Staden och orterna. Norra kommundelen. Södra kommundelen. Sollebrunn Stora Mellby Magra Gräfsnäs Långared Kvarnabo LIS-område

Transkript

1 Staden och orterna Norra kommundelen Sollebrunn Stora Mellby Magra Gräfsnäs Långared Kvarnabo LIS-område Södra kommundelen Alingsås Ingared-Hemsjö Ödenäs Västra Bodarna

2

3 Bjärkebygden Norra kommundelen Bjärkebygden Landskap och historia Landskapet Landskapet är växlingsrikt och omfattar både uppodlad jordbruksmark i dalgångarna och omgivande kuperad skogsmark. Väster om sjön Anten börjar skogsområdet Risveden. Mellbyån genomkorsar en bred uppodlad dalgång där de flesta av Bjärkebygdens orter är belägna. Genom Magra löper Mörlandabäcken som ansluter till Mellbyån söder om Sollebrunn. Jordbruksbygden Bjärke dominerades tidigare av de stora godsen med respektive slottsbyggnader, Gräfsnäs vid sjön Anten och Koberg vid Vanderydsvattnet. Administrativ historia Bjärke är en gammal bygd i norra delen av Alingsås kommun. Sollebrunn, Stora Mellby, Magra, Gräfsnäs och Långared är orter som ligger i Bjärke. Loo, Kvarnabo, Anten och Lagmansered kan också räknas dit. Fram till 1952 var området uppdelat i flera små kommuner. Den 1 januari 1952 slogs dessa ihop till Bjärke kommun med kommunhuvudort Sollebrunn bildades den nya Alingsås kommun tillsammans med Alingsås och Hemsjös kommuner Namnet Bjärke kommer från det fornnordiska Biarka av ordet Biork dvs björk. Bjärke härad har sedan mycket gammal tid varit ett begrepp. Häradsindelningen går tillbaka till bronsåldern. Häradet skulle ställa upp en här, hålla ting (rättsskipning) och driva in skatt. Bjärke bestod ursprungligen av fem socknar och fem kyrkor, som också bildade kommuner. Kommunikationerna En viktig del av kulturlandskapets struktur i Bjärke hänger samman med kommunikationslederna vattendrag, stigar, lands- och järnvägar. Här finns åar och sjöar, gamla viktiga vägdragningar och också en äldre järnvägssträckning. Det västgötska vägnätet var väl utvecklat vid medeltidens slut. En handelsled gick från Lödöse via Hålanda och Risveden. Vid Dammens gård väster om Gräfsnäs kan vägen ha vikit av i sydvästlig- nordostlig riktning och fortsatt längst Mellbydalen över Erska Lunde och nuvarande Erska by, Sollebrunn och Stora Mellby och vidare till Skara. På talet hade vägen fått en delvis annan sträckning över Risveden. Vägen vek då av mot norr längre österut vid Gräfsnäs. Här gick export- och importvaror i stora mängder mellan hamnen i väster och det inre av Västergötland. I Sollebrunn vittnar den bevarade gästgiveribyggnaden om den stora betydelse orten hade som knutpunkt. Här korsade vägen Skara- Lödöse vägen mellan Alingsås och Vänersborg. Del 1, Planförslag 55

4 Bjärkebygden Sollebrunn är fortfarande en knutpunkt, nu mellan väg 42 och väg 190. Vid 1600-talets början hade Göteborg blivit landets stora import- och exporthamn mot väster. Lödöse fortsatte ändå att vara en viktig exporthamn för jordbruksprodukter från den bördiga Mellbydalen och de stora jordbruksområdena i Skaraborg. Västergötland Göteborgs järnväg öppnades för trafik år Banan var smalspårig och gick mellan Göteborg och Skara. Järnvägen, som följde Mellbyåns dalgång underlättade tillkomsten av småindustriverksamhet i Sollebrunn och Stora Mellby förstatligades banan och under talet lades den etappvis ner. Sträckan Anten- Gräfsnäs lades ner år 1970, men sedan år 1971 har museiföreningen Anten- Gräfsnäs Järnväg (AGJ) bedrivit museitrafik där. Näringslivet - jordbruk och industri Jordbruket har sedan århundraden varit huvudnäringen i Bjärke. En god jordmån och ett gynnsamt klimat bidrar. Jordmånen är ofta svartmylla på lerbotten. Gårdsstrukturen har till stor del bestått av medelstora familjejordbruk. Några större anläggningar finns. Gräfsnäs gods dominerade hela den södra delen av området fram till början av talet. Då styckades och såldes godset och torpare och arrendatorer kunde bli självägande jordbrukare. I sydöst dominerar en annan större gård Upplo och i nordväst finns Hede som fram till 1953 hörde till Kobergs fideikommiss. I Sollebrunn etablerades under 1900-talets förra hälft en mängd industrier, påtagligt många inom möbel- och inredningsbranschen. Industrin i området är också kopplad till råvarutillgången grus och skog. I både Sollebrunn och Magra etablerades cementindustrier, snickerier och sågverk. Många av de företag som kom till under talet har upphört, men de grundläggande förutsättningarna för verksamheterna i skog och grus finns i viss mån kvar. Utveckling under talet I Bjärkebygden som helhet bor ca personer. Befolkningsutvecklingen i Bjärkebygdens olika delar har med undantag av Långared varit stagnerande eller sjunkande under talet. I Långareds kommundel har befolkningen ökat med 86 personer mellan åren 2001 till 2011, medan utvecklingen i Magra, Sollebrunn och Gräfsnäs har varit sjunkande, där det skett en minskning på sammanlagt ca 100 personer mellan (Se vidare i delkapitlen för ortena, samt i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Befolkning och bostäder och Arbetsmarknad och service). Tidigare översiktsplanering Den gällande fördjupningen av översiktsplanen för Bjärkeorterna är framtagen I fördjupningen ingår orterna Sollebrunn, Stora Mellby, Gräfsnäs, Magra och Långared med varsin del. 56 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

5 Bjärkebygden Medborgardialog 2011 Arbetet med översiktsplanen inleddes under med en dialogprocess med medborgarna för att få synpunkter om vilka frågor som var viktiga för de boende i respektive del av kommunen. Dialogprocessen resulterade i att de av Kommunfullmäktige antagna målbilderna kunde formuleras. Resultatet av dialogprocessen kan inte sägas ge en representativ bild av människors önskemål för bygden eftersom det endast var ett fåtal boende som deltog och som lämnade synpunkter, men pekar ändå viktiga frågor för översiktsplanen. Kommunen bjöd in till öppna möten för allmänheten i Bjärke i orterna Sollebrunn och Långared. Sammanfattande synpunkter i Bjärke Bjärkeandan innebär att det är ett aktivt föreningsliv och en god företagaranda i bygden. Generellt för bygden önskas förbättrad kollektivtrafik, särskilt på helgerna, vilket också skulle ge bättre tillgänglighet till turistattraktionerna Brobacka, museijärnvägen och slottsruinen i Gräfsnäs. I Sollebrunn är utbudet av skola och barnomsorg, handel och restauranger centralt i Sollebrunn bra. Centrum beskrivs i övrigt som ganska själlöst. Dålig är att det är för få arbetstillfällen och för litet kulturutbud. Väg 42 genom Sollebrunn beskrivs som ett skräckexempel och livsfarlig för oskyddade trafikanter att korsa. Förbättrad trafiksituation på väg 42 med fler säkra övergångar och bättre ljus, samt förbättrade cykelvägar är önskemål. Fler mötesplatser, för t ex sportaktiviteter samt uppsnyggning av torget är andra förslag till förbättringar. Fler etableringar av privata företag och kommunala förvaltningar behövs i Bjärke och en större satsning på kommunal service, med bland annat äldreboenden. På en bilagd karta över Stora Mellby, har några platser märkts ut som viktiga. Bland annat finns en strövstig norr om samhället. Den gamla bykärnan, de två muséerna, de gamla kvarnarna och radbyn är andra viktiga platser. Gräfsnäs själ beskrivs genom slottsparken, slottsruinen,vitsipporna, badplatsen och läget vid Anten. Badviken med lekplatsen i Gräfsnäsparken som kommunen ställt i ordning uppskattas mycket. Dåligt är att orten saknar service och att många äldre tvingas att flytta. Det finns få barnfamiljer och föreningsliv tynar. Ny attraktivt belägen kommunal mark för bostäder och företag, behövs. Ett förslag är bostäder vid Liveredsvägen. En ny väg till slottsparken utanför samhället behövs liksom en förbättring av cykelvägen till Sollebrunn. Området mellan Gräfsnäs och Kvarnabo skulle kunna utvecklas med nya stigar och campingplats. Långared var den ort varifrån det kom flest deltagare till dialogen. Långareds själ utgörs främst av gemenskapen mellan människorna, sammanhållningen och föreningslivet. Sammansättningen av människor med blandade åldrar beskrivs som bra. Viktigt för orten är Långareds kyrka, skolan, Albert Hall, lanthandeln och idrottslaget. Bygden beskrivs också som vacker och med bevarad karaktär. Del 1, Planförslag 57

6 Sollebrunn Förbättrad trafiksäkerhet genom en cykelväg mellan Attholmen och Loo behövs. Genomfarten genom Långared bör ses över och med belysning på gångbanorna. Upplevda hot är om byn förtätas för mycket, eller att nya stora bostadsområden byggs som påverkar karaktären. Inte heller bör det byggas på åkermark eller i värdefulla kultur - och naturområden. Övriga hot för lokalsamhället är att skolan och annan service läggs ned och att barnfamiljer slutar att flytta till bygden. Kvarnabos själ beskrivs av många genom den vackra naturen och närhet till sjön Anten. Orten beskrivs som präglad av sin historia med museijärnvägen och gamla vackra hus. Som bra nämns också att det finns en sammanhållning och välkomnande atmosfär. Flera som svarat önskar att cykelväg byggs ut till Gräfsnäs. Andra förslag till förbättringar gäller bättre kollektivtrafik till Alingsås och Sollebrunn, och att göra det lättare att bygga nya hus. 58 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

7 Sollebrunn Sollebrunn Ortens framväxt och historia Sollebrunn hade tidigt betydelse som knutpunkt mellan viktiga handelsvägar mellan de västliga hamnarna i Lödöse och Göteborg och det inre av Västergötland. Vid gästgivaregården anlades en skjutsstation år 1834 och en poststation tillkom då postdiligensen sattes in på sträckan Stockholm Göteborg på talet. Vid talets början då också järnvägen byggdes mellan Göteborg och Skara uppstod ett litet samhälle kring järnvägsstationen. Sollebrunn var kommuncentrum i Bjärke mellan åren 1952 och Nyko Erska (blått) Nyko 341 Sollebrunn Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan FÖRKLARING Småorter, invånare Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1: i A4-format Alingsås kommun Befolkning, service och arbetsplatser År 2011 bodde i Sollebrunns tätort 1491 personer. Befolkningen har ökat med 13 personer på tio år. Befolkningsutvecklingen i Erska kommundel där Sollebrunn ingår, har varit negativ under samma tid, vilket främst beror på en minskning av befolkningen i Gräfsnäs tätort. Erska kommundel har, liksom hela Bjärke, en åldrande befolkning. Behov kan därför uppkomma av utökad äldreomsorg i serviceboende eller hemtjänst i orten. År 2011 fanns 537 arbetstillfällen i Sollebrunn. De flesta arbetsplatserna finns inom vård-och omsorg och sociala tjänster. Inom den privata sektorn dominerar byggverksamhet och tillverkning. Sollebrunn är centrum för Bjärkebygdens service. Här finns god kommunal och kommersiell service. Livsmedelsbutiker, apotek, bank och detaljhandel inom olika branscher. Den kommunala servicen utgörs av Sollebrunns skola med klasserna F (förskoleklass) till klass 9. I skolan finns kombinerat skolbibliotek och folkbibliotek. Övrigt barnomsorg är tillgodosedd genom förskola och fritidsverksamhet. I Bjärkehallen finns kombinerad bygdegård och idrott. Kommunalt äldreboende finns i Bjärkegården med servicelägenheter, gruppboende för personer med fysisk funktionsnedsättning, och gruppboende för personer med demenssjukdom. Även vårdcentral finns. Nuvarande markanvändning Bebyggelse Bostadsbebyggelsen i Sollebrunn utgörs till största delen av villaområden från till 70-talet. Verksamhetsområden finns öster om Mellbyån nära centrum och i området Stommen i väster. Centrumområdet ligger sydväst om korsningen mellan väg 42 och väg 190. Här finns en platsbildning vid den äldre gästgivaregården, bussterminal och längre västerut en torgparkering omgiven av låga handelsbyggnader. I området ligger också Sollebrunns skola, idrottsanläggningen Bjärkehallen samt en idrottsplats. Befolkningsutveckling i Erska kommundel, nyckelkodsområden Befolkningsutveckling i Sollebrunns tätort, nyckekodsområde 341. Åldersfördelning i Erska kommundel år 2011 Del 1, Planförslag 59

8 Sollebrunn Natur, friluftsliv och kulturmiljö Jordbrukslandskapet runt Sollebrunn är värdefullt för rekreation. Flera mindre vägar leder ut i landskapet, med möjlighet till kortare och längre rundor och vackra utblickar. Erska Lunde i söder och Rävåsen i norr är skogsområden som erbjuder en annan typ av rekreation. Erska by och Lunde är av riksintresse för kulturmiljövård och är utpekat som värdefull kulturmiljö i kommunens kulturmiljöprogram. I området återfinns ett förhistoriskt gravfält, fornåkrar och en medeltida vägsträckning. En stor del av Sollebrunns tätort pekas också ut som kulturmiljö (se vidare i Kulturmiljöprogrammet, Kulturhistorisk karaktärisering Bjärke, nr 59 Erska Lunde och by och nr 61 Sollebrunn). Jordbruksområden Sollebrunn omgärdas av högproduktiv jordbruksmark där intensiv odling bedrivs. Huvuddelen av jordbruksmarken runt Sollebrunn klassades tidigare som A-jord, vilket betyder att jorden har höga produktionsvärden. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Jordbruk skogsbruk. Trafik Sollebrunn genomkorsas av vägarna 42 och 190 som är vägar med hård trafikbelastning. Väg 42 är också primär transportled för farligt gods. Trafiken genom orten utgör en hälsorisk och trafikfara och påverkar miljön i de centrala delarna av Sollebrunn. Cykelvägar finns från Sollebrunn till Gräfsnäs, MArgra och Stora Mellby VA och risker Sollebrunn försörjs med dricksvatten från en grundvattentäkt belägen rakt under orten, vars skyddsområde påverkar hela sydöstra Sollebrunn. Inom skyddsområdet krävs tillstånd hos Miljöskyddsnämnden för sådana nyetableringar som bedöms kunna medföra förorening av täkten. Så gott som hela orten ingår i det kommunala verksamhetsområdet för VA. Erska och Torp och ett tiotal hus i norra delen av samhället ligger utanför verksamhetsområdet. Runt Mellbyån finns risk för översvämningar och skred. En översvämningskartering bör tas fram för Mellbyån. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Planförslag Bebyggelse Fem områden föreslås för ny bebyggelse av bostäder och verksamheter. Centrumområdet ska studeras för möjlighet till omvandling och komplettering med nya bostäder. Område RFÖ väster om Tosseberget Området är till stora delar redan detaljplanelagt för bostäder, verksamheter och grönområde. Flera detaljplaner är endast till hälften utbyggda. Sammantaget finns ca 8 ha mark i området att bebygga, inräknat 60 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

9

10 Sollebrunn ej utbyggda områden i befintliga detaljplaner. Västra delen av området kan vara lämpligt för såväl bostäder som verksamheter beroende på efterfrågan. Bostadsområdet i norr är dåligt kopplat till sin omgivning. Vid kommande detaljplanering bör man ta ett helhetsgrepp på området och då studera möjligheten att skapa en bättre koppling med gång- och cykelförbindelser till centrum, skola och övriga delar av orten. Storlek och utformning på grönytor bör också studeras. Genom området går en högspänningsledning i luften. Denna kräver ett skyddsavstånd om den inte grävs ner. Område RFB, Stensberget Området, som är på ca 5 hektar, pekas ut för bostadsutbyggnad i fördjupningen från 1993 av översiktsplanen för Sollebrunn och föreslås ligga kvar som utbyggnadsområde. Den befintliga cykelvägen mot Erska Lunde är viktig att bevara och kopplingen till befintligt bostadsområde i öster är viktigt. Stensberget i väster bildar ett naturligt avslut på orten. Området är beläget på högklassig åkermark. RFO Centrum Sollebrunns centrum har en i stora delar funktionsuppdelad användning, med enbart handel- och servicefunktioner och inga bostäder. Möjligheten till omvandling mot fler bostäder bör studeras. Norr om Bjärkehallen finns obebyggda ytor, där komplettering med ny bebyggelse kan vara möjlig. Upprustning av de offentliga rummen i centrum är av betydelse för hela orten. Utformning och innehåll behöver studeras. RFV Industriområde Ca 7 ha ny mark för verksamheter pekas ut i anslutning till det redan detaljplanelagda verksamhetsområdet öster om Mellbyån. I södra delen av området finns sedan tidigare ca 6 hektar outbyggd mark för verksamheter inom gällande detaljplan. Vid planering av det norra området ska möjligheten att lösa infart till området studeras. I den gällande detaljplanen för området, som är från 1969, redovisas en föreslagen ny sträckning av väg 942 (nuvarande väg 190) som begränsar verksamhetsområdets utbredning österut. Denna vägdragning är inte längre aktuell, och det är därför lämpligt att ge möjlighet till utvidgning av verksamhetsområdet österut, i direkt anslutning till väg 42. Den befintliga vägen och gårdsbebyggelsen i öster bildar en naturlig gräns för orten. Hela området är beläget på högklassig jordbruksmark. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Jordbrukslandskapet som rekrationsmiljö Det är viktigt att de mindre vägarna ut i jordbrukslandskapet bevaras. Nya stigar kan anläggas som ger möjlighet till fler och genare rundor. Erska Lunde Erska Lunde är en mycket värdefull rekreations- och kulturmiljö. Områdesbestämmelser ska upprättas i området med syfte att utöka bygglovsplikten och reglera bebyggelsens utformning. 62 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

11 Strövområde Ny bebyggelse. Verksamheter Ny bebyggelse. Verksamheter, bostäder, Tosseberget rekreationsområde Ny bebyggelse Huvudsakligen bostäder Bättre trafiksäkerhet på väg 42 och väg 190 ErskaLunde Rekreation och värdefull kulturmiljö Utveckling av centrum- fler bostäder

12 Sollebrunn Rävåsen Rävåsen/Ulvåsen norr om Sollebrunn ska bevaras och utvecklas som ett tätortsnära rekreationsområde. Tosseberget m fl mindre områden De mindre skogsdungarna och grönytorna som är insprängda i bebyggelsen, eller ligger i direkt anslutning till orten är viktiga att bevara och utveckla för rekreation eller som parkmiljöer. Trafik RFT- Miljöprioriterad genomfart Kommunen har sedan mitten på 90-talet verkat för att en miljöprioritering av väg 42 genom Sollebrunn ska komma till stånd. En ny utformning av vägen är fortfarande angelägen. En förstudie till miljöprioriterad genomfart togs fram år 1996 av kommunen i samarbete med Vägverket. I förstudien ges förslag på trafiksäkerhetsåtgärder, nya gång- och cykelvägar och rondeller för väg 42 och väg 190 genom orten. Ett vägreservat för förbifart av väg 42 redovisas norr om Sollebrunn. En sådan sträckning av vägen kan bli aktuell att genomföra på längre sikt. Jordbruksmark Planförslaget innebär att ca 13 ha högklassig jordbruksmark kan tas i anspråk för ny bebyggelse. Eftersom bebyggelseutvecklingen sker långsamt i Sollebrunn, kommer det att ta lång tid innan all mark behöver användas. Att ny bebyggelse ändå föreslås på jordbruksmarken grundas i ambitionen att orten bör utvecklas på ett sammanhållet sätt. Ändringar mot gällande FÖP- 93 I fördjupniningen av översiktsplanen för Sollebrunn finns mark reserverat för ca 170 nya lägenheter, huvudsakligen i småhus. För verksamheter reserveras ca 8 ha i Torp och i Stommen. Ett större reservområde för verksamheter, bostäder eller gemensamma anläggningar är utlagt i området mellan Erska Lunde och väg 190. Ungefär lika mycket mark som i FÖP:en ca 14 ha, har pekats ut för möjlig framtida utbyggnad av orten. Inga reservområden redovisas. Efterfrågan på nya bostäder och mark för verksamheter har varit låg i Sollebrunn alltsedan fördjupningen antogs år Två mindre detaljplaner har tagits fram för handel och bostäder i centrum och för ny brandstation i östra industriområdet. I planförslaget tas större hänsyn till att bevara värdefull jordbruksmark och till kulturlandskapet vid Erska än vad som görs i FÖP:en. Vidare finns en ambition att hålla samman orten och att komplettera i det redan byggda. Tillräckligt stora markområden föreslås för att med god marginal tillgodose utvecklingsbehov och efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter under planeringsperioden. 64 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

13 FÖP Bjärkeorterna Sollebrunn Antagen RFN RFB Övrigt RFOB RFÖ Fastighetsgräns/Traktgräns Områdesgräns för ortsstudie Plangräns för FÖP antagen ,5 km Skala 1: i A4-format Översiktsplan för Alingsås kommun RFO RFT FÖRKLARING RFÖ RFV RFV Föreslagen markanvändning i ortstudie RFV RFB RFO RFN RFT RFOB Verksamheter Bostäder Översyn - inriktning mot grönyta, bostäder och verksamheter Omvandling - inriktning mot centrum och bostadsbebyggelse Närrekreation Miljöprioriterad genomfart Kulturmiljö där områdesbestämmelser ska tas fram Huvudsaklig markanvändning enligt FÖP Ä JS B V Äo JS- Jord- eller skogsbruk Ä/Äd- Blandad äldre bebyggelse förhandbesked/dp föreslås B- Bostadsbebyggelse ny bebyggelse ska föregås av DP V- Verksamheter: Industri, småindustri, lager viss service mm G- Gemensamma anläggningar: G Skola, daghem, kyrka, butik etc. Fritid: Natur/Kulturvård, turism, friluftsliv, idrott, park, skyddszon qqqqqq qqqqqq qqqqqq qqqqqq qqqqqq (R) Reservområde

14 Stora Mellby Nyko (grönt område) Nyko 311 St Mellby Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan FÖRKLARING Småorter, invånare Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1: i A4-format Alingsås kommun Stora Mellby Ortens framväxt och historia Samhället Stora Mellby har vuxit fram som en jordbruksby längs den gamla landsvägen mellan Skara och Lödöse. Byn förtätades i början av 1900-talet kring korsningen. Järnvägen har också påverkat ortens framväxt och bidrog till en mindre bybildning i söder och de småindustrier som uppfördes. Befolkning, service och arbetsplatser År 2011 bodde 349 personer i Stora Mellby och sedan 2000-talet har befolkningen legat runt 350 personer. Andelen äldre är hög, särskilt åldersgruppen år, och det finns få personer i åldersgruppen år. Den vanligaste sysselsättningen inom privat sektor är tillverkning, byggverksamhet och transporter. I centrumkorsningen finns en lite affär. I orten finns en F-6 skola. I Stora Mellby finns två muséer: Mellby mekaniska muséum och ett lanthandelsmuséum. Mellby SK är ortens sportklubb med eget fotbollslag. Befolkningsutveckling i Stora Mellby tätort, nyckekodsområde 311 Befolkningsutveckling i Stora Mellby kommundel, nyckelkodsområden 311 och 312 Nuvarande markanvändning Bebyggelse Radbyn i västra delen av Stora Mellby och Borgs by i öster har en tydligt oskiftad karaktär och flera ekonomibyggnader är mycket kulturhistorsikt värdefulla. Kyrkan med anor från medeltiden och den gamla kyrkskolan är också en välbevarad miljö. Ett fåtal verksamheter, bland annat företaget Mellbygarage, ligger längs huvudvägarna och ett mindre verksamhetsområde finns i det gamla stationsområdet i söder. I övrigt präglas orten av villabebyggelse från till 80-talet. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Stora Mellby ligger på gränsen mellan skog och jordbruksmark, vilket ger ortsinvånarna möjlighet till såväl skogspromenader som jordbrukslandskapets öppna vyer. Två fotbollsplaner finns i norr. Huvuddelen av Stora Mellby och Borgs by är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård och samma område pekas ut i kulturmiljöprogrammet. Trafik Trafiken på väg 190 genom Stora Mellby innebär störningar och risker för de som bor och vistas invid vägen. Trottoar finns endast på ena sidan vägen på en lång sträcka. Även på Prästvägen vid skolan och på Bjärlandavägen saknas trottoarer. Cykelväg finns till Sollebrunn. Åldersfördelning i Stora Mellby kommundel 2011, nyckelkodsområden 311 och 312 Jordbruksområden Jordbruksmarken runt Stora Mellby utgörs av produktiv och brukad mark. Huvuddelen av jordbruksmarken klassades tidigare som A-jord, vilket betyder att jorden har höga produktionsvärden. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Jordbruk skogsbruk. 66 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

15

16 Stora Mellby VA och risker Stora Mellby försörjs med vatten och avlopp via överföringsledningar från vattentäkt och avloppsreningsverk i Sollebrunn. Bebyggelsen i de centrala och norra delarna av orten ingår i verksamhetsområdet, medan bebyggelsen i radbyn, norr om kyrkan och söder om Mellbyån ligger utanför. I södra delen finns en gemensamhetanläggning för VA som ägs av en samfällighet. Runt Mellbyån finns risk för översvämningar och skred. Översvämningskartering saknas för Mellbyån. del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Planförslag Bebyggelse En tillåtande inställning ska gälla för komplettering av bostadsbebyggelse utanför detaljplan genom prövning i förhandsbesked, så att orten ges möjlighet att växa trots ett lågt bebyggelsetryck. I radbyn föreslås områdesbestämmelser för att säkerställa det höga kulturvärdet. För ny bebyggelse utanför detaljplan och kommunalt verksamhetsområde ska om så är möjligt i första hand anslutning till kommunalt vatten och avloppsnät väljas. Två större områden pekas ut som lämpliga för bostäder och ett område i norr pekas ut för verksamheter. Bebyggelse RFB Norr om kyrkan Mark för bostäder på ca 2,4 hektar pekas ut i nära anslutning till kyrkogården och en fotbollsplan. I gällande fördjupning av översiktsplanen från 1993 föreslås området som friyta, men ingen motivering nämns för detta. Nuvarande markanvändning är åkermark klassad som C i jordbruksverkets tidigare klassindelning. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Jordbruk skogsbruk. Bebyggelse RFB Anneberg I området finns ca 3,3 hektar mark möjlig för utbyggnad av bostäder. Samma område föreslås för bostadsutbyggnad i FÖP -93 för Stora Mellby. Området är beläget dels på skogsmark, dels på högklassig jordbruksmark. Motivet för att ta i anspråk jordbruksmarken är att bebyggelsen då kan hållas samman på ett lämpligt sätt. Bebyggelse RFB vid skolan Ett område på ca 0,8 ha vid Magras skola bedöms som lämpligt för ny bebyggelse med i första hand bostäder. RFV Verksamheter vid Berghem Ett verksamhetsområde på ca 1,5 hektar föreslås på samma plats som i gällande FÖP, men med en avgränsning som bättre är anpassad till terrängförhållandena. Området ligger på lagom avstånd från övrig bebyggelse och i nära anslutning till Gennevedsvägen. Befintliga verksamhetsområden ligger lågt i förhållande till Mellbyån och det kan finnas risk för att stabilitetsförhållandena är osäkra. Bedömningen 68 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

17 Strövområde Ny bebyggelse huvudsakligen bostäder Ny bebyggelse verksamheter Kulturmiljö områdesbestämmelser

18 Stora Mellby är att det därför inte är lämpligt att utöka verksamhetsområdena mot Mellbyån. Natur, friluftsliv och kulturmiljö RFOB Radbyn Områdesbestämmelser föreslås för området för att säkra det kulturhistoriska värdet. Områdesbestämmelserna kan reglera bygglovplikten och bebyggelsens utformning. Se vidare i Kulturmiljöprogram för Alingsås kommun, nr 62, Mellby samhälle och Borgs by ). RFN- närströvområde Ett närströvområde pekas ut i skogsområdet i norra Stora Mellby. Trafik Trafiksäkerheten bör förbättras längs väg 190 och gång- och cykelbanor tillkommer på ömse sidor om vägen. Jordbruksmark Planförslaget innebär att ca 1,6 ha jordbruksmark av högt värde kan tas i anspråk för ny bebyggelse. Att ny bebyggelse föreslås på jordbruksmark grundas i ambitionen att orten bör utvecklas på ett sammanhållet sätt. Ändringar mot gällande FÖP-93 I fördjupniningen av översiktsplanen för Stora Mellby från 1993 finns ca 9 hektar mark utpekat för bostäder och ca 4,5 ha för verksamheter. Efterfrågan på nya bostäder och mark för verksamheter har varit låg i Stora Mellby alltsedan fördjupningen antogs år Detaljplanearbete pågår för verksamhetsområdet vid Mellbygaraget, i övrigt har inga detaljplaner tagits fram. Utlagd markreserv enligt den nuvarande fördjupningen är därför stor i förhållande till efterfrågan. Inga stora förändringar föreslås jämfört med den gällande fördjupningen av översiktsplanen. Även i den gällande fördjupningen har man i stor utsträckning undvikit att föreslå bebyggelseområden på jordbruksmark. Området som i FÖP-93 föreslås på jordbruksmark väster om kyrkan är olämpligt och skulle om det bebyggdes, riskera att ta bort utblicken mot odlingslandskapet. Området vid Mellbygaraget som pekas ut för verksamheter i FÖP-93 kan vara för sankt och översvämningskänsligt för att en utökning av området ska vara lämplig. Området för bostäder vid Berghem i norr föreslås flyttas närmare kyrkan, så att orten kan byggas ut på ett samanhållet sätt. 70 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

19 Magra Magra Ortens framväxt och historia Magra har vuxit fram som en långsträckt jordbruksby längs väg 42 mellan Vänersborg och Borås. Det gamla sockencentrumet finns vid kyrkan. I öster återfinns det lite modernare Magra med verkstad och fotbollsplan. Magras lanthandel lades ned år I Magra etablerades cementindustrier, snickerier och sågverk. Befolkning,sysselsättning och service I Magra kommundel 1 bodde 665 personer år 2011 (denna omfattar också landsbygd). Befolkningen ökade under 80-talet, men har därefter legat på relativt jämn nivå. Liksom i övriga Bjärke har Magra en åldrande befolkning. Många finns i åldrarna år. Den dominerande sysselsättningen i Magra är tillverkning av olika slag, och jordbruket är en stor näring i kommundelen. Orten har en F-6 skola. Befolkningsutveckling i Magra, baserat på nyckekodsområde 320 Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan FÖRKLARING Småorter, invånare Nuvarande markanvändning Bebyggelse Kyrkan och skolbyggnaderna bildar tillsammans en fin historisk miljö och utmed väg 42 finns en del äldre gårdsbebyggelse. Ett villaområde med bebyggelse från talet är utbyggt i Furulund i öster. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Stora delar av Magra samhälle är utpekat som värdefull kulturmiljö i kulturmiljöprogrammet. Se Kulturmiljöprogrammet, Kulturhistorsik karaktärisering Bjärke, miljö nr 66 Magra samhälle. I skogsområdet i norr finns ett elljusspår enligt kommunens inventering. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Friluftsliv och fritid. Trafik Väg 42 genom orten innebär störningar och risker för dem som vistas och befinner sig utefter vägen. Cykelväg finns till Sollebrunn. Jordbruksområden Jordbruksmarken runt Magra är produktiv och en intensiv odling bedrivs. Huvuddelen av jordbruksmarken klassades tidigare som B-jord. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Jordbruk skogsbruk. Nyko 320 Magra Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1: i A4-format Alingsås kommun VA och risker Magra försörjs med vatten från egen grundvattentäkt med skyddsområde i östra delen av orten. Vattentäkten är känslig för påverkan. Reservvattentäkt saknas. Bebyggelsen i den östra delen av Magra ligger inom kommunalt verksamhetsområde, medan den västra delen ligger utanför. 1 Nyckelkodsområde 320 Åldersfördelning i Magra kommundel 2011, baserat på nyckekodsområde 320 Del 1, Planförslag 71

20

21 Ny bebyggelse huvudsakligen bostäder Strövområde Område för diskuterad förbifart, väg 42 Ny bebyggelse verksamheter

22 Magra Planförslag Bebyggelse En tillåtande inställning ska gälla för komplettering av bebyggelse utanför detaljplan genom prövning i förhandsbesked, för att ge orten möjlighet att växa trots ett lågt bebyggelsetryck. För ny bebyggelse utanför detaljplan och kommunalt verksamhetsområde ska om möjligt i första hand anslutning till kommunalt vatten och avloppsnät väljas. Stommen RFÖ Dansstället Stommens loge inklusive plats för biluppställning pekas ut för att ge verksamheten planstöd. RFV Verksamheter vid Stommen Ca 1 ha mark pekas ut för verksamheter. Läget vid väg 42 är lämpligt för verksamheter. Placeringen längs vägen gör att ett sammanhängande jordbruksområde sparas norr om. RFB Bebyggelse vid Dalbacksvägen Ca 2,4 ha pekas ut för bostäder. Området är centralt beläget i anslutning till befintligt bostadsområde och skulle ge en sammanhållen utbyggnad av orten. Delar är detaljplanelagt för fritidsändamål. Verksamhetsområde söder om väg 42 Nuvarande markanvändning redovisas i översiktsplanen, för att ge verksamheten planstöd. Området är på ca 2,4 ha. RFN Närströvområden Skogspartiet i norra Magra pekas ut som värdefullt närströvområde. Här finns elljusspår och mindre stigar. Trafik Väg 42 genom orten bör göras mer trafiksäker. Att förlägga väg 42 som en förbifart söder om Magra skulle förbättra trafiksituationen och ge minskad bullerpåverkan. Å andra sidan tar en ny sådan väg mycket jordbruksmark och annan mark i anspråk samtidigt som den kan ge ytterligare barriäreffekter. På mark- och vattenanvändningskartan redovisas detta alternativ, vilket är hämtat ur Vägverkets utredning för väg 42 Vägutredning Borås-Tvåstad februari Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Kommunikationer. Jordbruksområden Området som pekas ut för verksamheter söder om Stommens loge är beläget på värdefull jordbruksmark. Området bedöms lämpligt att bebygga för att ge orten en sammanhållen struktur, samt pekas ut på ett sådant sätt att en sammanhängande åker fortfarande finns kvar. Ändringar mot gällande FÖP-93 Fördjupningens planområde minskas och för att anpassas bättre till ortens utbredning. Föreslagen ny vägsträckning redovisas söder om Magra. Det i FÖP:en utpekade verksamhetsområdet i öster vid träindustrin föreslås utgå ur planen då området ligger över Magras känsliga grundvattentäkt. Området som i gällande FÖP pekas ut för bostäder söder om Stommens loge föreslås istället för verksamheter. 74 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

23 Gräfsnäs Gräfsnäs Ortens framväxt och historia Gräfsnäs historia hör till stor del samman med Gräfsnäs slott som anlades under talet. Slottsruinen omges av en stor park som sedan talets början varit ett populärt utflyktsmål. Bebyggelsen har tillkommit under olika tider under främst talet. Järnvägen bidrog till att sommarvillor kunde uppföras vid sekelskiftet Befolkning, service och arbetsplatser I Gräfsnäs ökade befolkningen fram till mitten av talet, då befolkningskurvan började vika nedåt. Mellan år har befolkningen minskat med ungefär 8 %. Befolkningen i Gräfsnäs liksom i övriga Bjärkebygden är åldrande. Förskola finns men ingen service i övrigt. Skola och annan kommunal och kommersiell service finns närmast i Sollebrunn. Då fördjupningen för Gräfsnäs antogs 1993 fanns flera tillverkningsföretag, bl andra Swedeplan, en spånskivefabrik. Denna har lagt ner tillverkningen. I orten fanns 145 arbetstillfällen år 2010 varav 106 inom vård, omsorg och sociala tjänster. Dessa tjänster finns bland annat inom privata vårdanläggningar. 161 personer pendlade år 2010 ut från Gräfsnäs. Nuvarande markanvändning Bebyggelse Gräfsnäs är ett samhälle med bebyggelse av varierande karaktär och från olika epoker. Intill Anten och slottsparken finns flera stora påkostade sommarvillor från början av 1900-talet. I norra Gräfsnäs finns ett flerbostadsområde med tre lamellhus och ett villaområde med bebyggelse från 1950 till 1980-talen. I söder finns ett villaområde som endast till hälften är utbyggt. Centrala delen är relativt glest bebyggd. Befolkningsutveckling i Gräfsnäs tätort, baserat på nyckekodsområden 342 Befolkningsutveckling i Erska kommundel, baserat på nyckekodsområden Alingsås översiktsplan Nyko Erska (blått) Nyko 342 Gräfsnäs Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter FÖRKLARING Småorter, invånare Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1: i A4-format Alingsås kommun Natur, friluftsliv och kulturmiljö Gräfsnäs har stora kultur-, natur- och friluftsvärden. Gräfsnäs slottspark som blev kulturreservat år 2010, har höga natur- och kulturvärden. Slottsparken är liksom den byggnadsminnesförklarade museijärnvägen ett attraktivt besöksmål. Från slottsparken har man utsikt mot sjön Anten och det öppna jordbrukslandskapet i norr. Större delen av Gräfsnäs är utpekat i kulturmiljöprogrammet. (Se vidare i KMP Kulturhistorisk karaktärisering Bjärke, miljö nr 60, Gräfsnäs samhälle, slottsruin och del av museijärnvägen. Stora delar av Gräfsnäs samhälle ingår i riksintresseområden för naturvård och museijärnvägen med tillhörande järnvägsbyggnader längs Antens västra strand är av riksintresse för kulturmiljövården. Trafik Väg 190 utgör en kraftig barriär vilket tydligt avskärmar bebyggeslen i väster vid Linnevedsvägen från övriga Gräfsnäs. Åldersfördelning i Erska kommundel 2011, baserat på nyckekodsområden Del 1, Planförslag 75

24 Gräfsnäs Jordbruksområden Jordbruksmarken norr om Gräfsnäs är produktiv och intensiv odling bedrivs. Huvuddelen av jordbruksmarken klassades tidigare som A- jord, vilket betyder att jorden har höga produktionsvärden. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Jordbruk skogsbruk. Vatten och avlopp Större delen av Gräfsnäs öster om väg 190 ingår i kommunalt verksamhetsområde för VA. Gräfsnäs försörjs med vatten från grundvattentäkt med skyddsområde i norra delen av orten. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Tekniska anläggningar. Runt Mellbyån finns risk för översvämningar och skred. En översvämningskartering bör tas fram för Mellbyån. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Planförslag Bebyggelse Ny bebyggelse bedöms lämplig dels som komplettering inom samhället, dels genom ett utvidgning av samhället åt söder. I orten finns många värden att ta hänsyn till och ny bebyggelse öster om väg 190 bör därför i huvudsak prövas i detaljplan, medan bebyggelse på den västra sidan bedöms kunna prövas genom förhandsbesked. För ny bebyggelse utanför detaljplan och kommunalt verksamhetsområde ska om möjligt anslutning till kommunalt vatten och avloppsnät väljas. Bebyggelse centralt, RFK I ett område mellan Plantskolevägen, Slottsparksvägen och till Antenvägen kan finnas möjlighet att komplettera med nya bostäder eller ickestörande verksamheter. I området finns bostäder och ett gruppboende. Vid en prövning av nya byggnader ska hänsyn tas till lövskogens höga naturvärden och till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön. Detaljerade naturvärdesinventeringar bör tas fram vid byggande i lövskogen. Ny bebyggelse prövas lämpligast i detaljplan. I området finns ledig mark för ny bebyggelse på ca 4 ha. Bebyggelse i söder, RFB I södra delen av Gräfsnäs finns en gällande detaljplan för bostäder. Sydvästra delen av planen är inte utbyggd. En utökning av området med ca 2,6 ha för ny bebyggelse kan ske söder om detaljplanerlagt område. Området ligger inom strandskydd för sjön Anten. Då stora delar av Gräfsnäs ligger inom strandskyddet bedöms att strandskyddat område behöver tas i anspråk för att orten ska kunna utvecklas på ett sammanhållet sätt. Bebyggelse i väster, RFSK Väster om väg 190 ligger spridd villabebyggelse längs Liveredsvägen. Ett område som är detaljplanelagt för verksamheter, är till större delen outbyggd. I området föreslås en varsam komplettering kunna ske genom förhandsbesked. 76 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

25

26 Gräfsnäs Verksamheter, Videhus RFV Söder om Gräfsnäs finns ett vårdhem för människor med alkoholproblem. Området pekas ut som RFV för att ge verksamheten planstöd, och möjlighet att utvidga. Verksamheten föreslås ges möjlighet att utvidga inom strandskyddat område, eftersom detta främjar en sammanhållen utbyggnad av orten. Närströvområden Mycket goda förutsättningar finns för friluftslivsaktiviteter som promender, bad, båtliv etc i Gräfsnäs. Detta kan utvecklas och även marknadsföras ytterligare. I skogsområdet söder om Gräfsnäs kan strövstigar byggas ut. En möjlighet att bygga cykelväg mellan Gräfsnäs och Kvarnabo bör undersökas. Trafik En säkrare överfart över väg 190 för cyklister till cykelvägen mot Sollebrunn bör utföras. Möjligheten att anordna en naturskön cykelväg mot Kvarnabo och vidare längs Anten bör undersökas. Jordbruksmark Ingen ny bebyggelse föreslås på högproduktiv jordbruksmark. En varsam komplettering föreslås ske Ändringar mot gällande FÖP-93 Fördjupningens planområde minskas och anpassas bättre till ortens utbredning. Snickerifabriken som ingår i området för den äldre fördjupningen läggs utanför fördjupningens område. I gällande fördjupning pekas ett område ut för nya bostäder norr om samhället. Detta bedöms som olämpligt av hänsyn till grundvattentäkten samt att området är beläget på högproduktiv jordbruksmark och ligger nära Mellbyån, vilket kan medföra skred- och översvämningsrisker. I övrigt föreslås inga stora förändringar mot gällande fördjupning. 78 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

27 Sparsam komplettering med ny bebyggelse här Ledig industrimark Ge möjlighet för verksamhet att bygga ut Ny kompletterande bebyggelse Slottsparkens område Här finns lediga tomter Ny bebyggelse

28 Långared Långared Ortens framväxt och historia Bebyggelsen i Långared har vuxit fram längs vägarna och inga tydliga bybildningar finns, förutom den mer förtätade miljön runt Långareds kyrka. Landskapet är kuperat och mosaikartat med en blandning av skog och jordbruksmarker och en bitvis vacker utsikt över sjön Anten. Fram till 1928, då en ny väg byggdes öster om Anten var ångbåtstrafiken den viktigaste transportförbindelsen till Långared. Befolkningsutveckling i Långareds kommundel, nyckelkodsområde 332. Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan FÖRKLARING Småorter, invånare Tätorter, > 200 invånare Befolkning, service och arbetsplatser I Långareds kommundel (ett nyckelkodsområde som innefattar större delen av östra Anten) bodde 1303 personer år Det är populärt att bosätta sig i Långaredsbygden och befolkningsökningen har varit tydlig under lång tid. Liksom övriga landsbygdsdelar i Alingsås kommun har Långareds kommundel en äldre befolkning. Andelen i åldersgruppen år är särkilt stor. Antal arbetstillfällen i Långared var 212, och utpendlingen 647 personer år Nyko 332 Långared (grått) 0 5 km Skala 1: i A4-format Alingsås kommun Nuvarande markanvändning Bebyggelse Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av glest förlagd villbebyggelse och lantbruksbebyggelse runt brukningscentra. En tätare bybildning har uppstått runt kyrkan, där också skola och sport- och samlingshallen Albert Hall är placerade. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Större delen av fördjupningens planområde ligger inom Anten- Mjörns riksintresseområde för naturvård. I flera skogspartier och i några ängs- och hagmarker finns utpekat höga naturvärden (se karta Natur och vatten). Ett skogsområde med elljusspår väster om fotbollplanerna pekas ut som värdefullt i kommunens friluftsinventering. Se vidare i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlen Naturvård och naturmiljöer och Friluftsliv och fritid. Ett mindre område söder om kyrkan pekas ut som värdefull kulturmiljö i kulturmiljöprogrammet. Se vidare i KMP, Kulturhistorisk karaktärisering Långared-Östad, miljö nr 50, Långareds kyrkby. Åldersfördelning i Långareds kommundel 2011, nyckelkodsområde 332. Jordbruksområden Jordbruksmarken kring Långared är värdefull såväl för produktion som för de höga natur- och kulturlandskapliga värden med vackra utblickar mot sjön som den öppna marken erbjuder. 80 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

29 Långared Vatten och avlopp Kommunalt VA saknas i Långared. En gemensamhetsanläggning finns för VA som delvis ägs av Fabs. Dricksvattenanläggningen har en för låg standard enligt EU- direktivet. (Se vidare i VA-strategi för vatten och avlopp, s. 19 Långareds kyrkby ). I området tillämpas höjda reningskrav för enskilda avlopp. Del 1, Planförslag 81

30 Långared Planförslag Bebyggelse Ny bebyggelse i Långaredsbygden kan tillkomma genom i första hand prövning i förhandsbesked. Bebyggelsetrycket är relativt högt och för mycket spridd bebyggelse kan hota de höga naturvärdena och den vackra landskapsbilden. Inom rödmarkerade områden på mark-och vattenanvändningskartan redovisas ett förslag till var ny kompletterande bebyggelse kan prövas i förhandsbesked (beteckning RFK och RFKG). Dessa är placerade på ett sådant sätt att bebyggelsemönstret och utblickar mot sjön och jordbrukslandskapet bibehålls. Beteckning RFKG innebär att husen placeras grupperade kring en gemensam gårdsplan eller stickväg. I Långareds centrum pekas ett större mark- 82 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

31 Möjlig komplettering i centrumområdet service sport mm Kompletterande bebyggelse kan prövas i förhandsbesked

32 Långared område ut för möjlighet att komplettera med service och bostäder (beteckning RFC). För bebyggelsens utformning gäller rekommendationerna för byggande på landsbygden i kapitlet Regler och rekommendationer. Ändringar mot gällande FÖP-93 Den tidigare Ä- bestämmelsen tas bort och ersätts med en markering av var kompletteringar med ny bebyggelse kan göras i förhandsbesked, med hänsyn till landskapsbild och bebyggelsemönster. 84 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

33 Kvarnabo LISområde för besöksnäring/ turism Kvarnabo Historik och karaktärisering Kvarnabo ligger ca 20 km norr om Alingsås vid Antens västra strand. Landskapsbilden runt Kvarnabo karaktäriseras av ett halvöppet landskap i sluttande terräng ned mot sjön med ett litet antal glest belägna bostadsfastigheter. Ett område med sommarstugor finns längs sjökanten söder om Kvarnabo station. Namnet Kvarnabo vittnar om kvarndrift på platsen sedan lång tid tillbaka och på 1890-talets ekonomiska karta finns både kvarn och såg markerade vid bäcken norr om stationen. Kvarnrörelsen fanns kvar långt in på talet. År 1900 invigdes Västgötabanan (VGJ), som var en smalspårig järnvägslinje från Göteborg till Skara. Året innan uppfördes Kvarnabo station med stationshus och tillhörande uthus vid Antens strand. I stationens närhet etablerades lanthandel, postkontor och verksamheter med anknytning till sommarturism som bl a ett pensionat. Stationsmiljön är väl bevarad och har ett stort kulturhistoriskt värde. År 2010 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att utnämna den fem km långa sträckan mellan Humlebo banvaktsstuga och Kvarnabo station till byggnadsminne. Del 1, Planförslag 85

34 Kvarnabo *Känslig markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. **Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. (Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark) Stora industribyggnader och oanvända upplagsytor för virke finns kvar från det före detta sågverket. Kvarnabo tillhör Långareds socken och eftersom kyrkan ligger öster om Anten utgick kyrkbåtar från Kvarnabo över sjön. Ångbåtstrafik bedrevs mellan åren 1906 och 1925 med passagerarbåten Greve Gormer mellan Loo-Attholmen-Långared-Hällsnäs-Vänga-Kvarnabo och kompletterade på så vis järnvägen. Kyrkbåtsverksamhet bedrivs fortfarande i föreningsregi och det finns en sjöbod nere vid Anten där verksamhet bedrivs. Riksintressen Området mellan Anten och Gräfsnäs där museijärnvägen ingår är av riksintresse för kulturmiljövården. Hela området ingår också i ett större område av riksintresse för naturvården och för friluftslivet. LIS-området Begreppet LIS är en förkortning för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Läs vidare om innebörden av LIS i del 2 Förutsättningar och utgångspunkter i kapitlet Landsbygd. Det föreslagna LIS-området utgörs av mark som tillhört det nedlagda sågverket, dvs marken är redan ianspråktagen. Området består av stora asfalterade ytor, några industribyggnader och ungskog. Delar av det föreslagna området ligger utanför strandskyddet men föreslås för samma markanvändning. Detta område har tidigare använts som virkesupplag och utgörs av gruslagda ytor som delvis håller på att växa igen av sly. Området kan vara förorenat av tidigare träindustriverksamhet. Området föreslås användas för en besöksanläggning eller annan turistanläggning. Ett LIS-område i Kvarnabo skulle kunna ge fler arbetstillfällen i Bjärkebygden samt öka underlaget för service i närområdet och i Gräfsnäs. Kommunikationerna med Gräfsnäs är viktiga för att förstärka de positiva effekter som en besöksanläggning kan få för närområdet. En annan positiv effekt av att peka ut området för LIS är att detta skulle kunna möjliggöra en sanering av marken. I ett PM från 2010 skriver Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Genom att planera för LIS på förorenad mark och sanera området kan miljömålet giftfri miljö tillgodoses.. Från 1966 till 1988 bedrevs impregneringsverksamhet vid olika tryckoch doppimpregneringsanläggningar på området (oklar avgränsning än så länge). Som impregneringsvätska användes bland annat koppar-, krom och arsenikbaserade impregneringsmedel, s k CCA- medel, samt pentaklorfenolbaserade preparat. En miljöteknisk undersökning från 2012 visar spår av verksamheten, men halterna av tungmetaller, olja och dioxiner ligger generellt under Naturvårdsverkets riktvärden för Känslig Markanvändning*. Samtliga uppmätta värden, med undantag av en synligt påverkad impregneringsplatta i södra delen av området, understiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning**. 86 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling