Naturvärdesinventering inom ramen för detaljplan av vattenverk i Diseröd, Kungälvs kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering inom ramen för detaljplan av vattenverk i

2 Diseröd, Kungälvs kommun Beställare: Kungälvs kommun Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc Sara Rydbeck Norconsult AB

3 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 3 (10) Uppdraget Uppdraget har omfattat en naturvärdesbedömning av ett utpekat inventeringsområde (inklusive det aktuella planområdet), inom ramen för detaljplanearbete för ett vattenverk i, Västra Götalands län (figur 1). Utifrån fältbesök och befintligt material har en bedömning av planområdets naturvärden gjorts, vilken presenteras i denna rapport. Figur 1. Inventeringsområdet (inringat i vitt) är beläget väst/sydväst om Diseröd, Kungälvs kommun, på östra sidan av Göta älv. (Google earth, 2014) Naturvärdesbedömningen har utförts av biolog Mattis Jansson, Norconsult AB, med biolog Sara Rydbeck som granskare. Uppdragsledare för detaljplanearbetet är Gunnar Håkansson, Norconsult AB. Fältarbete ägde rum i mitten av maj 2014, varvid områdets naturvärden dokumenterades och bedömdes utifrån förekomst av arter och strukturer, såsom död ved, gamla träd etc. Bedömningen är utförd med Norconsult AB:s värdepyramid för naturvärdesbedömning som grund (BILAGA 1).

4 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 4 (10) Naturvärden Tidigare dokumentation Skyddade områden Inventeringsområdet ligger inom ett större sammanhängande område som är utpekat som riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 MB (figur 2). Vidare omfattas delar av planområdet med omgivningar av strandskydd enligt 7 kap MB. Alldeles intill inventeringsområdet är Dösebackaplatåns naturreservat beläget (figur 2). Dessutom finns ett antal miljöer i inventeringsområdets omnejd, vilka utpekas som nyckelbiotoper eller omfattas av biotopskydd (figur 2). En nyckelbiotop är ett område som hyser mycket höga naturvärden. De har egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynnade arter ska kunna ha möjlighet att överleva. Några nyckelbiotoper är belägna inom en radie av 2-3 km från inventeringsområdet (figur 2). Biotopskydd är en form av områdesskydd, vilket innebär ett generellt skydd av mindre områden som utgör livsmiljö för hotade arter eller som i övrigt anses vara skyddsvärda. Närmsta biotopskyddsområde är beläget ca två km väster om inventeringsområdet (figur 2). Sällsynta, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Från inventeringsområdet finns dokumenterade fynd av den rödlistade arten naggbjörnbär (VU sårbar) (Artportalen, 2014 figur 3). Arten har i Sverige sitt huvudsakliga utbredningsområde i trakten av Kungälv och är känd från ett femtiotal lokaler på Hisingen och Kungälvs kommun (ArtDatabanken, 2011). Inom sitt utbredningsområde är den välspridd men ej vanlig. Beståndsutvecklingen är under bevakning (ArtDatabanken, 2011). Den hotas genom igenväxning av tidigare öppna marker och även dikesrensning, då den ofta växer utmed vägkanter (ArtDatabanken, 2011). Vidare finns uppgifter om att 18 rödlistade fågelarter har noterats i inventeringsområdets omgivning (tabell 1). Det ska dock noteras att inte alla arter har uppvisat häckningsbeteende, utan endast noterats under flyttperiod eller som enstaka fynd. Ett exempel på enstaka fynd är härfågel som inte häckar i inventeringsområdets omnejd, eller passerar under flyttperioden. Arten ses årligen på ett antal platser i Sverige och gör ibland häckningsförsök.

5 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 5 (10) Figur 2. Inventeringsområdets omgivningar omfattas av ett antal skyddsbestämmelser. Vidare har naturvärdena i omgivande marker dokumenterats på flera olika sätt (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2014).

6 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 6 (10) Figur 3. Inventeringsområdet (Google earth, 2014). Fyndplatser för naggbjörnbär (enligt Artportalen) är markerade med punkter. Tabell 1. Rödlistade fågelarter påträffade i planområdets närområde. (Artportalen, 2014). = nära hotad; VU = sårbar; RE = nationellt utdöd. Art Brunand Salskrake Blå kärrhök Bivråk Kungsörn Havsörn Pilgrimsfalk Drillsnäppa Gråtrut Turkduva Tornseglare Kungsfiskare Härfågel Backsvala Sånglärka Gräshoppsångare Flodsångare Rosenfink Rödlistskategori VU VU VU RE VU

7 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 7 (10) Naturvärdesinventering Naturmiljö och typiska arter Inventeringsområdet (figur 3) består närmast vägen av en gles skog av främst klen till medelgrov björk (upp till 100 cm i omkrets) med inslag av tall, asp och ask. Fältskiktet består främst av hallon och lupiner med inslag av björnbär. Markskiktet representeras bl.a. av skogsklöver, rödklöver, kärringtand, blodrot, äkta johannesört, hundäxing och lundgröe. Inslaget av död ved är mycket lågt. En brant ost/sydostvänd sluttning börjar cirka 30 meter från vägen, varvid skogen tätnar. Skogen domineras fortsatt av björk men nslaget av ask och asp ökar. Vidare förekommer även klen hägg, rönn, alm, lönn, ek och brakved. Fältskiktet domineras av hallon och träjon med inslag av majbräken och örnbräken. Markskiktet representeras bl.a. av gökärt, smultron, vitsippa, harsyra, skogskovall, ekorrbär och liljekonvalj. Inslaget av död ved är i vissa områden relativt högt men består mest av mycket klen ved, till följd av självgallring. Högre upp i sluttningen går en stig utmed vilken bl.a. nejlikrot, humleblomster, fyrkantig johannesört, vårbrodd och vårfryle noterades. I fältskiktet finns klen hassel, ek och gran. I övrigt samma trädarter som i resten av området. Inslag av dödved finns, framförallt tillföljd av självgallring. Enstaka grövre lågor av bl.a. ask noterades dock. Sällsynta, rödlistade och naturvårdsintressanta arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns representerade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena ska bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc. redovisas i bilagd faktaruta (BILAGA 2). Vid naturvärdesinventeringen noterades rödlistade arter i form av skogsalm (VU) och ask (VU). Dessa arter är rödlistade på grund av att de hotas av sjukdomar (almsjukan respektive askskottssjukan). Vidare noterades en buske av björnbär som skulle kunna vara naggbjörnbär, en art som i Sverige nästa enbart förekommer i Bohuslän och framförallt i Kungälvs kommun (ArtDatabanken, 2011). Observerationsplatsen stämmer mycket väl överens med en notering som finns dokumenterad i Artportalen (se figur 3).

8 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 8 (10) En i övrigt naturvårdsintressant art som noterades var signalarten krusig ulota (bladmossa) som förekom relativt allmänt på klena till medelgrova aspar i området. Arten indikerar i regel ädellövskog med naturvärden men i det aktuella området är signalvärdet lågt (Skogsstyrelsen, 2010). Detta styrks av det faktum att arten var relativt välspridd i området, men att det ej noterades några andra indikationer på värdefull ädellövskog. Bedömning av naturvärden I sin helhet bedöms inventeringsområdet utifrån ovanstående tillhöra kategori D enligt Norconsult AB:S värdepyramid (BILAGA 1). Inslag av rödlistade arter, såsom naggbjörnbär, finns men överlag är det tämligen triviala värden som noteras. Den döda ved som förekommer i området är i regel klen och hyser inte lika stort värde som dödved av grövre karaktär. Således är de inslag av högre naturvärden som finns kopplade till förekomsten av den rödlistade arten naggbjörnbär. Konsekvenser Planerad exploatering medför en risk för att naturvärden i form av den rödlistade björnbärsarten naggbjörnbär påverkas negativt. Även om arten ej helt säkert konstaterades vid fältbesöket är det klarlagt att den växer inom eller i anslutning till det område som man planerar att bebygga (figur 3). Dock är arten inte allvarligt hotad, utan är känd från ett 50-tal lokaler på Hisingen och väster om Kungälv (ArtDatabanken, 2011). Att denna växtplats tas i anspråk torde därför inte ha någon vidare betydelse för artens överlevnad som sådan. Vidare skulle tänkta exploatering rent av kunna gynna arten, då den gynnas av att marker öppnas upp och i övrigt växer i ruderatmarker såsom vägkanter etc. (ArtDatabanken, 2011). Åtgärder Förutsättningarna för naggbjörnbär skulle kunna förbättras genom att igenväxning av växtplatserna motverkas, t.ex. genom röjning av vegetation i anslutning till björnbärsbuskar. Eventuellt kan detaljplanen innehålla förslag till skötselåtgärder.

9 \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\21\ \c\pm naturvärden\pm naturvärden.doc 9 (10) Referenser Litteratur Skogsstyrelsen, Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Webbaserat material ArtDatabanken, Artfaktablad om naggbjörnbär. uppdaterat Artportalen, Rapportsystem för växter, djur och svampar. Data hämtad i maj Länsstyrelsen Västra Götaland, Informationskartan Västra Götaland. Sidan besökt i maj 2014.

10 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

11 Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 1 A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Ökande naturvärde B. Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. Regionalt värdefulla naturområden Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. Områden med större lokala naturvärden Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori. Områdena kan tillhöra kategorin ekologiskt särskilt känsliga områden och omfattas då av 3 kap 3 MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. Övriga områden med lokala naturvärden Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. Övriga naturområden Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen.

12 FAKTARUTA Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Fridlysta arter Rödlistade arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen. ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: RE. CR. EN. VU.. DD. Försvunnen (Regionally Extinct) Akut hotad (Critically Endangered) Starkt hotad (Endangered) Sårbar (Vulnerable) Nära hotad (Near Threatened) Kunskapsbrist (Data Deficient) Signalart En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart.