Protokoll. Vård- och äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 Vård- och äldreomsorgsnämnden 45-54

2 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sammanträde Plats och tid Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Kl 17:30-19:50 Paragrafer Beslutande Niklas Hellgren (KD) Anders Sandberg (S) Marianne Wikström (M) Anita Bergström (S) Gurli Ericsson (S) Vanja Larsson (V) Ing-Marie Molander (C) lämnar sammanträdet kl 18:30 Astrid Olsson (FP) tjänstgör för Ing-Marie Molander from 45 Gunilla Wennö (FP) Börje Lindberg (M) Carin Östh (M) Kenneth Olsson (FP) Britt Andersson-Näsman (S) Alf Olofsson (MP) Övriga deltagare Kristina Lindmark (S) Johnny Östh (M) Karin Hallgren (KD), lämnar sammanträdet kl 19:00 Catharina Johansson, förvaltningschef Brita Enbom, vik nämndsekreterare INFORMATION Ingela Oscarsson, utvecklingsledare, informationspunkt A och B Utses att justera Justeringens plats och tid Anders Sandberg (S) Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan Sekreterare Ordförande Justerande Brita Enbom Niklas Hellgren(KD) Anders Sandberg (S)

3 Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Vård- och äldreomsorgsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9, Alingsås Brita Enbom

4 Vård- och äldreomsorgsnämndens sammanträde Information och överläggningar 45. Anmälan av delegationsbeslut 2013 maj 46. Statistik per månad maj 47. Ansökan om föreningsbidrag Djur i äldreomsorgen yttrande 49. Arbetsmiljölagen kontra socialtjänstlagen 50. Måltidsprogram för äldre 51. Kvalitetsledningssystem uppföljning av grundläggande krav 52. Kvalitetsuppföljning Övriga frågor 54. Meddelanden

5 Information och överläggningar A/ Måltidsprogram för äldre presentation av projektresultat. Ingela Oscarsson B/ Kvalitetsuppföljning Catharina Johansson C/ Catharina Johansson informerar om Kommunals yrkande från FSG gällande 49, Arbetsmiljölagen kontra socialtjänstlagen. Kommunal anser att ett huvudskyddsombud borde varit delaktigt i arbetet gällande ärendet Arbetsmiljölagen kontra socialtjänstlagen. Kommunal yrkar därför att ärendet återkallas från nämnden den 18 juni och bereds på nytt.

6 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 6 VÄN 45 Dnr Anmälan av delegationsbeslut maj Ärendebeskrivning Delegering av ärenden inom en nämnd regleras i Kommunallagen 6 kap Vårdoch äldreomsorgsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till ordförande, viceordförande, vård och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott och enskilda kommunala tjänstemän enligt nämndens delegationsförteckning. Dessa beslut skall anmälas till vård- och äldreomsorgsnämnden. Beredning Följande delegater har fattat följande beslut enligt delegationsförteckningen under den aktuella perioden: Kategori: förvaltning allmänt Catharina Johansson, förvaltningschef Nedsättning av eller befrielse från avgift inom ramen för gällande riktlinjer, 20 st.

7 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 7 VÄN 45 Dnr Rekrytering maj 2013 Chef/vkh Antal Anställningsform Kommentar Karin Grund, sjuksköterske-organisationen 4 Tillsvidareanställning, 100% 2 distriktssjuksköterskor 1 psykiatrisjuksköterska 1 sjuksköterska Ann Cajvert, avdelningschef myndighets-avdelningen Helén Gillquist, avdelningschef Äldreboende 3 Vikariat, 77,5-100% 2 biståndhandläggare , samt färdtjänsthandläggare Vikariat, 100% Semestervikariat Utöver ovanstående har samtliga enhetschefer anställt ett antal semestervikarier för sommaren Tillsvidareanställning Fast anställning 2. AVA-anställning En tillfällig utökning av personal på enheten 3. Vikariat Ersättare för ordinarie personal vid från varo (t.ex. vid sjukdom eller föräldraledighet) Vård- och äldreomsorgsnämndens beslut Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner anmälan av delegationsbeslut för maj månad 2013.

8 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 8 VÄN 46 Dnr Statistik per månad 2013 maj Ärendebeskrivning Statistik redovisas månadsvis till nämnden över antal beslut under månaden, beläggning i särskilda boendeformer samt utförda hemtjänsttimmar. Statistiken ger en ögonblicksbild från den 20:e varje månad. Vård- och äldreomsorgsnämndens beslut Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner statistiken för maj månad 2013.

9 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 9 VÄN 47 Dnr Ansökan om föreningsbidrag 2013 Ärendebeskrivning I vård och äldreomsorgsnämndens reglemente står att nämnden utifrån de riktlinjer som nämnden fastställt skall ge olika form av stöd och stimulans till föreningar med verksamhet som har nära anknytning till frågor som direkt rör nämndens målgrupper. Beredning Riktlinjerna om ersättning anger att föreningsbidraget som uppgår till 265 tkr för 2013 kommer delas upp så att 20 procent (53 000:-) öronmärks till stöd för äldreverksamhet. Av föreningsbidraget fördelas resterande : - enligt följande: 40 procent till föreningar utifrån en fördelningsnyckel som baseras på antalet betalande medlemmar som är bosatta i Alingsås Kommun, för utbetalning 2013 blir ersättningen 29,00 kronor per medlem. 40 procent till föreningar utifrån en fördelningsnyckel som baseras på föreningarnas fasta lokalkostnader, för utbetalning 2013 är ersättningen 25,3 procent av föreningarnas lokalkostnader. För att förstärka föreningarnas möjlighet att förutse bidraget och skapa en utjämning som skyddar mot svängningar mellan åren framräknas 2013 års bidrag utifrån de tre senaste årens genomsnitt. Inkomna ansökningar Föreningsbidrag SPF Bjärkebygden PRO Alingsås (Alingsås Pensionärsförening) SPF Hjorten Kommunpensionärerna SKPF PRO Bjärke Aktiva Seniorer RPG Missionsförsamlingen

10 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 10 VÄN 47 Dnr Inkomna ansökningar Stöd för äldreverksamhet Alingsås Missionsförsamling Ansökt om : - Frivilligarbetare som ger stöd och omsorg, hembesök med mera till ett flertal äldre bland annat de personer som bor på Lendahlsgårdens 18 trygghetsplatser. Bidraget avses delvis täcka fortsatt verksamhet och ge uppmuntran till frivilligarbetarna. Hemsjö IF Ansökt om : - Pensionärsgymnastik för 23 aktiva medlemmar i åldrarna år. Bidraget avser täcka den del av kostnaden för transporter till och från Byavallen som utförs av taxi och som inte täcks av medlemsavgifter och bussavgiften de enskilda betalar. Alingsås Folkdansgille Ansökt om 8 000: - Ansökt om bidrag till buss och chaufför för att kunna åka runt och uppträda på äldregårdarna på midsommarafton. Bjärke PRO Ansökt om 3 700: - Ansöker om bidrag för fem underhållningstillfällen på Bjärkegården för boende och pensionärer som vill delta. Bidraget avser täcka kostnaderna för att fem gånger per år bjuda på fika och underhållning för alla åhörare. PRO Alingsås Ansökt om : - Ansöker om bidrag för att genomföra en föreläsningsserie om pensionärens framtida levnadsvillkor. SK Mjörn Boule-sektionen Ej specificerat Ansöker om bidrag för bouleverksamheten för de medlemmarna. IBIS (Intresseförening bipolär sjukdom) Ej specificerat Intresseförening för bipolär sjukdom (manodepressivitet), intresseföreningen har 10 medlemmar från Alingsås. Vård och äldreomsorgsnämndens beslut Utifrån nämndens riktlinjer för föreningsbidrag föreslås pensionärsföreningarna få bidrag enligt följande. Tilldelning 2012 Förslag 2013 SPF Bjärkebygden : : - PRO Alingsås : : - SPF Hjorten : : - Kommunpensionärerna SKPF : : - PRO Bjärke : : - Aktiva Seniorer 7 200: : - RPG Missionsförsamlingen : : - TOTALT : : -

11 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 11 VÄN 47 Dnr Förslag till fördelning av stöd för äldreverksamhet är enligt följande. Alingsås Missionsförsamling : - Hemsjö IF : - Alingsås Folkdansgille 8 000: - Bjärke PRO 3 700: - PRO Alingsås : - Kvarvarande medel 8 300: - Alingsås Missionsförsamling, Hemsjö IF föreslås tilldelas bidrag utifrån nämndens maxgräns för stöd för äldreverksamhet som uppgår till : -. Alingsås Folkdansgille, Bjärke PRO och PRO Alingsås föreslås tilldelas bidrag utifrån ansökt belopp. SK Mjörn boule-sektionen är inte fullt ut en pensionärsorganisation men bedöms ha sökt stöd för äldreverksamhet. Ansökan saknar belopp och saknar även vad stödet för äldreverksamhet avser bekosta. Därmed föreslås bidragsansökan från SK Mjörn boule-sektion avslås, om SK Mjörn boule-sektion under året inkommer med uppgifter om belopp och vad stödet kommer bekosta kan ansökan behandlas igen. IBIS är inte fullt ut en pensionärsorganisation men bedöms ha sökt stöd för äldreverksamhet. Ansökan saknar belopp och information om hur föreningen ska arbeta för målgruppen äldre i Alingsås kommun. Därmed föreslås bidragsansökan från IBIS avslås, om IBIS under året inkommer med uppgifter om belopp och vad stödet avser kan ansökan behandlas igen. Vård- och äldreomsorgsnämndens beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna ovanstående fördelning av föreningsbidrag Nämnden beslutar att godkänna ovanstående fördelning av stöd för äldreverksamhet Exp Andreas Hasselteg

12 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 12 VÄN 48 Dnr Djur i äldreomsorgen yttrande över motion AU 68 Dnr KS 630 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett Vård- och äldreomsorgsnämnden i uppdrag att besvara en motion med följande förslag: Kommunen får i uppdrag att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av djur inom äldrevården. Hemtjänsten ska kunna erbjuda vårdbehövande att få hjälp med sina sällskapsdjur. Kommunen planerar för att det ska finnas en möjlighet att välja ett särskilt boende där djur är tillåtna. Bakgrund Det finns många forskningsrön från både Sverige och utlandet som påvisar att äldre som har kontakt med djur har mindre ångest, bättre fysisk rörelse, ökad social kontakt och använder mindre lugnande och smärtstillande medel. Kommunstyrelsen lämnade den 15 augusti i uppdrag till vård och äldreomsorgsnämnden att ta fram en handlingsplan grundad på intentionerna att djur ska få en större roll inom äldreomsorgen i Alingsås. Vård och äldreomsorgen har sedan 2006 arbetat efter den handlingsplan som upprättades och det förekommer djur av olika slag och i olika omfattning på kommunens äldreboende. Enligt aktuell motion bör detta utvecklas ytterligare. Beredning Det kan finnas två olika syften med djur på särskilda boende. Det första syftet kan vara som behandling av vissa tillstånd. Det vanligaste är då att en vårdhund används. En vårdhund är en hund som utbildats till arbete inom vård, skola eller omsorg. Hunden har valts ut i ett praktiskt test som bedömer lämpligheten innan den tränas tillsammans med sin förare. Hund och förare bildar ett vårdhundteam. Vårdhunden arbetar på remiss från läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, lekterapeut eller arbetsterapeut. Insatserna föregås alltid av en vårdplan och resultaten utvärderas kontinuerligt. Det pågår framtagande av rekommendationer för hur verksamhet med vårdhund kan införas med god kvalitet och hög patientsäkerhet. Detta sker i samverkan mellan Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Astma och Allergiförbundet, Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Läkarsällskapet, Vårdhundskolan, Kommunal, Veterinärförbundet med flera. Det andra syftet handlar om att den äldre ska få ta med sig sitt husdjur när den flyttar in på ett särskilt boende. Enligt en handlingsplan som utarbetades är det tillåtet att ta med sig sitt husdjur vid flytt till särskilt boende. Där står det bl.a. att Om husdjur skall tillåtas på särskilt boende skall ägaren ha det fulla ansvaret och kunna ta hand om djuret, ägandet och skötsel av djuret skall vara säkrat.

13 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 13 VÄN 48 Dnr Personalen på våra särskilda boende arbetar för att vårdtagare ska få möte djur i sin vardag genom att uppmuntra anhöriga och personal att ta med egna djur till boendet. Enligt ovanstående beskrivna handlingsplan ska enhetschefen tillsammans med personalen sträva efter att med enkla medel möjliggöra för vårdtagare att uppleva djur genom fröautomat eller akvarium. Någon enhet har hönor på utegården under sommarhalvåret. Forskning har visat att gosedjur och dockor kan ha liknande effekt som levande djur i vården av dementa. Det finns dockor som kan lugna personer som uttrycker oro och flera sorters gosedjur med eller utan teknik som kan ge värme och svara på vissa signaler. Omhändertagande och skötsel av husdjur är insatser som normalt inte kan beviljas enligt socialtjänstlagen. Inom hemtjänsten kan den enskilde få hjälp med sina husdjur via RUTtjänst. Denna information lämnas till den enskilde när behov finns. Förvaltningens yttrande Att införa vårdhund på äldreboende medför en stor satsning och kräver såväl engagerad personal, lämplig hund som ekonomiska resurser. Det är oklart om det är andra utbildningsinsatser som avses i motionen varför det är svårt att presentera underlag för denna insats. Att få hjälp med sina husdjur är en insats som normalt inte kan beviljas enligt socialtjänstlagen. Om den enskilde i normala fall kan svara för sitt husdjur kan avsteg göras under en kortare period vid sjukdom i hemmet. Däremot kan denna tjänst köpas av den enskilde som en RUT-tjänst på liknande sätt som snöskottning. Att bevilja skötsel av husdjur inom ramen för ett biståndsbeslut skulle medföra ökade kostnader för hemtjänsten. Det finns i dagsläget möjlighet att ta med sig ett husdjur till ett äldreboende enligt ovan beskrivna handlingsplan. Denna fråga utreds ytterligare av Socialstyrelsen varför det inte är aktuellt med en förändring i dagsläget. Vård- och äldreomsorgsnämndens beslut 1. Vård och äldreomsorgsnämnden anser att uppdraget att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av djur inom äldrevården, är för ospecifikt formulerat för att kunna utredas vidare. 2. Vård och äldreomsorgsnämnden ställer sig inte bakom förslaget att erbjuda vårdbehövande att få hjälp med sina sällskapsdjur, då detta kan erbjudas via RUT-tjänst och skulle medföra ökade kostnader för hemtjänst om det ska utföras av hemtjänstpersonal. 3. Vård och äldreomsorgsnämnden har en handlingsplan som ger möjlighet för den enskilde att ta med sig husdjur till alla särskilda boende, om ägaren kan ta det fulla ansvaret för djuret, varför frågan anses vara utredd. Exp. KS

14 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 14 VÄN 49 Dnr Arbetsmiljölagen kontra socialtjänstlagen -Hantering av allergi bland personalen i förhållande till vårdtagarnas självbestämmanderätt och integritet på särskilt boende Ärendebeskrivning Ibland uppkommer en osäkerhet kring vilket ställningstagande vi som arbetsgivaren ska göra när personal uppvisar allergiska besvär orsakade eller framkallade av t.ex. vissa blommor som en vårdtagare har på sitt särskilda boende. Frågan är problematisk då arbetsgivaren, enligt Arbetsmiljölagen, har en skyldighet att förebygga ohälsa bland personalen, samtidigt som socialtjänstlagen talar om självbestämmande, dvs. att varje boende/vårdtagare har rätt att bestämma över sitt eget hem. Då vare sig Arbetsmiljölagen eller Socialtjänstlagen har företräde framför någon annan uppstår det ibland diskussioner av detta slag och arbetsgivaren önskar att ett ställningstagande görs kring vad som ska prioriteras på våra särskilda boenden. Beredning Allergier på arbetsplatsen Enligt Astma och Allergiförbundet kan doftande blommor och växter på arbetsplatsen orsaka besvär hos dem som har allergi och annan överkänslighet. Starka dofter kan också utlösa astmaanfall. Besvären kan visa sig i form av luftvägsbesvär, huvudvärk, irritation i ögon, nästa, hals eller illamående. Pälsdjur kan också vara allergiframkallande och sprider allergiframkallande ämnen från bland annat hud, päls, saliv och urin. Allergibesvär kan uppkomma vid indirekt eller direkt kontakt med pälsdjur. Ett annat problem som kan finnas på våra arbetsplatser är tobaksrök. En del kan reagera då de utsätts för själva röken, medan andra kan få symptom redan då de utsätts för röklukt. Enligt tobakslagen får ingen arbetstagare utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats mot sin vilja. Ett undantag från detta är privata hemmiljöer där tobakslagen inte gäller Arbetsmiljön hos personalen För personalen är det viktigt att den fysiska arbetsmiljön är god för att de inte ska kunna utveckla allergier eller annan överkänslighet, men också för att den som har besvär inte ska få symptom. För personal som har allergi eller annan överkänslighet är det några faktorer som kan ha särskild betydelse för hur man mår på arbetsplatsen, bland annat olika kemikalier/ämnen, pälsdjur, dofter, växter, bristfällig städning eller ventilation och fukt eller mögelskador. Enligt Arbetsmiljölagen ålägger arbetsgivaren en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för fysisk eller psykisk ohälsa (3 kap. 2 ). Målet i Alingsås kommun, vilket finns angivet i kommunens arbetsmiljöpolicy, är att tillsammans skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger lägsta godtagbara standard. Det innebär att ingen medarbetare ska behöva skadas, förolyckas, bli sjuk eller utsättas för våld eller hot i sitt arbete. Alingsås kommun eftersträvar också en högre standard än Arbetsmiljöverkets minimikrav. Genom att uppmuntra till och arbeta för en god arbetsmiljö får vi medarbetare som mår bättre, trivs bättre och presterar bättre.

15 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 15 VÄN 49 Dnr Det är viktigt att chefer och andra ansvariga som har inflytande över arbetsmiljön har förståelse både för vad som kan orsaka dessa besvär och vad man kan göra för att minska eller bli av med besvären hos en person som drabbats. Socialtjänstlagen i förhållande till arbetsmiljölagen Förvaltningens verksamheter utgår självklart inte bara ifrån Arbetsmiljölagen utan ifrån olika lagstiftningar som samtliga ska tillämpas, däribland: SoL, Socialtjänstlagen HSL, Hälso- och sjukvårdslagen Förutom lagarna finns föreskrifter med syfte att förtydliga lagstiftningen, men det är viktigt att tydliggöra att ingen lag eller föreskrift har företräde framför någon annan. Komplexiteten består i att det finns ett tredubbelt ansvar; att ge hälso- och sjukvårdsinsatser av god kvalitet, att ge insatser enligt SoL som kännetecknas av rättssäkerhet och kvalitet i utförandet, samt att se till att personalen har en god arbetsmiljö. Ibland uppstår diskussioner och konflikter om hur lagarna ska tolkas när olika intressen står mot varandra där olika lagar och tillsynsmyndigheter utfärdar föreskrifter och ställer krav som inte alltid går att förena. De krav som ställs på en god arbetsmiljö måste ibland vägas mot andra intressen och behov som kan vara svåra eller omöjliga att förena med arbetsmiljöhänsynen2. I Socialtjänstens mål står angivet att verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska vidare verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I ett av Vård och äldreomsorgsförvaltningens kvalitetsmål för år 2013 finns angivet att vårdtagaren utifrån sina förutsättningar ska ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Innehåll och utförande av service och omvårdnad skall vara väl anpassade till varje individs behov och förutsättningar. Samtliga vårdtagare skall ha en aktuell genomförandeplan med individuella mål utifrån SoL och HSL. Av genomförandeplanen skall det framgå att det värnats om den enskildes rätt att leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet. Hantering av personalens arbetsmiljö i förhållande till vårdtagarnas självbestämmanderätt Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det direkt olämpligt att medarbetarens hälsa sätts på spel genom att behöva arbeta i miljöer där t.ex. tobaksrök förekommer. Å andra sidan måste samhället ta hänsyn till att vissa brukare och boende anser att tobaksrökning är en viktig del i deras livsföring som de inte vill undvara. I avvägning mellan Arbetsmiljölagen och Socialtjänstlagen utifrån vilka krav som kan ställas på en god arbetsmiljö måste i det enskilda fallet göras ett ställningstagande mot andra intressen eller behov som kan stå i strid med arbetsmiljöhänsynen. Det är därför nödvändigt med en nyanserad bedömning när krav ställs på arbetsmiljön.

16 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 16 VÄN 49 Dnr I fråga om allergier bland personalen orsakade eller utlösta av t.ex. vissa starkt doftande blommor som en vårdtagare har i sitt boende måste arbetsmiljöaspekten ställas i relation till den enskildes rätt till integritet och självbestämmande. Ska en enskild personal kunna bestämma över den enskildes hem och vad han/hon får ha i sitt hem? Vad gäller djur har förvaltningen en handlingsplan utarbetad som tillåter vårdtagare att ta med sig sitt husdjur vid flytt till särskilt boende, detta under förutsättning att ägaren tar det fulla ansvaret och kan ta hand om djuret. För att hantera personal som har allergiska besvär på grund av att vårdtagare röker eller har en viss blomma i sitt hem måste vi som arbetsgivare i varje enskilt fall utreda och bedöma vad som kan göras för att vårdtagarnas och personalens intressen ska kunna förenas. Att hitta praktiska och tekniska lösningar i samråd med den boende, medarbetarna och skyddsombudet blir då väsentligt. I ett större perspektiv bör allergifrågorna bevakas i det systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis vid skyddsronden. Att upplysa personal vid nyanställning om vad som gäller på våra boenden avseende rökning, djur osv. är också ett förfarande. Slutsatser 1. Vård och äldreomsorgsförvaltningens grundsyn är att de som bor i ett särskilt boende ska se det som ett eget boende/hem där boendet ska präglas av självbestämmande och integritet och där personalen ska kunna vara flexibla efter de boendes behov. Målet är alltid att de boende ska trivas. De boendes intressen ska därför prioriteras när frågor om t.ex. rökning, djur och blommor uppkommer i förhållande till personalens arbetsmiljö. 2. Vård och äldreomsorgsförvaltningen betonar vikten av att personalen i förvaltningens verksamheter har en god arbetsmiljö och att det alltid ska finnas en strävan och ambition av att försöka hitta praktiska lösningar i situationer där personalens arbetsmiljö kommer i konflikt med Socialtjänstlagen. Vård och äldreomsorgsnämndens beslut Vård och äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens slutsatser och ger i uppdrag till förvaltningen att utarbeta en riktlinjer gällande hantering av allergier. Alf Olofsson (MP) reserverar sig mot beslutet. Exp Kommunal

17 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 17 VÄN 50 Dnr Måltidsprogram för äldre Ärendebeskrivning I framtidens äldreomsorg har måltiden och maten lyfts fram som en av flera viktiga utvecklingsstrategier för en framtida god äldreomsorg. Därför har ett projekt genomförts vars syfte var att arbeta fram ett måltidsprogram för äldre som skall utgöra ett styrande förvaltningsgemensamt dokument för hela kost- och måltidsverksamheten. Projektet skulle även belysa en framtida inriktning för kosten och måltiden inom såväl ordinärt som särskilt boende som drivs i kommunens regi. I arbetet med att utarbeta ett måltidsprogram för äldre skall valfrihet för den enskilde vara en viktig utgångspunkt. Beredning Det övergripande måltidsprogrammet som presenteras ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. Programmet är uppdelat i två delar. I den andra delen som gäller för särskilt boende ställs krav som är uppföljningsbara. Inom såväl hemtjänsten som särskilt boende bör man arbeta vidare med rutiner som ger stöd för arbetet kring kost och måltidsmiljön. Projektet har resulterat till ett förslag på ändrad inriktning för maten inom hemtjänsten. Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang. Den äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider ska beviljas denna hjälp från kommunen. För att kunna införa ovanstående omställning av maten inom hemtjänst krävs en förändring av nu gällande riktlinjer för bistånd. Utredningen visar att det finns möjlighet att öppna någon restaurang om vissa åtgärder vidtas. Det är bland annat viktigt att beskriva målgrupp samt syfte med verksamheten. Lokalerna behöver ses över så att det blir en bra måltidsmiljö och aktiviteter behöver behöver anpassas så att det blir ett mervärde för övriga verksamheter som finns i byggnaden. Utredningen visar att det finns möjlighet att tillreda delar av måltiden på de flesta enheter på de särskilda boendena. Att tillaga/värma mat på avdelningen kan bidra till mer matdoft på avdelningen samt möjlighet till en ökad aktivitet hos vårdtagarna, om de kan hjälpa till med viss beredning. För att kunna förbättra mat och måltidssituationen såväl inom hemtjänsten som på de särskilda boendena behöver berörd personal få större kunskap gällande kost, nutrition samt måltidsmiljön betydelse. Kostombuden som finns i varje arbetslag bör få en betydelsefull roll i detta arbete.

18 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 18 VÄN 50 Dnr Omställningen av maten inom hemtjänsten beräknas kunna genomföras i mars 2014, och kommer att förberedas vidare genom ett projekt kallat Omställning av mat inom hemtjänsten. Vård och äldreomorgsnämndens beslut 1. Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner slutrapporten Måltidsprogram för äldre i sin helhet och antar därmed de styrande dokumenten Måltidsprogram för hemtjänst och särskilt boende samt Måltidsprogram för särskilt boende. 2. Vård- och äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att starta projektet Omställning av mat inom hemtjänsten. Exp. Ingela Oscarsson, Titti Davidson

19 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 19 VÄN 51 Dnr Kvalitetsledningssystem uppföljning av grundläggande krav Ärendebeskrivning Socialstyrelsen beslutade 2011 om nya föreskrifter och allmänna råd kring ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dessa trädde i kraft den 1 januari 2012 och är tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst samt inom verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För att få del av medel ska kommunen dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) kapitel 5. Beredning De nya föreskrifterna och allmänna råden fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Under 2013 ska kommuner och landsting dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre. I vårt län har samtliga kommuner beslutat om införande av ledningssystem för kvalitet i enlighet med föreskriften. Den senaste överenskommelsen omfattar utvecklingen av en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Under perioden följer medel för huvudmannagemensamt utvecklingsarbete. Dock anger överenskommelsen grundläggande krav som behöver vara uppfyllda i länet för att kommuner och landsting ska erhålla prestationsersättningar Ett underlag som visar att kraven är uppfyllda ska skickas till SKL före den 16/ via VästKoms försorg. Dokumentationen avser: Riskanalys Egenkontroll Avvikelsehantering Vård och äldreomsorgsnämndens beslut Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner underlaget Uppföljning av grundläggande krav för kvalitetsledningssystem. Exp SKL gm Västkom

20 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 20 VÄN 52 Dnr Kvalitetsuppföljning 2013 Ärendebeskrivning En bred verksamhet som vård och äldreomsorg har riktade krav mot sig från flera håll. Lagkrav, nationella krav samt lokala målsättningar skapar en gemensam plattform eller kvalitet som all verksamhet ska nå upp till. I takt med att verksamheten idag utförs av flera aktörer är det extra angeläget att all uppföljning och granskning följer en fastställd struktur på ett producentneutralt sätt. Vård- och äldreomsorgsnämnden har tagit beslut om gemensamma uppföljningsrutiner för uppföljning av kvalitet i verksamheten. Uppföljningen omfattar verksamheter i kommunens egen regi, privata hemtjänstföretag samt boenden på entreprenad. Beredning Uppföljningen genomförs med enkäter och samtal med personal och chefer. Varje chef erhåller efter uppföljningen en skriftlig rapport. Fokus på uppföljningen 2013 har varit att följa upp insatta åtgärder från föregående år, samt att identifiera brister som finns i verksamheten. Identifierade brister åtgärdas bäst om möjligt direkt i verksamheten, medan brister av mer strukturell karaktär lyfts upp på ledningsnivå och åtgärdsplaner utarbetas. Granskningen har genomförts av Eva Gustavsson, MAS samt Christine Sjökvist, utredare. Förslag till beslut Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens kvalitetsuppföljning för 2013.

21 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 21 VÄN 53 Övriga frågor Börje Lindberg (M) lämnar rapport från förtroenderåd på Hagagården/Noltorpsgården som han genomfört tillsammans med Alf Olofsson (MP) Vanja Larsson (V) lämnar rapport från sin prao med nattpatrullen. Dnr Gurli Ericsson (S) lämnar rapport från sin nattprao på Hagagården

22 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 22 VÄN 54 Meddelanden KS. sutdrag, Våruppföljning 2013 Alingsås kommun, Dnr Vanja Larsson (V). Rapport från prao med nattpatrullen. Dnr

23 Vård- och äldreomsorgsnämnden Sida 23