Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet"

Transkript

1 Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet Sid 1

2 INNEHÅLL Sida RLS-FÖRBUNDET Styrelse Östrogen och RLS 4 Sömnproblem o följder för män 5 WASM, kongress i Quebec 7 Celiaki Screening 12 Mediciner mot RLS 13 Knep & Knåp 18 Knep & Knåp, förra numret 19 Ny vetenskaplig studie av RLS 20 Ordförande Sören Hallberg. Tfn: Rättarevägen 14, LUDVIKA E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Vice ordförande Lars Erik Svensson. Tfn: E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Sekreterare Birgitta Andersson. Tfn: E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS- FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR IN- FORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE Adress till RLS-Förbundet RLS-Förbundet Rättarevägen LUDVIKA E-post: info@rlsforbundet.se Tel: Hemsidan: Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: stensevborn@rlsforbundet.se Styrelsesuppleant Birgitta Westin, Stockholm E-post: birgitta.westin@rlsforbundet.se Kontaktpersoner Syd och Sydost Sten Sevborn Tfn: E-post: stensevborn@rlsforbundet.se Väst Lars Erik Svensson Tfn: E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Mitt Sören Hallberg, Tfn: E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Norr Birgitta Andersson Tfn: E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se OBS! Ny kod 1 juli till medlemssidan på bb12 Behöver du råd om behandling? Ring någon av kontaktpersonerna! Sid 2

3 ORDFÖRANDE HAR ORDET U nder hela året har vi i tidningar och TV följt dramat SAAB. Bilmärkets vara eller inte vara engagerar svenska folket. Mina första bilar var SAAB, den allra första en SAAB 92 med tvåcylindrig tvåtaktsmotor, en modell som man numer bara ser på museum. Bilen köpte jag för några hundralappar jag tjänat på sommarlovet, tror det var Min flickvän och jag åkte på semesterresa i bilen, utrustade med en påse brytarspetsar till tändsystemet, samt en plastpåse över tändspolen. Bilen hade nämligen den egenheten att brytarspetsarna gick sönder om farten var högre än 70 km/tim. Dessutom stannade bilen vid ösregn, då blev tändspolen våt och det blev kortslutning. Att hålla sig under 70 var lite svårt för en ung man, så att byta brytarspetsar blev jag snart riktigt duktig på. De satt lite bökigt till. Jag fick hissa upp höger framhjul, montera bort en lucka på insidan av hjulhuset, sen ta bort en lucka på motorn, för att nå dem. Efter byte skulle sedan avståndet mellan kontaktytorna justeras in, vill minnas att det skulle vara 0,4 mm. Ni som jobbat med gamla tvåtaktsmotorer till mopeder och motorcyklar vet vad jag talar om. Senare bytte jag upp mig till en SAAB 93. Fortfarande tvåtaktsmotor, men nu med tre cylindrar. (Att modellerna hette 92 med två cylindrar och 93 med tre cylindrar var ren tillfällighet. Modellerna som sen kom, 95, 96 och 99 hade aldrig mer än högst 4 cylindrar). 93:an var piggare och roligare att köra. Även med den gjorde vi en semesterresa. På motorblocket var cylindrarna märkta 1, 2 och 3. Märkligt nog skar kolvarna i nummerordning. Jag studerade fortfarande, och som fattig student var det otänkbart att lämna in bilen på en verkstad. När kolv nummer 1 skar köpte jag en ny kolv med kolvringar, monterade bort motorhuven, lyfte ur motorn, skruvade sönder den och bytte kolven. Jag bodde fortfarande i föräldrar-hemmet och hade tillgång till ett garage. Novis som jag var tog operationen nästan en vecka innan bilen åter var körbar. Någon vecka därefter var det dags för kolv nummer 2. Nu gick processen på halva tiden, jag behövde inte fundera så mycket, och gjorde inte så många misstag. Under semesterresan skar sedan nummer 3 i örebrotrakten. Som tur var hade jag släkt i Kumla. Vi fick låna deras garage och bodde där två nätter medan jag spridde ut motordelar över hela garagegolvet. Nu hade jag fått bra träning och kunde kapa tiden ytterligare 50 %! Kommande vinter satt jag en kväll och pluggade inför ett prov. Från mitt sovrumsfönster hade jag en fantastisk utöver en dalgång. Det hade snöat några dagar, men nu hade det klarnat upp. Det var ca 12 grader kallt och månsken. Jag fick en stark lust att göra en tur med bilen på småvägarna i närheten, att leka "Carlsson på taket", den berömde rallyföraren. Bilen stod i ett varmt garage, så jag kastade bara på mig en tunn sommarjacka och körde iväg. Min favoritväg var en smal, kurvig väg genom skogen, nästan helt utan trafik. Jag höll god fart då jag siktade en skogsväg till höger som såg plogad ut. Jag svängde in på den och trampade gasen i botbotten uppför en backe. Plötsligt stannade bilen och motorn vrålade på fullvarv. Jag fattade inte vad som hänt förrän jag steg ur bilen, ut i snön, i mina lågskor. I backen upp var snön djupare, dessutom hade en traktor gjort djupa hjulspår, och nu hängde bilen på mittremsan av vägen, med alla fyra hjulen i luften! Det blev en lång, kall promenad hemåt. En snäll storebror hjälpte mig sen loss med sin Volkswagenbubbla och ett Numer har jag alltid med mig mössa, handskar och varm jacka då jag kör bil vintertid. Dessutom har jag på mig vinterskor! Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLS- Förbundet. Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca ex. ISSN Ansvarig utgivare: Sören Hallberg. Redaktionens adress: Vi Nattvandrare Rättarevägen Ludvika. Tel E-post: rls@rlsforbundet.se Medlemsfrågor, kassör: Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se Postgiro: Bankgiro: Org. nr Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera inskickat material. Sid 3

4 Östrogen bundet till RLS under graviditeten E n studie visar att östrogen spelar en viktig roll för att utlösa restless legs syndrome (RLS) under graviditeten, rapporterar forskare från Tyskland i tidskriften Sleep. "Vi har, för första gången, ganska direkta bevis för att RLS under graviditeten är direkt relaterat till hormonella förändringar (östrogen)," skriver Dr Thomas Pollmächer, ansvarig för studien. I studien deltog tio gravida kvinnor med RLS, och som kontrollgrupp nio gravida friska. Under sista tredjedelen av graviditeten togs blodprov och kvinnorna fick sova en natt på sömn-lab, och samma igen tre månader efefter förlossningen. Åtta av de tio RLS-patienterna rapporterade RLS-symtom innan den aktuella graviditeten, och alla tio beskrev förvärrade symtom under graviditeten. Enligt utredarna visade kvinnor med RLS betydligt högre östrogennivåer under graviditeten jämfört med kontrollgruppen. Andra graviditetsrelaterade hormonnivåer skilde sig inte märkbart mellan de två grupperna. Östrogener är så kallade neuroaktiva steroidhormoner, de är viktiga inte bara för befruktning och graviditet, men agerar också direkt i hjärnan, konstaterade Pollmächer vid Max Planck-institutet för psykiatri i München. Denna upptäckt hos gravida kvinnor kan hjälpa oss att förstå RLS i allmänhet, sade han, "och kanske leda till ytterligare en väg till utveckling av behandlingar." KÄLLA: Sleep, 1 februari Bearbetat av Sören Hallberg Sid 4

5 Vanliga sömnproblem och dess följder för män C enter for Disease Control och National Sleep Foundation har iakttagit dig medan du sover! De vet att du behöver mellan 7 och 9 timmars sömn varje natt, annars kommer du att vara i riskzonen för sjukdom, handikapp och skada! Av tillfrågade vuxna sov 35% mindre än 7 timmar snarkade 48% somnade 40% minst en gång dagligen somnade nästan 5% vid ratten Det var inga markanta skillnader mellan män och kvinnor gällande ålder, kön och etnicitet. Men när det kommer till frågor om manlighet och hjärt-och kärlsjukdomar, löper män högre risk. Undersökningarna har emellertid en begränsning beroende på riktighet eller sanning i svaren, studien är inte helt objektiv. Ändå är resultaten tillräckliga för att få oss att fundera över påverkan på produktivitet på arbetsplatsen, risken för mortalitet och morbiditet, och, åtminstone när det gäller män, ett aktivt sexliv. Tänk på att nicka till kan vara ett tecken på sjukdom, beroende, eller stress. Det kan vara ett symptom på många sjukdomar och påföljden av vissa, som högt blodtryck eller diabetes. Och det kan vara farligt. Det kan leda till fall, skärsår och andra skador. Och kostsamma, sova på jobbet kan vara dyrt för både arbetsgivarna och arbetstagarna, särskilt när de påverkar graden av ansvarsskyldighet i arbeten som kräver uppmärksamt ansvar. Nätter med sömnlöshet eller orolig sömn bidrar till dålig vaksamhet under körning. Det komplicerar informationsbehandling och därmed ökar reaktionstiden, lika mycket som berusning gör. Men vad innebär det för män - närmare bestämt? Män som förlorar sömn löper risk för lägre testosteronnivåer. Ombedd att lämna blodprov på morgonen, hade män i 80-årsåldern en högre nivå av testosteron än senare på dagen, vilket tyder på att sömnen återställt deras testosteronnivå. Det förutsätter naturligtvis att 80-åriga män sover bättre och sundare än yngre män, och studier tyder på att de gör det. En annan färsk studie visar att 50 % av män som lider av erektil dysfunktion (impotens) också lider av obstruktiv sömnapné (OSA). Det verkar som om sömnapné, genom att störa andningsorganen, också minskar syre till systemet som är nödvändigt för hormonbalans och sexuell mekanik. Män som inte sover lugnt löper också högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Studier av experter vid Penn State och Brown University konstaterade en stor förtjockning av väggarna i halspulsådern hos män med sömnstörningar utan motsvarande ökning hos kvinnor. Det är en vanlig plats för stroke, så dessa resultat är oroande. Vanliga sömnstörningar: Insomnia är svårigheten att somna eller att sova. Parasomni är sömnstörningar som mardrömmar, sängvätning, täta urinträngningar, etc. Restless legs syndrome (RLS) är en kronisk sjukdom med nervösa ryckningar och muskulösa kramper i benen, oftast värst precis som man håller på att somna. Narkolepsi är en påverkan på nervsystemet som gör att man somnar vid olämpliga tillfällen. Sömnapné är andningsstopp under sömn i upp till 45 sekunder. Sid 5

6 Vanliga orsaker till sömnstörningar Sömnstörningar, och det finns många, verkar bero på ett antal faktorer, varav många överlappar varandra. Detta gör det svårt att ställa definitiv diagnos. Kost: Äta efter 21 betyder att ditt system är upptaget med matsmältningen - inte att sova - när du går till sängs. Koffein, tobak och alkohol stimulerar adrenalin och ändra biokemi och andning. (Det tar fyra timmar för bara en Coca-Cola att arbeta sig ut ur ditt system.) Överansträngning: Att arbeta för hårt, fysiskt eller psykiskt, kan överanstränga ditt system. Skiftarbete och utökade skift, i synnerhet, visar statistiskt negativa effekter. Stress: Kroppen och hjärnan behöver tid för restaurering, så effekten av stress på sömn blir total - stressen stör ditt sömnmönster som i sin tur leder till mer stress. Miljö: gråtande bebisar, högljudda grannar, snarkande makar kan alla förstöra din sömn. Sjukdom: Kroniska sjukdomar, som diabetes, högt blodtryck och kronisk smärtsyndrom, kan göra sömn önskvärt under dagen, för att sedan beröva dig sömn på natten. Livshotande sjukdomar som cancer bär sina egna spänningar. Läkemedel: Biverkningar av läkemedel inkluderar livliga drömmar, sömnlöshet eller sömnighet. Fetma: Övervikt förvärrar problem, såsom högt blodtryck och diabetes, men den extra vikten kan också utgöra ett hinder för korrekt andning. Så, vad ska vi göra? Den medicinska världen behöver mer specialister på sömnmedicin, proffs som kan känna igen symptom och syndrom för vad de är och ge tidig vård och behandling. De behöver mer och djupare objektiv forskning med actigraf (en bärbar enhet som registrerar sömn- och vakenmönster) och polysomnografi (mjukvara som mäter och analyserar sömnmönster). Dessutom måste män - och kvinnor - ändra vanor för att förbättra sömn, minska störningar och sjukdom, minska risken för mortalitet och morbiditet - för att inte tala om att förbättra sitt sexliv. Inrätta en normal sängtid och håll dig till den. Gör en ritual av förberedelserna: till exempel, läsa en stund eller lyssna på lugnande musik (i ett annat rum), släpp ut katten, sänk temperaturen, ta på pyjamas, etc. Undvik koffein, alkohol och mat efter 21. Om du måste ha något, gör en kopp koffeinfritt te. Bädda sängen med en fast madrass och en fast, men platt, kudde, så att inte ditt huvud höjs och hindrar din andning. Ta mediciner som stör din sömn någon annan tid på dagen - i den mån du kan. Undvik aerobics innan vila, men yoga eller tai chi kan vara avkopplande. Motionera regelbundet och aktivt, men vid någon annan tid på dygnet. Gå ner i vikt om du bär på för många kilon. Tala med din läkare om detta och se till att han/hon har sambandet mellan din vikt och ev. sömnstörningar. Be din husläkare att remittera dig till en neurolog eller sömn-lab. Följ de resultat och rekommendationer som kan föreslå t.ex. medicin eller CPAP (luftpump som pressar luft genom en ansiktsmask i lungorna hos patienter med sömnapné). Diskutera homeopatiska läkemedel med din läkare. Vissa rekommenderar hjälpmedel såsom melatonin eller kinin. För en dagbok över dina nattliga och dagliga beteenden, och granska dem tillsammans med din läkare för att se orsak och verkan. Över 20 % av befolkningen lider av sömnproblem, så du måste ta sömn på allvar! Från vår amerikanska systertidning NightWalker. Bearbetat av Sören Hallberg Sid 6

7 WASM (World Association of Sleep Medicine) Kongress i Quebec, Kanada, september 2011 Till detta möte, som är det största inom sömnmedicin och hålls vartannat år, kom runt 1300 deltagare från 44 länder. Mötet hölls på Quebecs kongresscentrum i staden Quebec, som grundades 1608 av Samuel de Champlain och har idag cirka invånare. Quebec, huvudstad i den fransktalande delen av Kanada, kom 1985 med på UNESCOs världslista, och är en mycket vacker och backig stad som ligger på klipporna vid Sankt Lawrenceflodens inlopp. På programmet för WASM fanns under dessa fyra dagar 70 föreläsningar. Många löpte parallellt. Åtta stora möten handlade om RLS och 17 om sömnstörningar. Det fanns också ett stort antal utställare. RLS Foundation, den amerikanska motsvarigheten till RLS Förbundet, och EARLS (European Alliance for Restless Legs Syndrome), en ny europeisk patientorganisation, hade ett stånd tillsammans. Dessutom presenterades över 500 posters korta presentationer av medicinska studier. 42 av dessa handlade om RLS. En av dessa 42 presenterade studien som EARLS gjorde i nio länder i september Sverige är ett av de länder som är med i studien. Som representant för EARLS var jag inbjuden att presentera vår studie. Det finns en viss elit av forskare och kliniker som besöker alla kongresser som finns. Det är framför allt amerikaner men även en del européer. Jag har under alla mina år lärt känna flera av dem. Många träffar inte så många patienter eftersom de arbetar mer med forskning och deltar i kongresser. De doktorer som ser patienterna är nästan aldrig på liknande tillställningar. Därför uppstår problem med att sprida kunskapen från kongresser till de doktorer som möter patienterna. Sömnstörningar Man skiljer på primär - och sekundär, comorbid, insomnia - sömnlöshet, precis som vi gör med RLS. Den comorbida sömnlösheten delas vidare in i följande orsaker: psykiatriska läkemedelsinducerade andra (sömnapné, sömnrytm och skiftarbete) Den viktigaste behandlingen vid sömnstörningar är en god sömnhygien. Med detta menas regelbundna vanor, svalt och mörkt och lugnt sovrum. Ingen TV eller dator i sovrummet. Sängen ska användas för sömn och sex och inget annat. Inga koffeinhaltiga drycker eller matvaror efter klockan Utsikt från mitt hotellrum Några noteringar från kongressen Ingen kraftig fysisk träning efter Kan du inte somna inom 30 minuter så lämna sängen och gå tillbaka när du är sömnig igen! Enbart sömnhygien kan inte lösa problemen med sömnlöshet. Det behövs även andra instrument. En behandlingsmöjlighet vid sömnstörningar är bensodiazepiner, som delas in i: sanna bensodiazepiner non-bensodiazepiner melatonin sederande antidepressiva Bensodiazepiner brukar leda till insomning inom 30 minuter. Halveringstiden, den tid som sömn- Sid 7

8 (Forts. från sidan 7) medlet är effektivt, varierar mellan 1,5 till 120 timmar. Det är viktigt att välja ett kortverkande sömnmedel, för att vara i form på morgonen nästa dag och inte vara påverkad av sömnmedlet under dagen. Non-bensodiazepiner brukar leda till insomning inom 30 minuter och har en halveringstid på max 2 timmar. Man somnar men hålls inte sovande. Zolpidem (Stilnoct ) och eszopiclon är det vanligaste sömnmedlen i USA. Amitriptylin (Saroten och Tryptizol ) kommer på plats två. Trazodon kommer på plats tre. (Amitriptylin är kanske inte något bra alternativ för oss med RLS). Eszopiclon och trazodon, finns inte finns i Sverige. Bensodiazepiner binder i hjärnan till GABAreceptorerna och ökar mängden GABA i hjärnan. GABA är, som dopamin, en neurotransmittor som skickar information mellan hjärncellerna neuronerna. Sublingualt, under tungan, zolpidem, är mer effektivt än oralt, tabletter, zolpidem. Bensodiazepinerna har följande effekt på sömnen: insomningstiden blir kortare sömnen bibehålls sömntiden ökar Trötthet är den vanligaste biverkningen av bensodiazepiner. Melatonin, hormon som styr dygnsrytmen, har sämre effekt än bensodiazepiner. Doxepin, finns inte i Sverige, anses vara ett effektivt sömnmedel. Pregabalin (Lyrica ) har också en sömngivande effekt. Försök inte att sova! Sömnen måste komma av sig själv. Historiskt har två strategier följts vid behandling av sömnstörningar nämligen; förbättring av GABA-systemet och blockad av det monoaminerga aktiveringssystemet. Nu är fokus på monoaminerga systemet i CNS och histaminsystemet. Agomelatin är en ny intressant substans på melatoninområdet som snabbt och effektivt förbättrar sömnkvalitet och uppvaknande. Patienterna kände sig också bättre under dagen. Fler studier behövs. Ett annat intressant uppslag är orexin eller hypocretin. RLS PLMS % av RLS patienterna har PLMS, som även är vanligt vid flera andra sjukdomar. Benen drabbas oftast, men armarna är drabbade i cirka 50 % av fallen. Orsaken till PLMS kan vara någon form av överretbarhet i ryggmärgen. PLMS hos MS-patienter beror på en skada i cerebellum lillhjärnan. RLS patienter har ingen PLMS i REMfaserna när man drömmer. Under PLMS sker en markant ökning av hjärtfrekvens, diastoliskt och systoliskt blodtryck. Dessa förändringar normaliseras efter minuter men anses kunna leda till hjärt/kärlsjukdomar för drabbade patienter. Fyra studier av Jan Ulfberg, John Winkelman och Barb Phillips visar att hypertension förhöjt blodtryck - är 1.5 gånger vanligare och hjärtsjukdomar 2.5 gånger vanligare hos RLS patienter än hos patienter utan RLS. Risken för en RLS patient att på grund av dessa effekter drabbas av en stroke är betydligt förhöjd. Det bör göras många fler studier för att med magnetröntgen se frekvensen av stroke och PLMS hos RLS patienter. Antalet PLMS attacker är störst i början av sömnperioden för att sedan reduceras under sömntiden. RLS patienter har ett annat mönster och högre frekvens av PLMS än patienter med andra sjukdomar som t.ex. narkolepsi. Sifrol och Adartrel reducerar antalet PLMS och normaliserar den PLMS-relaterade ökningen av hjärtverksamheten hos patienter med RLS. Hypoxi syrebrist i blodet kan leda till aktivering av det sympatiska nervsystemet vilket kan medföra hjärta/kärl sjukdomar. Hypoxi kan direkt leda till hjärta/kärl sjukdomar utan aktivering av det sympatiska nervsystemet. Det diskuterades om inflammation och hypoxi kan spela någon roll i sjukdomsbilden vid RLS. Frekvensen av PLMS ökar med ökande ålder. Opioider har ingen effekt på PLMS. RLS Järn Järn spelar en avgörande roll i dopaminsystemets funktion. Järnbrist orsakar RLS. Ca 40 % av alla RLS patienter har järnbrist. Behandling med järnmedicin har positiv effekt. Serumferritin är det bästa måttet på järn vid RLS. Lågt serumferritin (<75 mikrogram/liter) ökar RLS symtomen. Järn- (Forts. på sidan 9) Sid 8

9 (Forts. från sidan 8) tabletter har positiv effekt om serumferritin är något mindre än 75 mikrogram/liter. Vid kraftigt sänkt serumferritin måste järn ges intravenöst. I Sverige finns Venofer (järnsukros) och Ferinject (karboxymaltos). Venofer ges under tre veckor i fem doser om 200 mg och Ferinject kan ges i dos om 1000 mg direkt. Hjärnan har lättare för att ta upp Ferinject än Venofer. Risken för biverkningar är låg med dessa produkter. Resultaten med en ny amerikansk studie med RLS och järnbristbehandling med Ferinject ser mycket bra ut. 74 % av deltagarna hade inga som helst RLS symtom efter behandlingen. I vissa fall kan det behövas ytterliga en intravenös järnbehandling. Vissa av patienterna med positivt resultat har en primär eller idiopatisk RLS. Ingen av de 46 patienterna fick biverkningar. Ny större studie behövs. 32 % av anemiska, blodbrist, patienter hade svår RLS, ingen hade lätt RLS. Förståelsen av järnets roll vid RLS har ökat kraftigt under senare tid och kan därigenom förbättra behandlingsmöjligheterna. På cellulär nivå har man hittat en felfunktion i den mekanism som styr regleringen av järn såväl centralt i hjärnan som perifert i kroppen. Om det finns för lite järn i hjärnan så utlöses normalt signalen att hämta in mer järn från blodet. Endotelcellerna reglerar hjärnans upptag av järn. Transferrinreceptorerna i blodhjärn-barriären reglerar halten av järn i hjärnan och reglerar upptaget av järn över blod-hjärnbarriären. Reglering av transferrinreceptorerna sker via proteiner som binder järn. Låg järnhalt cerebralt ger ökad transferrinhalt. Hos RLS patienter fungerar denna mekanism inte optimalt, möjligtvis beroende på hypoxi - syrebrist. Patienter med RLS uppvisar följande störningar: Låg halt av järn extracellulärt i synapsen i hjärnan Ökad transferrinhalt och reducerad ferritinhalt i substansia nigra och CSF Reducerad dopamin transport bindning (PET) Reducerad D 2 receptor aktivitet i putamen (obduktion) Ökad halt av tyroxinhydroxylas i putamen och substansia nigra (obduktion) Järnbrist ökar mängden glutamat i talamus hos RLS patienter, vilket leder till ökad hyperarousals - uppvaknandefrekvens. Dopaminagonister reglerar ner produktionen av dopamin i hjärnan. Obduktioner och bildgivande tekniker har bekräftat fynden hos RLS patienter. Extracellulärt dopamin är i caudatum förhöjt vid järnbrist i förhållande till kontrollpatienter. Järnet måste metaboliseras en runda i kroppen för att bli tillgängligt för hjärnan. Om järnhalten i talamus reduceras, så ökar halten av glutamat. Glutamatsystemet spelar en viktig roll för sömnen Glutamat ökar överföringen av information mellan celler och har effekter som är helt motsatta mot GABA som hämmar överföringen av information mellan nervceller. Halten av serumferritin ökar med ökande ålder. RLS RLS är inte bara symtom på kvällar och nätter. Oftast finns symtomen även under dagen, men aktiviteter maskerar dem. Långtidsbehandling med dopaminergika och dess dosering är två viktiga aspekter. Det finns idag mycket som tyder på att långtidsbehandling med dopaminergika producerar nya biverkningar. För att få klarhet behövs studier som löper över mer än fem år. Dosen måste hållas så låg som möjligt för att ge optimal effekt och undvika augmentation. Överskriften på den första bilden i ett föredrag av Richard P. Allen var: RLS är ett stadium med för mycket dopamin extracellulärt i hjärnan. Detta betyder att många måste tänka om när det gäller behandling med dopaminergika. Om det är förhöjda nivåer av extracellulärt dopamin i hjärnan: Varför fungerar då behandling med dopaminagonister? Vilka förändringar sker med dopaminbehandling när det redan finns för mycket dopamin? Vilken typ av dopaminbehandling fungerar bäst? Är de presynaptiska effekterna signifikanta? Presynaptisk D 2R och presynaptisk feedback. Dopaminergika och andra behandlingsalternativ ger en dramatisk omedelbar effekt på RLS symto- (Forts. på sidan 10) Sid 9

10 (Forts. från sidan 9) men. RLS är en kronisk neurologisk sjukdom och behandlingen är oftast livslång. Långtidseffekten för orala dopaminagonister vid behandling visar att bara 25 % av patienterna visar tillfredsställande resultat. Denna siffra sjunker förmodligen ytterligare med tiden. Depression, sömnstörningar, augmentation och liknöjdhet är några exempel. Det händer ofta att symtomen startar 15 minuter efter det att man tagit sin medicin. Detta beror på att hjärnan märker att halten av dopamin har ökat och reglerar ner den endogena produktionen. Det blir mindre dopamin i hjärnan och vi får RLS symtom. Efter en stund anpassar dopaminsystemet sig och symtomen försvinner. Det blir en obalans mellan pre- och postsynaptisk aktivitet. Det finns en tanke att små mängder Sifrol (0,045 mg) kan starta upptaget av dopamin från synapsen till den presynaptiska D 2 /D 3 receptorn. Följden blir mindre mängd synaptiskt dopamin och ett lägre tryck på den postsynaptiska D 1 receptorn som ökar RLS symtomen. Vilken dopaminbehandling fungerar bäst ska vi ha kvar dopaminagonisterna? Många amerikanska forskare anser idag att dopaminagonisterna är farliga om de används i för hög dos under lång tid. Risken för beroende av dopaminagonisterna ökar. Ropinirol anses vara mer beroendeframkallande än andra. Det är mycket svårt att bryta detta beroende och få över patienterna på annan behandling. Svåra fall av överdosering av dopaminagonister behandlas i USA med snabb utsättning av dopaminagonisten och istället insättning av 5 mg metadon en opioid mg metadon är bra vid RLS behandling beroende på sin långa halveringstid. RLS patienter i USA med 10 mg Sifrol eller 40 mg Adartrel är inte ovanligt. Tillåten maxdos för båda är 0,54 resp. 4,0 mg. Den första veckan är enligt Earley fruktansvärd. Efter tio dagar är dopaminsystemet normaliserat. Dopaminnivån extracellulärt varierar kraftigt över dygnet. Hos RLS patienter är variationen större och på en högre nivå. Detta kan leda till augmentation som är en följd av för mycket dopamin i synapsen. Följden blir RLS symtom i andra kroppsdelar på morgonen och förmiddagen. Kortverkande dopaminergika ger mer augmentation än långverkande. Den lägsta frekvensen för augmentation ses med Cabaser. Cabaser har andra biverkningar som gör att det används i endast mycket speciella fall. Som nummer två kommer Sifrol. L-Dopa ligger skyhögt i topp. 24 timmars dopaminstimulering, Neupro, möjliggör kanske en stabilare funktion av dopaminsystemet. Neupro har visat sig säkert och effektivt under en studie som pågått i fem år. Ingen annan dopaminagonist har studerats under så lång tid. För RLS patienter med medelsvår svår RLS är det kanske bra att ta profylaktisk behandling som kan ske med Neupro. Sjukdomsbilden för RLS kan delas in i korttidseffekter sömnstörningar, obehagskänslor och PLMS och i långtidseffekter förlorad vitalitet, trötthet, svaghet och hjärt/kärl sjukdomar. Augmentation Augmentation är troligtvis större vid järnbrist. Augmentationsrisken kan reduceras genom: högt serumferritin undvik SSRIs och antihistaminer använd långverkande dopaminagonister håll dosen så låg det går från början kombinera vid behov dopaminagonisten med någon ickedopaminerg substans Ju högre serumferritinhalt, desto lägre risk för augmentation. Riskfaktorer för augmentation är: familjär historia järnbrist tidigare augmentation med andra dopaminergika avsaknad av polyneuropati kumulativ dos och långtidsexposition av dopaminergika Augmentation uppkommer i mer än 80 % under de första två åren. Augmentationen gör symtomen ännu värre än de var i början och medför ett svårbehandlat tillstånd. Nya idéer för att mer effektivt behandla RLS i framtiden ska utarbetas. Graviditet RLS förekommer i % av graviditeterna och speciellt under de sista tre månaderna. Oftast inträder en spontan förbättring vid barnets födelse. Det finns ingen behandling för RLS under graviditeten. Oralt järn ger inte tillräcklig lindring. Fall- (Forts. på sidan 11) Sid 10

11 (Forts. från sidan 10) rapporter visar att intravenöst järn kan ge lindring. Järnkarboxymaltos Ferinject - är godkänt för användning under graviditet och gav i en studie 50 % reduktion av RLS symtomen enligt IRLSSG. Dessutom fick man en kraftig sänkning i frekvensen av PLMS. Den vanligaste biverkan var sänkt blodtryck under minuter. Generellt % av COPD patienterna har RLS. RLS patienter behöver med mediciner för andningsproblem än andra. Järnbrist kan leda till hypoxi. Halten av ferritin är hos RLS patienter förhöjd i mitokondrierna i substansia nigra. Ny apparat mot smärta. Apparaten, som heter Anodyne, finns i form av en manschett som fäst på baksidan av vaden direkt under knät och arbetar med en viss typ av ljus. Energin från apparaten gör att det frisätts kvävedioxid i vävnaderna. Detta ska förbättra genomblödningen och främja syntes av kroppens egna smärtmedel endorfiner. Det finns en studie som visar effekt med apparaten även långt efter att testen upphört. Posters Postern för den studie som EARLS gjort i nio europeiska länder presenterades av mig. WASM hade bjudit dit mig för att presentera vår studie. Det var många som kom och informerade sig. Alla menade att resultaten var mycket intressanta. Vår studie ger resultat som tidigare aldrig visats. Vi får hoppas att det kan ge en skjuts för RLS. Alla doser, 1 3 mg/24 timmar, av Neupro (rotigotin) visade bättre sömnkvalitet än placebo. Den positiva effekten kvarstod efter sex månader. Klart förhöjd risk för RLS patienter att drabbas av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Det är viktigt att så tidigt som möjligt diagnosticera RLS patienter och sedan behandla dem för att minimera riskerna för kardiovaskulära sjukdomar. De flesta patienterna var inte nöjda med sin eller sina RLS medicin/er. Många patienter tog flera mediciner per dag och hade även symtom på dagtid, vilket visar att RLS inte bara är en sjukdom med symtom på kvällar och nätter. Sten Sevborn och EARLS poster Sponsring Tidigare har läkemedelsföretagen sponsrat kongresser vilket medfört att deltagare inte behövt betala någonting för mat och dryck. Nu har de förtagen dragit sig ur och deltagarna får själv betala. Jag finner det helt riktigt. Läkemedelsindustrin ska inte betala för detta. Det behöver emellertid inte bli som i Quebec att priserna i WASM s regi för lite mat och dryck blir astronomiska. WASM tog väl chansen att i hög grad förbättra sin kassa. Det negativt för oss som lider av RLS är att företagen inte längre sponsrar forskning och utveckling. Generikaföretagen har inget intresse att hjälpa till. Deras enda intresse är att maximera vinsten med många gånger undermåliga produkter. Ett forskande företag hade aldrig fått så dåliga farmaceutiska formuleringar godkända. Det är mycket viktigt att informationen från tillställningar som denna kommer ut till doktorn på vårdcentralen som ser patienterna men inte kan/får resa på liknande kongresser. Flygresa Frankfurt Main och Montreal (8 timmar dag dit, 6 timmar natt hem) (Forts. på sidan 12) Sid 11

12 (Forts. från sidan 11) Till sist då. Hur gick det att sitta i en flygmaskin i åtta timmar när man har svår RLS? Jag startade min flygresa i Frankfurt am Main klockan och landade i Montreal Resan tog åtta timmar och det är sex timmars tidsskillnad. Jag bokar alltid en plats i gången, då kan jag gå upp när jag vill. Jag hade tur, platsen vid sidan om mig var tom. Annars var planet, en Boeing 777 med 350 platser, fullt. Jag läste och arbetade, åt och drack det vin som serverades på flygningen som genomfördes av Air Canada. Resan var helt utan problem. Jag tar min medicin vid 15.30, och 22.00, så under flyget till Montreal tog jag ingen medicin. I Quebec levde jag som om jag vaknat där på morgonen och tog Sifrol som jag gjorde i Sverige. Första natten blir lång men det var inga problem. I Quebec sedan var det inte heller några problem med RLS. Ungefär som här i Sverige. Flyget hem gick från Quebec den 14 september och landade i Frankfurt am Main den 15 september klockan Jag tog min första dos i Montreal och den andra i flygmaskinen. Den tredje dosen tog jag inte eftersom det skulle blivit för tätt mellan doserna. Jag satt i min stol hela tiden och läste och arbetade och åt och drack vin som hörde till resan. Jag var inte ens ur stolen för att gå på toa. Professor Claudia Trenkwalder, som jag känner väl, är en av världens ledande forskare på RLS och satt snett bakom mig frågade mig ett par gånger hur det gick att sitta. INGA PROBLEM! Väl tillbaks i Tyskland blev det en lång dag naturligtvis. För att undgå jetlag måste man även här leva som om jag vaknade i Tyskland på morgonen. Vid på kvällen tog jag en insomningstablett och vaknade nästa morgon pigg och utsövd! Bara att få sova en hel natt var en enormt skön upplevelse! Sten Sevborn Celiaki Screening rekommenderas för RLS-patienter med järnbrist Läkare rekommenderar enkla, billiga blodprov för att screena för celiaki (glutenintolerans) hos patienter som har RLS och låg halt av serumferritin, men som annars inte visar någon tydlig orsak till järnbrist. Låga järnreserver är en känd riskfaktor för RLS eftersom järnvärden under mikrogram/liter blod har knutits till svår RLS. I själva verket är järnnivåerna så viktiga för RLS, att det nu är vanligt att läkare testar serumferritin vid den första bedömningen av RLS. Celiaki är en vanlig genetisk sjukdom i immunförsvaret som kan orsaka järnbrist. Doktorerna S. Manchanda, CR Davies, och D. Picchietti vid Medicinska Fakulteten på University of Illinois gjorde nyligen en undersökning för att avgöra om celiaki kan spela en roll vid järnbrist hos patienter med RLS. Läkarna utvärderade en serie av fyra patienter med RLS och serumferritin under 25 mikrogram/liter, och som hade visat positivt prov för celiaki. Läkarna bekräftade celiaki för alla fyra patienter via duodenal biopsi och positiv reaktion på en glutenfri kost. I varje enskilt fall förbättrades RLS-symptomen, två patienter kunde avbryta RLS- medicineringen och två reagerade positivt utan medicinering. Läkarna rekommenderar enkla billiga blodprov för att screena för celiaki hos patienter som har RLS och låg halt serumferritin, men som i övrigt inte visar tydlig orsak till järnbrist. De noterar också att diagnos och behandling av celiaki sannolikt kommer att förbättra resultatet för patienter med RLS, samt att bättre kunna identifiera personer i riskzonen för de betydande långsiktiga komplikationerna i samband med celiaki. RLS är bara den senaste neurologiska sjukdomen som visar en koppling till celiaki. Källa: Sleep Med Jan 10. PMID: Bearbetat av Sören Hallberg Sid 12

13 Mediciner mot RLS M ediciner mot RLS kan delas in i grupper beroende på hur de fungerar och typ av aktiv substans. Oftast provar man läkemedlen i den ordningen de beskrivs nedan, men börjar med grupp 1, sedan 2 osv. Biverkningar Alla mediciner har biverkningar. I tabellerna nedan listar vi, enligt FASS, de vanligaste (de inträffar hos färre än 1 av 10 och fler än 1 av 100 patienter). Det betyder inte att just Du kommer att få dem, det säger heller inget om hur kraftiga biverkningarna är. Godkända mediciner Märkligt nog är enbart Sifrol och Adartrel godkända som mediciner mot RLS. De övriga medicinerna, som i flera fall använts många år mot RLS, kan ändå vara väl så effektiva. Dessa mediciner är i allmänhet förstahandsval. En orsak till RLS är en felfunktion i dopaminsystemet. Dopamin är en s.k. signalsubstans i framför allt hjärnan, det innebär att den hjälper till att överföra information mellan nervceller. Nerverna som stimuleras av dopamin styr bl.a. rörelser. Nervceller som signalerar med hjälp av dopamin kallas dopaminerga. Parkinsons sjukdom beror också på brister i dopaminsystemet, därför används ofta samma mediciner mot båda sjukdomarna, men i betydligt lägre doser i RLS-sammanhang. Därför är också de biverkningar man kan läsa om ofta små för en RLS-patient. Dopaminagonister En grupp dopaminerga läkemedel kallas dopaminagonister. Dopaminagonister har liknande verkan som dopamin. Tabletter Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Pramipexol Sifrol, Pramipexole Bluefish, Pramipexole Teva Delbar tablett 0,09-0, Illamående, trötthet, nervositet Ropinirol Adartrel, Ropinirol Mylan, Ropinirol Stada Ej delbar filmtablett 0,25-4, Illamående, trötthet, nervositet Kabergolin Cabaser Delbar tablett Som dopaminagonister + hjärtklaffpåverkan, lungfibrotisering Utmärkande för Cabaser är den långa verkningstiden, vilket kan vara bra för de patienter som har RLS-problem hela dygnet. Denna medicin bör tas högst varannan dag för att undvika ökade RLSproblem på grund av augmentation. Sid 13

14 Det finns i dag depottabletter för Sifrol och Requip. Depottabletter är inte godkända för behandling av RLS men fungerar bra ändå. Depottabletter betyder att de avger sin effekt under längre tid. OBS: Viktigt då det gäller dopaminagonister är att tabletter bör tas ca 2 timmar innan problemen förväntas börja. Har problemen börjat fungerar dopaminagonister dåligt. TIPS: Många tar en halv dos medicin ca klockan 17, resten vid läggdags. Det fungerar bra för de flesta. Depotplåster Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan full effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Rotigotin Neupro Plåster Illamående, trötthet, nervositet, hudirritationer Detta sätt att tillföra ett läkemedel har den intressanta fördelen att läkemedlet inte behöver passera magen för att bli upptagen av blodet utan går via huden direkt in i blodet. Tanken med detta sätt att ge läkemedlet är att man under de 24 timmar som plåstret är aktivt avger exakt samma dos till blodet. På detta sätt undviker man de svängningar i blodet av det aktuella läkemedlet som man får när man tar tabletter. Neupro har lång verkningstid, ett dygn, vilket kan vara bra för de patienter som har RLS-problem hela dygnet. Levodopa, tabletter, delbara Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Levodopa+ Benzerasid Madopark Delbar tablett, depotkapsel , Illamående, trötthet, nervositet Levodopa+ Karbidopa Sinemet Delbar tablett, depottablett Illamående, trötthet, nervositet Levodopa är ett förstadium till dopamin, en så kallad prekursor. I Madopark ingår levodopa tillsammans med benserazid, ett ämne som förhindrar att levodopa omvandlas till dopamin ute i kroppen men tillåter att omvandlingen sker i hjärnan. Genom detta undviker man till stor del oönskade effekter av dopamin på kroppens övriga organ. Sinemet innehåller karbidopa för samma ändamål. En variant av Madopark heter Madopark Quick Mite. Den verkar inom minuter, och går utmärkt att ta fast man kanske redan tagit Sifrol eller dylikt. Några tabletter Madopark Quick Mite Sid 14

15 50 mg och en liten flaska vatten är mycket bra att ha med sig på resa, på teatern, eller vid andra tillfällen då RLS-besvären sätter in och den ordinarie medicinen inte räcker till. Oftast räcker en halv tablett (=25 mg). Madopark och Sinemet finns även som depottabletter. Hjälper inte dopaminerga läkemedel kan man ta till opioider, antingen ensamt eller i kombination med dopaminerga. Opioider är opiumliknande preparat som har en kraftigt smärtstillande och muskelavslappnande effekt. Tyvärr ökar risken för biverkningar med dessa medel. Opioider: tabletter, kapslar, depottabletter och plåster Några exempel: Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Paracetamol + Kodein Citodon Delbar tablett, supp, brustablett Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende Paracetamol + Kodein Panocod Delbar tablett, brustablett Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende Acetylsyra, koffein, kodein Treo Comp Brustablett Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning Dextropropoxifen Tramadol Doloxene, Dexofen Tramadol+ tillverkare Hårdkapsel. Delbar tablett Kapslar, depottabletter för yngre och för äldre Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende, huvudvärk Tramadol Nobligan Kapslar, tabletter Tramadol Tramadol Tiparol Tradolan Kapslar, brustabletter Tabletter, depottabletter Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende, huvudvärk, svettning Oxykodon OxyContin Depottabletter Morfin Morfin Tabletter Fentanyl Durogesic Plåster mg/ tim/ 72 tim Sid 15

16 Morfinpump Vid svår RLS, där annat inte hjälper, kan en inopererad morfinpump förbättra livskvaliteten. Operationen är enkel och endast lokalbedövning behövs. Läkaren gör ett litet snitt i huden vid ryggraden och för in en kateter i ryggmärgen. Den justeras så den når nerverna som går till benen. Ett annat snitt görs i midjan där pumpen sätts in. Katetern kopplas till pumpen via en slang under huden. Pumpen ser ut som en liten rund dosa, ca 7 cm i diameter. I mitten finns en liten ventil där påfyllning sker med en injektionsspruta. Pumpen sitter under huden på vänster sida i midjehöjd. Man får undvika att ha kläder som sitter åt just där. Den stör inte på något annat sätt, sova med den går t.ex. helt utan problem. Medicinen räcker ca 6 månader. Då sticker man in en spruta genom huden in i pumpen och fyller upp pumpen. Batteriet i pumpen ska räcka 7 år. Justering av doseringen görs med en fjärrmanöver. Då pumpen ger morfin bara till nerverna som går till benen uppstår inget morfinberoende. Hjärnan får ju inte morfin på detta sätt. En annan fördel med att ge direkt till nerverna är att dosen morfin kan vara extremt låg. Man talar om mikrogram. 3. Antiepilektika Antiepilektika används för behandling av epilepsi men används även för behandling av smärta orsakad av förändringar i nerverna. Hjälper inte heller opioider mot RLS kan antiepilektika vara ett alternativ, men risken för obehagliga biverkningar ökar ännu mer. Aktiv substans Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Verkningstid tim Biverkan Gabapentin Nuerontin Filmtablett, hårdkapsel Trötthet, sömnighet, yrsel, illamående, synstörning, insomningsproblem, huvudvärk Pregabalin Lyrica Kapslar Karbamazepin Tegretol Tabletter, depottabletter Dåliga blodvärden, yrsel, trötthet, vattenansamling Klonazepam Iktorivil Tabletter 4-8 0, (20-60) Trötthet, beroende, tolerans, sömnighet, synstörningar Sid 16

17 4. Bensodiazepiner Bensodiazepiner har flera olika effekter: Ångestdämpande, muskelavslappnande, motverkar kramper, mm. De är starkt beroendeframkallande. Exempel: Namn Typ Form Dosering mg Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Nitrazepam Mogadon Benzodiazepin Tabletter , Trötthet, beroende, tolerans, dåsighet 5. Järn Den här punkten skulle lika gärna kunna stå först! Misstänker man att det är sekundär RLS beroende på järnbrist sätter man in en intravenös behandling. Tabletter ger inte tillräcklig mängd järn. Misstänker man järnbrist ska man kontrollera halten serumferritin (det lagrade järnet i cellerna), vanligt hemoglobin säger inget i detta fall. För en RLS-drabbad person ska halten serumferritin vara över 50 mikrogram/liter, helst över 100. Namn Aktiv substans Dosering Verkningstid Biverkan Ferinject Dextriferron 4*4 ml, alt 1*20 ml månader, år Huvudvärk, yrsel, illamående, förstoppning, diarré, hudutslag Venofer Järnsackaros 5*200 ml månader, år Smakrubbningar Sid 17

18 Knep & Knåp Kulig vägning Vi har 12 likadana kulor, så när som att en av dem har en annan vikt än de övriga. Man vet inte vilken det är, bara att den är lättare än de övriga. Kan man med endast en vanlig balansvåg som hjälpmedel ta reda på vilken av kulorna som är den onormala med högst tre vägningar? Tomten behöver ljus Tomten behöver ett nytt ljus varje kväll för att se bra när han packar julklappar. Han kan göra ett nytt ljus av fem ljusstumpar. Hur länge räcker hans förråd av ljus när han samlat ihop femtio ljusstumpar? Fotbollsmatchen Innan fotbollsmatchen mellan lag Syd och lag Nord fanns det 5 prognoser: a) det kommer inte att bli oavgjort b) Syd kommer att släppa in mål c) Nord kommer att vinna d) Nord kommer inte att förlora e) det kommer bli 3 mål i matchen Efter matchen visade det sig att exakt tre prognoser stämde. Vad blev matchens resultat? Skicka in dina svar! Vi vill ha svaren innan 15:e januari. Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade svar med alla rätt får tre trisslotter! Adress finns på sid 2. E-post går bra också. Sid 18

19 Lösningar till Knep & Knåp förra numret Tennisturneringen I en tennisturnering deltar 33 spelare. Tävlingen är upplagd så att segraren går vidare till nästa omgång, medan förloraren utgår ur turneringen. Hur många matcher måste spelas för att en segrare skall kunna koras? Svar: 32 matcher Vattenhinken Slå 6lit vatten i en hink, då blir den fylld till 2 tredjedelar. Hur mycket mer vatten kan du slå i hinken? Svar: 3 liter Siffersystemet Kan du se systemet med dessa siffror? Vad är nästa tal?! Svar: Så här är systemet: Ett = 1, en etta = 11, två ettor = 21, en tvåa en etta = 1211, en etta en tvåa två ettor = , tre ettor två tvåor en etta = , en trea en etta två tvåor två ettor = Nästa tal är alltså Kjell Nilsson i Åmål får tre Trisslotter. Grattis! Hoppas du får en storvinst! Redaktören Sid 19

20 Avs. RLS-Förbundet Rättarev LUDVIKA POSTTIDNING B Retur till avsändare Ny vetenskaplig studie av RLS startas inom kort vid Örebro Universitet. V id Örebro Universitet har nyligen Universitetslektor Britta Wåhlin-Larsson i en doktorsavhandling framlagt fynd som visar att muskulaturen i vaden hos patienter med RLS drabbas av syrebrist. Denna i sin tur torde bero av sk. Ischemi, dvs bristfällig blodcirkulation i benen. Detta är inte helt nytt. Redan 1945 framförde den legendariske svenske forskaren, Karl-Axel Ekbom, att symtomen i benen, som de med RLS upplever, beror på en cirkulationsstörning. Detta har emellertid under senare år avfärdats av andra internationella forskare. Men kanske hade Professor Ekbom rätt även i detta? Om vår hypotes är riktig, kan detta leda ett sk. paradigmskifte vad gäller orsak till symtomupplevande vid RLS och kanske en mer konkret diagnostisk metod i framtiden!?? Forskningen är planerad att enbart gälla kvinnor mellan år. Utöver Jan Ulf- Ulfberg och Britta Wåhlin-Larsson deltager överläkare Lena Leissner, Universitetssjukhuset, Örebro och Med. Dr Eva Oscarsson, Örebro Universitet, i projektet. Den som är intresserad av mer information, och kanske ett personligt deltagande i studien, är välkommen att kontakta Doc. Jan Ulfberg på: För att försöka komma vidare i denna fråga startar nu en forskningsstudie vid Örebro Universitet, där vi planerar undersöka cirkulationen i de små blodkärlen i bägge vaderna. Metoden som användes heter Microdoppler. jan.ulfberg@circadbok.se Undersökningen går till så, att en liten tunn nål stickes in i vadmuskeln under några minuter. För att se om skillnad föreligger mellan symtomfrihet på dygnet och tid med symtom, sker undersökningen en förmiddag och kväll, samma dygn. Även några blodprover tages. Sid 20

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet Etiologin till RLS är ännu så länge till största delen oklar men troligtvis multifaktoriell. Vid RLS är det ingen brist på neuronalt dopamin utan troligtvis en störning i den neuronala dopaminfunktionen.

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS Lider även du av WED? WED Willis-Ekbom Disease (wed) är ett nyare namn för Restless Legs Syndrom (rls). Båda beteckningarna förekommer,

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS WED Willis-Ekbom Disease (wed) är ett nyare namn för Restless Legs Syndrom (rls). Båda beteckningarna förekommer, och de syftar

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1 HAR DU OBEHAG I BENEN? Pirrar, bränner, sticker, bubblar, smärtar, hettar, kryper eller svider det då kanske du har WED/RLS. Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1 LIDER DU OCKSÅ AV WED/RLS?

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?

Läs mer

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Tips från forskaren Hösten

Tips från forskaren Hösten Tips från forskaren Hösten Stressforskningsinstitutet Hösten Här listas forskarnas tips kring hur man bäst hanterar höstens mörker. Expertens tips inför mörka hösten Forskare Göran Kecklund berättar hur

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Oxascand 5 mg, 10 mg, 15 mg och 25 mg tabletter oxazepam Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig.

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig. 2013-01-15 09.57.03 Kvinna 60 eller äldre Höger 2013-01-23 12.15.16 Kvinna 40-49 Bäda Höger 2013-01-23 19.23.35 Kvinna 40-49 Höger mindre snorking, bedre søvn Sover bättre, känner mig utvilad har mera

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin ratiopharm 10 mg tabletter. loratadin

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin ratiopharm 10 mg tabletter. loratadin Bipacksedel: Information till användaren Loratadin ratiopharm 10 mg tabletter loratadin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Tillhör du riskgruppen?

Tillhör du riskgruppen? Tillhör du riskgruppen? En enkel guide för att bedöma om du tillhör riskgruppen för obstruktiv sömnapné OSA bedömningsguide: bedöm om du är i riskgruppen a Vanliga tecken och symptom på OSA b Vad är obstruktiv

Läs mer

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS HAR DU OBEHAG I BENEN? Pirrar, bränner, sticker, bubblar, smärtar, hettar, kryper eller svider det, så kanske du har WED/RLS. Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1 LIDER DU OCKSÅ AV WED/RLS?

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer