polisverksamhetens historia av korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter. En annan problematisk aspekt gäller i vilken grad betalningarna skulle kunna påverka polisens benägenhet att objektivt se till att företag de får betalt av, och dess anställda, följer lagarna, vilket ju är en av dess uppgifter. Det faktum att polis och militär sedan länge träter om företagets pengar komplicerar situationen ytterligare. Global Witness är en organisation som rapporterar om kopplingen mellan naturresurser och konflikter publicerade organisationen uppgifter som indikerade att en del av pengarna som Freeport betalade ut 2001 till 2003 gick direkt till enskilda militärer och poliser. En av mottagarna uppgavs vara general Mahidin Simbolon, en av de män som FN:s högkommissariat pekat ut som ansvarig för våldet på Östtimor i slutet på 1990-talet då civila dödades. Enligt Global Witness mottog han över USD under en 16 Följande summor har enligt företagets egna uppgifter betalats ut de senaste åren: Drygt 4,7 miljoner USD under 2001, drygt 5,6 miljoner USD under 2002, 5,9 miljoner USD under 2003, 6,9 miljoner USD under 2004, 9 miljoner USD vardera under 2006 och 2007 samt 8 miljoner USD under Freeport McMoRan Copper & Gold Inc:s rapportering till US Securities and Exchange Commission (SEC) refererad i Global Witness, 2005, Paying for Protection, sid och 15 samt Freeport McMoRans rapportering till SEC Freeport McMoRans rapportering till Finansinspektionen i USA, SEC, Svar från Freeport McMoRans kommunikationsavdelning, mottaget av SwedWatch 2 juni Ibid. 20 International Crisis Group, 2006, Papua: Answers to Frequently Asked Questions, sid 2 samt AFP, US Mining Giant Still Paying Indonesia Military, 23 mars Svar från Freeport McMoRans kommunikationsavdelning, mottaget av SwedWatch 2 juni Den juridiska grunden för Freeports betalningar är oklara. Företaget uppger att dess kontrakt med regeringen kräver att ekonomiskt stöd betalas ut. New York Times lyckades 2005 få ut kopior på kontrakten från 1967 och 1991 och konstaterade att de inte innehåller några krav om betalningar (New York Times, Below a Mountain of Wealth, a River of Waste, 27 dec 2005). 23 Denna ståndpunkt baserar sig bland annat på Global Witness resonemang i Global Witness, 2007, Oil and Mining in Violent Places: Why volontary codes for companies don t guarantee human rights. 24 Läs mer i SwedWatch, 2006, Sandvik och Freeport på Papua: Två företag i konflikten om Papua, sid 45.

5 knapp tvåårsperiod. 25 Freeport McMoRan kommenterade inte dessa uppgifter. I sina senaste uttalanden uppger Freeport att betalningarna som sker idag är lagliga 26, men Global Witness påpekar att Freeport fortsätter att undvika att svara på de mest relevanta frågorna om vems händer pengarna slutligen hamnar i och att det därför är omöjligt att bedöma hur företaget hanterar sin relation till militär och polis idag. Vi oroar oss inte så mycket för om företaget ger småsummor till poliser och soldater av låg rang. Vår oro gäller istället eventuella större flöden till högt uppsatta poliser och militärer som har befogenhet att fatta beslut som påverkar företaget. Global Witness såg hur dessa betalningar fortsatte fram till 2003 och på basis av företagets senaste information vet vi inte med säkerhet att denna typ av betalningar har upphört, säger Diarmid O Sullivan researcher på Global Witness. 27 Utöver det militära och polisiära beskyddet har PT Freeport Indonesia egna obeväpnade säkerhetsvakter på plats. Kostnaderna för den egna säkerhetsavdelningen ökade från 12,3 till cirka 22 miljoner USD (från 97 till 174 miljoner SEK) mellan åren 2004 och Detta, tillsammans med de ökade betalningarna till militär och polis under 2000-talet, kan tyda på att säkerhetsbehovet snarare ökat än minskat, vilket i så fall är ett illavarslande tecken. Freeport uppger dock att antalet personer som skyddar gruvområdet har minskat. 29 Fakta om Freeport McMoRan Copper and Gold Inc Freeport McMoRan Copper and Gold Inc är världens största börsnoterade kopparföretag. Grasbergs gruvdistrikt på Papua innehåller världens största koppar- och guldreserv. Företaget är oerhört viktigt som inkomstkälla både för Papua och Indonesien tjänade den indonesiska regeringen 1,8 miljarder USD på gruvverksamheten i form av skatter, utdelningar, royalty och olika avgifter. Verksamheten stod för 45 procent av Papuas BNP och har genererat drygt arbetstillfällen. I praktiken har företaget mer eller mindre kommit att agera som en lokal regering när den indonesiska staten har underlåtit att förse Papua med grundläggande samhällsservice. Freeport avsatte 53 miljoner USD till en utvecklingsfond för lokalsamhällena Det senaste decenniet har företaget spenderat 100 miljoner USD på sjukvård åt lokalbefolkningen. Källa: Freeport 25 Global Witness, 2005, Paying for Protection, sid 4-5 och AFP, US Mining Giant Still Paying Indonesia Military, 23 mars Intervju den 27 maj Företagets redovisade uppgifter hämtade från Global Witness, 2005, Paying for Protection, sid 15 samt svar från Freeport McMoRans kommunikationsavdelning, mottaget av SwedWatch 2 juni Svar från Freeport McMoRans kommunikationsavdelning, mottaget av SwedWatch 2 juni 2009.

6 Påtryckningar från aktieägare Kritiken mot företaget har fått en rad aktieägare att studera företaget närmre och försöka påverka Freeport McMoRan i sin roll som ägare. Först ut var ett antal USA-baserade pensionsfonder som krävde att företaget skulle offentliggöra hur mycket det betalade direkt till den indonesiska militären. Efter att i många år förnekat att betalningar ägde rum, bekräftade moderbolaget i början på 2000-talet att militären betalats för beskydd sedan gruvdriften påbörjades på 1970-talet. Sedan dess har företaget, som beskrivits ovan, redovisat betalningarnas storlek och viss information om vilka tjänster företaget betalar för. Norska Oljefondet valde 2006 en mer radikal metod då landets finansminister meddelade att innehavet i Freeport McMoRan skulle säljas av. Det norska Etikrådet, som ger rekommendationer till Finansdepartementet, anser att Freeports verksamhet har orsakat en rad allvarliga miljöskador och att det finns en oacceptabel risk för att skadorna är långsiktiga och irreversibla. Det anser också att Freeport utnyttjar Indonesiens låga miljökrav och brist på myndighetskontroll. 30 Under samma period valde svenska Folksam och Sjunde AP-fonden att sälja av sina innehav på grund av liknande resonemang. 31 Det svenska Etikrådet, som samlar Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden, hade sitt första dialogmöte med Freeport McMoRan i juni 2007 då en rad miljö- och människorättsaspekter diskuterades. Under våren 2009 har de valt att sätta ytterligare tryck på företaget, eftersom de anser att Freeport genom sin gruvdrift på Papua kan kopplas till allvarlig negativ miljöpåverkan i strid mot FN:s konvention om biologisk mångfald. 32 I en resolution inför Freeport McMoRans årsstämma den 11 juni 2009 kräver Andra, Tredje och Fjärde APfonden 33 att företaget utser en miljöexpert som styrelseledamot i syfte att återskapa förtroendet för bolaget och minimera gruvverksamhetens negativa effekter på miljön. 34 Förslaget läggs fram tillsammans med nederländska pensionsfonden ABP och New York City Pension Funds i USA. 35 Vi anser att tvisten [angående företagets miljöpåverkan] skadar aktievärdet och att företaget måste hantera sina miljömässiga utmaningar på ett effektivt, strategiskt och transparent sätt för att återskapa förtroendet för företaget och minimera de skadliga miljöeffekterna av verksamheten, skriver de i sitt förslag inför årsstämman. 36 Aktieägarna betonar att styrelseledamoten bör vara oberoende och ha en expertis som erkänns av både företagsvärlden och miljörörelsen. Freeport McMoRan rekommenderar dock övriga aktieägare att rösta emot förslaget och anser att en miljöexpert skulle vara ett för smalt och begränsande rekryteringskriterium. Företaget anser därför att förslaget strider mot företagets och aktieägarnas bästa. Pensionsfonderna betonar däremot att /m/iljöexpertis är avgörande för gruvföretags framgång på 2000-talet på grund av de betydande effekter som gruvdrift kan ha på miljön och att det därför är viktigt att denna expertis finns representerad på den högsta strategiska nivån inom företaget Etikrådet, Tilrådning 15. februar 2006, sid Freeport McMoRan stod i maj 2009 fortfarande kvar på Folksams lista över uteslutna företag. Sjunde AP-fonden valde dock att häva uteslutningen av Freeport i början av 2008, efter att fondens konsulter bedömt att bolaget hade vidtagit vissa åtgärder vad gäller säkerhetsfrågan. Enligt Richard Grottheim, Sjunde AP-fondens vice vd, fortsätter dock dialogen med företaget och han anser att det finns en hel del kvar att önska på miljösidan. Intervjuer utförda 25 och 27 maj Svar från Etikrådet, mottaget av SwedWatch 26 maj Första AP-fonden har också innehav i bolaget, men hade inte ägt aktier under tillräckligt lång tid för att kunna stå som avsändare till resolutionen. Fonden kommer dock att rösta för förslaget och deltar i dialogen med bolaget. 34 Freeport McMoRan, DEF 14A: Official notification to shareholders of matters to be brought to a vote (Proxy), 24 April 2009, sid ABP förvaltar pensionspengar för anställda inom den nederländska administrationen och utbildningssektorn. 36 Freeport McMoRan, DEF 14A: Official notification to shareholders of matters to be brought to a vote (Proxy), 24 April 2009, sid Ibid.

7 Som tidigare beskrivits anser Freeport inte att verksamheten strider mot internationella riktlinjer och indonesisk lagstiftning, men det svenska Etikrådet är av en annan uppfattning. Att använda en flod för att släppa ut anrikningssand används endast av tre gruvor i hela världen, alla på ön Papua, skriver Etikrådet i ett svar till SwedWatch. 38 De senaste uppgifterna från AP-fonderna visar att de äger aktier i Freeport McMoRan till ett värde av cirka 104 miljoner SEK. 39 I stort anser Etikrådet att investerare har stora möjligheter att påverka bolag, särskilt om man samarbetar med fler ägare i Sverige eller utomlands. Investerares kanske största möjlighet att påverka både svenska och utländska bolag vad gäller miljö och mänskliga rättigheter är att stödja de processer som redan finns inom bolag eller att verka som en katalysator att få igång ett aktivt arbete kring dessa frågor, skriver Etikrådet i sitt gemensamma svar. SwedWatch och MJV välkomnar de fyra AP-fondernas försök att påverka Freeport i egenskap av aktieägare. När SwedWatch rapporterade om deras innehav i bolaget 2006 fokuserade de främst på svenska bolag och inga tydliga krav ställdes på Freeport. 40 Sedan dess har ett väl genomtänkt arbete byggts upp kring de utländska innehaven, där krafterna samlats inom Etikrådet. Vi rekommenderar att Etikrådet utökar arbetet så att fler bolag påverkas av fondernas krav. Vi betonar även vikten av att en bortre gräns för ägardialogen sätts för bolag som inte genomför några förändringar. Att år efter år avstå från att förse aktieägare med relevant och tillräckligt detaljerad information bör i sig kunna utgöra ett kriterium för att utesluta företag. Olika aktörer som försökt bedöma Freeports hantering av olika miljöoch människorättsaspekter har under årens lopp konstaterat att företaget ofta undviker att svara på de mest relevanta frågorna. Fakta om Etikrådet Etikrådet bildades i början av 2007 och består av representanter från Första till Fjärde AP-fonden. De fyra fonderna förvaltar den stora merparten av de pengar som vi betalar in till pensionssystemet. De fungerar som buffertfonder i det allmänna pensionssystemet och har till uppdrag att långsiktigt skapa hög avkastning till låg risk. Fonderna ska även ta hänsyn till etik och miljö, men får inte göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Samarbetet inom Etikrådet handlar om att samordna fondernas arbete med miljö- och etikfrågor i utländska bolag. Det samlade kapitalet på cirka 700 miljarder kronor ökar chansen att påverka bolagen bolag ingår i omvärldsbevakningen som Etikrådet lagt ut på en extern konsultfirma (GES Investment Services). Hundra bolag som anklagas för kränkningar av internationella konventioner väljs sedan ut för en djupare granskning. Drygt tio bolag blir sedan föremål för en aktiv dialog. Detta gäller bolag där Etikrådet anser att problemen är påtagliga och väl dokumenterade och Freeport McMoRan är ett av dem. Etikrådet satsar i första hand på en aktiv ägardialog, men möjligheten att sälja av innehav finns också. Under 2008 uteslöts nio bolag, vilka alla rapporterats delta i utveckling, tillverkning eller marknadsföring av klustervapen (eller specialkomponenter till dessa) i strid med klustervapenkonventionen. Källa: Etikrådets årsrapport för 2008 och hemsida 38 Svar från Etikrådet, mottaget av SwedWatch 26 maj Uppgifter om AP1:s, AP2:s, AP3:s och AP4:s ägande gäller innehav den 31 december Uppgifter om AP7:s ägande är från 22 april Se vidare om AP-fondernas dåvarande arbete i SwedWatch, 2007, AP-fonderna har aktier i Freeport.

8 Sandvik I SwedWatchs rapport från 2006 analyserades Sandviks roll inom gruvprojektet genom PT Sandvik, ett dotterbolag som bildades Företagets verksamhet består uteslutande av att förse PT Freeport Indonesia med service och maskiner på Papua. Servicen består av arbete med och underhåll av gruvutrustning. Värdet av Sandviks tjänster ökade mellan åren 2004 till 2008 från 16 miljoner USD till 58 miljoner USD (motsvarande cirka 127 till 460 miljoner SEK). Arbetsstyrkan utökades från 216 till 350 anställda under perioden 2004 till maj Frågan om kundansvar SwedWatch och MJV argumenterade 2006 för att leverantörer av service och utrustning (i detta fall Sandvik) kan ha ett så kallat kundansvar i förhållande till de gruvbolag de har som kunder (i detta fall PT Freeport Indonesia). Det är givetvis omöjligt för ett företag att ta ansvar för hur en kund agerar i alla lägen. Kundansvaret påverkas av faktorer som vilken sorts vara eller tjänst som leverantören i fråga levererar, vilka effekter varan kan tänkas ha och företagets möjlighet att påverka kunden i fråga (det vill säga hur stort avtalet är, hur långt det sträcker sig, om personal finns på plats etcetera). 42 Avgörande för SwedWatchs slutsats kring Sandvik var att företaget har ett långsiktigt och omfattande samarbete med PT Freeport Indonesia. Sandvik har haft gruvbolaget som kund sedan 1997 och kontraktet som slöts 2002 löper fram till Affärsrelationen inleddes två år efter det att en australiensisk biståndsorganisation och den katolska kyrkan i Jayapura rapporterat om att indonesisk militär hade dödat, internerat och torterat papuaner inne på Freeports ägor eller i företagets fordon och fraktkontainrar. Sandvik har i dagsläget en relativt stor personalstyrka på plats som också den bevakas av polis och militär, vilket Freeport betalar för. Sandviks utrustning och service är också en central del i själva gruvdriften. Sandvik ansåg dock inte att det som leverantör till Freeport eller andra gruvbolag har ett kundansvar. 43 Under våren 2009 meddelade företaget att denna policy kvarstår. Sandvik anser att det har ansvar för den egna verksamheten, leverantörer, underleverantörer och joint venture partners, men anser att möjligheten att påverka kunder inom områden som ligger utanför företagets direkta verksamhetsområde hos kunden är begränsade eller obefintliga. 44 Alternativet är i yttersta fall att vi avsäger oss uppdrag, vilket inte är aktuellt avseende PT Freeport Indonesia (PTFI). Sandvik försöker dock alltid föra en öppen dialog med kunden om känsliga frågor som kan uppkomma, exempelvis miljö- eller människorättsfrågor, skriver Sandvik. Det finns i dagsläget ingen entydig definition av begreppet kundansvar. Att öppna för möjligheten att som yttersta alternativ avsäga sig uppdrag och välja bort kunder, vilket Sandvik gjort, är komponenter som SwedWatch och MJV anser inryms i kundansvaret. Kanske än viktigare är det dock att utföra gedigna riskanalyser innan man som leverantör går in i ett samarbete med en ny kund var det oklart hur Sandviks riskanalys av Freeport gått till innan kontraktet från 2002 slöts samt vilka källor den grundade sig på. Sedan dess har företaget byggt upp en särskild stabsfunktion som utför revisioner och är ett stöd för styrelsens, koncernledningens och olika affärsenheters arbete med riskbedömningar också av kunder. I enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag anser SwedWatch och 41 ICCA, PTFI Phase II Audit Report, sid 122 samt uppgifter från Sandvik 4 juni För mer information om definitionen av och diskussionen kring kundansvar, se vidare SwedWatch, 2006, Sandvik och Freeport på Papua: Två företag i konflikten om Papua, sid För mer information om Sandviks resonemang samt SwedWatchs slutsats och rekommendationer till företaget, se vidare SwedWatch, 2006, Sandvik och Freeport på Papua: Två företag i konflikten om Papua, sid Om inget annat anges bygger uppgifter om Sandviks ställningstaganden i denna text på samtal med Anders Wallin, informationsansvarig på Sandvik, 25 maj 2009 och skriftligt svar från Sandvik mottaget 4 juni 2009.

9 MJV att leverantörer till problematiska gruvprojekt bör försöka påverka och uppmuntra affärsparters att respektera mänskliga rättigheter och skydda miljön. 45 Sandvik uppger att det har informerat Freeport om sitt generella förhållningssätt vad gäller etik och miljö, men företaget har inte tagit upp någon konkret kritik: Som utomstående observatör är Sandviks intryck att PTFI [PT Freeport Indonesia] arbetar på ett bra sätt med mänskliga rättigheter. Vidare upplever vi att de hanterar miljöfrågorna på lämpligt sätt utifrån förutsättningarna. Detta bestyrks av oberoende miljörevisioner. SwedWatch och MJV tolkar Sandviks svar som att företaget de senaste åren har tagit steg i riktning mot ett kundansvar, vilket välkomnas. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad företaget bygger sin bedömning av Freeport som ett oproblematiskt företag på. Övriga frågor SwedWatch har även bett Sandvik redogöra för om, och i så fall hur, företaget har genomfört andra åtgärder som SwedWatch och MJV rekommenderade företaget att vidta Sandvik rekommenderades till exempel att inleda en dialog med berörda parter (anställda, lokalbefolkning, lokala organisationer med mera) i syfte att ta reda på hur företaget kan bidra till en hållbar utveckling i regionen i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag. 46 Sandvik uppger 2009 att företaget för en löpande dialog med sina medarbetare kring olika frågor, men inte med aktörer i omkringliggande samhällen. En annan aspekt SwedWatch och MJV förde fram gäller anställning av papuaner. För att lokalbefolkningen och Papua i stort ska kunna dra nytta av gruvverksamheten är det viktigt att företag som är verksamma i området anställer och vidareutbildar lokala papuaner till 2007 undersöktes fem av PT Freeport Indonesias nyckelleverantörer av en extern utvärderare, International Center for Corporate Accountability (ICCA) vid City University of New York, och PT Sandvik var en av dem. 47 Utvärderarens slutsats var att ingen av de undersökta leverantörerna levde upp till Freeports nivå när det gäller att anställa papuaner och vidareutbilda dem var cirka 28 procent av PT Freeport Indonesias anställda papuaner var motsvarande siffra för PT Sandvik 8,6 procent, vilket ICCA betraktade som en relativt låg andel. Andelen hade i stort sett varit oförändrad sedan 2004 och de flesta av papuanerna inom företaget var arbetare med lägre utbildning. ICCA noterade att trots att Sandviks ledningsrapport uppgav att företaget hade program för vidareutbildning på platsen, uppgav nästan hälften av de intervjuade att de inte fått någon eller endast lite utbildning som syftat till befordran. 49 Många av PT Sandviks anställda hade deltagit i PT Freeport Indonesias vidareutbildningsprogram, men inga av dem var papuaner trots att ett av programmets mål är att förse papuanska anställda med teknisk kunskap så att de kan få bättre jobb uppger Sandvik att en handlingsplan för att öka andelen papuaner numera finns på plats och att cirka 13 procent av dagens arbetsstyrka har rekryterats från ursprungsfolken. ICCA ansåg 2007 att PT Sandvik inte hade skapat tillräckliga strukturer och kontrollsystem lokalt för att kunna implementera sina etiska policys. Samma år upptäckte Sandviks egen internrevision brister i hur anställda utbildats i Sandviks uppförandekod uppger företaget att detta kommer att rättas till genom att utbildningsmaterial och uppförandekoden översätts till lokala språk. I ICCA:s undersökning uppgav 40 procent av de intervjuade att de var nöjda med hur PT Sandvik 45 OECD:s riktlinjer för multinationella företag, 2: OECD:s riktlinjer för multinationella företag, 2:1. 47 ICCA, 2007, PTFI Phase II Audit Report. 48 Freeport McMoRan, 2008 Working Towards Sustainable Development, sid ICCA, 2007, Executive Summary. 50 ICCA, 2007, sid 124.

10 arbetade för att skydda de anställdas mänskliga rättigheter, medan 35 procent var missnöjda och 20 procent neutrala. Endast 15 procent av anställda som inte ingick i staben betraktade PT Sandvik som en god arbetsgivare och ett bra företag för det papuanska folket, medan mer än hälften av stabspersonerna var klart positiva. Förtroendet för PT Freeport Indonesia var klart större. Sandvik har avstått från att kommentera ICCA:s uppgifter, men säger att mycket har hänt sedan internrevisionen ägde rum SwedWatch och MJV välkomnar Sandviks arbete för att öka andelen papuaner och implementera företagets egen uppförandekod lokalt. Vi rekommenderar att en intern analys görs av ICCA:s intervjuresultat samt att både anställda och lokala intressenter inkluderas i arbetet med att definiera problemområden och utveckla lösningar för att säkerställa rättigheter och bidra till hållbar utveckling. REFERENSER OCH KÄLLOR ABP, BHP Billiton, pressmeddelande, BHP Billiton Withdraws from Ok Tedi Copper Mine, 8 feb 2002, BHP Billiton, BHP Billiton Health Safety Environment and Community Report 2004, bbcontentrepository/reports/bhpb_full_hsec_report_04.pdf EIR, 2004, Striking a Better Balance - The World Bank Group and extractive industries: The final report of the Extractive Industries Review, World Bank Group Management Response, finaleirmanagementresponse.pdf Etikrådet, Tilrådning 15. februar 2006, Tilr%C3%A5dning_15_februar_2006.pdf Etikrådet, Årsrapport 2008, Etikrådet, hemsida, Freeport McMoRan, 2008 Working Towards Sustainable Development Report, Freeport McMoRan, rapportering till SEC 2008, Freeport McMoRan, DEF 14A: Official notification to shareholders of matters to be brought to a vote (Proxy), 24 April 2009, Global Compact, Global Witness, 2005, Paying for Protection: The Freeport Mine and the Indonesian Security Forces, media_library_detail.php/139/en/paying_for_protection Global Witness, 2007, Oil and Mining in Violent Places: Why volontary codes for companies don t guarantee human rights, globalwitness.org/media_library_detail.php/580/en/oil_and_mining_in_violent_places ICCA, PTFI Phase II Audit Report, International Crisis Group, 2008, Indonesia: Communal Tension in Papua, asia/indonesia/154_indonesia_communal_tensions_in_papua.pdf International Crisis Group, 2007, Indonesian Papua: A Local Perspective on the Conflict, documents/asia/indonesia/b66_indonesian_papua a_local_perspective_on_the_conflict.pdf International Crisis Group, 2006, Papua: Answers to Frequently Asked Questions, documents/asia/indonesia/b53_papua_answers_to_frequently_asked_questions.pdf Jakarta Post, Freeport Confirms Allowances for Military, Police in Papua, 16 mars 2003, news/2003/03/16/freeport-confirms-allowances-military-police-papua.htm

11 Jakarta Post, Government Warns Freeport to Stop Polluting River, 31 dec 2005, news/2005/12/31/government-warns-freeport-stop-polluting-river.html Ministry of Environment, Team Proper Concerning PT Freeport Indonesia Performance: Ministry of Environment Obliges PT. Freeport Indonesia to Increase Management Performance of Environment, 23 mars 2006, New York Times, Below a Mountain of Wealth, a River of Waste, 27 dec 2005, international/asia/27gold.html OECD:s riktlinjer för multinationella företag, PT Freeport Indonesia, Response to the Audit of Indonesian Operations by the International Center for Corporate Accountablity, 4 oktober 2005, PT Freeport Indonesia, 2007 Working towards sustainable development, PTFI/wtsd_indo2008.pdf PT Freeport Indonesia, 2009, Controlled Riverine Tailings Management at PT Freeport Indonesia, pdf/riverine/riverine_2009.pdf SwedWatch, 2006, Sandvik och Freeport på Papua: Två företag i konflikten om Papua, arkiv/arkiv_2006/sandvik_beskyddas_av_brutal_milit_r SwedWatch, 2006, AP-fonderna har aktier i Freeport, fonderna_ger_aktier_i_freeport WALHI, 2006, The Environmental Impacts of Freeport-Rio Tinto s Copper and Gold Mining Operation in Papua. INTERVJUER: Etikrådet, skriftligt svar mottaget av SwedWatch 26 maj Grottheim Richard, Sjunde AP-fondens vice vd, 25 maj Lundberg-Markow Carina, ägaransvarig på Folksam, 27 maj O Sullivan Diarmid, Global Witness, 27 maj Sandvik, skriftligt svar mottaget av SwedWatch 4 juni Wallin Anders, informationsansvarig på Sandvik, 25 maj 2009.