Älvdalens kommun Årsredovisning för 2012

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Älvdalens kommun

2 Innehåll Året som gått... 3 Politisk organisation Förvaltningsberättelse Personalredovisning Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Servicenämnd Socialnämnden Barn- och Utbildningsnämnden Miljö- och Byggnämnd Resultaträkning (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Balansräkning (tkr) Nothänvisningar Driftredovisning Investeringsredovisning år i sammandrag Sammanställd redovisning Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Revisionsberättelser Innehåll 2

3 Året som gått 2012 Året som gått Bokslutet för 2012 visar på ett välkommet positivt resultat. Det finansiella målet var ett överskott med 7 miljoner kronor. Bokslutet slutade istället med ettt överskott på 10 miljoner kronor vilket är 3 miljonerr kronor bättre än vad kommunen hade budgeterat med. Vi har dessutom nu kunnat påbörja resan med d att skriva ned övervärderade fastigheterr med hela 8 miljoner kronor vilket är nödvändigt eftersom Älvdalsskolanss lokaler ska restaureras, ny skola byggas och vissa fastigheter försäljas. Det som också bidrar till att vi kan glädjas över ett positivt resultat och därmed fokusera på en merr långsiktig och hållbar ekonomisk planering, är att de tidigare så underskottstyngda nämnderna minskat sina kostnader och hamnar på ett underskottt på minus 2 miljoner kronor. Det ska jämföras med 2011 då överskridandet var på minus 22 miljoner kronor. Nämnderna har dock ett fortsatt krav på att minska sina kostnader så att vi kan skapa investeringsutrymme för framtida satsningar som t.ex. den nya skolan i Älvdalen. Högre intäkter och återbetalda AFA premier är det som tillsammans med bättre budgetföljsamhe än tidigare skapar årets positiva resultat. Kommunens befolkning minskade med 45 personerr tilll 7139 invånare. Det beror mest på attt kommunenn har ett negativtt födelsenetto på - 35 personer eftersom det dör fler än det föds. Det flyttade in 2700 personer och flyttade ut 279 personer vilket innebärr ett negativt flyttningsnetto på 9 personer att jämföras med 2011 som slutade med 4 personer. Arbetet med en ny politisk och förvaltnings- att organisation har påbörjats vilket innebär Älvdalens kommun effektiviserar beslutsprocessen,, minskar kostnaderna och ökar medborgar- att inflytandet. Skolinspektionen beslutadee Älvdalens kommun har hunnit tillräckligt långt i sitt förbättringsarbete och godkänner därförr Älvdalens skolor. En särskild satsning på förskolelärarna har lettt till att Älvdalen ligger på tredje plats i riket vad gäller löneavtalet för Det nya reningsverket i Idre invigdes i juni j 2012 vilket är en av kommunens största infrastrukturinvesteringar för att klara av de framtida ökade utbyggnaderna i fjällområdet för turismen. Älvdalens kommun Årsredovisning för 2012 Näringsliv Finansiell oro i omvärlden hindrar inte att nyförenivå. 44 nya tagandet håller sig på en relativt stabil företag startade i Älvdalens kommun bl.a. inom handel, turism, friskvård, skog och träförädling. Att jämföras med 36 nystartade e företag Det etablerade företaget f Pressmaster med hög kvakundfokus nominerades till årets exportföretag 2013 och litet inom verktygsbranschen och stort Gränsbua i Flötningen blev årets nyföretagare i Dalarna. En förbättrad service och aktiv dialog med företagarna har lett till att Älvdalens kommun fortsätter att klättra i Svenskt Näringslivs ranking om det lokala företagsklimatet. Kjell Tenn Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Nils- Åke Norman Kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande Årett som gått 3

4 Politisk organisation Politisk organisation Kommunfullmäktige S C M Fp Mp Kd Kl Sd Fullmäktigeberedning 3 ledamöter Valberedning 9 ledamöter Revisorer 5 revisorer 1 Överförmyndare 1 ersättare Gemensamma servicenämnder - löner - ekonomi - IS/IT - social myndighetsutövning - gymnasieskola Kommunstyrelsen 13 ledamöter 13 ersättare Arbetsutskott 5 ledamöter 5 ersättare Personal- och organisationsutskott 5 ledamöter Planberedning 8 ledamöter 8 ersättare Socialnämnd 9 ledamöter 9 ersättare Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter 11 ersättare Miljö- och byggnämnd 9 ledamöter 9 ersättare Valnämnd 7 ledamöter 7 ersättare Utskott 3 ledamöter Utskott Utskott 3 ledamöter Politisk organisation 4

5 Förvaltningsberättelse 1 Förvaltningsberättelse I SKL:s Ekonomirapporten, från oktober 2012, beskrivs den ekonomiska utvecklingen för kommunerna på bl a följande sätt: Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos våra främsta handelspartners relativt väl. Så här långt under 2012 har ekonomin vuxit med 1,3 procent jämfört med 2011, betydligt bättre än till exempel Eurozonen som redovisar svagt vikande BNP hittills under året. Tack vare att ekonomin vuxit i måttlig takt har även situationen på arbetsmarknaden varit relativt stabil med fortsatt ökande sysselsättning, även om arbetslösheten har tenderat att stiga något på sista tiden. På sistone har dock tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare, både i termer av konjunkturbarometrar och hårda ekonomiska data. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare och vi räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän mot slutet av nästa år. Vi räknar med att BNP ökar med 1 procent i år samt 1,8 procent Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och måttligt stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av Det reala skatteunderlaget ökar med 1,8 respektive 1,5 procent 2012 och 2013, vilket är betydligt starkare än det historiska genomsnittet på 1 procent. Ökningen i nominella tal är däremot jämförelsevis måttlig; 3,9 respektive 3,4 procent. Den svaga utvecklingen förklaras av låga pris- och löneökningar. I år kommer sektorn, liksom 2010, att gå mot ett rekordresultat på 18 miljarder kronor. Även denna gång är förklaringen tillfälliga intäkter. Kommuner och landsting kommer under hösten att få en återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier från AFA Försäkring, vilket ger ett tillskott på 11 miljarder kronor. År 2013 faller resultatet tillbaka till 9 miljarder, en bra bit under de 2 procent av skatter och statsbidrag som anses vara god ekonomisk hushållning. Kommunerna får visserligen ett tillfälligt uppskov från besparingarna inom gymnasieskolan de får tillbaka 895 miljoner av statsbidrag som tidigare dragits in men i övrigt finns inga nya resultatförstärkande stats bidrag. En betydande risk som inte är beaktad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare, vilket i så fall leder till att pensionsskulden måste omvärderas. Som en jämförelse kan nämnas att räntesänkningen 2011 innebar en bokföringsmässig försämring av resultatet med 7 miljarder kronor. 1.1 Utvecklingen i Älvdalen De ekonomiska förutsättningarna för kommunen är starkt kopplade till befolkningsutvecklingen. Under året minskade folkmängden i Älvdalens kommun med 45 personer och uppgår 31 december 2012 till invånare (7 184 st 2011). Minskningen utgörs av ett födelseunderskott på 35 (62 födda 97 döda) och ett flyttningsunderskott på 9 personer (270 inflyttade 279 utflyttade) Befolkning 31/12 i Älvdalen Vid en jämförelse med föregående år vad gäller befolkningssiffran för 1 november som ligger till grund för våra skatteinkomster kan konstateras en minskning med 16 personer, från 7166 personer 2011 till Under de senaste tio åren har befolkningen minskat med 478 personer (6 procent) och de senaste fem åren med 223 (3 procent). Det innebär för de senaste fem åren cirka 10 miljoner kronor i minskade intäkter. Största minskningen under 10-årsperioden var 2010 då befolkningen minskade med 81 personer. Förvaltningsberättelse 5

6 ARBETSLÖSHET (PROCENT) Riket Länet Kommunen 1.2 Koncernen I kommunkoncernen ingår, utöver kommunen själv, Norra Dalarnas Fastighets AB, Älvdalens Vatten och Avfall AB och Naturbruksgymnasiet i Älvdalen KB som äger gymnasiets lokaler. Koncernens årsresultat uppgår till 12,6 mkr, där kommunen svarar för 10,5 mkr. Resultatet för Norra Dalarnas Fastighetsbolag AB är +1,4 mkr och för Älvdalens Vatten och Avfall AB +0,7 mkr Ekonomisk översikt kommunen Finansiella mål Mål Måluppfyllelse Nivån på arbetslösheten i kommunen har stor betydelse för skatteintäkterna. Andelen öppet arbetslösa vid årsskiftet respektive år i kommunen, länet och riket framgår av ovanstående diagram. Under perioden var arbetslösheten i Älvdalen högst 2006 och 2012 då den var 4,8 procent. Lägst var den 2008 med 3,6 procent var den 4,0 % och ökade med 0,8 % till 4,8 % Noterbart är att ökningen i jämförelse med både länet och riket var betydligt större. Älvdalen har den högsta arbetslösheten i länet. Ett grundläggande problem för Älvdalens kommun har varit att anpassa verksamheterna till de demografiska förändringarna och därmed till det ekonomiska utrymmet. De senaste åren är det främst Barn- och utbildningsnämnden som haft de största problemen med stora underskott till följd. Glädjande är därför att nämndens underskott i år endast uppgår till -0,6 mkr. Vidare konstateras att flertalet verksamheter visar i jämförelse med andra kommuner mycket höga kostnader. En grundläggande orsak till de höga kostnaderna är för mycket lokaler. Kommunen prioriterar därför att sälja de som inte behövs i den kommunala verksamheten. Planen är dessutom att föra över de kvarvarande lokalerna till ett bolag. Frågan utreds f n som ett led i arbetet med skapa en ny organisation. Trots årets goda resultat måste arbetet även i fortsättningen inriktas på att effektivisera verksamheterna och minska kostnaderna. Särskilt med tanke byggnationen av den nya skolan måste goda resultat skapas. Dels för att minimera upplåningsbehovet och dels för att på sikt kunna nedbringa låneskulden. Kommunens resultat skall före pensionsåtgärder lägst uppgå till 8 mkr För att minska de framtida pensionskostnaderna skall minst 3 mkr varje år användas till inlösen av pensioner. Kommunens låneskuld skall långsiktigt minskas. 1.4 Årets resultat Uppfyllt. Årets resultat blev +10,5 mkr Med tanke på planerad investering i ny skola prioriteras att minimera upplåningsbehovet. Låneskulden är oförändrad års resultat var positivt +10,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget med +3 mkr. Utfallet blev något bättre än vad som prognostiserats under hösten. Resultatet är en kraftig förbättring jämfört med föregående år, framför allt när det gäller nämndernas resultat överskred nämnderna sammantaget sina budgetar med 22 mkr att jämföra med 2012 då motsvarande siffra är 10,3 mkr. Då ingår nedskrivning av fastigheter med 8,4 mkr. En mer rättvisande jämförelse blir det om man räknar bort nedskrivningen. Då är årets budgetavvikelse endast -2 mkr (0,5%). Den budget som kommunfullmäktige fastställde i juni 2011visade sig inte hålla efter sommaren då ekonomin i Europa och USA kraftigt försämrats. Kommunens intäkter minskade då med 6 mkr vilket tillsammans med att den antagna budgeten var svag med endast 2 mkr i överskott, medförde att den måste göras om. Sammantaget minskades kostnaderna med drygt 11 mkr. Merparten av de planerade åtgärderna har också kunnat genomföras vilket avspeglas i nämndernas utfall. Trots de minskade kostnaderna har det varit nödvändigt att sänka resultatmålet som f n ligger på +7 mkr. Nämndernas underskott balanseras av överskottet +13 mkr på finansförvaltningen. Framförallt är det återbetalningen av premierna för AFA försäkringen Förvaltningsberättelse 6

7 2007 och 2008 med 8 mkr som skapar överskottet, men även högre skatteintäkter och lägre räntekostnader än budgeterat bidrar till överskottet. Verksamhetens nettokostnader (371,9 mkr) enligt resultaträkningen har minskat med 13,3 mkr jämfört med året innan. Skatter och bidrag (387,2 mkr) har också minskat(-2,5 mkr) jämfört med Avskrivningarna har ökat marginellt. Finansnettot på 4,9 mkr (huvudsakligen kostnadsräntor) är 0,7 mkr lägre än 2011 och 2,6 mkr bättre än budget. Resultatet uppfyller inte fullt kriteriet för partiell inlösen av pensioner Samtidigt är det viktigt att skapa en så stark balansräkning som möjligt inför det planerade skolbygget. RESULTATUTVECKLING Årets överskott innebär att det egna kapitalet ökar i motsvarande grad och att underskottet från 2011 är återställt. Kommunen har inte några ytterligare underskott återställa. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag (procent) Resultat Res. exkl.extraord Ett viktigt ekonomiskt mått är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2012 är andelen 96 procent vilket är samma andel som i budgeten. I bokslutet 2011 var den 99 procent. 1.5 Driftbudgetens utfall Driftkostnaderna exklusive kapitalkostnader och övriga interna poster, 412,7 mkr, har minskat med 17,8 mkr (4%) jämfört med året innan (430,5 mkr) och är därmed t o m lägre än Under talet har det hittills varit åren 2009 och 2002 som kostnaderna varit lägre än föregående år. Nu kan vi till dessa foga även De flesta åren har ökningen varit 3 4 procent Driftkostnader 412,7 430,5 418,6 415,9 422,4 Ökning mkr -17,8 11,9 2,7-6,5 15,2 Ökning % -4% 3% 1% -2% 4% Kapitalkostnader 40,8 32,9 35,9 39,7 39,9 Övriga interna poster 57 56,3 58,9 20,7 26,6 Totalt 510,5 519,7 513,4 476,3 488,9 Kostnadsminskningen fördelar sig ganska jämnt över kommunens verksamheter. Ökningar finns dock under KS avseende dels lokalkostnaderna och dels underskottstäckning till Älvdalens Vatten och Avfall AB. Lönekostnaderna har minskat med hela 10 mkr. Budgetavvikelsen är däremot -3,6 mkr. Budgetavvikelser (Tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Servicenämnd Socialnämnden Barn- o utbildningsnämnden Miljö- och Byggnämnden Summa Den sammantagna budgetavvikelsen för nämnderna är 10,3 mkr. Det är under kommunstyrelsen som underskotten finns. Den största posten är nedskrivningen av fastigheter med 8,4 mkr och den näst största är underskottstäckning till Älvdalens Vatten- och Avfall AB. Övriga nämnder redovisar sammantaget +3,6 mkr. Det mest positiva här är att Barn- och Utbildningsnämnden endast redovisar -0,6 mkr. De senaste fyra åren har nämnden överskridit budgeten med mellan 7-12 mkr. Uppföljningsrapporterna under året har pekat på underskott totalt för verksamheterna med 4 10 mkr. Förvaltningsberättelse 7

8 1.6 God ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom kravet är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd, och inte förbruka vad tidigare generationer har tjänat ihop. Begreppet innebär därför ett krav på positiva resultat över tiden. Det är nödvändigt för att finansiera investeringar och pensionsrättigheter intjänade före 1998, vilka redovisas som ansvarsförbindelse. Dessutom behövs en buffert för att möta oväntade händelser. 1.7 Balanskravet Innebörden av begreppet balanskrav är att ett underskott måste återställas. Under perioden skulle underskottet täckas senast inom två år, men från och med 2005 ska det täckas senast efter det tredje året. Nedanstående tabell visar hur underskotten har återställts från och med 2000 då balanskravet infördes. Balanskravsutredning Avgår Resul- särskilda tat att År Resultat skäl återställa Återställning Återställning Återställning Återställning Ack resultat perioden Enligt tabellen har underskottet 2000 ( 11,1 mkr) återställts genom överskottet 2002 (+13,8 mkr) och underskottet 2001 ( 10,5 mkr) med överskottet 2003 (+20,6 mkr). Underskotten 2007 och 2008 återställdes med 2009 års överskott års underskott återställdes med 2012 års överskott. Posterna i kolumnen Avgår särskilda skäl avser åtgärder av engångsnatur som syftar till att förbättra ekonomin långsiktigt, t ex realisationsförluster och nedskrivningar. Balanskravet har hittills uppfyllts. 1.8 Eget kapital och soliditet Eget kapital ändrades redovisningen av pensionsskulden. Intjänad pension till och med 1997 redovisas från och med 1998 som en ansvarsförbindelse. Ovanstående diagram redovisar därför även det egna kapitalet inklusive pensionsskulden. Med hela pensionsskulden inräknad är det egna kapitalet negativt, 25 mkr Soliditet Exkl.pens Exkl.pens Inkl.pens Inkl. pens Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Soliditeten visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel, och den är därmed ett mått på den finansiella styrkan. Årets överskott (+10,4 mkr) ökar det egna kapitalet och medför att soliditeten ökar från 35 procent året innan till 36 procent; genomsnittet i länet är 43 procent. Det gäller när soliditetsmåtten redovisas enligt balansräkningen, d v s exklusive Förvaltningsberättelse 8

9 pensionsskulden. Räknas pensionsskulden in blir det egna kapitalet negativt och därmed också soliditeten enligt den röda kurvan ovan. Låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld 31 december var 183,8 mkr, eller kronor per invånare, vilket är ett mycket högt belopp; genomsnittet i länet var kronor per invånare. Efter att anläggningstillgångarna för va och avfall överförts till Älvdalens Vatten och Avfall AB minskade låneskulden 2010 med 47 mkr medan den 2011 ökade igen med 48 mkr till följd av köp lokalerna för Älvdalens Utbildningscentrum AB. Räntekostnaderna var 6,9 mkr jämfört med 5,7 mkr Ränteläget har det senaste året varit fortsatt lågt. Likviditet Låneskuld Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsförmågan har kommunkoncernen en limit på 50 mkr på kommunens koncernkonto. De likvida medlen ökade med 7,3 mkr mot året innan. Det är årets måttfulla investeringar och goda resultat som främst bidragit till att förbättra likviditeten. Se kassaflödesanalys sid Investeringar Årets investeringar uppgick netto till 22,3 mkr (70 mkr 2011). Investeringsbudgeten var från början 27,8 mkr men justerades nedåt till 20,8 mkr och avvikelsen därmed -1,5 mkr. De enskilt största investeringarna var ny ventilationsanläggning till isoch simhallen 7,6 mkr, bredbandsutbyggnad 4,6 mkr och gatubelysning 2,5 mkr Pensioner Pensioner som redovisas som kortfristig skuld 8,5 8,6 8,7 8,7 8,7 Avsättning till pensioner, inkl garantipension 18,9 15,9 13,6 7,0 5,8 Pensioner redovisade som ansvarsförbindelse 150,1 152,5 139,2 148,7 146,4 Total pensionsskuld 177,5 177,0 161,5 164,4 160,9 Särskild löneskatt 43,1 42,9 39,2 39,9 39,0 Pensionsskuld inkl. löneskatt 220,6 219,9 200,7 204,3 199,9 Kommunens totala pensionsskuld uppgick under året till 220 mkr inklusive löneskatt. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse var vid årsskiftet 150,1 mkr exklusive löneskatt och 186,5 mkr inklusive. Sedan 2007 används en modell för pensionsskuldsberäkningar, den s k RIPS 07, som SKL och RKR rekommenderar kommunerna att använda. 2005, 2006 och 2009 har kommunen gjort en så kallad partiell inlösen av en del av pensionsskulden, medan det inte skett 2007, 2008, 2010, 2011 och 2012 beroende på att inte tillräckliga resultat uppnåtts. 1.9 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden 31 december var 209,7 mkr ( ,4 mkr), varav 43,5 mkr avser lån till Norra Dalarnas Fastighets AB och 157 mkr till Älvdalens Vatten och Avfall AB. Därtill 4,5 mkr till Dalatrafik 4,1 mkr till Stiftelsen Idrefjällens golfbana. Vidare ingår borgensåtaganden och ansvar för förluster på 0,6 mkr gentemot egnahem och småhus med bostadsrätt. Förvaltningsberättelse 9

10 1.12 Långtidsprognos ansvarsförbindelsen Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms Tkr Effekt av bromsen på gamlaa utbetalningar Gamla utbetalningar Å Bilden ovan visar i löpande priser nivånn på utbetal- t o ningarna för de pensionsrätter som intjänats m Det är kostnader som belastar respek- verksamheterna Köp av externa a tjänster tive års budget och minskar r utrymmet för All kommunal verksamhet v bedrivs inte i kommunal regi. Nedan redovisas omfattningen av kommunal verksamhet utförd av andra huvudmän. Köp av externaa tjänster (tkr) Köp från andra kommuner Köp från landsting Köp från Staten Köp från föreningar eller stiftelser Köp från företag Köp från enskilda Summa Förvaltningsberättelsee 10

11 1.14 ÄLVDALENS MÅLOMRÅDEN OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Nedan beskrivs Älvdalens kommuns fyra målområden samt en uppföljning av de kommunövergripande målen. Därefter följer en redovisning av Kommunens Kvalitet i korthet Ordning och reda Älvdalens kommun skall präglas av ordning och reda i den kommunala ekonomin med god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål God ekonomisk hushållning Överskott över tiden skall åstadkommas för att kunna göra investeringar, finansiera pensionsåtagande och möjliggöra buffert för oförutsedda händelser. Kommunkoncernen som helhet skall endast nyttja 95% av tillgängliga skattemedel. För nämnderna innebär detta att tilldelad ram skall hållas. Administrativ struktur Kommunen skall ha ett gemensamt diariesystem som är tillgängligt för samtliga funktioner inom kommun. Tillämpliga delar skall även vara tillgängliga för medborgarna. Kommentar Kommunens verksamhet bedrivs fortfarande till en högre kostnad än budgeterat. Främsta tillkommande utgifterna är gemensam IT-organisation, kostnadstäckning ÄVA och Barnoch utbildningsnämnden. Verksamhetsledningssystemet möjliggör en transparens och uppföljning på alla olika nivåer. Ytterligare utbildningsinsatser krävs för att kunna använda systemet på därför avsett vis. Gemensamt diarieföringssystem ligger högst på prioriteringslistan över kommande projekt. Resultatet av organisationsöversynen kommer att vara en del i detta arbete. Kommunövergripande mål Information och kommunikation Kommunens verksamhet skall kommuniceras och visas på ett lättillgängligt sätt. All information skall vara aktuell och korrekt. Alla tillgängliga media skall användas för att föra ut kommunens budskap offensivt. Kommentar Arbete och tillväxt Generellt En Bredbandsstrategi är framtagen och beslutad i Kommunfullmäktige. I detta avseende menas en plan för utbyggnad av fiber för överföring av information. Denna strategi kommer att användas både för kommunens datatrafik och för medborgarnas möjlighet att köpa digitala tjänster. Nätet skall tillåta flera olika leverantörer av tjänster. Internt Ny samarbetsyta i form av SharePoint har skapats vilket möjliggör en korrekt och snabb intern kommunikation. Hemsidan fortsätter att utvecklas men resurser i form avarbetad tid har under året varit begränsade. Externt Tillgänglighet för medborgarna har ökat genom användandet av sociala medier där både politiker och tjänstemän använder sig av bl a bloggar. Klagomålshanteringen behöver ytterligare utvecklas inom de flesta funktioner. Här kan lärdom tas från Miljö- och byggnämndes avdelningar. Älvdalens kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare och ha hög beredskap för att möta näringslivets behov Kommunövergripande mål Kommentar Delaktighet och transparens Ett aktivt arbete med samverkansavtalets intentioner där samtliga samverkansnivåer skall fatta de beslut man har mandat för. Besluten skall synliggöras och delges samtliga medarbetare. Ett led i detta mål är tillgången på SharePoint och ett annat är kommunchefens månadsbrev till samtliga medarbetare. Samverkansformerna på resp nivå fungerar tillfredsställande allt från arbetsplatsträff (APT) till central samverkansgrupp (CESAM). Samverkan ersätter i stor grad behovet av förhandlingar genom att information ges i tid och diskussioner oftast slutar i samförstånd. Förvaltningsberättelse 11

12 Kommunövergripande mål Näringslivsutveckling Kommunen skall ha beredskap för att möta befintligt och tillkommande företagares behov. Besöksnäring Besöksnäringen är en förutsättning för kommunens tillväxt. Prioritering av denna näring skall alltid stå i fokus. Attraktiv arbetsplats Vi ser, uppskattar och utvecklar varandra. Det är ok att få beröm. Rätt person på rätt plats inom den kommunala verksamheten vilket leder till en bättre service för våra medborgare. Kommentar Företagsbesök görs regelbundet av näringslivskontoret och är en "grundbult" i vårt arbete med att skapa en relation med företagare i kommunen samt förtroende för näringslivskontorets arbete. Frukostmöten, rådgivningar, föreningsträffar, nyttjandet av sociala medier har också starkt bidragit till en bättre placering när det t ex gäller Svenskt Näringslivs ranking. Ett nytt avtal är tecknat med Norra Dalarnas Turistråd. Ett aktivt samarbete mellan Turistrådet och Älvdalens kommun har inneburit en form av nystart. Ytterligare gemensamma diskussioner om mål och handlingsväg genomfördes under hösten. Arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi har startat tillsammans med Mora och Orsa. Denna bedöms vara klar Ett informations- /diskussions- koncept är framtaget och behandlat i personalutskottet. Målet med denna är att under 2013 skall kommunchef och personalchef träffa alla medarbetare. Vid dessa träffar kommer information ges om bl a vad politiskt styrd organisation innebär och diskussion ske om vad vår värdegrund borde vara. Sjuktalen är fortsatt låga och åtgärder från arbetsgivaren, för att ta om hand de medarbetare som behöver stöd för att kunna utföra sitt arbete, sker kontinuerligt Trygghet och valfrihet I Älvdalens kommun arbetar vi för alla människors lika värde och rätt att göra sina egna val. Barn och unga ska ha trygga uppväxtvillkor. Kommunövergripande mål Alternativa driftformer skall uppmuntras Kommunen skall vara öppen för att fortlöpande analysera möjligheten för andra aktörer att driva verksamheter som tidigare varit traditionellt kommunala. Uppmuntra privata aktörer för att ge medborgaren valfrihet och arbetstagaren valfrihet i valet av arbetsgivare. Trygga Älvdalen Älvdalens kommun skall vara en trygg och säker miljö för våra barn och ungdomar. Våra ungdomars initiativ och engagemang skall synas i vårt dagliga arbete och långsiktiga mål. Tryggheten för de äldre ska garanteras. Vidareutveckla brottsförebyggande åtgärder tillsammans med andra samhällsaktörer för att öka tryggheten för befolkningen. Kommentar En utredning om LOV (lagen om valfrihet) pågår inom sociala avdelningen. Bolagisering av fastigheter utreds för närvarande. Framtida former av tillhandahållen service diskuteras i kommunens ledningsgrupp och kommer under 2013 att presenteras för kommunfullmäktige. Älvdalens kommun är en trygg kommun att bo och leva i. Ett bra samarbete med andra myndigheter som polis, arbetsförmedling(af), landsting(lst) och försäkringskassa (Fk) borgar för att detta skall finnas även i framtiden. Ungdomsrådet börjar ta form och har redan på eget initiativ genomfört ett antal aktiviteter för att synliggöra barn och ungdomars behov. En utredning om FINSAM (finansiell samverkan) börjar ta form tillsammans med Mora-, Orsa kommun, AF, Fk och Lst. Start av FINSAM sker juni 2013 En förslag på arbetsmarknadsenhet (AME) inom Älvdalens kommun kommer att utarbetas under våren God utbildning ger hög kompetens Detta område är en förutsättning för kommunens tillväxt. Detta skall aktivt erbjudas både internt och för medborgarna. Andelen högskoleutbildade skall öka i Älvdalens kommun. Både offentlig verksamhet och privat näring har behov av detta Internt Alla typer av kompetenshöjande utbildning inom profession eller för att byta profession uppmuntras. Stöd till dessa initiativ ges på olika sätt. Externt Kultur- och fritidsaktiviteter finns i ett rikt utbud för våra medborgare. Studier vid gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning finns i stor omfattning och vägledning tillhandahålls av Älvdalens kommun i samarbete med bl a studieförbund Miljö och livskvalitet Älvdalens kommuns stora möjligheter att erbjuda attraktiva livs och boendemiljöer skall tillvaratas. Samhällsservicen skall utvecklas. Kunskapen är vägen och därför skall kunskaps- och utbildningsnivån höjas. Förvaltningsberättelse 12

13 Kommunövergripande mål Aktiv samhällsplanering Vi skall i vår samhällsplanering möjliggöra skapandet av nya områden för boende och rekreation så väl som verksamhet. Beredskapen för inflyttning och etablering skall vara hög. God infrastruktur och tillgänglighet är en förutsättning för fortsatt utveckling. Vi följer inte utvecklingen vi leder den. Samverkan och påverkan Samverkan som gynnar kommunen skall utvecklas kontinuerligt. Påverkan på privata och andra offentliga aktörer skall ske i alla led så väl på politisk nivå som tjänstemannanivå. Tre tätorter Kommunen består av och skall även fortsättningsvis bestå av tre fungerande tätorter med tillräcklig samhällsservice. Folkhälsa Vi skall minska ohälsotalen ytterligare för att medborgarna skall må bättre. Detta sker genom att utveckla de förebyggande insatserna inom folkhälsoarbetet. Ökad samverkan mellan olika verksamhetsområden i kommunen och andra aktörer möjliggör detta. Friskvård, alkolås i bilar och tobaksavvänjning är tre konkreta exempel på sådana aktiviteter. Kommentar Översiktsplanearbetet för södra kommundelen och revidering av norra kommundelen har påbörjats. En långsiktig strategisk investeringsplan finns och revideras årligen. Förutom ingångna samverkansavtal med grannkommuner, regioner och föreningar är SITE (Sälen, Idre, Trysil, Engerdal) ett tydligt exempel på regional och internationell samverkan. Hälsoveckan genomfördes som tidigare år med fler aktiviteter än någonsin. I övrigt redovisas även under målet "Trygga Älvdalen" KOMMUNENS KVALITET I KORTHET Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För att utveckla kunskapsområden inbjöds under 2006 ett antal Kommunstyrelseordföranden för att ge sin bild av vilka områden som man vill ha kunskaper om. Under 2007 genomfördes den första undersökningen tillsammans med 41 kommuner har 200 kommuner deltagit för att utveckla och pröva verktyget. Totalt är det f n 40 mått som ingår i undersökningen. Nedan följer en redovisning av utfallet för Materialet är indelat i 5 områden; 1 Din kommuns tillgänglighet, 2 Trygghetsaspekter i din kommun, 3 Din delaktighet och kommunens information, 4 Din kommuns effektivitet, 5 Din kommun som samhällsutvecklare. Måtten redovisas i s k axeldiagram där högsta, lägsta och medelvärde bland de 200 deltagande kommunerna anges med svart. Älvdalens värde anges med rött 2012 och blått Älvdalens kommuns tillgänglighet 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1: Epost % MEDBORGARDIALOG En av de största utmaningarna för kommunerna är att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. Kommunens Kvalitet i Korthet har kommit till utifrån behovet att ge de förtroendevalda en god bild av kommunens kvalitet. De förtroendevaldas uppdrag utgår ifrån medborgarperspektivet, vilket endast i mindre omfattning, varit utgångspunkten i de beskrivningar av verksamheten som redovisats i kommunen. Detta samtidigt som det finns ett stort behov från de förtroendevalda att kunna kommunicera med medborgarna om hur effektivt skattemedel används och vilka kvalitativa resultat det leder till för att skapa ett gott samhälle att leva i Kommentar: Älvdalen ligger sämre till än huvuddelen av kommunerna och resultatet har dessutom försämrats jämfört med Detta kommer att åtgärdas bl a med medarbetarutbildning under Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Mått 2: Tfn % Förvaltningsberättelse 13

14 Kommentar: Älvdalen ligger här något bättre till än huvuddelen av kommunerna men har ett något sämre resultat jämfört med Detta kommer att åtgärdas bl a med medarbetarutbildning under Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Mått 3: Bemötande % Kommentar: Bemötandet har blivit bättre men är fortfarande lägre än snittet av kommuner. Detta kommer att åtgärdas bl a med medarbetarutbildning under Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 26 Mått 7: Väntetid förskola, dagar Kommentar: Väntetiden har minskat från 2011 till Vi försöker arbeta för att minska väntetiden ytterligare. 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Mått 8: Väntetid särskilt boende Mått 4: Bibliotek Kommentar: Väntetiderna till särskilt boende har ökat något 2012 men ligger på medelvärdet bland kommunerna Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? 5. Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden på vardagar? 1 Mått 9: Handl.tid ekonomiskt bistånd Mått 5: Simhall Kommentar: Både bibliotek och simhall har färre antal timmar öppet än flertalet kommuner. Öppettiderna ses regelbundet över för att så långt det är möjligt tillgodose kundernas önskemål. Nuvarande resurser räcker inte till att hålla mer öppet på vare sig bibliotek eller simhallar. 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Mått 6: Plats på förskola Kommentar: Här ligger Älvdalen i topp bland kommunerna. 2. Trygghetsaspekter i Älvdalens kommun 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Mått 11: Personalkontinuitet ,5 25 Kommentar: Här har en försämring skett. Älvdalen är nu något sämre än flertalet kommuner. Förvaltningsberättelse 14

15 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad (A, stapelns längd) och faktiskt (B). Mått 12:A Antal barn/personal planerad 5 resurs 3 5,5 8 Mått 12:B Antal barn/personal närvarande 4,1 2 4,5 7 Kommentar: Älvdalen ligger något under snittet för antal barn per personal i planerad resurs. Det faktiska antalet närvarande barn per personal är för Älvdalen även där något under snittet. Antal barn per personal i faktisk närvaro har ökat från 2010 till Din delaktighet och kommunens information 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Mått 14: Webbinformation, % av max Kommentar: Här har Älvdalen legat under snittet vid samtliga mätningar. I samband med pågående omorganisation skall informationstjänsten förstärkas. 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Mått 15: Delaktighetsindex, % av max Kommentar: Älvdalen ligger här på medelvärdet, vilket är en lite försämring jämfört med Skall förbättras genom organisationsförändringen. 4. Älvdalens kommuns effektivitet 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Mått 17: Kr/barn förskola Kommentar: Älvdalen placerar här sig strax över genomsnittet av kommunerna. 18 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Mått 18a: Nationella prov åk 6 % Kommentar: Måttet (nytt) visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer. Älvdalen placerar sig strax över genomsnittet av kommunerna. 18 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Mått 18b: Nationella prov åk 3 % Kommentar: Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer. Älvdalen placerar sig strax under genomsnittet av kommunerna. Resultatet är en försämring jämfört med Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Mått 19: Elever behöriga till gymnasiet % 89, Kommentar: Älvdalen placerar sig strax över genomsnittet av kommunerna. De 20 bästa kommunerna ligger mellan %. 21. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Personalredovisning 15

16 Kostnad per betygspoäng. Mått 21: Kr/betygspoäng grundskola 425, Kommentar: Älvdalen tillhör de kommuner som har den högsta kostnaden. Kommunerna som har den lägsta kostnaden ligger mellan kr /betygspoäng. Flera av dessa kommuner har dessutom de bästa resultaten. 22. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel som fullföljer gymnasiet. Mått 22: Elever som fullf. gymnasiet inom 4 år % Kommentar: I de bästa kommunerna fullföljer närmare 90 % gymnasiet inom fyra år. 23. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Mått 23: Kr/elev som ej fullföljer gymnasiet 27885, Kommentar: Älvdalen tillhör de kommuner som har den högsta kostnaden. 20-bästa listan här återfinns i intervallet kr. Sammanfattande kommentarer mått 17-23: Älvdalens kommun har höga kostnader för sina utbildningar och förskoleplatser. Det beror på att det är svårt att få ner kostnaderna i en kommun med så stora avstånd mellan huvudorter och där enheterna måste tillåtas vara relativt små för att inte restiderna för barn och ungdomar ska bli alldeles för långa. Ett arbete för att bli mer kostnadseffektiva pågår. Älvdalens kommun når relativt höga resultat. Det är snarare resultatet av ett par års hårda ansträngningar än resultatet av kostnadskrävande utbildningar. Effektivisering och systematisering av kvalitetsarbetet pågår. Resultaten kan bli bättre, men skillnaderna från år till år kommer troligen alltid att vara stora eftersom antalet barn och elever är relativt litet och avvikelser får då ett större utslag på snittresultaten. 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Mått 24: Serviceutbud äldreboende, % av max 96, Kommentar: Älvdalen ligger i topp. 25. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Mått 25: Kostnad kr/brukare äldreboende Kommentar: Älvdalen har en hög kostnad, högt över medelvärdet som är 566 tkr. 27. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Mått 27: Serviceutbud hemtjänst, % av max 72, Kommentar: Utfallet har försämrats men ligger över medel. Enligt plan kommer arbetet med det sociala innehållet att prioriteras och en äldrepedagog rekryteras. Resultatet kommer därmed att förbättras. 28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Mått 28: Kostnad kr/hemtjänsttagare Kommentar: Älvdalen har en hög kostnad som dock har sänkts jämfört med Det har resulterat i att kommunen under 2012 genomfört en omstrukturering av hemtjänstens arbetssätt. Fortfarande dock över medelvärdet som är Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Personalredovisning 16

17 Mått 29: Nöjda hemtjänsttagare % Kommentar: Älvdalen har här förbättrat sig 2012 och ligger nu på medelvärdet, personalen stannar kvar längre hos brukaren när man genomför serviceinsatsen, det är kringtiden som minskats. 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Mått 30: Serviceutbud LSS, % av max 93, Kommentar: Förbättringar har gjorts genom ett utvidgat arbetssätt med inriktning mot mer öppna praktikplatser. Älvdalen ligger högt över medelvärdet. 5. Älvdalens kommun som samhällsutvecklare 32. Andelen förvärvsarbetande i kommunen. Mått 32: Förvärvsarbetande år % 78, Kommentar: Medelvärdet här är 78,4. Älvdalen ligger därmed strax under. Detta är den nivån kommunen har legat på de senaste åren. Det får anses som positivt att trots en hög arbetslöshet så har inte läget förvärrats. 33. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Mått 33: Förändr. antal förv.arbetande/1000 inv 11, Kommentar: Medelvärdet här är 13,7. Älvdalen ligger därmed strax under. Detta har inte förändrats under de senaste åren vi ligger stabilt något under rikssnittet. Detta trots att de som är på väg in i arbetslivet är färre än de som är på väg att lämna arbetslivet samtidigt som antalet invånare som arbetar efter 65 år har ökat något. 34. Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Mått 34: Nya företag per 1000 inv 4,2 0 7,5 15 Kommentar: Syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Medelvärdet här är 5,5. Värdet för Älvdalen har därmed sjunkit från 6,1 2011till 4, Detta beror till stor del på generationsskiftet. Ett stort antal företag har startat men ett antal har upphört m a a pension. Antalet konkurser har inte ökat nämnvärt. 36. Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare (antal dagar med sjukpenning)? Mått 36: Sjukpenningtal 8 0 7,5 15 Kommentar: Syftet med måttet är att ge en bild av befolkningens hälsotillstånd. Måttet är nytt och det finns därför ingen jämförelse med föregående år. 37. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Mått 37: Återvunnet avfall, % Kommentar: Avfallshanteringen sköts av NODAVA som är ett gemensamt bolag för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Här har en försämring skett. Ett exempel på långsiktigt arbete i kommunen är att lära ut sortering till barnen i förskolan 38. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Personalredovisning 17

18 Mått 38: Miljöbilar i kommunorganisationen, % Kommentar: Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning g av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. 0 0 Mått 39: Ekologiska livsmedel, % Kommentar: Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Älvdalen köper inte f n några ekologiska livsmedel. Kommunen saknar här uttalad inriktning eller policy. 39. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Personalredovisning 18

19 Personalredovisning 2 Personalredovisning Den totala kostnaden för löner och arvoden, inklusive sociala avgifter, var 255 mkr (51 procent av verksamhetens kostnader) Antal tillsvidareanställda Totalt Varav kvinnor % 86,4 85,3 86,9 (mätdatum ) Antalet tillsvidareanställda har sjunkit med 9 personer under året. Ett antal personer har slutat med naturlig avgång det vill säga pension eller av annat skäl och tjänsterna har inte återbesatts. Antalet arbetade timmar under året var vilket motsvarar 561 årsarbetare. Årsarbetare definieras som arbetade timmar dividerat med en årsarbetstid på 1700 timmar. I arbetade timmar ingår tid som tillsvidareanställda och visstidsanställda arbetat. Även fyllnadstid och övertid räknas med. Anställningsform är den som gäller för grundanställningen. Anställningen är antingen tillsvidare (utan tidsbegränsning) eller viss tid (med tidsbegränsning). Procentuell fördelning av sysselsättningsgrad (ssgr) 2012 Anställningsform Kön 100% ssgr 75-99% ssgr -74% ssgr % per kön Tillsvidareanställda Kvinnor män Visstidsanställda Kvinnor män Orsaken till detta kommer att undersökas i samband med arbetsmiljöenkäten Åldersfördelning % Kvinnor %Män % Samtliga tillsvidareanställda år år år år och över Medelålder Anställningsform Kön Medelålder kön Tillsvidareanställda Kvinnor 48 Män 50 Visstidsanställda Kvinnor 39 Män 42 Medelåldern för tillsvidareanställda har ökat med drygt 1 år. Glädjande nog har dock medelåldern för visstidsanställda minskat. Åldersstrukturen bland de anställda innebär att under de närmaste 5 åren kommer 70 personer (c:a 13%) av de tillsvidareanställda att uppnå pensionsåldern 65 år. Av dem är det ett antal personer som innehar nyckelbefattningar. En kompetensförsörjningsstrategi som sträcker sig fram till 2022 tas fram under 2013 i samverkan med Orsa och Mora kommun. Strategin ska vara klar och förankrad i februari Målet är att strategin ska visa vägen hur Älvdalens kommun ska arbeta med kompetens- och rekryteringsfrågor så att det blir balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetent personal. Trots möjligheten till heltidsarbete för alla medarbetare inom äldreomsorg och hemtjänst har andelen heltidsanställda kvinnliga medarbetare minskat med 1% under Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat under de senaste åren och under 2012 ökade den med 0,8 procent, Personalredovisning 19

20 framförallt handlar det om korttidssjukfrånvaron. Aktiva åtgärder i syfte att sänka sjukfrånvaron kommer att vidtas under Cheferna kommer att erbjudas en individuell utbildning i rehabiliteringsfrågor. Ett digitalt rehabiliteringsverktyg som underlättar chefernas arbete kommer att köpas in och tas i drift under Tätare samarbete med företagshälsovården i förebyggande syfte kommer att inledas. delen av utbildningen kunskapsdelenberäknas vara klar i april Den utbildning för chefstalanger Talangjakten - som Älvdalen gör tillsammans med Orsa och Mora kommuner presenterades på en rikskonferens i Stockholm under våren. Utbildningen rönte stort intresse och resulterade i att flera kommuner hört av sig för att ta del av upplägget och erfarenheterna av utbildningen. Kön Kvinnor % 5,3 4,6 4,6 4,8 Män % 4,6 3,4 1,9 2,3 Totalt 5,2 4,4 4,1 4,3 I början av juni kom representanter från Borlänge kommun på studiebesök för att ta del av hur Älvdalens kommun arbetat med det lyckade införande av heltid/önskad sysselsättningsgrad. 2.2 Aktiviteter 2012 Under 2012 genomfördes följande utbildnings/kompetensutvecklingsinsatser för chefer och medarbetare: Chefsträffar: sex chefsträffar, varav två var heldagsträffar. Stratsys (system för planering och uppföljning) utbildning: en halvdag för chefer samt individuella utbildningar. Arbetsmiljöutbildning: tre dagar under mars månad för chefer och skyddsombud Ekonomiutbildning: en dag för chefer Introduktionsdag för nyanställda: en dag i april Ledarskapets grunder: två dagar i november (i samverkan med Orsa och Mora) Riskbruk: en halvdag i november för chefer och fackliga företrädare. 2.3 Övrigt Personal- och organisationsutskottet har antagit riktlinjer för rekrytering och kommunfullmäktige har beslutat om en policy om mutor och bestickning Under hösten 2012 tog en arbetsgrupp fram upplägg och innehåll till medarbetarutbildningen Dialogen som startar i januari Den första 2.4 Feriearbetande skolungdomar Feriearbete har i första hand erbjudits till skolungdomar födda 1996, boende i Älvdalens kommun. I mån av plats har även skolungdomar födda 1995, erbjudits plats. Ungdomarna har arbetat inom följande verksamheter; Parkarbete inom Samhällsbyggnadsavdelningen i Älvdalen, Särna och Idre, förskolorna Tallkotten, Gula villan, Höghol, Porfyrgården och Skogslia. Ungdomarna har även arbetat inom äldreomsorgen på Furuvägen, Tallbacken och inom hemtjänsten, på brandstationen och IT-enheten Antal som haft feriearbete Då budgeten för feriearbete tillfälligt minskades med hundra tusen kronor 2012 kunde färre ungdomar än vanligt erbjudas feriearbete. 72 ansökte om feriearbete och 58 ungdomar erbjöds feriearbete. 2.5 Organisationsförändringar Vid revideringen av budget 2012 uppstod krav på besparingar, bland annat inom barn- och Personalredovisning 20

21 Älvdalens kommun Årsredovisning förr 2012 utbildningsavdelningen. Detta fick till följd att 5 under kommande år. I och med detta kommer personerr sades upp på grund av arbetsbrist under det organisationsförslag till en året. arbetsmarknadsenhet (AME) som togs fram Arbetet med översyn av kommunens politiska under våren 2012, att arbetas in i den stora och tjänstemannaorganisation gick in i ett organisationsöversynen. intensivare skede. Det praktiska arbetet med ändrad tjänstemannaorganisationn kommer attt ske Personalredovisning 21

22 Kommunfullmäktige Ordförande KF: Sven-Olov Åsberg 3 Kommunfullmäktige Andel av total verksamhet 1% 3.3 Verksamhetsresultat Under 2012 har det genomfört 6 sammanträden med kommunfullmäktige vilket också var planerat och behandlade totalt 147 ärenden. Inga extra sammanträden har behövts Viktigare beslut och händelser 3.1 Inledning Kommunfullmäktiges övergripande ansvar är uppföljning av att styrelse och nämnder arbetar efter kommunfullmäktiges fyra målområden. Dessa är "Ordning och reda", "Arbete och tillväxt", "Trygghet och valfrihet" samt "Miljö och livskvalitet". Under respektive målområde finns det ett antal kommunövergripande mål. 3.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (tkr) Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel Resultat Nettoinvesteringar Kommunfullmäktige har ett underskott på tkr. Detta underskott beror på kostnader för överförmyndarverksamheten. I budgeten fanns ej medel för kommunens egna verksamhet utan enbart för den köpta tjänsten från överförmyndarenheten i Mora. Vissa kostnader för vår egen politiskt tillsatta överförmyndare och viss utbildning saknades. Detta är tillrättat inför I övrigt stämmer utförd verksamhet väl med budgeterad. Lokalisering av högstadiet i norra kommundelen till Strandskolan, Idre från ht Att vid ansvarsprövningen rikta kritik mot kommunstyrelsen och barn- och utbildnings nämnden för stora underskott och bristande ekonomisk styrning Uppdrar åt Älvdalen Vatten och Avfall AB att anlägga ny återvinningscentral i Älvdalen. Kommunalisering av hemsjukvården fr o m enligt förslag från Region Dalarna Anta förändrad politisk organisation enligt förslag från arbetsgrupp samt uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med att utforma styrmodeller. Avfallsplan för Älvdalens kommun Bredbandsstrategi för Älvdalens kommun Älvdalens kommun ingår i ett gemensamt FINSAM-förbund, Norra Dalarnas Samordningsförbund Finsam för Mora-Orsa-Älvdalen samt anta förbundsordning Revision För 2012 års granskningsarbete tilldelades revisorerna ett anslag om 750 tkr. De bokförda kostnaderna uppgick till 749 tkr. Följande granskningar gjordes för att bedöma frågan om ansvarsfrihet för styrelsen, nämnderna och dess ledamöter: Kommunfullmäktige 22