Feministiskt Initiativ

Transkript

1 1. Hur ser ditt parti i stort på svensk rymdverksamhet? Svensk rymdverksamhet är viktig för landet av flera olika orsaker, bl.a. de resultat som är av stor nytta för ett antal andra branscher. Exempelvis satellitnavigering och väderlekstjänster, klimatforskning m.m. Rymdverksamheten är en viktig framtidsnäring för Sverige. Allt fler jobbar inom rymdnäring och det byggs upp kluster runt rymdindustrin t ex i Göteborg och Kiruna. Svensk forskning och teknikutveckling för rymdverksamhet är mycket framstående i internationell jämförelse, i vissa nischer världsledande. Tillgång till rymden är en förutsättning för viktiga tjänster inom många samhällssektorer för avancerad forskning, innovation och teknikutveckling och därigenom för svenskt näringsliv. Därför har det varit viktigt att Alliansregeringen kunnat förstärka forskning och tidig teknikutveckling inom rymdverksamheten, för att öka kunskapsutvecklingen och möjliggöra fortsatt svenskt deltagande i angelägna internationella projekt. Svensk rymdverksamhet är viktig för svensk industri och Sverige som forskningsnation. Vi har dock i dagsläget inga specifika förslag riktade till rymdverksamheten som sådan. Sverige behöver en nationell rymdstrategi för att svensk forskning och industri ska kunna utvecklas och bidra till svensk tillväxt. Regeringen kommer därför att ta fram en nationell strategi för rymden. En särskild utredare ska föreslå en långsiktig och sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. Syftet är att denna breda översyn ska resultera i mål och prioriteringar för hur Sverige som land kan få ut mesta möjliga ur investeringarna på rymdområdet. Det gäller effekter för såväl rymdindustrin som för forskning och utveckling. Svensk rymdverksamhet är en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. Målet för den socialdemokratiska rymdpolitiken är att ge goda förutsättningar för en konkurrenskraftig rymdverksamhet som ger spridningseffekter för innovation och teknikutveckling. Det svenska rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt samarbete, främst inom ramen för det europeiska rymdorganet ESA, (European Space Agency) som vi anser är en vital del av svensk rymdverksamhet. Sverige bör fortsätta vara en aktiv part i detta arbete. Vi tycker det är viktigt att den fortsätter att utvecklas. Den forskning och de kunskaper den bidrar med har ett stort egenvärde. Svensk rymdverksamhet har också en viktig roll för teknikutveckling inom svensk industri. Statlig finansiering är helt nödvändig för att inte rymdverksamheten ska styras av kommersiella intressen.

2 2. I vilka program, strategier eller andra policydokument tar ditt parti upp rymdverksamhet eller rymdrelaterade frågor? Framförallt inom FoU-områden på bl.a. miljöområdet. Det handlar nästan uteslutande om områden som behandlar frågor om exempelvis tillämpad forskning där rymdverksamhet är till stor hjälp. Vi står bakom de dokument som regeringen har lagt fram på rymdområdet. T ex arbetet med en nationell rymdstrategi som regeringen håller på att ta fram. Men vi har har också lyft rymdfrågorna i riksdagen genom motioner som jag Eva Flyborg skrivit. Vi har uttryckt våra strategier för rymdforskning för perioden i 2012 års forsknings- och innovationsproposition. Därutöver uttrycker vi våra policies i rymdfrågor i den årliga budgetpropositionen. Rymdverksamheten har än så länge inte fått något särskilt program hos. I vårt budgetalternativ tilldelar vi samma resurser till rymdforskning och rymdverksamhet som regeringen. I Nya s handlingsprogram framgår det att Sverige ska vara en kunskapsnation i framkant. Vi vill ha hög kvalitet på svenska lärosäten och forskningen ska vara i världsklass. Det innebär även att forskning och utveckling inom rymdfrågor ska ha hög kvalitet. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte den 6 maj 2004 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att utveckla en vision och en strategi för den svenska flyg- och rymdindustrins framtid på lång sikt. Initiativet var kopplat till den svenska innovationsstrategin Innovativa Sverige som lanserades av näringsminister Thomas Östros och utbildningsminister Leif Pagrotsky i juni I den socialdemokratiska budgetmotionen för 2014 lanserade vi också en aviationsstrategi med åtgärder för att stärka de internationella kommunikationerna till och från Sverige och få tillstånd fler direktlinjer till de växande tillväxtmarknaderna. Även om förslaget inte behandlar det svenska rymdprogrammet har flygets långsiktiga utveckling nära koppling till svensk rymdverksamhet. Vi har för närvarande inga sådana aktuella dokument.

3 3. Många bedömare anser att rymdverksamhet har många viktiga samhällsfunktioner, t ex att satelliter ger oss väderprognoser, GPS och telekommunikationer, övervakar miljö och klimat, bidrar till teknikutveckling och innovationer, ökar ungas intresse för teknik och naturvetenskap och vidgar vår kunskap om universum. Anser ditt parti att svensk eller europeisk rymdverksamhet skapar sådana eller andra nyttor? Ja, som vi skrev i svaret på fråga ett är det sannolikt rymdverksamhetens största förtjänster att man lyckats utveckla dessa områden på det sätt som nu sker. Ja det tycker vi, men det kan göras ännu mer. Ja, den svenska rymdverksamheten skapar och bidrar definitivt till sådana nyttor. Ja. Ja. Vi anser att svensk rymdverksamhet har många positiva spridningseffekter som är till gagn för samhällsnyttan och välfärdsvinster långt utöver de avsedda användningsområdena. Den ökade betydelsen av rymdverksamhet inom många samhällsområden motiverar också ett fortsatt statligt engagemang för rymdfrågor. I det avseendet är det viktigt att rymdfrågor görs begripliga för allmänheten. Rymdforskningen har bland annat bidragit till att utveckla sjukvården genom nya produkter. Satellitövervakningsteknik för att bekämpa klimathot är ett annat bra exempel på hur rymdverksamheten bidragit till kollektiva nyttigheter. Samtidigt ska vi noga bevaka så att rymdteknik inte används på ett sådant sätt att det hotar människors rätt till integritet. Ja.

4 4. Vilka hinder eller nackdelar ser ditt parti för svensk rymdverksamhet? Vi fokuserar hellre på möjligheter än hinder och ser stora möjligheter att ge goda förutsättningar för att stötta våra framgångsrika företag på området genom det näringspolitiska arbete som redan bedrivs idag. Dvs genom att fortsätta med det förenklingsarbete för företagen som redan pågår samt att sänka kostnader av olika slag. Att många medborgare inte känner till att Sverige har en så fin och omfattande verksamhet. Mer information om att rymdverksamhet behövs. Ett problem är att Sverige är ett relativt litet land befolkningsmässigt och då finns det en risk att svensk rymdverksamhet kommer i skymundan. Därför är det viktigt att vi för en aktiv rymdpolitik i Sverige också i framtiden. Det handlar mer om att ta sig an utmaningar än om hinder, att svenska rymdföretag är attraktiva på den internationella rymdmarknaden och att flera köpts upp av aktörer från USA, Schweiz, Storbritannien och Tyskland de senaste åren. Uppköp kan stärka företagens positioner och gett tillgång till nya kunder, men för svensk del finns naturligtvis också risker om allt ägande försvinner utomlands. Vi måste dels satsa specifikt på rymdverksamheten för att behålla forskning, utveckling och andra verksamheter i Sverige, dels fortsätta att förbättra det allmänna företagsklimatet. Vi ser en utmaning i att hantera det ökade intresset för rymdturism och dess ev effekter på klimat och miljö, när vi står inför behovet att radikalt minska vår miljö- och klimatpåverkan. Det är också viktigt att hitta en utveckling av turismen som bidra till att lösa denna utmaning. I utredningen som regeringen har tillsatt ingår även detta uppdrag. En viktig del i strategin är att kartlägga svenska styrkor och svagheter i ett internationellt perspektiv mot bakgrund av de möjligheter och utmaningar som rymden erbjuder. Vi är i grunden positiva till att vi har en nationell svensk rymdverksamhet. Det är dock en verksamhet som också granskas och säkerligen kan förbättras. Exempelvis har Riksrevisionen i en rapport från år 2013 granskat den statliga styrningen av den svenska rymdverksamheten för att kunna bedöma om investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamheten ska vara en strategisk tillgång. Regeringen har svarat på Riksrevisionens rapport genom att tillsätta en statlig utredning som har i uppdrag att ta fram förslag kring en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. Vi delar regeringens bedömning att det behövs en strategi för att ta tillvara potentialen som finns verksamheten. Vi anser precis som Riksrevisionen framhållit att det inte finns en tillräcklig helhetssyn i svensk rymdpolitik. Det behövs en samlad strategi för svensk rymdverksamhet för att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt och att kunna utnyttja verksamhetens hela potential.

5 5. Anser ditt parti att svenska statens nuvarande anslagsnivå på cirka 100 kr per person årligen till rymdforskning är lagom? För lågt? För högt? Vi anser i nuläget att det är på en lagom nivå. Skulle vi få tydliga och entydiga signaler på att det måste justeras så är vi öppna för att titta på det. Anslaget är i alla fall inte för högt. Regeringen har höjt forskningsanslagen till rymdforskning. I forskningspropen 2012 med 75 miljoner kronor för åren samt 100 miljoner kronor Vi har skjutit till resurser i forskningspropositionen 2012, genom en ökning av anslagsnivån till Rymdstyrelsens forskningsanslag på totalt 100 miljoner kronor. Men inför kommande budget- och forskningspropositioner behöver det prövas om dagens nivåer kan höjas. de gröna har inte något annat förslag än den angivna nivån. Nya anser att det nuvarande anslaget är lagom. Utifrån ovan nämnd utredning är vi villiga att omvärdera anslagets storlek. Vi kan konstatera att de samlade statliga investeringarna i rymdverksamheten utgör en miljard kronor per år och att Sverige investerat i rymdverksamhet under 50 år. En statlig utredning har tillsats för lägga fram ett förslag till en nationell rymdstrategi. Vi vill ta del av utredningens förslag innan vi tar ställning till eventuella förändringar av framtida forskningsanslag till rymdverksamhet. Vi har instämt i de bedömningar regeringen gjort av anslagsnivåerna och har inga förslag om höjningar eller sänkningar.

6 6. Förutom dessa anslag till rymdforskning, vilka övriga aktiviteter eller anslag anser ditt parti att svenska staten bör ta ansvar för, t.ex. genom uppdrag åt VINNOVA, Tillväxtverket och andra myndigheter än Rymdstyrelsen (som ju har ett uppdrag inom just rymdforskning, som är EN del av rymdverksamhetsområdet)? Staten avsätter varje år stora summor till FoU som bl.a. fördelas av Vinnova m.fl. aktörer. Vilka områden som sedan får ta del av dessa medel är ytterst ett myndighetsbeslut och inget som politiker annat än i mer övergripande drag kan eller bör ha åsikter om. Staten kan säkert ta ansvar för fler anslag och aktiviteter. Vilka det ska vara anser att man ska komma fram till genom att staten och branschen diskuterar igenom detta och kommer fram till vad som är bäst. Staten ska fortsätta sitt engagemang på en rad fronter vid sidan av det rena forskningsanslaget hos Rymdstyrelsen. Sverige genomför en stor del av sina rymdsatsningar i samverkan med den europeiska rymdorganisationen (ESA) bl.a. i form av utvecklingsuppdrag till industrin. Statliga resurser kanaliseras till rymdverksamhet bl.a. genom EU:s ramprogram där svenska aktörer har ansvar att samordna flera projekt. Galileo- och Copernicus-projekten är en viktig del i det europeiska rymdsamarbetet. Vi behöver också andra internationella samarbeten, såsom det avtal Rymdstyrelsen tecknat med NASA om demonstratorflygning. Vi ser ett stort behov att allokera resurser till verksamhet som tar sig att lösa de stora framtidsutmaningarna, att minska vår klimatpåverkan, värna den biologiska mångfalden och trygga jordens ekosystemtjänster. Om rymdforskningen är eller kan bli en del i lösningen av samhällsutmaningarna, bör den kunna få finansiering på det sättet också. För närvarande anser vi inte att ytterligare uppdrag avseende rymdfrågor bör förläggas till andra myndigheter än Rymdstyrelsen. Just nu väntar vi på utredningens förslag till nationell rymdstrategi. Därefter vill vi precisera våra förslag till hur vi kan förbättra verksamheten. Vi har inte föreslagit några satsningar och uppdrag inom rymdpolitiken utöver de som regeringen föreslagit.

7 Se svar på fråga Anser ditt parti att svensk rymdverksamhet bör utvecklas eller förändras på något särskilt sätt? Vi tror att det är viktigt att branschen själv, i samverkan med andra länder och organisationer, hittar sin väg framåt. På det stora hela anser vi att man idag fokuserar på bra och samhällsnyttig forskning och utveckling. Som vi har varit inne på i våra övriga svar så anser vi att den svenska rymdverksamheten kommer att öka i betydelse i framtiden. Det är svårt att säga exakt hur det ska ske. Det tror vi att branschen själv är bäst på att avgöra. Den svenska rymdverksamheten är som sagt mycket framstående och viktig, så vi vill att den ska fortsätta att utvecklas på det goda sätt som varit fallet under senare år och inte på något avgörande sätt förändra inriktning. har i dagsläget inte någon specifik politik som beskriver detta. Nej, vi avvaktar utredning för att sedan ta ställning till om förändringar behöver göras. Vi står inför en klimatkris. De möjligheter som rymdverksamheten erbjuder för att vara en del av lösningen på denna utmaning måste användas till fullo. Parti / Fråga nr 8. Övriga synpunkter? Rymdverksamheten ska fortsätta att inspirera och vidga våra vyer! Svar: Nej. ---